Schizofreni

God medicinsk praxis | Publicerad: 18.03.2024 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Psykiaterföreningen i Finland

Schizofreni

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Psykiaterföreningen i Finland
18.3.2024

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Skitsofrenia «Skitsofrenia»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Schizofreni är en allvarlig, mångformig psykisk sjukdom vars prognos kan förbättras genom tidig identifiering, tidig behandling och aktiv rehabilitering.
  • Behandlingen av schizofreni grundar sig på
    • en långsiktig, förtrolig vårdrelation
    • en individuell vårdplan som beaktar patientens och de närståendes behov och som granskas regelbundet.
  • Centrala element i vården är
    • antipsykotiska läkemedel som eftersträvar effektiv symtomlindring med lägsta effektiva dos och så få biverkningar som möjligt
    • patientens och familjens undervisning (psykoedukation)
    • specifika former av psykosocial individuell behandling, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT)
    • en mångsidig psykosocial rehabilitering som främjar patientens funktionsförmåga och livskvalitet
    • främjande av yrkesinriktad rehabilitering och arbete med stöd
    • bedömning av den fysiska hälsan och hälsofrämjande insatser, särskilt en reduktion av de kardiometabola riskfaktorerna genast från den första psykosen.
  • Viktiga inom långtidsvården är
    • att aktivt stöda patienternas behandlingsföljsamhet
    • förebyggandet av nya sjukdomsperioder
    • meningsfullt dagsprogram och mänskliga kontakter
    • patienternas delaktighet i samhället
    • flexibla tjänster i krissituationer.
  • Regionalt ska vården ordnas så att patienter med olika sjukdomsgrader får behandling och rehabilitering som motsvarar deras individuella behov på ett flexibelt och integrerat sätt. En jämlik regional tillgång till psykosocial behandling och rehabilitering ska tryggas.
  • För att göra de metoder som visat sig vara effektiva till en del av vårt vårdsystem ska utbildning ordnas för hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom socialväsendet.
  • En god öppenvårdsbetonad behandling av schizofreni förutsätter tillräckliga personal- och kompetensresurser.

Målgrupper

  • Rekommendationen är avsedd för läkare som deltar i utredning, behandling och rehabilitering av schizofrenipatienter och för övrig personal inom social- och hälsovården samt schizofrenipatienter och deras närstående.
  • Schizofreni hos barn ingår inte i rekommendationen.

Bakgrund

Vad är schizofreni?

  • Schizofreni är en heterogen psykotisk psykisk sjukdom som tar sig uttryck i vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar och osammanhängande tal, störningar i kognitiva funktioner, avvikande motoriskt beteende och negativa symtom, såsom initiativlöshet eller socialt tillbakadragenhet. Den schizofrena symtomprofilen kan variera stort från person till person.
  • Schizofrenipatienter har ofta också andra symtom, såsom ångest och depression.

Etiologi och patogenes

Stress-sårbarhetsmodellen

Genetisk benägenhet

Miljöfaktorer

Störning i dopaminregleringen

Epidemiologi: prevalens, incidens och livslång risk

Klinisk bild och diagnos

  • Symtomen på psykossjukdomar kan uppdelas enligt den ordning de uppträder i
    • symtom i riskfasen som kan pågå från några dagar till flera år och kan försvinna emellanåt. Före den första psykosen varar riskfasens symtom i allmänhet längre än innan återfall i psykos «Yung AR, McGorry PD. The prodromal phase of first-...»30. Se punkt Diagnostisering av psykosrisk.
    • symtom i akuta fasen, varav de mest allmänna är positiva symtom
    • restsymtom, varav de mest allmänna är negativa symtom.
  • Enligt klassifikationen av sjukdomar ICD-10 är symtomen för schizofreni
    • positiva symtom (psykotiska symtom)
      • hallucinationer (särskilt auditiva hallucinationer)
      • vanföreställningar (särskilt bisarra)
      • osammanhängande tal och beteende
    • negativa symtom
      • avflackning av affekter
      • fattigt språk
      • viljelöshet
      • oförmåga att känna välbehag
      • minskat umgänge och social isolering.
  • Utöver detta förekommer hos en stor del av schizofrenipatienterna
    • kognitiva defekter i
      • den allmänna kognitiva prestationen
      • uppmärksamhet och koncentration
      • minnet (särskilt i arbetsminnet)
      • den visuella gestaltningen
      • informationshanteringens processhastighet
      • exekutiva funktioner
    • ångest- och affektiva symtom, sömnlöshet och självdestruktivitet av olika grad.
  • Enligt den gällande sjukdomsklassificeringen ska de psykotiska symtomen pågå i minst en månad innan en schizofrenidiagnos kan ställas «Skitsofrenian diagnostiset kriteerit ICD-10-tautiluokituksen mukaan»1, «Komulainen J, Lehtonen J, Mäkelä, M ym. Psykiatria...»31.
  • Schizofrenidiagnosen är alltid klinisk och grundar sig på
    • uppgifter om utvecklingen av patientens symtom och funktionsförmåga
    • psykiatrisk och somatisk utredning.
  • Diagnosen ställs av en specialist i psykiatri – hos unga patienter av en specialist i ungdomspsykiatri – utifrån kriterierna i sjukdomsklassifikationen ICD-10 «Skitsofrenian diagnostiset kriteerit ICD-10-tautiluokituksen mukaan»1, «Komulainen J, Lehtonen J, Mäkelä, M ym. Psykiatria...»31 genom att utnyttja resultaten från en utredning som utförts av en mångprofessionell arbetsgrupp.
  • Innan schizofrenidiagnosen har bekräftats är det skäl att tala om psykos.
  • När diagnosen har bekräftats är det skäl att använda termen schizofreni. Då ska patienten och hans eller hennes närstående ges ändamålsenlig information om schizofreni och behandlingen av den så att man betonar sjukdomens mångfald och att återhämtningsmöjligheterna är goda vid adekvat vård «Hotti A. Mitä psykiatrinen potilas haluaa tietää? ...»32. Man strävar efter att ge informationen så att man undviker att skamstämpla (stigmatisera) den insjuknade.

Utredning av psykospatient

  • En psykiatrisk utredning omfattar
    • en bedömning av patientens kliniska tillstånd och funktionsförmåga
    • en familjeintervju och bedömning av barnens situation.
  • Familjens barns och ungas situation bör bedömas i samarbete med barnrådgivningen och skolhälsovården samt vid behov med barn- och ungdomspsykiatrin och barnskyddet. Även de närståendes observationer och erfarenheter av patientens tillstånd och förändringar i det kan stödja diagnosticeringen.
  • Utredningen av en patient med schizofreni förutsätter en omfattande kartläggning av patientens kliniska symtom och eventuella avvikelser i funktionsförmågan samt av patientens sociala nätverk. Därför är det skäl att göra utredningen under flera undersökningstillfällen.

Bedömning av klinisk status

  • Bedömningen av den kliniska statusen grundar sig på en psykiatrisk intervju, som borde stöda sig på standardiserade skattningsskalor (t.ex. BPRS, som är tillgänglig på www.mielenterveystalo.fi-webbplatsens «http://www.mielenterveystalo.fi»1 avsnitt för professionella som BPRS+3-version, och PANSS). De ökar intervjuns tillförlitlighet och omfattning. Strukturerade skattningsskalor möjliggör uppföljning av förändringar i klinisk status och lämpar sig också för användning av annan vårdpersonal. Mätarna garanterar att samma frågor ställs vid varje intervju, varvid patientens tillstånd kan följas upp långsiktigt. Mätarnas resultat kan enkelt överföras till sjukjournalen och hämtas därifrån digitalt.
  • Den kliniska psykiatriska utredningen av en patient med schizofreni ska innehålla följande bedömningar:
    • psykiatriska tillstånd i släkten
    • psykiatriska symtom före psykosen
    • positiva och negativa symtom på schizofreni
    • sinnesstämning, även livstida variationer i sinnesstämningen
    • ångest, särskilt social ångest och tvångssyndrom
    • självdestruktivitet
    • våldsamhet
    • traumaupplevelser och traumasymtom
    • användning av alkohol och narkotika
    • rökning och användning av snus
    • somatiskt hälsotillstånd och fysiska sjukdomar
    • psykiatrisk vårdhistoria
    • psykosocial utveckling före insjuknandet (vänskaps- och parförhållanden, studier och arbete)
    • psykosocialt nuläge
    • kulturell bakgrund «Temmingh H, Stein DJ. Anxiety in Patients with Sch...»33, «DeTore NR, Gottlieb JD, Mueser KT. Prevalence and ...»34.

Bedömning av funktionsförmågan och den sociala situationen

Bild 1.

Utbrott och förlopp av schizofren psykos.

Psykologisk och neuropsykologisk utredning

Differentialdiagnostik

  • I den psykiatriska differentialdiagnostiken ska man beakta
    • affektiva störningar på psykotisk nivå (t.ex. skov av psykotisk mani eller depression)
    • akuta och övergående psykotiska störningar
    • postpartumpsykos
    • vanföreställningssyndrom
    • rusmedelspsykoser
    • tvångssyndrom
    • personlighetsstörningar
    • svåra dissociativa syndrom som uppträder som psykotiska symtom
    • genomgripande utvecklingsstörningar, såsom autismspektrumstörningar.
  • Vid differentialdiagnostik mellan schizofreni, schizoaffektivt syndrom och bipolär sjukdom är det viktigt att utreda tidpunkter och svårighetsgrader för psykotiska symtom och affektiva symtom genom hela livet. En bedömning av enbart aktuella symtom är inte tillräcklig.
  • I den somatiska differentialdiagnostiken ska man beakta
    • neurologiska sjukdomar, såsom
      • temporalepilepsi
      • hjärntumör och -blödning
      • hjärnskada
      • minnessjukdomar
      • Huntingtons sjukdom
    • progressiva minnessjukdomar hos personer som insjuknat i psykos i ålderdomen
    • användning av rusmedel (t.ex. hallucinogener, amfetamin, alkohol och cannabis)
    • skadliga verkningar av vissa läkemedel (t.ex. glukokortikoider, antikolinergika och levodopa)
    • infektioner i centrala nervsystemet (t.ex. encefalit, även autoimmun encefalit, neurosyfilis och HIV)
    • endokrina sjukdomar (t.ex. hypo- eller hypertyreos, hyperkalcemi, Addisons sjukdom och Cushings sjukdom)
    • metabola störningar (t.ex. porfyri och Wilsons sjukdom)
    • vitaminbrist (t.ex. B12-vitaminbrist)
    • autoimmuna sjukdomar (t.ex. MS-sjukdom, systemisk lupus erythematosus, vaskulit och autoimmun encefalit),
    • tungmetallförgiftningar
    • kromosomstörningar (t.ex. 22q11.2-deletionssyndrom, dvs. velokardiofacialt syndrom).

Psykiatrisk samsjuklighet (komorbiditet)

Somatisk samsjuklighet och dess uppföljning

Utredning, behandling och uppföljning av den fysiska hälsan

Bilddiagnostiska undersökningar

Tabell 1. Mätningar och blodprov för uppföljning av den fysiska hälsan
Exempel på värden som ska följas upp Uppföljningsintervall vid första psykos eller inledande av läkemedelsbehandling*
Lipider (kol, LDL, HDL, trigly) Genast, om 3 månader, 6 månader och årligen
Blodsocker (fP-Gluk) Genast, om 3 månader, 6 månader och årligen
Puls och blodtryck Genast, med 1 månads mellanrum i 3 månader och årligen
Midjemått Genast och årligen
Vikt Genast, i 6 veckor varje vecka, med 3 månaders mellanrum fram till ett år och därefter minst en gång per år
EKG Genast, om 3 månader och årligen
ALAT Genast, om 3 månader och årligen
Lilla blodbilden Genast, om 3 månader och årligen
CDT, U-drog Genast, uppföljning efter behov
* Individuell bedömning och kliniskt tillstånd ska beaktas
Tabell 2. Psykosläkemedlens egenskaper
Läkemedel Dos 1 (mg) Preparatform Biverkningar Övrigt att observera
Traditionella psykosläkemedel
Flupentixol 3–15 Tablett Extrapyramidala symtom, trötthet, hypotension
Haloperidol 4–10 Tablett, peroral lösning Extrapyramidala symtom, tardiv dyskinesi, förlängning av QTc-tiden EKG innan behandlingen inleds, 1 och 3 månader därefter och senare årligen
Klorpromazin 200–800 Tablett, peroral lösning Antikolinerga biverkningar, ljuskänslighet, kolestatisk hepatit, trötthet, förlängd QTc-tid, viktökning, metabola biverkningar EKG innan behandlingen inleds, 1 och 3 månader därefter och senare årligen
Klorprotixen 200–800 Tablett Antikolinerga biverkningar, trötthet, extrapyramidala symtom
Levomepromazin 100–400 Tablett, peroral lösning Ortostatisk hypotension, trötthet
Perfenazin 4–24 Tablett Trötthet, extrapyramidala symtom
Sulpirid 400–1 600 Tablett, kapsel Trötthet, ortostatisk hypotension, mjölkutsöndring
Zuclopentixol 15–80 Tablett, droppar Extrapyramidala symtom, svettning
Nyare psykosläkemedel
Aripiprazol 10–30 Tablett, peroral lösning Rastlöshet, sömnlöshet, illamående Hos vissa patienter dopaminerga biverkningar, såsom spelbegär eller hypersexualitet
Asenapin 10–20 Tablett Hypersomni, ångest, extrapyramidala symtom Försäljningstillstånd: för behandling av medelsvår eller svår mani hos vuxna
Brexpiprazol 2–4 Tablett Akatisi, viktökning, ökad prolaktinhalt En mindre dos än vanligt ska användas om patienten använder kraftiga hämmare av CYP2D6 eller CYP3A4 eller om patienten är långsam metaboliserare av CYP2D6
Kariprazin 1,5–6 Tablett Akatisi, huvudvärk, sömnlöshet
Ketiapin 150–800 Tablett Hypersomni, ortostatisk hypotension, förstoppning, metabola biverkningar av muntorrhet, viktökning, förlängning av QT-tiden
Klozapin 200–900 Tablett Blodbildsförändringar, epileptiska anfall, förstoppning*, viktökning, metaboliskt syndrom, ökad salivutsöndring, kardiomyopati, EEG-förändringar vanliga På grund av risken för agranulocytos är användningen begränsad till patienter som antingen är behandlingsresistenta eller inte tolererar andra psykosläkemedel; obligatorisk uppföljning av blodbilden** (vid infektion ska agranulocytos uteslutas); EEG ska övervägas innan behandlingen inleds och 2 månader därefter; viktkontroll, orsakar inga extrapyramidala symtom eller ökad prolaktinhalt
Lurasidon 37–148 Tablett Extrapyramidala symtom, illamående, hypersomni Läkemedlet ska tas i samband med en måltid (ökar nyttan)
Olanzapin 10–20 Tablett Metabola biverkningar, viktökning, trötthet Viktkontroll
Risperidon 2–8 Tablett, peroral lösning Extrapyramidala symtom, sömnlöshet, ångest, viktökning, metabola biverkningar, ökad prolaktinhalt
Sertindol 12–20 Tablett Yrsel, muntorrhet, hypersomni, minskad mängd av ejakulat, viktökning, ortostatisk hypotension, täppt näsa Obligatorisk EKG-uppföljning (QT-tid) (se produktresumé, långsam doshöjning)
Ziprasidon 40–160 Kapsel Hypersomni, illamående, extrapyramidala symtom Läkemedlet ska tas i samband med en måltid (ökar nyttan)
1 Maximal dos för akut behandling. Maximidoserna för underhållsbehandling är mindre, till exempel för klorpromazin och klorprotixen 600 mg/dygn och för haloperidol 12 mg/dygn «Lehman AF, Steinwachs DM. Translating research int...»217.
Långverkande psykosläkemedel som ges intramuskulärt
Traditionella psykosläkemedel
Haloperidoldekanoat 50–300 Depotlösning Ges vanligtvis i 4 veckors intervaller
Zuklopentixoldekanoat 200–500 Depotlösning Ges vanligtvis i 1–4 veckors intervaller
Nyare psykosläkemedel
Aripiprazol 300–400 Depotsuspension
Olanzapin 150–300/2 veckor/300–405 mg/4 veckor Depotsuspension Mycket sällsynt injektionssyndrom inom 3 timmar efter injektionen (symtom liknande överdosering), reaktion på injektionsstället (smärta, knölar) Intervallet varierar, se produktinformation.
Uppföljning efter injektion i 3 timmar
Inledningsdosen är större än underhållsdosen
Paliperidonpalmitat 25–150/mån
175–525/3 mån 		Depotsuspension Som risperidon Paliperidon är en aktiv metabolit 9-hydroxirisperidon av risperidon.
Olika preparatformer för dosering med en eller tre månaders mellanrum.
Risperidon 25–50 Depotsuspension Ges vanligtvis i 2 veckors intervaller
* Förstoppning är en vanlig biverkning som obehandlad kan leda till utveckling av paralytisk ileus och ska uppmärksammas hos alla patienter «Chen HK, Hsieh CJ. Risk of gastrointestinal Hypomo...»316.
** Uppföljning av blodbilden före inledning av behandling (mindre än 10 dygn), en gång i veckan under 18 veckor, därefter en gång i månaden och dessutom 4 veckor efter avslutad behandling.

Bedömning av risken för självdestruktivt beteende

Våldsamhet och att bli offer för våld

Schizofrenins sjukdomsfaser

Fasuppfattning

  • Schizofrenins förlopp är individuellt, men man kan urskilja fem faser «McGorry PD, Nelson B, Goldstone S ym. Clinical sta...»95, varav de två första föregår den första psykosen. Kännedom om psykosens faser hjälper klinikern att välja lämpliga behandlingshelheter redan i sjukdomens tidiga faser, då interventionernas effekt sannolikt är bättre och deras biverkningar mindre än om behandlingarna inleds i en senare fas av psykosen.
Tabell 3. Den kliniska fasuppfattningen om psykotiska störningar «McGorry PD, Nelson B, Goldstone S ym. Clinical sta...»95 adapterad 1.
Fas Statusbeskrivning
0 Ökad psykosrisk; inga aktuella symtom; allvarlig psykisk sjukdom hos släktingar i första ledet
1a Lindriga ospecifika symtom; lindriga neurokognitiva förändringar, ångest och depression
1b Symtom på psykosrisk; måttliga neurokognitiva förändringar och nedsatt funktionsförmåga (GAF 70)
2 Första psykos; betydande neurokognitiva förändringar och betydande nedsatt funktionsförmåga (GAF 30-50)
3a Ofullständig återhämtning från första psykos; kan leda till fas 4
3b Återfall av psykos och partiell återhämtning; restsymtom; nedsatt funktionsförmåga i förhållande till första psykosen och nedsatt neurokognitiv nivå
3c Återkommande psykotiska episoder
4 Svår, kontinuerlig psykos och defekt i neurokognitiva funktioner
1Enligt uppföljningsstudier återhämtar sig 28–30 % av de schizofrenipatienter som kommer för första gången till behandling (punkt 2 i tabellen) fullständigt efter en eller flera sjukdomsepisoder, 49–53 % återhämtar sig delvis, 13–14 % blir kroniskt sjuka och hos 5–9 % varierar sjukdomsbilden «Bleuler M. The Schizophrenic Disorders. Long-term ...»96, «Salokangas RKR, Stengård E, Räkköläinen V, Alanen ...»97.

En symtomfri person med en släkting i första ledet som har en allvarlig psykisk störning (fas 0)

Psykosrisk (fas 1)

Diagnostisering av psykosrisk

Tabell 4. Europeiska psykiaterförbundets (EPA) rekommendation för identifiering av psykosrisk (kriterierna har anpassats utifrån källan Schultze-Lutter m.fl. 2015 «Schultze-Lutter F, Michel C, Schmidt SJ ym. EPA gu...»99)
A. Minst ett dämpat psykotiskt symtom: 1. Hallucinatorisk betydelseupplevelse (projicering) som riktas mot en själv och som patienten inte omedelbart förstår som hallucinatorisk
2. Perceptionsavvikelse eller sinnesillusion som dock omfattar sjukdomsinsikt
3. Osammanhängande kommunikation eller tal som dock fortfarande är förståeligt
B. Minst två subjektivt upplevda eller rapporterade kognitiva grundläggande symtom: 1. Tankeinterferens; irrelevant tankeinnehåll distraherar tankarna
2. Tankeblockering; beror inte på bristande koncentrations- eller iakttagelseförmåga
3. Tanketryck; tankarna flyter från ett ämne till ett annat och avviker från det allmänna ämnesområdet.
4. Brist på förståelse av dagligt tal
5. Svårigheter att producera dagligt tal
6. Svårighet att dela uppmärksamhet mellan uppgifter i olika sinnesområden, som i allmänhet inte kräver full koncentration. Det är till exempel inte möjligt att göra en smörgås och prata med andra människor samtidigt.
7. Svårighet att omedelbart identifiera och förstå olika begreppsmässiga, visuella eller symboliska innehåll, såsom ordspråk eller uttryckssätt, såsom "Ta tjuren vid hornen"
8. Subjektiv referensidé (projicering) som riktas mot en själv och som nästan omedelbart korrigeras av personen
9. Uppmärksamheten fastnar i obetydliga detaljer i synfältet, vilket stör fästande av uppmärksamhet på mera väsentliga stimuli
C. Minst ett övergående psykotiskt symtom: 1. Tankevilla (delusion)
2. Sinnesvilla (hallucination)
3. Osammanhängande tänkande
Obs. Under symtomen i punkterna A och B bevaras sjukdomsinsikten. I punkt C försvinner sjukdomsinsikten kortvarigt.

Vård av patient med psykosrisk

Första psykos (fas 2)

  • Tidig identifiering av psykos sker oftast inom primärvården. Noggrannare diagnostik av den som insjuknat i första psykos och inledande av behandling hör till den specialiserade sjukvården dit patienten ska hänvisas.
  • Behandlingen inleds genast när psykossymtomen uppstått, eftersom varaktigheten av obehandlad psykos och en fördröjd inledning av behandlingen försämrar prognosen «Penttilä M, Jääskeläinen E, Hirvonen N ym. Duratio...»139, «Marshall M, Lewis S, Lockwood A ym. Association be...»140.
  • Centralt är att inleda individuellt anpassad behandling med psykosläkemedel och psykosocial behandling, som innehåller psykoedukation och där patientens närstående beaktas.
  • Inledning av psykosläkemedelsbehandling inverkar inte negativt på psykosens långtidsförlopp «Goff DC, Falkai P, Fleischhacker WW ym. The Long-T...»141.
  • I den akuta fasen av den första psykosen är målet med behandlingen att effektivt minska psykossymtomen och återställa funktionsförmågan genom
    • lämplig medicinering
    • terapeutisk interaktion
    • psykoedukation
    • kognitiv beteendeterapi
    • en trygg vårdmiljö
    • att inleda behandlingen av eventuella samtidiga sjukdomar.
  • I den akuta fasen utreds också patientens makes/makas och barnens situation och deras eventuella behov av vård.
  • Behandlingsföljsamheten och vårdresultaten i den akuta fasen förbättras genom
    • förtroligt samarbete med patienten och dennes familj
    • stöd av krishjälpskaraktär för patientens familj.
  • I den akuta fasen vårdas patienten
    • i öppen vård av en väl insatt psykiatrisk arbetsgrupp (t.ex. psykosarbetsgrupp) eller
    • på en psykiatrisk akutavdelning.
  • Det är motiverat att skicka en psykotisk patient till sjukhusvård om
    • patienten är självdestruktiv eller våldsam
    • patientens beteende styrs kraftigt av hallucinationer eller vanföreställningar eller
    • utredningen och behandlingen av patienten inte lyckas med lokala öppenvårdsresurser.
  • Inledning av psykosmedicinering
    • grundar sig alltid på en individuell bedömning av patientens situation och
    • är i inledningsfasen av vården motiverad särskilt för att lindra positiva symtom.
  • Om psykosmedicineringen inleds inom primärvården är det motiverat att konsultera en psykiater.
  • Efter den första psykosen rekommenderas att patienterna hänvisas till tätare uppföljning och mångsidig rehabilitering i 2–3 år (inklusive kognitiv rehabilitering «Bryce SD, Rossell SL, Lee SJ ym. Neurocognitive an...»142, «Ventura J, Subotnik KL, Gretchen-Doorly D ym. Cogn...»143) inom öppenvården «Morin L, Franck N. Rehabilitation Interventions to...»144. I öppenvården ska utöver läkemedelsbehandling även ingå psykoedukation, stöd till familjen eller närstående och psykosociala vård- och rehabiliteringsformer, även yrkesinriktad rehabilitering enligt patientens individuella behov.

Återkommande sjukdomsperiod eller partiell återhämtning (faserna 3a-c)

  • I en god vård är målen symtomfrihet, förebyggande av relaps, stödjande av funktionsförmågan och genomförande av en individuellt skräddarsydd läkemedelsbehandling. En närmare beskrivning av evidens i fråga om enskilda läkemedel och psykosociala metoder ges senare.
  • De allmänna principerna för fortsatt vård omfattar upprätthållande av läkemedelsbehandling, förebyggande av psykos samrelapser, social rehabilitering och stöd till patienten och dennes närstående.

Förebyggande av återfall av psykos

  • De största problemen vid behandling av schizofreni är
    • bristande behandlingsföljsamhet
    • avbruten läkemedelsbehandlingen och därav följande återfall i psykosfaser.
  • Risken för återfall av psykos ökar om patienten drabbas av förändringar i
    • det somatiska hälsotillståndet
    • sociala relationer eller
    • sin livssituation.
  • Återfall av psykosfaserna kan förebyggas genom att
    • stöda uppbyggnad och bevarande av behandlingsföljsamheten
    • säkerställa kontinuerlig vård
    • överväga injektionsbehandling
    • minimera läkemedelsbehandlingens biverkningar
    • vid sidan av medicineringen även använda psykosociala vårdformer och möjligheterna som kamratstöd erbjuder.
  • Det centrala i förebyggandet av återfall av psykos är att «Mueser KT, McGurk SR. Schizophrenia. Lancet 2004;3...»145
  • I behandlingen av den tredje fasen av psykos betonas olika former av psykosocial rehabilitering och hur de kombineras med läkemedelsbehandling och andra biologiska behandlingar.

Långvarig psykos (fas 4)

  • Behandlingen av en patient med schizofreni ska fortsätta aktivt även i den fjärde psykosfasen. I vården betonas då upprätthållande och eventuell effektivering av behandlingen med antipsykotika (klozapin), former av psykosocial rehabilitering som upprätthåller och förbättrar funktionsförmågan, stödda boendetjänster samt åtgärder som upprätthåller den fysiska konditionen, förebygger somatiska sjukdomar och stöder god vård.

Integrering av behandlingar

  • Vid behandling av schizofreni är det viktigt att kombinera olika behandlingar och rehabiliteringsinsatser så att de bildar en helhet som lämpar sig för patientens livssituation och främjar återhämtningen samt motsvarar patientens individuella behov «Alanen YO. Skitsofrenian syyt ja tarpeenmukainen h...»149, «Barrowclough C, Tarrier N, Lewis S ym. Randomised ...»150. För vårdens integration är det viktigt med samarbete mellan olika kommunala och privata social- och hälsovårdsenheter (inklusive företagshälsovården). Det är också bra att genomföra hälsofrämjande interventioner tillsammans med dessa samarbetspartner.
  • Ett integrerat behandlingsprogram, som omfattade intensifierad öppenvård, psykoedukativa familjegrupper, träning i sociala färdigheter och psykosmedicinering, minskade symtomen hos personer som insjuknat i en första psykos och förbättrade deras funktionsförmåga under de två första åren mer än sedvanlig vård «Rosenbaum B, Valbak K, Harder S ym. Treatment of p...»151.
  • Kombination av psykosociala behandlingsformer med läkemedelsbehandling «Mueser KT, McGurk SR. Schizophrenia. Lancet 2004;3...»145, «Bustillo J, Lauriello J, Horan W ym. The psychosoc...»152, «Penn DL, Waldheter EJ, Perkins DO ym. Psychosocial...»153
    • lindrar symtom
    • förbättrar den psykosociala funktionsförmågan
    • förhindrar nya psykosperioder och sjukhusperioder.
  • I synnerhet när det gäller unga schizofrenipatienter som återhämtat sig delvis bör särskild uppmärksamhet fästas vid stöd för arbete och yrkesinriktad rehabilitering.
    • I fråga om ungdomar och personer som inte är etablerade i arbetslivet ankommer yrkesinriktad rehabilitering vanligtvis på FPA «https://www.kela.fi/web/sv/yrkesinriktad-rehabilitering-sa-har-ansoker-du»5 och för personer i arbetslivet på arbetspensionsanstalterna.
    • Innan diagnostiseringen kan man på grund av nedsatt funktionsförmåga ansöka om yrkesinriktad rehabilitering för unga (16–29-åringar) hos FPA även muntligt utan läkarutlåtande.
      • Då bedöms i den individuella behandlingen av ansökan i hög grad försämringen av funktionsförmågan och lämpligheten av eventuella åtgärder, men sökanden behöver inte själv veta vilken form av yrkesinriktad rehabilitering (NUOTTI-träning, yrkesinriktad rehabiliteringsutredning, yrkesinriktad rehabilitering som främjar sysselsättningen eller utbildningsprövning) hen ansöker om. Läs mer om FPA:s förmåner vid psykossjukdomar «Kelan etuudet skitsofreniaa sairastavalle»3.

Behandlingsformer

Vårdplan

  • Behandlingen av en patient med schizofreni grundar sig på en utredning som utförts av en psykiater och en multidisciplinär arbetsgrupp samt på en skriftlig vårdplan som bygger på utredningen och som skräddarsys enligt patientens individuella behov.
  • Utgångspunkten för vårdplanen är patientens individuella behov «Alanen YO, Anttinen EE, Kokkola A, ym. Treatment a...»154. Utifrån dessa antecknas målen för vården och rehabiliteringen samt metoderna för att uppnå målen i vårdplanen.
  • Vårdplanen ska rikta in sig på framtiden och göras upp i en återhämtningsorienterad anda «Toipumiseen fokusoitu kognitiivinen terapia saattaa parantaa toimintakykyä ja lievittää negatiivisia ja positiivisia oireita kroonisilla skitsofreniapotilailla.»C.
  • Vårdplanen utarbetas i samarbete med patienten och i växelverkan med dennes familj, varvid den också utgör en viktig psykosocial intervention. Situationen för och stödbehovet hos patientens barn ska också utredas.
  • I vårdplanen tar man ställning till följande patientspecifika faktorer som framkommit i den psykiatriska utredningen:
    • psykiatriska symtom (psykotiska, negativa, affektiva och ångestrelaterade symtom, traumasymtom, självdestruktivitet och aggressivitet samt alkohol- och drogmissbruk)
    • den psykosociala utvecklingen före insjuknandet
    • människorelations-, studie-, arbets- och annan social helhetssituation
    • patientens och familjens psykosociala livssituation och kulturella bakgrund
    • behov av läkemedelsbehandling och psykosociala interventioner
    • behov av yrkesinriktad rehabilitering
    • somatiskt hälsotillstånd och vårdbehov.
  • Vårdplanen bör ses över regelbundet, hos vuxna minst en gång om året och hos unga tätare «Johnson S, Thornicroft G, Phelan M, Slade M. Asses...»155.
  • Patientens somatiska hälsotillstånd ska utredas och andra sjukdomar behandlas i samarbete med primärvården och den specialiserade somatiska sjukvården.
  • Varje patient ska tillfrågas om sina levnadsvanor (t.ex. rökning, kost och motion). Dessutom ska kardiometabola riskfaktorer utredas och en plan för fortsatt vård göras upp för dessa.
  • Det rekommenderas att standardiserade skattningsskalor används när den multidisciplinära vård- och rehabiliteringsplanen görs upp «Phelan M, Wykes T, Goldman H. Global function scal...»156.

Biologisk behandling av psykos

Psykosläkemedelsbehandling i akuta fasen

Tabell 5. Signifikanta interaktioner mellan psykosläkemedel1
Läkemedel Huvudsaklig metabolism Ett läkemedel eller en faktor med interaktioner
Ökade halter Minskade halter
Asenapin CYP1A2 p-piller, fluvoxamin, norfloxacin, siprofloxacin rökning, karbamazepin, rifampicin
Haloperidol CYP2D6
CYP3A4 		bupropion, fluoxetin, paroxetin, terbinafin, erytromycin, itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, rifampicin
Ketiapin CYP3A4 erytromycin, itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, rifampicin
Klorpromazin CYP1A2
CYP2D6 		p-piller, fluvoxamin, norfloxacin, siprofloxacin, bupropion, fluoxetin, paroxetin, terbinafin rökning, karbamazepin, rifampicin
Klozapin CYP1A2 p-piller, fluvoxamin, norfloxacin, siprofloxacin rökning, karbamazepin, rifampicin
Olanzapin UGT1A4
CYP1A2 		p-piller, fluvoxamin, norfloxacin, siprofloxacin rökning, karbamazepin, rifampicin
Risperidon CYP2D6 bupropion, fluoxetin, paroxetin, terbinafin okänd
Brexiprazole CYP3A4
CYP2D6 		bupropion, fluoxetin, paroxetin, terbinafin, erytromycin, itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, rifampicin
Kariprazin CYP3A4 erytromycin, itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, rifampicin
Lurasidon CYP3A4 erytromycin, itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, rifampicin
Sertindol CYP2D6
CYP3A4 		bupropion, fluoxetin, paroxetin, terbinafin, erytromycin, itrakonazol, ketokonazol, klaritromycin fenobarbital, fenytoin, karbamazepin, rifampicin
1 Förteckningen är inte fullständig.
CYP = cytokrom P-450
UGT = UDP-glucuronosyltransferase
- Se även tabell «Psykosläkemedlens egenskaper...»2 Egenskaper hos psykosläkemedel.

Behandling av akut rastlöshet

Otillräcklig respons på psykosläkemedelsbehandling

  • Om patienten har en dålig respons på antipsykotika i tillräcklig dos är det skäl att byta läkemedel om 4–6 veckor «Kane JM, Leucht S, Carpenter D ym. The expert cons...»175.
  • När responsen på läkemedelsbehandlingen är otillräcklig ska man i första hand utesluta bristande medicineringsföljsamhet och snabb läkemedelsmetabolism genom mätning av läkemedelshalten.
  • Även användning av rusmedel kan försämra de antipsykotiska läkemedlens effekt och utsätta patienten för tardiv dyskinesi.
  • Om behandlingsresponsen är otillräcklig, bör man utöver en kontroll av läkemedelsbehandlingen även fästa uppmärksamhet vid psykosociala behandlingsformer och foga dem till vårdhelheten.
  • KBT är uppenbarligen till nytta vid behandling av schizofrenipatienter då responsen på läkemedelsbehandlingen är otillräcklig.

Läkemedelsresistens och klozapin

Långvarig behandling med psykosläkemedel

Behandling med injektionsläkemedel

  • Långverkande injektionsbehandling är ett alternativ som kan övervägas för alla schizofrenipatienter. Långverkande injektioner av psykosläkemedel minskar antalet nya perioder av sjukhusvård och misslyckade behandlingar «Pitkävaikutteinen psykoosilääkeinjektio vähentää uusiutuvia sairaalahoitojaksoja ja hoitojen epäonnistumisia.»A.
  • Långvarig injektionsbehandling är förknippad med ca 30 % lägre dödlighet än vid oralt använda psykosläkemedel «Taipale H, Mittendorfer-Rutz E, Alexanderson K ym....»185.
  • Långverkande injektionsbehandling kan övervägas särskilt om patientens sjukdomsinsikt eller följsamhet är bristfällig, patienten är kognitivt försvagad eller använder rusmedel.
  • Vid långvarig injektionsbehandling bör man komma ihåg att
    • den stabiliserade läkemedelskoncentrationen uppnås långsammare än med orala antipsykotika
    • särskild uppmärksamhet bör fästas vid hur läkemedelsbehandlingen tolereras och vid optimering av dosen.
  • Av dessa orsaker rekommenderas regelbunden uppföljning av injektionsläkemedelsbehandlingens effekt och tolerans, eftersom biverkningar kan framträda på längre sikt efter flera månader (tabell «Psykosläkemedlens egenskaper...»2).

Kombinering av psykosläkemedel

Psykosläkemedlens biverkningar samt förebyggande och behandling av dem

Följsamhet till läkemedelsbehandling

Neuromodulationsbehandling

Elbehandling (ECT)

Transkraniell magnetstimulering

Behandling av psykosens tilläggssymtom

Behandling av ångest och affektiva störningar

Suicidprevention

Förebyggande och behandling av missbruksproblem

Behandling av aggressivt beteende

Psykosociala behandlingar

Kombination av interventioner i rehabiliteringsprogram

Undervisning om psykisk sjukdom (psykoedukation)

Individuell psykoterapi

Kognitiv beteendeterapi

Stödjande terapi

Mindfulness (medveten närvaro)

Gruppsykoterapi

Familjeinterventioner

Kreativa terapier

Rehabiliterande interventioner

Yrkesinriktad rehabilitering och stött arbete

Rehabilitering av kognitiva funktioner (kognitiv remediering)

Övning i sociala och vardagliga färdigheter

Dagverksamhet och boenderehabilitering

  • Det finns lite forskningsdata på jämförelser mellan effekten av olika typer av boendeenheter avsedda för psykospatienter på invånarnas symtom eller utvecklingen av funktionsförmågan, och de är svåra att tillämpa på finländska förhållanden. Det stöd och den självständighet som erbjuds vid boendeenheten ska vara flexibla, individuella och så långt som möjligt baserade på rehabiliteringsklientens val. Ramarna för boendet ska vara så normala som möjligt och rehabiliteringsklienterna ska inte isoleras från samhället «Richter D, Hoffmann H. Independent housing and sup...»227, «McPherson P, Krotofil J, Killaspy H. Mental health...»228.

Hälsobeteende och främjande av hälsan

  • Rådgivning i levnadsvanor påverkar uppenbarligen patienternas hälsobeteende och minskar riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar hos schizofrenipatienter.
  • Målinriktad vård i grupp rekommenderas bland annat för att främja sunda levnadsvanor.

Rökning

Viktkontroll

Motion

Organisering av vårdtjänster

Bild 2.

Regional behandlingsmodell för schizofreni.

Genomförandet av öppenvård

  • Schizofrenipatienter vårdas i första hand inom öppenvården.
  • Öppenvården genomförs ortsvis i allmänhet
    • på den psykiatriska polikliniken eller mentalvårdsbyrån som lyder under den specialiserade sjukvården eller
    • i en psykiatriskt ledd enhet inom primärvården eller en mentalvårdsenhet som leds av en allmänläkare som är särskilt insatt i vården av psykospatienter och
    • i samarbete med olika kommunala och privata rehabiliteringsenheter.
  • Öppenvård som genomförs av multidisciplinära arbetsgrupper med aktiva hembesök, ökar vårdnöjdheten hos patienter med svår psykisk sjukdom «Moniammatillisten työryhmien toteuttama avohoito, johon sisältyy aktiivisia kotikäyntejä, lisää vaikeasti psyykkisesti sairaiden potilaiden tyytyväisyyttä hoitoon.»A, «Salokangas RKR, Stengård E, Honkonen T, Koivisto A...»58 och kan minska behovet av sjukhusvård jämfört med sedvanlig vård «Malone D, Newron-Howes G, Simmonds S ym. Community...»255.
  • Specialarbetsgrupper som arbetar integrerat med andra öppenvårdstjänster och sjukhusavdelningen (t.ex. psykosarbetsgrupper eller hemvårdsarbetsgrupper), vars verksamhetsprinciper och vårdprogram omfattar intensiv öppenvård av kriskaraktär, familjeinterventioner och vid behov täta hembesök, kan minska behovet av sjukhusvård och belastningen på familjen.
  • Hembesöken förbättrar den vårdande arbetsgruppens möjligheter att bedöma patientens och familjens livssituation och förmåga att klara av de dagliga sysslorna, och de lämpar sig också för att stödja familjer med små barn.
  • I synnerhet familjeinterventioner riktade mot familjer med negativt känsloengagemang kan minska sjukhusvården och främja medicineringsföljsamheten «Pharoah F, Mari J, Rathbone J ym. Family intervent...»256.
  • För sådana schizofrenipatienter vars funktionsförmåga har försämrats så mycket att de inte klarar sig självständigt, men som ändå klarar sig med stöd på andra ställen än sjukhus, behöver rehabiliteringsformer etableras inom öppenvården som erbjuder olika grader av stöd:
    • Det stegvisa rehabiliteringssystemet strävar efter att optimera patientens rehabilitering så att nivån motsvarar patientens tillstånd.
    • Med en rehabiliteringsverksamhet inom öppenvården som beaktar patientens behov i rätt tid strävar man efter att förhindra att funktionsnedsättningar uppstår och att stöda funktionsförmågan.
    • Rehabiliteringsverksamheten inom öppenvården omfattar ovan beskrivna psykosociala interventioner inom den specialiserade sjukvården samt verksamhet i dagverksamhetscentraler, arbetssalar och klubbhus samt stödboende i rehabiliteringshem, grupphem eller stödda bostäder.
    • För enskilda patienter ansvarar den behandlande läkaren för hänvisningen till rehabilitering och uppföljningen av den. Det är viktigt att följa upp rehabiliteringstjänsternas kvalitet och övervakningen av dem både inom den offentliga och den privata sektorn.
    • Anpassningsträningskurser hjälper schizofrenipatienter och deras familjer att anpassa sig till en svår sjukdom genom att erbjuda information om sjukdomen och dess behandling samt möjlighet att öva på att klara av dagliga sysslor och eventuella krissituationer.
  • Kamratstödsgrupperna kan förbättra patienternas sociala nätverk och stöda deras självkänsla «Vertaisryhmät saattavat parantaa potilaiden sosiaalista verkostoa ja tukea heidän itsetuntoaan.»C.
  • Även närstående- och patientorganisationer och kamratstöd från andra patienter är viktiga för schizofrenipatienter.
  • För de patienter som arbetar är företagshälsovården en viktig samarbetspartner när det gäller att stöda återgången till arbetet och att klara sig i arbetet.

Genomförandet av sjukhusvård

Personligt ombud (case management) och intensifierad öppenvård

Krissituationer

  • Vid behandling av schizofreni ska vården förbereda sig på situationer där
    • patienten utsätts för psykosocial stress
    • patientens tillstånd försämras snabbt till exempel på grund av en somatisk sjukdom
    • patienten håller på att oplanerat avbryta vården.
  • I dessa situationer behövs aktiv och intensivt stöd för patienten genom hembesök.
  • Krisvård som utförs hemma motsvarar till sina resultat sedvanlig sjukhusvård och dessutom är både patienten och de närstående nöjdare med den än med sjukhusvården «Kotona toteutetussa kriisihoidossa hoitotulokset vastaavat tavanomaista sairaalahoitoa, mutta sekä potilas että omaiset ovat tyytyväisempiä hoitoon.»A.
  • Det är skäl att på förhand komma överens med patienten och hans eller hennes familj om hur man ska gå till väga i krissituationer och var man snabbt kan få hjälp. Det är också bra att utarbeta en skriftlig krisplan för detta.

Digital teknik vid behandling av schizofreni

Prognos och prognostiska faktorer vid schizofreni

Dödlighet

Ekonomiska betydelsen av schizofreni

Kvalitetskriterier

  • Arbetsgruppen rekommenderar att kvaliteten på vården för schizofreni följs upp med kriterier som ingår i följande frågor:
  • 1. Finns det på enheten ett skriftligt lokalt behandlingsprogram för schizofreni, där man beaktar utredningar som behövs för diagnostiken, patientens psykosociala behandling och läkemedelsbehandling, riktlinjerna för familjeintervention och patienthandledning samt tryggandet av vårdens kontinuitet i vårdkedjan?
  • 2. Hur många av de som vårdas på grund av schizofreni har en aktuell skriftlig vårdplan i sin patientjournal?
  • 3. För hur många personer som inlett en vårdperiod har man från sjukhuset kontaktat patientens familj eller närmaste krets under de tre första dygnen och i öppenvården under den första vårdveckan?
  • 4. Hur många schizofrenipatienter har återvänt från sjukhuset inom 3 månader efter utskrivningen för en ny sjukhusvårdperiod?
  • 5. Hur många schizofrenipatienter har under året fått hembesök?
  • 6. Hur många patienter med schizofreni med familj har haft ett familjemöte som inkluderat en bedömning av den minderårigas situation?
  • 7. Hur många schizofrenipatienter har besökt öppenvården minst en gång i månaden, eller hur många har fått minst ett öppenvårdsbesök per månad under det halvår som följde efter utskrivning från sjukhuset «Hermann R, Mattke S, Members of the OECD Mental He...»304?
  • 8. Hur många schizofrenipatienter har ökat i vikt inom 2 månader från inledningen av psykosmedicineringen med mer än 7 % «International Physical Health in Youth working gro...»317?
  • 9. Hur många av förstapsykospatienterna och deras familjer har deltagit i psykoedukation?
  • 10. Hur många schizofrenipatienter har fått mångsidig psykosocial vård och rehabilitering enligt vårdplanen utöver psykoedukation?
  • 11. Hur många patienters symtom har följts systematiskt med en skattningsskala, såsom BPRS?
  • 12. Hur många patienters funktionsförmåga har följts upp systematiskt med hjälp av en indikator för funktionsförmågan, såsom GAF eller SOFAS?
  • 13. Hur många schizofrenipatienter studerar eller arbetar inom ett år efter att en ny vårdperiod inletts?
  • 14. Hur många schizofrenipatienter får rehabiliteringsstöd 2 år efter att den första vårdperioden inleddes?
  • 15. Hur många schizofrenipatienter som inlett en ny vårdperiod har inom ett år genomgått en omfattande hälsoundersökning som utförs av allmänläkare?
  • 16. Hur många patienter med kardiometabola sjukdomar behandlas på behörigt sätt?
  • 17. Hur många schizofrenipatienter dör inom 5 år efter att vården inletts?
  • Dessutom rekommenderas att vårdenheterna använder befintliga registeruppgifter, såsom vårdanmälningsuppgifter och dödlighetsstatistik, för att jämföra sin verksamhet med andra enheter i hela landet (t.ex. dödlighet, vård oberoende av patientens vilja, och antalet tvångsåtgärder) (Statistik- och indikatorbanken SOTKAnet «https://sotkanet.fi/sotkanet/sv/index)»8).

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Psykiaterföreningen i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Skitsofrenia»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Kristian Wahlbeck

Litteratur

Schizofreni. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Psykiaterföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2024 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»9

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Meehl PE. Schizotaxia, schizotypy, schizophrenia. 1962;17:827-38
  2. Wahlberg KE, Wynne LC, Oja H ym. Gene-environment interaction in vulnerability to schizophrenia: findings from the Finnish Adoptive Family Study of Schizophrenia. Am J Psychiatry 1997;154:355-62 «PMID: 9054783»PubMed
  3. Sullivan PF, Daly MJ, O'Donovan M. Genetic architectures of psychiatric disorders: the emerging picture and its implications. Nat Rev Genet 2012;13:537-51 «PMID: 22777127»PubMed
  4. Suvisaari J. Skitsofrenian genetiikka – joko kliinisiä sovellutuksia? Duodecim 2018;134:1681-7
  5. Marshall CR, Howrigan DP, Merico D ym. Contribution of copy number variants to schizophrenia from a genome-wide study of 41,321 subjects. Nat Genet 2017;49:27-35 «PMID: 27869829»PubMed
  6. Gottesman II. Schizophrenia epigenesis: past, present, and future. Acta Psychiatr Scand Suppl 1994;384:26-33 «PMID: 7879640»PubMed
  7. Huttunen MO, Niskanen P. Prenatal loss of father and psychiatric disorders. Arch Gen Psychiatry 1978;35:429-31 «PMID: 727894»PubMed
  8. Dalman C, Allebeck P, Cullberg J ym. Obstetric complications and the risk of schizophrenia: a longitudinal study of a national birth cohort. Arch Gen Psychiatry 1999;56:234-40 «PMID: 10078500»PubMed
  9. Dalman C. [Obstetric complications and risk of schizophrenia. An association appears undisputed, yet mechanisms are still unknown]. Lakartidningen 2003;100:1974-9 «PMID: 12833729»PubMed
  10. Rantakallio P, Jones P, Moring J ym. Association between central nervous system infections during childhood and adult onset schizophrenia and other psychoses: a 28-year follow-up. Int J Epidemiol 1997;26:837-43 «PMID: 9279617»PubMed
  11. Janssen I, Krabbendam L, Bak M ym. Childhood abuse as a risk factor for psychotic experiences. Acta Psychiatr Scand 2004;109:38-45 «PMID: 14674957»PubMed
  12. Varese F, Smeets F, Drukker M ym. Childhood adversities increase the risk of psychosis: a meta-analysis of patient-control, prospective- and cross-sectional cohort studies. Schizophr Bull 2012;38:661-71 «PMID: 22461484»PubMed
  13. Bonoldi I, Simeone E, Rocchetti M ym. Prevalence of self-reported childhood abuse in psychosis: a meta-analysis of retrospective studies. Psychiatry Res 2013;210:8-15 «PMID: 23790604»PubMed
  14. Trauelsen AM, Bendall S, Jansen JE ym. Childhood adversity specificity and dose-response effect in non-affective first-episode psychosis. Schizophr Res 2015;165:52-9 «PMID: 25868932»PubMed
  15. Cantor-Graae E, Pedersen CB, McNeil TF ym. Migration as a risk factor for schizophrenia: a Danish population-based cohort study. Br J Psychiatry 2003;182:117-22 «PMID: 12562738»PubMed
  16. Selten JP, van der Ven E, Rutten BP ym. The social defeat hypothesis of schizophrenia: an update. Schizophr Bull 2013;39:1180-6 «PMID: 24062592»PubMed
  17. Large M, Sharma S, Compton MT ym. Cannabis use and earlier onset of psychosis: a systematic meta-analysis. Arch Gen Psychiatry 2011;68:555-61 «PMID: 21300939»PubMed
  18. Marconi A, Di Forti M, Lewis CM ym. Meta-analysis of the Association Between the Level of Cannabis Use and Risk of Psychosis. Schizophr Bull 2016;42:1262-9 «PMID: 26884547»PubMed
  19. Bourque J, Afzali MH, Conrod PJ. Association of Cannabis Use With Adolescent Psychotic Symptoms. JAMA Psychiatry 2018;75:864-866 «PMID: 29874357»PubMed
  20. Gottesman II, Bertelsen A. Confirming unexpressed genotypes for schizophrenia. Risks in the offspring of Fischer's Danish identical and fraternal discordant twins. Arch Gen Psychiatry 1989;46:867-72 «PMID: 2802925»PubMed
  21. Demjaha A, MacCabe JH, Murray RM. How genes and environmental factors determine the different neurodevelopmental trajectories of schizophrenia and bipolar disorder. Schizophr Bull 2012;38:209-14 «PMID: 21857009»PubMed
  22. Birnbaum R, Weinberger DR. Genetic insights into the neurodevelopmental origins of schizophrenia. Nat Rev Neurosci 2017;18:727-740 «PMID: 29070826»PubMed
  23. Hietala J, Syvälahti E, Vuorio K ym. Presynaptic dopamine function in striatum of neuroleptic-naive schizophrenic patients. Lancet 1995;346:1130-1 «PMID: 7475604»PubMed
  24. Howes OD, Egerton A, Allan V ym. Mechanisms underlying psychosis and antipsychotic treatment response in schizophrenia: insights from PET and SPECT imaging. Curr Pharm Des 2009;15:2550-9 «PMID: 19689327»PubMed
  25. McGrath J, Saha S, Chant D ym. Schizophrenia: a concise overview of incidence, prevalence, and mortality. Epidemiol Rev 2008;30:67-76 «PMID: 18480098»PubMed
  26. Kirkbride JB, Errazuriz A, Croudace TJ ym. Incidence of schizophrenia and other psychoses in England, 1950-2009: a systematic review and meta-analyses. PLoS One 2012;7:e31660 «PMID: 22457710»PubMed
  27. Perälä J, Suvisaari J, Saarni SI ym. Lifetime prevalence of psychotic and bipolar I disorders in a general population. Arch Gen Psychiatry 2007;64:19-28 «PMID: 17199051»PubMed
  28. Häfner H. From Onset and Prodromal Stage to a Life-Long Course of Schizophrenia and Its Symptom Dimensions: How Sex, Age, and Other Risk Factors Influence Incidence and Course of Illness. Psychiatry J 2019;2019:9804836 «PMID: 31139639»PubMed
  29. Talaslahti T, Alanen HM, Leinonen E. [Severe psychoses in the elderly--schizophrenia and delusional disorder]. Duodecim 2011;127:375-82 «PMID: 21442857»PubMed
  30. Yung AR, McGorry PD. The prodromal phase of first-episode psychosis: past and current conceptualizations. Schizophr Bull 1996;22:353-70 «PMID: 8782291»PubMed
  31. Komulainen J, Lehtonen J, Mäkelä, M ym. Psykiatrian luokituskäsikirja. Sosiaali- ja terveydenhuollon luokituskeskus. 2.painos. THL 2012. http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90815/URN_ISBN_978-952-245-549-9.pdf «http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90815/URN_ISBN_978-952-245-549-9.pdf»10
  32. Hotti A. Mitä psykiatrinen potilas haluaa tietää? Tutkimus skitsofreniaan sairastuneiden tiedon saannista ja tarpeista. Turun yliopisto, Turku 2004
  33. Temmingh H, Stein DJ. Anxiety in Patients with Schizophrenia: Epidemiology and Management. CNS Drugs 2015;29:819-32 «PMID: 26482261»PubMed
  34. DeTore NR, Gottlieb JD, Mueser KT. Prevalence and correlates of PTSD in first episode psychosis: Findings from the RAISE-ETP study. Psychol Serv 2019;: «PMID: 31343188»PubMed
  35. Salokangas RK, Saarinen S. Deinstitutionalization and schizophrenia in Finland: I. Discharged patients and their care. Schizophr Bull 1998;24:457-67 «PMID: 9718637»PubMed
  36. Honkonen T, Saarinen S, Salokangas RK. Deinstitutionalization and schizophrenia in Finland II: discharged patients and their psychosocial functioning. Schizophr Bull 1999;25:543-51 «PMID: 10478788»PubMed
  37. Honkonen T, Stengård E, Virtanen M ym. Employment predictors for discharged schizophrenia patients. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2007;42:372-80 «PMID: 17492406»PubMed
  38. Kim T. Mueser, Dilip V. Jeste. Clinical Handbook of Schizophrenia. The Guilford Press; 1 edition January 31, 2011
  39. Green MF, Kern RS, Braff DL ym. Neurocognitive deficits and functional outcome in schizophrenia: are we measuring the "right stuff"? Schizophr Bull 2000;26:119-36 «PMID: 10755673»PubMed
  40. Barch DM. Neuropsychological abnormalities in schizophrenia and major mood disorders: similarities and differences. Curr Psychiatry Rep 2009;11:313-9 «PMID: 19635240»PubMed
  41. Savla GN, Vella L, Armstrong CC ym. Deficits in domains of social cognition in schizophrenia: a meta-analysis of the empirical evidence. Schizophr Bull 2013;39:979-92 «PMID: 22949733»PubMed
  42. Reichenberg A. The assessment of neuropsychological functioning in schizophrenia. Dialogues Clin Neurosci 2010;12:383-92 «PMID: 20954432»PubMed
  43. Schulz SC, Murray A. Assessing cognitive impairment in patients with schizophrenia. J Clin Psychiatry 2016;77 Suppl 2:3-7 «PMID: 26919051»PubMed
  44. Schaefer J, Giangrande E, Weinberger DR ym. The global cognitive impairment in schizophrenia: consistent over decades and around the world. Schizophr Res 2013;150:42-50 «PMID: 23911259»PubMed
  45. Spaulding WD, Fleming SK, Reed D ym. Cognitive functioning in schizophrenia: implications for psychiatric rehabilitation. Schizophr Bull 1999;25:275-89 «PMID: 10416731»PubMed
  46. Bryce S, Sloan E, Lee S ym. Cognitive remediation in schizophrenia: A methodological appraisal of systematic reviews and meta-analyses. J Psychiatr Res 2016;75:91-106 «PMID: 26828372»PubMed
  47. Grant N, Lawrence M, Preti A ym. Social cognition interventions for people with schizophrenia: a systematic review focussing on methodological quality and intervention modality. Clin Psychol Rev 2017;56:55-64 «PMID: 28688282»PubMed
  48. Green MF, Llerena K, Kern RS. The "Right Stuff" Revisited: What Have We Learned About the Determinants of Daily Functioning in Schizophrenia? Schizophr Bull 2015;41:781-5 «PMID: 25750248»PubMed
  49. Mahmood Z, Burton CZ, Vella L ym. Neuropsychological predictors of performance-based measures of functional capacity and social skills in individuals with severe mental illness. J Psychiatr Res 2018;102:201-206 «PMID: 29689517»PubMed
  50. Milev P, Ho BC, Arndt S ym. Predictive values of neurocognition and negative symptoms on functional outcome in schizophrenia: a longitudinal first-episode study with 7-year follow-up. Am J Psychiatry 2005;162:495-506 «PMID: 15741466»PubMed
  51. Buckley PF, Miller BJ, Lehrer DS ym. Psychiatric comorbidities and schizophrenia. Schizophr Bull 2009;35:383-402 «PMID: 19011234»PubMed
  52. Temmingh H, Stein DJ. Anxiety in Patients with Schizophrenia: Epidemiology and Management. CNS Drugs 2015;29:819-32 «PMID: 26482261»PubMed
  53. Drake RE, Osher FC, Noordsy DL ym. Diagnosis of alcohol use disorders in schizophrenia. Schizophr Bull 1990;16:57-67 «PMID: 2333482»PubMed
  54. Brady K, Casto S, Lydiard RB ym. Substance abuse in an inpatient psychiatric sample. Am J Drug Alcohol Abuse 1991;17:389-97 «PMID: 1746501»PubMed
  55. Koskinen J, Löhönen J, Koponen H ym. Prevalence of alcohol use disorders in schizophrenia--a systematic review and meta-analysis. Acta Psychiatr Scand 2009;120:85-96 «PMID: 19374633»PubMed
  56. Koskinen J, Löhönen J, Koponen H ym. Rate of cannabis use disorders in clinical samples of patients with schizophrenia: a meta-analysis. Schizophr Bull 2010;36:1115-30 «PMID: 19386576»PubMed
  57. Räsänen P, Tiihonen J, Isohanni M ym. Schizophrenia, alcohol abuse, and violent behavior: a 26-year followup study of an unselected birth cohort. Schizophr Bull 1998;24:437-41 «PMID: 9718635»PubMed
  58. Salokangas RKR, Stengård E, Honkonen T, Koivisto A-M, Saarinen S. Sairaalasta yhteiskuntaan. Seurantatutkimus sairaalasta kotiuttamisen vaikutuksista skitsofreniapotilaan elämään ja hoitotilanteeseen. Raportteja 248. Saarijärvi; STAKES, 2000
  59. Kivimies K, Repo-Tiihonen E, Kautiainen H ym. Opioid abuse and hospitalization rates in patients with schizophrenia. Nord J Psychiatry 2016;70:128-32 «PMID: 26313367»PubMed
  60. Kivimies K, Repo-Tiihonen E, Kautiainen H ym. Comorbid opioid use is undertreated among forensic patients with schizophrenia. Subst Abuse Treat Prev Policy 2018;13:39 «PMID: 30400965»PubMed
  61. Niemi-Pynttäri JA, Sund R, Putkonen H ym. Substance-induced psychoses converting into schizophrenia: a register-based study of 18,478 Finnish inpatient cases. J Clin Psychiatry 2013;74:e94-9 «PMID: 23419236»PubMed
  62. Viertiö S, Perälä J, Saarni SI, Partti K, Saarni S, Suokas J, Tuulio-Henriksson A, Lönnqvist J, Suvisaari J. Psykoosisairauksiin liittyvä fyysinen sairastavuus ja toimintakyvyn rajoitukset. Suom Lääkäril 2012;67:863-9
  63. Eskelinen, Saana. Skitsofreniapotilaiden somaattisten terveysongelmien ehkäisy. Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2018;134(15):1449-56
  64. Yang M, Chen P, He MX ym. Poor oral health in patients with schizophrenia: A systematic review and meta-analysis. Schizophr Res 2018;201:3-9 «PMID: 29759350»PubMed
  65. Crump C, Winkleby MA, Sundquist K ym. Comorbidities and mortality in persons with schizophrenia: a Swedish national cohort study. Am J Psychiatry 2013;170:324-33 «PMID: 23318474»PubMed
  66. Keinänen J, Mantere O, Markkula N ym. Mortality in people with psychotic disorders in Finland: A population-based 13-year follow-up study. Schizophr Res 2018;192:113-118 «PMID: 28499768»PubMed
  67. Nordentoft M, Wahlbeck K, Hällgren J ym. Excess mortality, causes of death and life expectancy in 270,770 patients with recent onset of mental disorders in Denmark, Finland and Sweden. PLoS One 2013;8:e55176 «PMID: 23372832»PubMed
  68. Mitchell AJ, Delaffon V, Vancampfort D ym. Guideline concordant monitoring of metabolic risk in people treated with antipsychotic medication: systematic review and meta-analysis of screening practices. Psychol Med 2012;42:125-47 «PMID: 21846426»PubMed
  69. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Okt 2017.
  70. Kuipers E, Yesufu-Udechuku A, Taylor C ym. Management of psychosis and schizophrenia in adults: summary of updated NICE guidance. BMJ 2014;348:g1173 «PMID: 24523363»PubMed
  71. Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Sisätautilääkärien Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 30.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  72. Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Verenpaineyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (viitattu 30.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  73. Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 30.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  74. Stabiili sepelvaltimotauti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 30.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  75. Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lihavuustutkijat ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2013 (viitattu 30.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  76. Lubman DI, Velakoulis D, McGorry PD ym. Incidental radiological findings on brain magnetic resonance imaging in first-episode psychosis and chronic schizophrenia. Acta Psychiatr Scand 2002;106:331-6 «PMID: 12366466»PubMed
  77. Keshavan MS, Collin G, Guimond S ym. Neuroimaging in Schizophrenia. Neuroimaging Clin N Am 2020;30:73-83 «PMID: 31759574»PubMed
  78. Kuo SS, Pogue-Geile MF. Variation in fourteen brain structure volumes in schizophrenia: A comprehensive meta-analysis of 246 studies. Neurosci Biobehav Rev 2019;98:85-94 «PMID: 30615934»PubMed
  79. van Haren NE, Hulshoff Pol HE, Schnack HG ym. Progressive brain volume loss in schizophrenia over the course of the illness: evidence of maturational abnormalities in early adulthood. Biol Psychiatry 2008;63:106-13 «PMID: 17599810»PubMed
  80. Davis KL, Buchsbaum MS, Shihabuddin L ym. Ventricular enlargement in poor-outcome schizophrenia. Biol Psychiatry 1998;43:783-93 «PMID: 9611667»PubMed
  81. Lieberman J, Chakos M, Wu H ym. Longitudinal study of brain morphology in first episode schizophrenia. Biol Psychiatry 2001;49:487-99 «PMID: 11257234»PubMed
  82. Dietsche B, Kircher T, Falkenberg I. Structural brain changes in schizophrenia at different stages of the illness: A selective review of longitudinal magnetic resonance imaging studies. Aust N Z J Psychiatry 2017;51:500-508 «PMID: 28415873»PubMed
  83. Dazzan P, Arango C, Fleischacker W ym. Magnetic resonance imaging and the prediction of outcome in first-episode schizophrenia: a review of current evidence and directions for future research. Schizophr Bull 2015;41:574-83 «PMID: 25800248»PubMed
  84. Palmer BA, Pankratz VS, Bostwick JM. The lifetime risk of suicide in schizophrenia: a reexamination. Arch Gen Psychiatry 2005;62:247-53 «PMID: 15753237»PubMed
  85. Chan SKW, Chan SWY, Pang HH ym. Association of an Early Intervention Service for Psychosis With Suicide Rate Among Patients With First-Episode Schizophrenia-Spectrum Disorders. JAMA Psychiatry 2018;75:458-464 «PMID: 29617517»PubMed
  86. Chung DT, Ryan CJ, Hadzi-Pavlovic D ym. Suicide Rates After Discharge From Psychiatric Facilities: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Psychiatry 2017;74:694-702 «PMID: 28564699»PubMed
  87. Hawton K, Sutton L, Haw C ym. Schizophrenia and suicide: systematic review of risk factors. Br J Psychiatry 2005;187:9-20 «PMID: 15994566»PubMed
  88. Hor K, Taylor M. Suicide and schizophrenia: a systematic review of rates and risk factors. J Psychopharmacol 2010;24:81-90 «PMID: 20923923»PubMed
  89. Haglund A, Lysell H, Larsson H ym. Suicide Immediately After Discharge From Psychiatric Inpatient Care: A Cohort Study of Nearly 2.9 Million Discharges. J Clin Psychiatry 2019;80: «PMID: 30758922»PubMed
  90. Sher L, Kahn RS. Suicide in Schizophrenia: An Educational Overview. Medicina (Kaunas) 2019;55: «PMID: 31295938»PubMed
  91. Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, MIELI Suomen Mielenterveys ry:n, Suomen Psykiatriyhdistyksen, Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 30.01.2020v). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  92. Large MM, Nielssen O. Violence in first-episode psychosis: a systematic review and meta-analysis. Schizophr Res 2011;125:209-20 «PMID: 21208783»PubMed
  93. Fazel S, Gulati G, Linsell L ym. Schizophrenia and violence: systematic review and meta-analysis. PLoS Med 2009;6:e1000120 «PMID: 19668362»PubMed
  94. Fullam RS, Dolan MC. Executive function and in-patient violence in forensic patients with schizophrenia. Br J Psychiatry 2008;193:247-53 «PMID: 18757987»PubMed
  95. McGorry PD, Nelson B, Goldstone S ym. Clinical staging: a heuristic and practical strategy for new research and better health and social outcomes for psychotic and related mood disorders. Can J Psychiatry 2010;55:486-97 «PMID: 20723276»PubMed
  96. Bleuler M. The Schizophrenic Disorders. Long-term Patient and Family Studies. New Haven and London, Yale University Press, 1978.
  97. Salokangas RKR, Stengård E, Räkköläinen V, Alanen YO, Kaljonen A. Uusien skitofreniapotilaiden hoito ja ennuste (USP-projekti) V: Viiden vuoden seuranta. Psychiatria Fennican julkaisusarja. Report No 95, Psykiatrian tutkimussäätiö, Helsinki 1991.
  98. Salokangas RKR, Suomela T. Psykoosin varhaistunnistaminen ja ensivaiheen hoito. Suomen Lääkäril 2004;42:3989-93.
  99. Schultze-Lutter F, Michel C, Schmidt SJ ym. EPA guidance on the early detection of clinical high risk states of psychoses. Eur Psychiatry 2015;30:405-16 «PMID: 25735810»PubMed
  100. Fusar-Poli P, Cappucciati M, Borgwardt S ym. Heterogeneity of Psychosis Risk Within Individuals at Clinical High Risk: A Meta-analytical Stratification. JAMA Psychiatry 2016;73:113-20 «PMID: 26719911»PubMed
  101. Oliver D, Kotlicka-Antczak M, Minichino A ym. Meta-analytical prognostic accuracy of the Comprehensive Assessment of at Risk Mental States (CAARMS): The need for refined prediction. Eur Psychiatry 2018;49:62-68 «PMID: 29413807»PubMed
  102. Marshall M, Rathbone J. Early intervention for psychosis. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD004718 «PMID: 17054213»PubMed
  103. Luutonen S, Heinisuo A-M, Ilonen T ym. Vakavien mielenterveyden häiriöiden varhainen tunnistus ja hoito. Opas perusterveydenhuollolle ja psykiatriselle erikoissairaanhoidolle. Varsinais-Suomen sairaanhoitopiiri, Finpress Oy 2006.
  104. Klosterkötter J, Schultze-Lutter F, Bechdolf A ym. Prediction and prevention of schizophrenia: what has been achieved and where to go next? World Psychiatry 2011;10:165-74 «PMID: 21991266»PubMed
  105. Huber G, Gross G, Schüttler R ym. Longitudinal studies of schizophrenic patients. Schizophr Bull 1980;6:592-605 «PMID: 7444391»PubMed
  106. Fusar-Poli P, Borgwardt S, Bechdolf A ym. The psychosis high-risk state: a comprehensive state-of-the-art review. JAMA Psychiatry 2013;70:107-20 «PMID: 23165428»PubMed
  107. Yung AR, Phillips LJ, McGorry PD ym. Prediction of psychosis. A step towards indicated prevention of schizophrenia. Br J Psychiatry Suppl 1998;172:14-20 «PMID: 9764121»PubMed
  108. Miller TJ, McGlashan TH, Rosen JL ym. Prospective diagnosis of the initial prodrome for schizophrenia based on the Structured Interview for Prodromal Syndromes: preliminary evidence of interrater reliability and predictive validity. Am J Psychiatry 2002;159:863-5 «PMID: 11986145»PubMed
  109. Ruhrmann S, Schultze-Lutter F, Klosterkötter J. Early detection and intervention in the initial prodromal phase of schizophrenia. Pharmacopsychiatry 2003;36 Suppl 3:S162-7 «PMID: 14677074»PubMed
  110. Drake RJ, Lewis SW. Early detection of schizophrenia. Curr Opin Psychiatry 2005;18:147-50 «PMID: 16639167»PubMed
  111. Cannon TD, Cadenhead K, Cornblatt B ym. Prediction of psychosis in youth at high clinical risk: a multisite longitudinal study in North America. Arch Gen Psychiatry 2008;65:28-37 «PMID: 18180426»PubMed
  112. Ruhrmann S, Schultze-Lutter F, Salokangas RK ym. Prediction of psychosis in adolescents and young adults at high risk: results from the prospective European prediction of psychosis study. Arch Gen Psychiatry 2010;67:241-51 «PMID: 20194824»PubMed
  113. Kelleher I, Corcoran P, Keeley H ym. Psychotic symptoms and population risk for suicide attempt: a prospective cohort study. JAMA Psychiatry 2013;70:940-8 «PMID: 23863946»PubMed
  114. Salokangas RKR, Patterson P, Hietala J ym. Childhood adversity predicts persistence of suicidal thoughts differently in females and males at clinical high-risk patients of psychosis. Results of the EPOS project. Early Interv Psychiatry 2019;13:935-942 «PMID: 30033690»PubMed
  115. van der Gaag M, Smit F, Bechdolf A ym. Preventing a first episode of psychosis: meta-analysis of randomized controlled prevention trials of 12 month and longer-term follow-ups. Schizophr Res 2013;149:56-62 «PMID: 23870806»PubMed
  116. Schmidt SJ, Schultze-Lutter F, Schimmelmann BG ym. EPA guidance on the early intervention in clinical high risk states of psychoses. Eur Psychiatry 2015;30:388-404 «PMID: 25749390»PubMed
  117. Davies C, Cipriani A, Ioannidis JPA ym. Lack of evidence to favor specific preventive interventions in psychosis: a network meta-analysis. World Psychiatry 2018;17:196-209 «PMID: 29856551»PubMed
  118. McGorry PD, Yung AR, Phillips LJ ym. Randomized controlled trial of interventions designed to reduce the risk of progression to first-episode psychosis in a clinical sample with subthreshold symptoms. Arch Gen Psychiatry 2002;59:921-8 «PMID: 12365879»PubMed
  119. Phillips LJ, McGorry PD, Yuen HP ym. Medium term follow-up of a randomized controlled trial of interventions for young people at ultra high risk of psychosis. Schizophr Res 2007;96:25-33 «PMID: 17611080»PubMed
  120. McGlashan TH, Zipursky RB, Perkins D ym. Randomized, double-blind trial of olanzapine versus placebo in patients prodromally symptomatic for psychosis. Am J Psychiatry 2006;163:790-9 «PMID: 16648318»PubMed
  121. Woods SW, Tully EM, Walsh BC ym. Aripiprazole in the treatment of the psychosis prodrome: an open-label pilot study. Br J Psychiatry Suppl 2007;51:s96-101 «PMID: 18055946»PubMed
  122. Tsujino N, Nemoto T, Morita K ym. Long-term Efficacy and Tolerability of Perospirone for Young Help-seeking People at Clinical High Risk: a Preliminary Open Trial. Clin Psychopharmacol Neurosci 2013;11:132-6 «PMID: 24465249»PubMed
  123. Ruhrmann S, Bechdolf A, Kühn KU ym. Acute effects of treatment for prodromal symptoms for people putatively in a late initial prodromal state of psychosis. Br J Psychiatry Suppl 2007;51:s88-95 «PMID: 18055944»PubMed
  124. McGorry PD, Nelson B, Phillips LJ ym. Randomized controlled trial of interventions for young people at ultra-high risk of psychosis: twelve-month outcome. J Clin Psychiatry 2013;74:349-56 «PMID: 23218022»PubMed
  125. Amminger GP, Schäfer MR, Papageorgiou K ym. Long-chain omega-3 fatty acids for indicated prevention of psychotic disorders: a randomized, placebo-controlled trial. Arch Gen Psychiatry 2010;67:146-54 «PMID: 20124114»PubMed
  126. Nelson B, Amminger GP, Yuen HP ym. NEURAPRO: a multi-centre RCT of omega-3 polyunsaturated fatty acids versus placebo in young people at ultra-high risk of psychotic disorders-medium-term follow-up and clinical course. NPJ Schizophr 2018;4:11 «PMID: 29941938»PubMed
  127. Morrison AP, French P, Walford L ym. Cognitive therapy for the prevention of psychosis in people at ultra-high risk: randomised controlled trial. Br J Psychiatry 2004;185:291-7 «PMID: 15458988»PubMed
  128. Morrison AP, French P, Parker S ym. Three-year follow-up of a randomized controlled trial of cognitive therapy for the prevention of psychosis in people at ultrahigh risk. Schizophr Bull 2007;33:682-7 «PMID: 16973786»PubMed
  129. Addington J, Epstein I, Liu L ym. A randomized controlled trial of cognitive behavioral therapy for individuals at clinical high risk of psychosis. Schizophr Res 2011;125:54-61 «PMID: 21074974»PubMed
  130. Morrison AP, French P, Stewart SL ym. Early detection and intervention evaluation for people at risk of psychosis: multisite randomised controlled trial. BMJ 2012;344:e2233 «PMID: 22491790»PubMed
  131. van der Gaag M, Nieman DH, Rietdijk J ym. Cognitive behavioral therapy for subjects at ultrahigh risk for developing psychosis: a randomized controlled clinical trial. Schizophr Bull 2012;38:1180-8 «PMID: 22941746»PubMed
  132. Ising HK, Kraan TC, Rietdijk J ym. Four-Year Follow-up of Cognitive Behavioral Therapy in Persons at Ultra-High Risk for Developing Psychosis: The Dutch Early Detection Intervention Evaluation (EDIE-NL) Trial. Schizophr Bull 2016;42:1243-52 «PMID: 26994397»PubMed
  133. Ising HK, Lokkerbol J, Rietdijk J ym. Four-Year Cost-effectiveness of Cognitive Behavior Therapy for Preventing First-episode Psychosis: The Dutch Early Detection Intervention Evaluation (EDIE-NL) Trial. Schizophr Bull 2017;43:365-374 «PMID: 27306315»PubMed
  134. Bechdolf A, Wagner M, Ruhrmann S ym. Preventing progression to first-episode psychosis in early initial prodromal states. Br J Psychiatry 2012;200:22-9 «PMID: 22075649»PubMed
  135. O'Brien MP, Miklowitz DJ, Candan KA ym. A randomized trial of family focused therapy with populations at clinical high risk for psychosis: effects on interactional behavior. J Consult Clin Psychol 2014;82:90-101 «PMID: 24188511»PubMed
  136. Miklowitz DJ, O'Brien MP, Schlosser DA ym. Family-focused treatment for adolescents and young adults at high risk for psychosis: results of a randomized trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2014;53:848-58 «PMID: 25062592»PubMed
  137. McGorry PD, Nelson B, Amminger GP ym. Intervention in individuals at ultra-high risk for psychosis: a review and future directions. J Clin Psychiatry 2009;70:1206-12 «PMID: 19573499»PubMed
  138. Galletly C, Castle D, Dark F ym. Royal Australian and New Zealand College of Psychiatrists clinical practice guidelines for the management of schizophrenia and related disorders. Aust N Z J Psychiatry 2016;50:410-72 «PMID: 27106681»PubMed
  139. Penttilä M, Jääskeläinen E, Hirvonen N ym. Duration of untreated psychosis as predictor of long-term outcome in schizophrenia: systematic review and meta-analysis. Br J Psychiatry 2014;205:88-94 «PMID: 25252316»PubMed
  140. Marshall M, Lewis S, Lockwood A ym. Association between duration of untreated psychosis and outcome in cohorts of first-episode patients: a systematic review. Arch Gen Psychiatry 2005;62:975-83 «PMID: 16143729»PubMed
  141. Goff DC, Falkai P, Fleischhacker WW ym. The Long-Term Effects of Antipsychotic Medication on Clinical Course in Schizophrenia. Am J Psychiatry 2017;174:840-849 «PMID: 28472900»PubMed
  142. Bryce SD, Rossell SL, Lee SJ ym. Neurocognitive and Self-efficacy Benefits of Cognitive Remediation in Schizophrenia: A Randomized Controlled Trial. J Int Neuropsychol Soc 2018;24:549-562 «PMID: 29352823»PubMed
  143. Ventura J, Subotnik KL, Gretchen-Doorly D ym. Cognitive remediation can improve negative symptoms and social functioning in first-episode schizophrenia: A randomized controlled trial. Schizophr Res 2019;203:24-31 «PMID: 29128326»PubMed
  144. Morin L, Franck N. Rehabilitation Interventions to Promote Recovery from Schizophrenia: A Systematic Review. Front Psychiatry 2017;8:100 «PMID: 28659832»PubMed
  145. Mueser KT, McGurk SR. Schizophrenia. Lancet 2004;363:2063-72 «PMID: 15207959»PubMed
  146. Cullberg J. Psykoser. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur 2000
  147. DeSisto M, Harding CM, McCormick RV ym. The Maine and Vermont three-decade studies of serious mental illness. II. Longitudinal course comparisons. Br J Psychiatry 1995;167:338-42 «PMID: 7496642»PubMed
  148. Meyer H, Taiminen T, Vuori T ym. Posttraumatic stress disorder symptoms related to psychosis and acute involuntary hospitalization in schizophrenic and delusional patients. J Nerv Ment Dis 1999;187:343-52 «PMID: 10379721»PubMed
  149. Alanen YO. Skitsofrenian syyt ja tarpeenmukainen hoito. Juva: WSOY, 1993
  150. Barrowclough C, Tarrier N, Lewis S ym. Randomised controlled effectiveness trial of a needs-based psychosocial intervention service for carers of people with schizophrenia. Br J Psychiatry 1999;174:505-11 «PMID: 10616628»PubMed
  151. Rosenbaum B, Valbak K, Harder S ym. Treatment of patients with first-episode psychosis: two-year outcome data from the Danish National Schizophrenia Project. World Psychiatry 2006;5:100-3 «PMID: 16946951»PubMed
  152. Bustillo J, Lauriello J, Horan W ym. The psychosocial treatment of schizophrenia: an update. Am J Psychiatry 2001;158:163-75 «PMID: 11156795»PubMed
  153. Penn DL, Waldheter EJ, Perkins DO ym. Psychosocial treatment for first-episode psychosis: a research update. Am J Psychiatry 2005;162:2220-32 «PMID: 16330584»PubMed
  154. Alanen YO, Anttinen EE, Kokkola A, ym. Treatment and rehabilitation of schizophrenic psychoses. The Finnish treatment model. Nord J Psychiatry 1990;44(Suppl 22):1-65
  155. Johnson S, Thornicroft G, Phelan M, Slade M. Assessing needs for mental health services. Kirjassa: Thronicroft G, Tansella M, toim. Mental Health Outcome Measures. Heidelberg: Springer Verlag, 1996
  156. Phelan M, Wykes T, Goldman H. Global function scales. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 1994;29:205-11 «PMID: 7992144»PubMed
  157. Leucht S, Cipriani A, Spineli L ym. Comparative efficacy and tolerability of 15 antipsychotic drugs in schizophrenia: a multiple-treatments meta-analysis. Lancet 2013;382:951-62 «PMID: 23810019»PubMed
  158. Leucht S, Leucht C, Huhn M ym. Sixty Years of Placebo-Controlled Antipsychotic Drug Trials in Acute Schizophrenia: Systematic Review, Bayesian Meta-Analysis, and Meta-Regression of Efficacy Predictors. Am J Psychiatry 2017;174:927-942 «PMID: 28541090»PubMed
  159. Kumar A, Datta SS, Wright SD ym. Atypical antipsychotics for psychosis in adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD009582 «PMID: 24129841»PubMed
  160. Robinson DG, Schooler NR, Correll CU ym. Psychopharmacological Treatment in the RAISE-ETP Study: Outcomes of a Manual and Computer Decision Support System Based Intervention. Am J Psychiatry 2018;175:169-179 «PMID: 28945118»PubMed
  161. Carpenter WT Jr. Maintenance therapy of persons with schizophrenia. J Clin Psychiatry 1996;57 Suppl 9:10-8 «PMID: 8823345»PubMed
  162. Chowdhury NI, Remington G, Kennedy JL. Genetics of antipsychotic-induced side effects and agranulocytosis. Curr Psychiatry Rep 2011;13:156-65 «PMID: 21336863»PubMed
  163. Lönnqvist J, Henriksson M, Marttunen M, Partonen T. (toim.) Psykiatria. 12., uudistettu painos 2017, Duodecim
  164. Tiihonen J, Suokas JT, Suvisaari JM ym. Polypharmacy with antipsychotics, antidepressants, or benzodiazepines and mortality in schizophrenia. Arch Gen Psychiatry 2012;69:476-83 «PMID: 22566579»PubMed
  165. Leucht S, Samara M, Heres S ym. Dose Equivalents for Antipsychotic Drugs: The DDD Method. Schizophr Bull 2016;42 Suppl 1:S90-4 «PMID: 27460622»PubMed
  166. Tiihonen J, Wahlbeck K, Lönnqvist J ym. Effectiveness of antipsychotic treatments in a nationwide cohort of patients in community care after first hospitalisation due to schizophrenia and schizoaffective disorder: observational follow-up study. BMJ 2006;333:224 «PMID: 16825203»PubMed
  167. Davis JM, Chen N, Glick ID. A meta-analysis of the efficacy of second-generation antipsychotics. Arch Gen Psychiatry 2003;60:553-64 «PMID: 12796218»PubMed
  168. Lewis SW, Davies L, Jones PB ym. Randomised controlled trials of conventional antipsychotic versus new atypical drugs, and new atypical drugs versus clozapine, in people with schizophrenia responding poorly to, or intolerant of, current drug treatment. Health Technol Assess 2006;10:iii-iv, ix-xi, 1-165 «PMID: 16707074»PubMed
  169. Rosenheck RA, Leslie DL, Sindelar J ym. Cost-effectiveness of second-generation antipsychotics and perphenazine in a randomized trial of treatment for chronic schizophrenia. Am J Psychiatry 2006;163:2080-9 «PMID: 17151158»PubMed
  170. Gaebel W, Riesbeck M, Wölwer W ym. Maintenance treatment with risperidone or low-dose haloperidol in first-episode schizophrenia. One-year results of a randomized controlled trial within the German Research Network on Schizophrenia. J Clin Psychiatry 2019, painossa
  171. Leucht S, Heres S, Kissling W ym. Evidence-based pharmacotherapy of schizophrenia. Int J Neuropsychopharmacol 2011;14:269-84 «PMID: 21208500»PubMed
  172. Bergman H, Bhoopathi PS, Soares-Weiser K. Benzodiazepines for antipsychotic-induced tardive dyskinesia. Cochrane Database Syst Rev 2018;1:CD000205 «PMID: 29352477»PubMed
  173. Dold M, Li C, Tardy M ym. Benzodiazepines for schizophrenia. Cochrane Database Syst Rev 2012;11:CD006391 «PMID: 23152236»PubMed
  174. Zaman H, Sampson SJ, Beck AL ym. Benzodiazepines for psychosis-induced aggression or agitation. Cochrane Database Syst Rev 2017;12:CD003079 «PMID: 29219171»PubMed
  175. Kane JM, Leucht S, Carpenter D ym. The expert consensus guideline series. Optimizing pharmacologic treatment of psychotic disorders. Introduction: methods, commentary, and summary. J Clin Psychiatry 2003;64 Suppl 12:5-19 «PMID: 14640142»PubMed
  176. Brenner HD, Dencker SJ, Goldstein MJ ym. Defining treatment refractoriness in schizophrenia. Schizophr Bull 1990;16:551-61 «PMID: 1981813»PubMed
  177. Kissling W, Leucht S. Results of treatment of schizophrenia: is the glass half full or half empty? Int Clin Psychopharmacol 1999;14 Suppl 3:S11-4 «PMID: 10468329»PubMed
  178. Purhonen M, Koponen H, Tiihonen J ym. Outcome of patients after market withdrawal of thioridazine: a retrospective analysis in a nationwide cohort. Pharmacoepidemiol Drug Saf 2012;21:1227-31 «PMID: 22941581»PubMed
  179. Tiihonen J, Tanskanen A, Taipale H. 20-Year Nationwide Follow-Up Study on Discontinuation of Antipsychotic Treatment in First-Episode Schizophrenia. Am J Psychiatry 2018;175:765-773 «PMID: 29621900»PubMed
  180. Wunderink L, Nieboer RM, Wiersma D ym. Recovery in remitted first-episode psychosis at 7 years of follow-up of an early dose reduction/discontinuation or maintenance treatment strategy: long-term follow-up of a 2-year randomized clinical trial. JAMA Psychiatry 2013;70:913-20 «PMID: 23824214»PubMed
  181. Moilanen J, Haapea M, Miettunen J ym. Characteristics of subjects with schizophrenia spectrum disorder with and without antipsychotic medication - a 10-year follow-up of the Northern Finland 1966 Birth Cohort study. Eur Psychiatry 2013;28:53-8 «PMID: 21920710»PubMed
  182. Tiihonen J, Mittendorfer-Rutz E, Torniainen M ym. Mortality and Cumulative Exposure to Antipsychotics, Antidepressants, and Benzodiazepines in Patients With Schizophrenia: An Observational Follow-Up Study. Am J Psychiatry 2016;173:600-6 «PMID: 26651392»PubMed
  183. Vermeulen J, van Rooijen G, Doedens P ym. Antipsychotic medication and long-term mortality risk in patients with schizophrenia; a systematic review and meta-analysis. Psychol Med 2017;47:2217-2228 «PMID: 28397632»PubMed
  184. Vermeulen JM, van Rooijen G, van de Kerkhof MPJ ym. Clozapine and Long-Term Mortality Risk in Patients With Schizophrenia: A Systematic Review and Meta-analysis of Studies Lasting 1.1-12.5 Years. Schizophr Bull 2019;45:315-329 «PMID: 29697804»PubMed
  185. Taipale H, Mittendorfer-Rutz E, Alexanderson K ym. Antipsychotics and mortality in a nationwide cohort of 29,823 patients with schizophrenia. Schizophr Res 2018;197:274-280 «PMID: 29274734»PubMed
  186. Hansen TE, Casey DE, Hoffman WF. Neuroleptic intolerance. Schizophr Bull 1997;23:567-82 «PMID: 9365996»PubMed
  187. Schneider-Thoma J, Efthimiou O, Bighelli I ym. Second-generation antipsychotic drugs and short-term somatic serious adverse events: a systematic review and meta-analysis. Lancet Psychiatry 2019;6:753-765 «PMID: 31320283»PubMed
  188. Tiihonen J, Tanskanen A, Bell JS ym. Long-term treatment with clozapine and other antipsychotic drugs and the risk of haematological malignancies in people with schizophrenia: a nationwide case-control and cohort study in Finland. Lancet Psychiatry 2022;9:353-362 «PMID: 35334224»PubMed
  189. Siskind D, Myles N, Kisely S. Clozapine-balancing the body and the mind. Lancet Psychiatry 2022;9:338-339 «PMID: 35334223»PubMed
  190. Eum S, Hill SK, Rubin LH ym. Cognitive burden of anticholinergic medications in psychotic disorders. Schizophr Res 2017;190:129-135 «PMID: 28390849»PubMed
  191. Sathienluckana T, Unaharassamee W, Suthisisang C ym. Anticholinergic discontinuation and cognitive functions in patients with schizophrenia: a pharmacist-physician collaboration in the outpatient department. Integr Pharm Res Pract 2018;7:161-171 «PMID: 30464898»PubMed
  192. Ang MS, Abdul Rashid NA, Lam M ym. The Impact of Medication Anticholinergic Burden on Cognitive Performance in People With Schizophrenia. J Clin Psychopharmacol 2017;37:651-656 «PMID: 29016375»PubMed
  193. Bergman H, Soares-Weiser K. Anticholinergic medication for antipsychotic-induced tardive dyskinesia. Cochrane Database Syst Rev 2018;1:CD000204 «PMID: 29341071»PubMed
  194. Lima AR, Soares-Weiser K, Bacaltchuk J ym. Benzodiazepines for neuroleptic-induced acute akathisia. Cochrane Database Syst Rev 2002;:CD001950 «PMID: 11869614»PubMed
  195. Janno S, Holi MM, Tuisku K ym. Validity of Simpson-Angus Scale (SAS) in a naturalistic schizophrenia population. BMC Neurol 2005;5:5 «PMID: 15774006»PubMed
  196. Tiihonen J, Haukka J, Taylor M ym. A nationwide cohort study of oral and depot antipsychotics after first hospitalization for schizophrenia. Am J Psychiatry 2011;168:603-9 «PMID: 21362741»PubMed
  197. Gilmer TP, Dolder CR, Lacro JP ym. Adherence to treatment with antipsychotic medication and health care costs among Medicaid beneficiaries with schizophrenia. Am J Psychiatry 2004;161:692-9 «PMID: 15056516»PubMed
  198. Tharyan P, Adams CE. Electroconvulsive therapy for schizophrenia. Cochrane Database Syst Rev 2005;:CD000076 «PMID: 15846598»PubMed
  199. Chanpattana W, Chakrabhand ML, Sackeim HA ym. Continuation ECT in treatment-resistant schizophrenia: a controlled study. J ECT 1999;15:178-92 «PMID: 10492856»PubMed
  200. Chanpattana W, Chakrabhand ML, Buppanharun W ym. Effects of stimulus intensity on the efficacy of bilateral ECT in schizophrenia: a preliminary study. Biol Psychiatry 2000;48:222-8 «PMID: 10924665»PubMed
  201. Goswami U, Kumar U, Singh B. Efficacy of Electroconvulsive Therapy in Treatment Resistant Schizophreinia : A double-blind study. Indian J Psychiatry 2003;45:26-9 «PMID: 21206809»PubMed
  202. Braga RJ, Petrides G. The combined use of electroconvulsive therapy and antipsychotics in patients with schizophrenia. J ECT 2005;21:75-83 «PMID: 15905747»PubMed
  203. Hawkins JM, Archer KJ, Strakowski SM ym. Somatic treatment of catatonia. Int J Psychiatry Med 1995;25:345-69 «PMID: 8822386»PubMed
  204. Petrides G, Malur C, Braga RJ ym. Electroconvulsive therapy augmentation in clozapine-resistant schizophrenia: a prospective, randomized study. Am J Psychiatry 2015;172:52-8 «PMID: 25157964»PubMed
  205. Fenton WS, McGlashan TH, Victor BJ ym. Symptoms, subtype, and suicidality in patients with schizophrenia spectrum disorders. Am J Psychiatry 1997;154:199-204 «PMID: 9016268»PubMed
  206. Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  207. ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenneurologisen yhdistys ry:n, Suomen Lastenpsykiatriyhdistyksen ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  208. Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  209. Koponen HJ, Leinonen E, Lepola U. Fluvoxamine increases the clozapine serum levels significantly. Eur Neuropsychopharmacol 1996;6:69-71 «PMID: 8866941»PubMed
  210. Lehman AF, Lieberman JA, Dixon LB ym. Practice guideline for the treatment of patients with schizophrenia, second edition. Am J Psychiatry 2004;161:1-56 «PMID: 15000267»PubMed
  211. Haukka J, Tiihonen J, Härkänen T ym. Association between medication and risk of suicide, attempted suicide and death in nationwide cohort of suicidal patients with schizophrenia. Pharmacoepidemiol Drug Saf 2008;17:686-96 «PMID: 18327869»PubMed
  212. Dumaine ML. Meta-analysis of interventions with co-occurring disorders of severe mental illness and substance abuse: implications for social work practice. Res Soc Work Pract 2003;13:142-65
  213. De Witte NA, Crunelle CL, Sabbe B ym. Treatment for outpatients with comorbid schizophrenia and substance use disorders: a review. Eur Addict Res 2014;20:105-14 «PMID: 24192558»PubMed
  214. Barrowclough C, Haddock G, Fitzsimmons M, Johnson R. Treatment development for psychosis and co-occurring substance misuse: A descriptive review. J Mental Health 2006;6:619-32
  215. Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  216. Frogley C, Taylor D, Dickens G ym. A systematic review of the evidence of clozapine's anti-aggressive effects. Int J Neuropsychopharmacol 2012;15:1351-71 «PMID: 22339930»PubMed
  217. Lehman AF, Steinwachs DM. Translating research into practice: the Schizophrenia Patient Outcomes Research Team (PORT) treatment recommendations. Schizophr Bull 1998;24:1-10 «PMID: 9502542»PubMed
  218. Practice guideline for the treatment of patients with schizophrenia. American Psychiatric Association. Am J Psychiatry 1997;154:1-63 «PMID: 9090368»PubMed
  219. Alanen YO, Ugelstad E, Armelius B-Å, toim. Early treatment for schizophrenic patients. Scandinavian psychotherapeutic approaches. Oslo: Scandinavian University Press, 1994
  220. Alanen YO. Skitsofrenian hoito. Duodecim 1984;100:1329-38
  221. Nordling E. Mitä toipumisorientaatio tarkoittaa mielenterveystyössä?
  222. Khoury B, Lecomte T, Gaudiano BA ym. Mindfulness interventions for psychosis: a meta-analysis. Schizophr Res 2013;150:176-84 «PMID: 23954146»PubMed
  223. Buonocore M, Spangaro M, Bechi M ym. Integrated cognitive remediation and standard rehabilitation therapy in patients of schizophrenia: persistence after 5years. Schizophr Res 2018;192:335-339 «PMID: 28545942»PubMed
  224. Twamley EW, Thomas KR, Burton CZ ym. Compensatory cognitive training for people with severe mental illnesses in supported employment: A randomized controlled trial. Schizophr Res 2019;203:41-48 «PMID: 28823720»PubMed
  225. McGurk SR, Mueser KT, Xie H ym. Cognitive Enhancement Treatment for People With Mental Illness Who Do Not Respond to Supported Employment: A Randomized Controlled Trial. Am J Psychiatry 2015;172:852-61 «PMID: 25998278»PubMed
  226. Medalia A, Saperstein AM. Does cognitive remediation for schizophrenia improve functional outcomes? Curr Opin Psychiatry 2013;26:151-7 «PMID: 23318663»PubMed
  227. Richter D, Hoffmann H. Independent housing and support for people with severe mental illness: systematic review. Acta Psychiatr Scand 2017;136:269-279 «PMID: 28620944»PubMed
  228. McPherson P, Krotofil J, Killaspy H. Mental health supported accommodation services: a systematic review of mental health and psychosocial outcomes. BMC Psychiatry 2018;18:128 «PMID: 29764420»PubMed
  229. Partti K, Vasankari T, Kanervisto M ym. Lung function and respiratory diseases in people with psychosis: population-based study. Br J Psychiatry 2015;207:37-45 «PMID: 25858177»PubMed
  230. WHO Guidelines. Management of physical health conditions in adults with severe mental disorders.
  231. Rüther T, Bobes J, De Hert M ym. EPA guidance on tobacco dependence and strategies for smoking cessation in people with mental illness. Eur Psychiatry 2014;29:65-82 «PMID: 24485753»PubMed
  232. Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  233. Rouhos A, Raaska K. Tupakointi ja lääkeinteraktiot. Duodecim 2012;128:1073-80
  234. Castle DJ, Galletly CA, Dark F ym. The 2016 Royal Australian and New Zealand College of Psychiatrists guidelines for the management of schizophrenia and related disorders. Med J Aust 2017;206:501-505 «PMID: 28918734»PubMed
  235. Keto J ym. Mielenterveyden häiriöistä kärsivien tupakasta vieroitus Lääketieteellinen Aikakauskirja Duodecim 2015;131(9):855-61
  236. Taylor G, McNeill A, Girling A ym. Change in mental health after smoking cessation: systematic review and meta-analysis. BMJ 2014;348:g1151 «PMID: 24524926»PubMed
  237. Vermeulen JM, Schirmbeck F, Blankers M ym. Association Between Smoking Behavior and Cognitive Functioning in Patients With Psychosis, Siblings, and Healthy Control Subjects: Results From a Prospective 6-Year Follow-Up Study. Am J Psychiatry 2018;175:1121-1128 «PMID: 30138044»PubMed
  238. Wang YY, Wang S, Zheng W ym. Cognitive functions in smoking and non-smoking patients with schizophrenia: A systematic review and meta-analysis of comparative studies. Psychiatry Res 2019;272:155-163 «PMID: 30583258»PubMed
  239. Annamalai A, Kosir U, Tek C. Prevalence of obesity and diabetes in patients with schizophrenia. World J Diabetes 2017;8:390-396 «PMID: 28861176»PubMed
  240. Correll CU, Detraux J, De Lepeleire J ym. Effects of antipsychotics, antidepressants and mood stabilizers on risk for physical diseases in people with schizophrenia, depression and bipolar disorder. World Psychiatry 2015;14:119-36 «PMID: 26043321»PubMed
  241. Keinänen J, Mantere O, Kieseppä T ym. Early insulin resistance predicts weight gain and waist circumference increase in first-episode psychosis--A one year follow-up study. Schizophr Res 2015;169:458-463 «PMID: 26589392»PubMed
  242. Cooper SJ, Reynolds GP, With expert co-authors (in alphabetical order):. ym. BAP guidelines on the management of weight gain, metabolic disturbances and cardiovascular risk associated with psychosis and antipsychotic drug treatment. J Psychopharmacol 2016;30:717-48 «PMID: 27147592»PubMed
  243. Pringsheim T, Kelly M, Urness D ym. Physical Health and Drug Safety in Individuals with Schizophrenia. Can J Psychiatry 2017;62:673-683 «PMID: 28718324»PubMed
  244. Vancampfort D, Firth J, Correll CU ym. The impact of pharmacological and non-pharmacological interventions to improve physical health outcomes in people with schizophrenia: a meta-review of meta-analyses of randomized controlled trials. World Psychiatry 2019;18:53-66 «PMID: 30600626»PubMed
  245. Stubbs B, Firth J, Berry A ym. How much physical activity do people with schizophrenia engage in? A systematic review, comparative meta-analysis and meta-regression. Schizophr Res 2016;176:431-440 «PMID: 27261419»PubMed
  246. Stubbs B, Vancampfort D, Hallgren M ym. EPA guidance on physical activity as a treatment for severe mental illness: a meta-review of the evidence and Position Statement from the European Psychiatric Association (EPA), supported by the International Organization of Physical Therapists in Mental Health (IOPTMH). Eur Psychiatry 2018;54:124-144 «PMID: 30257806»PubMed
  247. Vancampfort D, Firth J, Schuch FB ym. Sedentary behavior and physical activity levels in people with schizophrenia, bipolar disorder and major depressive disorder: a global systematic review and meta-analysis. World Psychiatry 2017;16:308-315 «PMID: 28941119»PubMed
  248. Viertiö S, Sainio P, Koskinen S ym. Mobility limitations in persons with psychotic disorder: findings from a population-based survey. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 2009;44:325-32 «PMID: 18802653»PubMed
  249. Ashdown-Franks G, Firth J, Carney R ym. Exercise as Medicine for Mental and Substance Use Disorders: A Meta-review of the Benefits for Neuropsychiatric and Cognitive Outcomes. Sports Med 2020;50:151-170 «PMID: 31541410»PubMed
  250. Killaspy H, Priebe S, McPherson P ym. Predictors of moving on from mental health supported accommodation in England: national cohort study. Br J Psychiatry 2019;:1-7 «PMID: 31046864»PubMed
  251. McCrone P, Craig TK, Power P ym. Cost-effectiveness of an early intervention service for people with psychosis. Br J Psychiatry 2010;196:377-82 «PMID: 20435964»PubMed
  252. Grawe RW, Falloon IR, Widen JH ym. Two years of continued early treatment for recent-onset schizophrenia: a randomised controlled study. Acta Psychiatr Scand 2006;114:328-36 «PMID: 17022792»PubMed
  253. Oud MJ, Meyboom-de Jong B. Somatic diseases in patients with schizophrenia in general practice: their prevalence and health care. BMC Fam Pract 2009;10:32 «PMID: 19426545»PubMed
  254. Goldman LS. Medical illness in patients with schizophrenia. J Clin Psychiatry 1999;60 Suppl 21:10-5 «PMID: 10548136»PubMed
  255. Malone D, Newron-Howes G, Simmonds S ym. Community mental health teams (CMHTs) for people with severe mental illnesses and disordered personality. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD000270 «PMID: 17636625»PubMed
  256. Pharoah F, Mari J, Rathbone J ym. Family intervention for schizophrenia. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD000088 «PMID: 21154340»PubMed
  257. Salokangas RK. Psychosocial outcome in schizophrenia and psychotherapeutic orientation. Acta Psychiatr Scand 1986;74:497-506 «PMID: 3812012»PubMed
  258. Lin HC, Tian WH, Chen CS ym. The association between readmission rates and length of stay for schizophrenia: a 3-year population-based study. Schizophr Res 2006;83:211-4 «PMID: 16504482»PubMed
  259. Berry K, Ford S, Jellicoe-Jones L ym. PTSD symptoms associated with the experiences of psychosis and hospitalisation: a review of the literature. Clin Psychol Rev 2013;33:526-38 «PMID: 23500156»PubMed
  260. Melle I, Friis S, Hauff E ym. The importance of ward atmosphere in inpatient treatment of schizophrenia on short-term units. Psychiatr Serv 1996;47:721-6 «PMID: 8807685»PubMed
  261. Macpherson R, Edwards TR, Chilvers R ym. Twenty-four hour care for schizophrenia. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD004409 «PMID: 19370601»PubMed
  262. Caplan B, Schutt RK, Turner WM ym. Change in neurocognition by housing type and substance abuse among formerly homeless seriously mentally ill persons. Schizophr Res 2006;83:77-86 «PMID: 16504484»PubMed
  263. Chan H, Inoue S, Shimodera S ym. Residential program for long-term hospitalized persons with mental illness in Japan: Randomized controlled trial. Psychiatry Clin Neurosci 2007;61:515-21 «PMID: 17875030»PubMed
  264. Ziguras SJ, Stuart GW. A meta-analysis of the effectiveness of mental health case management over 20 years. Psychiatr Serv 2000;51:1410-21 «PMID: 11058189»PubMed
  265. Björkman T, Hansson L. Case management for individuals with a severe mental illness: a 6-year follow-up study. Int J Soc Psychiatry 2007;53:12-22 «PMID: 17333948»PubMed
  266. Dieterich M, Irving CB, Bergman H ym. Intensive case management for severe mental illness. Cochrane Database Syst Rev 2017;1:CD007906 «PMID: 28067944»PubMed
  267. Burns T, Catty J, Dash M ym. Use of intensive case management to reduce time in hospital in people with severe mental illness: systematic review and meta-regression. BMJ 2007;335:336 «PMID: 17631513»PubMed
  268. Killaspy H, Bebbington P, Blizard R ym. The REACT study: randomised evaluation of assertive community treatment in north London. BMJ 2006;332:815-20 «PMID: 16543298»PubMed
  269. van Os J. Schizophrenia treatment: content versus delivery. Acta Psychiatr Scand Suppl 2009;:29-32 «PMID: 19132964»PubMed
  270. Tempier R, Balbuena L, Garety P ym. Does assertive community outreach improve social support? Results from the Lambeth Study of early-episode psychosis. Psychiatr Serv 2012;63:216-22 «PMID: 22388528»PubMed
  271. Nordentoft M, Øhlenschlaeger J, Thorup A ym. Deinstitutionalization revisited: a 5-year follow-up of a randomized clinical trial of hospital-based rehabilitation versus specialized assertive intervention (OPUS) versus standard treatment for patients with first-episode schizophrenia spectrum disorders. Psychol Med 2010;40:1619-26 «PMID: 20059798»PubMed
  272. Seppälä J, De Vita I, Jämsä T ym. Mobile Phone and Wearable Sensor-Based mHealth Approaches for Psychiatric Disorders and Symptoms: Systematic Review. JMIR Ment Health 2019;6:e9819 «PMID: 30785404»PubMed
  273. Garrido G, Penadés R, Barrios M ym. Computer-assisted cognitive remediation therapy in schizophrenia: Durability of the effects and cost-utility analysis. Psychiatry Res 2017;254:198-204 «PMID: 28463718»PubMed
  274. Firth J, Cotter J, Torous J ym. Mobile Phone Ownership and Endorsement of "mHealth" Among People With Psychosis: A Meta-analysis of Cross-sectional Studies. Schizophr Bull 2016;42:448-55 «PMID: 26400871»PubMed
  275. Krzystanek M, Borkowski M, Skalacka K ym. A telemedicine platform to improve clinical parameters in paranoid schizophrenia patients: Results of a one-year randomized study. Schizophr Res 2019;204:389-396 «PMID: 30154027»PubMed
  276. Guimond S, Keshavan MS, Torous JB. Towards remote digital phenotyping of cognition in schizophrenia. Schizophr Res 2019;208:36-38 «PMID: 31047724»PubMed
  277. Craig TK, Rus-Calafell M, Ward T ym. AVATAR therapy for auditory verbal hallucinations in people with psychosis: a single-blind, randomised controlled trial. Lancet Psychiatry 2018;5:31-40 «PMID: 29175276»PubMed
  278. Salokangas RKR. Skitsofrenian kulku ja ennuste Suomessa. Duodecim 1985;101:1666-75
  279. Kelly C, McCreadie RG, MacEwan T ym. Nithsdale schizophrenia surveys. 17. Fifteen year review. Br J Psychiatry 1998;172:513-7 «PMID: 9828992»PubMed
  280. Lauronen E, Miettunen J, Veijola J ym. Outcome and its predictors in schizophrenia within the Northern Finland 1966 Birth Cohort. Eur Psychiatry 2007;22:129-36 «PMID: 17129711»PubMed
  281. Jääskeläinen E, Juola P, Hirvonen N ym. A systematic review and meta-analysis of recovery in schizophrenia. Schizophr Bull 2013;39:1296-306 «PMID: 23172003»PubMed
  282. Bertelsen M, Jeppesen P, Petersen L ym. Course of illness in a sample of 265 patients with first-episode psychosis--five-year follow-up of the Danish OPUS trial. Schizophr Res 2009;107:173-8 «PMID: 18945593»PubMed
  283. Salokangas RKR, Stengård E, Räkköläinen V, Alanen YO, Kaljonen A. Uusien skitsofreniapotilaiden hoito ja ennuste (USP-projekti) V: Viiden vuoden ennuste. Reports of Psychiatria Fennica No 95. Helsinki 1991
  284. Brown S, Birtwistle J, Roe L ym. The unhealthy lifestyle of people with schizophrenia. Psychol Med 1999;29:697-701 «PMID: 10405091»PubMed
  285. Möller HJ, von Zerssen D. Course and outcome. Kirjassa: Hirsch SR, Weinberger DR toim. Schizophrenia. Oxford: Blackwell Science, 1995, s.106-127
  286. White C, Stirling J, Hopkins R ym. Predictors of 10-year outcome of first-episode psychosis. Psychol Med 2009;39:1447-56 «PMID: 19187566»PubMed
  287. Green MF, Kern RS, Braff DL ym. Neurocognitive deficits and functional outcome in schizophrenia: are we measuring the "right stuff"? Schizophr Bull 2000;26:119-36 «PMID: 10755673»PubMed
  288. Bowie CR, Leung WW, Reichenberg A ym. Predicting schizophrenia patients' real-world behavior with specific neuropsychological and functional capacity measures. Biol Psychiatry 2008;63:505-11 «PMID: 17662256»PubMed
  289. Eack SM, Newhill CE. Psychiatric symptoms and quality of life in schizophrenia: a meta-analysis. Schizophr Bull 2007;33:1225-37 «PMID: 17204532»PubMed
  290. Harrison G, Hopper K, Craig T ym. Recovery from psychotic illness: a 15- and 25-year international follow-up study. Br J Psychiatry 2001;178:506-17 «PMID: 11388966»PubMed
  291. Hjorthøj C, Stürup AE, McGrath JJ ym. Years of potential life lost and life expectancy in schizophrenia: a systematic review and meta-analysis. Lancet Psychiatry 2017;4:295-301 «PMID: 28237639»PubMed
  292. Brink M, Green A, Bojesen AB ym. Excess medical comorbidity and mortality across the lifespan in schizophrenia.: A nationwide Danish register study. Schizophr Res 2019;206:347-354 «PMID: 30527270»PubMed
  293. Tanskanen A, Tiihonen J, Taipale H. Mortality in schizophrenia: 30-year nationwide follow-up study. Acta Psychiatr Scand 2018;138:492-499 «PMID: 29900527»PubMed
  294. Oakley P, Kisely S, Baxter A ym. Increased mortality among people with schizophrenia and other non-affective psychotic disorders in the community: A systematic review and meta-analysis. J Psychiatr Res 2018;102:245-253 «PMID: 29723811»PubMed
  295. Tiihonen J, Lönnqvist J, Wahlbeck K ym. 11-year follow-up of mortality in patients with schizophrenia: a population-based cohort study (FIN11 study). Lancet 2009;374:620-7 «PMID: 19595447»PubMed
  296. Salokangas RK, Honkonen T, Stengård E ym. Mortality in chronic schizophrenia during decreasing number of psychiatric beds in Finland. Schizophr Res 2002;54:265-75 «PMID: 11950551»PubMed
  297. Saha S, Chant D, McGrath J. A systematic review of mortality in schizophrenia: is the differential mortality gap worsening over time? Arch Gen Psychiatry 2007;64:1123-31 «PMID: 17909124»PubMed
  298. McGlashan TH, Hoffman RE. Schizophrenia: Psychodynamic to neurodynamic theories. Kirjassa: Sadock B, Sadock V (toim.) Kaplan & Sadock's Comprehensive Textbook of Psychiatry. 8. painos. Philadephia: Williams & Wilkins, 2000 s. 1159-69
  299. Chan SKW, Chan SWY, Pang HH ym. Association of an Early Intervention Service for Psychosis With Suicide Rate Among Patients With First-Episode Schizophrenia-Spectrum Disorders. JAMA Psychiatry 2018;75:458-464 «PMID: 29617517»PubMed
  300. Jørgensen P, Mortensen PB. Cause of death in reactive psychosis. Acta Psychiatr Scand 1992;85:351-3 «PMID: 1605055»PubMed
  301. Goldman LS. Medical illness in patients with schizophrenia. J Clin Psychiatry 1999;60 Suppl 21:10-5 «PMID: 10548136»PubMed
  302. Seeman MV. Schizophrenia Mortality: Barriers to Progress. Psychiatr Q 2019;90:553-563 «PMID: 31147816»PubMed
  303. Rossau CD, Mortensen PB. Risk factors for suicide in patients with schizophrenia: nested case-control study. Br J Psychiatry 1997;171:355-9 «PMID: 9373425»PubMed
  304. Hermann R, Mattke S, Members of the OECD Mental Health Care Panel. Selecting indicators for the quality of mental health care at the health systems level in OECD countries. OECD Health Technical Papers No. 17. Paris: OECD, 2004. http://www.oecd.org/dataoecd/28/32/33865630.pdf
  305. Hu TW. Perspectives: an international review of the national cost estimates of mental illness, 1990-2003. J Ment Health Policy Econ 2006;9:3-13 «PMID: 16733267»PubMed
  306. Knapp M, Mangalore R, Simon J. The global costs of schizophrenia. Schizophr Bull 2004;30:279-93 «PMID: 15279046»PubMed
  307. Goeree R, Farahati F, Burke N ym. The economic burden of schizophrenia in Canada in 2004. Curr Med Res Opin 2005;21:2017-28 «PMID: 16368053»PubMed
  308. Wu EQ, Birnbaum HG, Shi L ym. The economic burden of schizophrenia in the United States in 2002. J Clin Psychiatry 2005;66:1122-9 «PMID: 16187769»PubMed
  309. Marcellusi A, Fabiano G, Viti R ym. Economic burden of schizophrenia in Italy: a probabilistic cost of illness analysis. BMJ Open 2018;8:e018359 «PMID: 29439067»PubMed
  310. Wu EQ, Birnbaum HG, Shi L ym. The economic burden of schizophrenia in the United States in 2002. J Clin Psychiatry 2005;66:1122-9 «PMID: 16187769»PubMed
  311. Davies LM, Drummond MF. Economics and schizophrenia: the real cost. Br J Psychiatry Suppl 1994;:18-21 «PMID: 7865193»PubMed
  312. Carr VJ, Neil AL, Halpin SA ym. Costs of schizophrenia and other psychoses in urban Australia: findings from the Low Prevalence (Psychotic) Disorders Study. Aust N Z J Psychiatry 2003;37:31-40 «PMID: 12534654»PubMed
  313. Parvinen P, Herse F, Väänänen J. Skitsofrenia -yleisin psykoosi: kustannukset ja hoidon kehitys. Helsinki: Lillrank & Co (moniste), 2007
  314. Knapp M, Almond S, Percudani. Costs of schizophrenia: A review. Kirjassa: Maj M, Sartorius N. Schizophrenia. WPA series evidence and experience in psychiatry. Chichester: John Wiley & Sons, 1999:407-54
  315. Jin H, Mosweu I. The Societal Cost of Schizophrenia: A Systematic Review. Pharmacoeconomics 2017;35:25-42 «PMID: 27557994»PubMed
  316. Chen HK, Hsieh CJ. Risk of gastrointestinal Hypomotility in schizophrenia and schizoaffective disorder treated with antipsychotics: A retrospective cohort study. Schizophr Res 2018;195:237-244 «PMID: 29107449»PubMed
  317. International Physical Health in Youth working group. Healthy Active Lives consensus statement 2013. «https://www.nice.org.uk/guidance/cg178/resources/healthy-active-lives-heal-consensus-statement-international-physical-health-in-youth-working-group-pdf-191766493»11
Artikelns ID: gvr00062 (035.050)
© 2024 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Alttius uusille skitsofreniajaksoille ja hoidon kesto

Korkeasta uusiutumisriskistä johtuen uusiutumisvaiheita estävää psykoosilääkehoitoa tulisi ensimmäisen skitsofreniaryhmän psykoosin jälkeen jatkaa 2–5 vuotta hoitovasteen saavuttamisen jälkeenkin riippuen oireiden vaikeusasteesta ja potilaan herkkyydestä ulkoisille elämäntapahtumille.

A

Avohoidon moniammatilliset työryhmät ja vaikeasti psyykkiset sairaat potilaat

Moniammatillisten työryhmien toteuttama avohoito, johon sisältyy aktiivisia kotikäyntejä, lisää vaikeasti psyykkisesti sairaiden potilaiden tyytyväisyyttä hoitoon.

A

Elintapainterventiot skitsofreniaa sairastavan painonhallinnassa

Elintapainterventioista on hyötyä skitsofreniapotilaan painonhallinnassa.

A

Ensipsykoosin integroitu hoito

Ensipsykoosipotilaille tarkoitetut integroidut hoito-ohjelmat, jotka sisältävät psykoedukatiivista perhehoitoa ja kognitiivis-behavioraalista hoitoa, lievittävät oireita, parantavat sosiaalista toimintakykyä ja vähentävät sairauden uusiutumisia tavanomaista hoitoa enemmän.

A

Klotsapiini hoitoresistentissä skitsofreniassa

Klotsapiini on muita psykoosilääkkeitä tehokkaampi lääkehoitoresistentin skitsofrenian hoidossa.

A

Kognitiinen käyttäytymisterapia (KKT) skitsofreniapotilaiden psykoosioireiden hoidossa

Kognitiivis-behavioraalinen terapia (KBT) lievittää hieman skitsofreniapotilaiden hallusinaatioita ja deluusioita.

A

Kognitiivinen remediaatio skitsofreniapotilaiden integroidussa hoidossa

Kognitiivinen remediaatio lievittää muihin kuntoutustoimiin yhdistettynä skitsofreniapotilaiden negatiivisia oireita ja parantaa toimintakykyä.

A

Kognitiivinen remediaatio skitsofreniapotilaiden kognitiivisten puutosten hoidossa

Kognitiivinen remediaatio parantaa skitsofreniapotilaiden toiminnanohjausta, tarkkaavaisuutta, sanallista muistia ja yleistä kognitiota sekä parantaa toimintakykyä muuhun kuntoutukseen yhdistettynä.

A

Kognitiivinen remediaatio skitsofreniapotilaiden negatiivisten oireiden hoidossa

Kognitiivinen remediaatio lievittää skitsofreniapotilaiden negatiivisia oireita.

A

Kognitiivisen kuntoutuksen yhdistäminen skitsofreniapotilaiden työkuntoutukseen tai tuettuun työllistymiseen

Kognitiivisen kuntoutuksen yhdistäminen työkuntoutukseen tai tuettuun työllistymiseen ilmeisesti parantaa skitsofreniapotilaiden työllistymismahdollisuuksia ja työssä suoriutumista.

A

Kotisairaanhoidon ja sairaalahoidon tulokset skitsofreniapotilailla

Kotona toteutetussa kriisihoidossa hoitotulokset vastaavat tavanomaista sairaalahoitoa, mutta sekä potilas että omaiset ovat tyytyväisempiä hoitoon.

A

Lääkehoidon jatkuvuus skitsofreniapotilailla

Lääkehoito toisen polven psykoosilääkkeillä keskeytyy harvemmin kuin ensimmäisen polven psykoosilääkkeillä.

A

Lääkemyöntyvyyden edistäminen skitsofreniapotilailla

Lääkemyöntyvyyttä eri keinoin edistävät hoito-ohjelmat parantavat lääkehoidon säännöllisyyttä.

A

Masennuslääkkeet krooniseen skitsofreniaan liittyvien negatiivisten oireiden hoidossa

Masennuslääkehoidon käyttö psykoosilääkehoidon rinnalla parantaa negatiivisten oireiden hoitovastetta.

A

Pitkävaikutteinen psykoosilääkeinjektio ja potilaiden pitkäaikaishoidon tulos

Pitkävaikutteinen psykoosilääkeinjektio vähentää uusiutuvia sairaalahoitojaksoja ja hoitojen epäonnistumisia.

A

Psykoedukaation hyödyt skitsofreniapotilaiden omaisille

Omaisten osallistuminen psykoedukaatioon vähentää omaisten kokemaa kuormitusta ja saattaa vähentää kaikenlaista oireilua, kielteisiä potilaasta huolehtimiseen liittyviä kokemuksia ja epäadekvaatteja tunneilmaisuja (expressed emotion).

A

Psykoedukatiiviset perheinterventiot skitsofreniapotilaan hoidossa

Psykoedukatiiviset perheinterventiot vähentävät psykoosirelapsin ja uuden sairaalahoidon riskiä sekä parantavat lääkemyöntyvyyttä.

A

Psykoosilääkehoidon teho skitsofrenian akuuttioireiden hoidossa

Psykoosilääkkeet ovat tehokkaita skitsofrenian akuuttioireiston hoidossa. Klotsapiinin muita psykoosilääkkeitä parempaa tehoa lukuun ottamatta eri lääkeryhmien välillä ei ole suuria tehoeroja skitsofreniaa sairastavien potilaiden hoidossa.

A

Relapsin estäminen psykoosilääkkeillä

Psykoosilääkkeet ovat tehokkaita uusien psykoosivaiheiden estossa.

A

Skitsofreniapotilaan masennuksen lääkehoito

Serotoniiniselektiiviset masennuslääkkeet ja mirtatsapiini ovat tehokkaita skitsofreniapotilaan masennuksen akuuttihoidossa.

A

Skitsofreniapotilaiden tuettu työllistyminen

Yksilöllinen tuettu työllistyminen (Individual Placement and Support, IPS) parantaa työharjoittelua paremmin vaikeasta mielenterveyden häiriöstä, skitsofrenia mukaan luettuna, kärsivien potilaiden työllistymistä ja selviytymistä avoimilla työmarkkinoilla.

B

Avohoidossa annettu ensipsykoosin sairaalakuntoutus

Avohoidossa annettu kuntoutus vähentää ilmeisesti sairaalahoidon tarvetta verrattuna pitkän sairaalahoidon aikana toteutettuun ensipsykoosin kuntoutukseen seuraavina vuosina.

B

Erot toisen polven psykoosilääkkeiden haittaoireissa

Psykoosilääkkeissä on eroja haittaoirekirjossa.

B

Integroitu psykososiaalinen interventio ja psykoosiriski

Useita psykososiaalisia hoitomuotoja sisältävä integroitu interventio ilmeisesti vähentää psykoottisen häiriön riskiä varhaisessa psykoosiriskissä olevilla potilailla.

B

Klotsapiini verrattuna olantsapiiniin itsemurhien ehkäisyssä psykoosipotilailla

Klotsapiini on ilmeisesti olantsapiinia tehokkaampi itsetuhoisuuden hoidossa psykoosipotilailla.

B

Kognitiivinen kotikuntoutus (adaptaatio) skitsofreniapotilailla

Elinympäristön muokkaaminen kompensoimaan potilaan kognitiivisia puutosoireita (kognitiivinen adaptaatio) todennäköisesti parantaa avohoitopotilaan sosiaalista toimintakykyä.

B

Kognitiivinen käyttäytymislyhytterapia skitsofrenian hoidossa

Kognitiivinen lyhytterapia lievittää ilmeisesti skitsofrenian positiivisia oireita.

B

Kognitiivinen käyttäytymisterapia psykoosin negatiivisten oireiden hoidossa

Tavanomainen psykoosien hoitoon tarkoitettu kognitiivinen käyttäytymisterapia ei ilmeisesti ole tehokas negatiivisten oireiden hoidossa.

B

Liikunnan vaikutukset skitsofreniaa sairastavien mielenterveyteen

Liikunta ilmeisesti helpottaa skitsofreniaa sairastavien psykiatrisia oireita, parantaa kognitiota ja elämänlaatua.

B

Lyhytkestoinen koulutuksellinen terapia (psykoedukaatio) ja psykoosien uusiutuminen

Lyhytkestoinen koulutuksellinen terapia todennäköisesti parantaa lääkehoitomyöntyvyyttä ja vähentää psykoosin uusiutumisriskiä.

B

Metakognitiivinen terapia deluusioiden hoidossa

Metakognitiivinen terapia lienee tehokas deluusioiden hoidossa.

B

Metformiini skitsofreniaa sairastavan painonhallinnassa

Metformiinista on ilmeisesti hyötyä skitsofreniaa sairastavan painonhallinnassa.

B

Mielialan tasaajat klotsapiiniresistentin skitsofrenian hoidossa

Mielialan tasaajista lamotrigiini, topiramaatti ja natriumvalproaatti ilmeisesti lisäävät klotsapiinihoidon vastetta.

B

Musiikkiterapia skitsofreniapotilaiden hoidon osana

Musiikkiterapia muun hoidon lisänä ilmeisesti lievittää psykoosin negatiivisia ja yleisoireita sekä parantaa sosiaalista toimintakykyä ja elämänlaatua, mikäli hoitokertoja on vähintään kymmenen.

B

Psykiatrisen sairaalahoidon pituus

Lyhyet suunnitelmalliset hoitojaksot eivät näytä johtavan sairaalahoitojen uusiutumiseen tai hoitojärjestelmän ulkopuolelle ajautumiseen.

B

Psykoosirelapsin varomerkkien tunnistaminen

Psykoosirelapsin varomerkkien tunnistamisen harjoittelu ilmeisesti vähentää relapsin ja uuden sairaalahoidon riskiä.

B

Ryhmämuotoinen kuvataideterapia skitsofreniapotilaiden hoidossa

Ryhmämuotoinen kuvataideterapia muun hoidon lisänä todennäköisesti ei paranna siihen motivoituneiden skitsofreniapotilaiden oireita eikä toimintakykyä.

B

Skitsofreniapotilaiden sosiaalisten taitojen harjoittelu

Sosiaalisten taitojen harjoittelu todennäköisesti parantaa skitsofreniapotilaiden sosiaalisia vuorovaikutustaitoja verrattuna tavanomaiseen hoitoon.

B

Tietoinen läsnäolo (mindfulness) yhdistettynä psykoedukaatioon tai kognitiiviseen terapiaan skitsofreniapotilaiden hoidossa

Tietoinen läsnäolo psykoedukaatioon tai kognitiiviseen terapiaan yhdistettynä ilmeisesti parantaa potilaiden psyykkisiä oireita ja toimintakykyä.

B

Toisen polven psykoosilääkkeet skitsofreniaan liittyvien affektiivisten oireiden hoidossa

Toisen polven psykoosilääkkeet ovat ilmeisesti tehokkaita skitsofreniaan liittyvien affektiivisten oireiden hoidossa.

B

Toisen polven psykoosilääkkeet skitsofreniaan liittyvien negatiivisten oireiden hoidossa

Toisen polven psykoosilääkkeet ovat ilmeisesti tehokkaita skitsofreniaan liittyvien negatiivisten oireiden hoidossa, mutta hoitovaste on positiivisia oireita pienempi.

C

Aivokuvantaminen skitsofreniapotilaan ensipsykoosissa

Rutiininomainen ensipsykoosipotilaiden kuvantaminen ilman neurologisia oireita ei näytä tuottavan diagnostista lisähyötyä.

C

Bentsodiatsepiinit skitsofrenian akuuttivaiheen hoidossa

Akuutin psykoosin hoidossa bentsodiatsepiinien yhdistämisestä psykoosilääkitykseen ei liene merkittävää hyötyä.

C

Elektrokonvulsiivinen terapia (ECT) hoitoresistentissä skitsofreniassa

Elektrokonvulsiivinen terapia lienee tehokas hoitoresistentin skitsofrenian hoito.

C

Ensipsykoosipotilaiden psykodynaaminen supportiivinen terapia

Supportiivinen psykodynaaminen terapia saattaa lievittää positiivisia oireita ja parantaa toimintakykyä ensipsykoosipotilailla.

C

Kahden psykoosilääkkeen samanaikainen käyttö

Osa potilaista saattaa hyötyä hyötyy kahden psykoosilääkkeen samanaikaisesta käytöstä. Aripipratsolilisälääkitys on tutkimuksissa vähentänyt negatiivisia oireita.

C

KBT ja skitsofreniapotilaiden käskevät ääniharhat

Kognitiivinen käyttäytymisterapia (KBT) todennäköisesti saattaa parantaa lääkehoidosta huolimatta jatkuvien käskevien ääniharhojen kanssa selviytymistä.

C

Klotsapiini itsemurhien ehkäisyssä

Klotsapiini saattaa olla myös muita antipsykootteja tehokkaampi itsemurhien ehkäisyssä.

C

Kognitiivinen käyttäytymisterapia (KKT) skitsofreniapotilaiden psykoosirelapsien ehkäisynä

Pelkästään oireiden hoitoon fokusoitu kognitiivis-behavioraalinen terapia näyttää olevan tehoton relapsien ehkäisyssä.

C

Kognitiivinen terapia lääkehoidosta kieltäytyville skitsofreniapotilaille

Lääkehoidosta kieltäytyneillä potilailla kognitiivinen terapia verrattuna pelkkään seurantaan saattaa lievittää psykoosin oireita hoitoon motivoituneilla.

C

Liikunta ja skitsofreniapotilaiden kognitiivinen kuntoutus

Liikunta saattaa parantaa kognitiivisen remediaation vaikuttavuutta toimintakykyyn.

C

Liikunta skitsofrenian hoidossa

Muun hoidon lisänä suoritettu aerobinen tai lihasvoimaharjoittelu saattaa lievittää psykoosin oireita ja ahdistuneisuutta. Progressiivinen lihasrentoutus saattaa lievittää ahdistusta ja psyykkistä stressiä.

C

Omega-3-rasvahapot psykoosiriskipotilaan hoidossa

Pitkäketjuisten monityydyttymättömien omega-3-rasvahapojen tehosta psykoosiriskissä olevien hoidossa on saatu ristiriitaisia tuloksia.

C

Perhefokusoitu koulutuksellinen terapia ja psykoosiriski

Perhefokusoitu psykososiaalinen interventio saattaa parantaa perheen sisäistä kommunikaatiota ja vähentää psykoosiriskissä olevan psykoottisia oireita.

C

Psykodynaaminen yksilöpsykoterapia skitsofrenian hoidossa

Niukka näyttö viittaa siihen, että oivallukseen ja psykodynaamisiin tulkintoihin perustuvasta psykoterapiasta ei liene hyötyä skitsofrenian hoidossa.

C

Psykoosilääkityksen ja psykososiaalisen intervention yhdistäminen psykoosiriskipotilailla

Psykoosilääkkeen yhdistäminen psykososiaaliseen interventioon saattaa vähentää psykoottista ja muuta oireilua ja parantaa toimintakykyä mutta tuskin soveltuu ensivaiheen hoidoksi psykoosiriskissä olevilla potilailla.

C

Psykoosiriskissä olevan kognitiivinen psykoterapia (KBT)

Kognitiivinen psykoterapia (KKT) saattaa siirtää psykoottisen häiriön puhkeamista ja vähentää psykoottisia oireita sekä saattaa olla kustannustehokasta psykoosiriskissä olevilla potilailla.

C

Psykoosiriskissä olevan potilaan psykoosilääkitys

Psykoosilääkitys saattaa siirtää psykoottisen häiriön puhkeamista ja vähentää vaimentuneita psykoottisia oireita psykoosiriskissä olevilla potilailla.

C

Skitsofreniapotilaan häpeäleiman hoito

Sisäistetyn häpeäleiman purkamiseen tarkoitettu ryhmähoito saattaa vähentää häpeäleiman kokemusta sekä parantaa itsevarmuutta ja ymmärrystä omasta sairaudesta.

C

Skitsofreniapotilaiden sosiaalisen kognition hoito-ohjelmat

Sosiaalisen kognition hoito-ohjelmat saattavat parantaa sosiaalista toimintakykyä.

C

Sosiaalisen ja skitsofreniapotilaiden yleisen kognition kuntoutus

Sosiaalisen kognition harjoitteleminen lisää neurokognitiivisen harjoittelun vaikuttavuutta.

C

Supportiivinen terapia skitsofreniapotilaan hoidossa

Tukea antavasta terapiasta ei liene merkittävää lisähyötyä relapsien eston ja uuden sairaalahoidon riskin vähentämisen tarkoituksessa.

C

Toipumiseen fokusoitu kognitiivinen terapia kroonisilla skitsofreniapotilailla

Toipumiseen fokusoitu kognitiivinen terapia saattaa parantaa toimintakykyä ja lievittää negatiivisia ja positiivisia oireita kroonisilla skitsofreniapotilailla.

C

Transkraniaalinen magneettistimulaatio (TMS) skitsofreniapotilaiden hoitoresistenttien hallusinaatioiden hoidossa

Transkraniaalinen magneettistimulaatio saattaa olla tehokas hoitomuoto hoitoresistenttien hallusinaatioiden hoidossa.

C

Työryhmäpohjaisen tehostetun avohoidon vaikutus skitsofreniapotilaiden sairaalahoitojaksoihin

Tavanomaiseen avohoitoon verrattuna työryhmäpohjainen tehostettu avohoito saattaa vähentää skitsofreniapotilaiden sairaalahoitojaksojen määrää ja kestoa.

C

Vertaisryhmät skitsofreniapotilaiden hoidossa ja kuntoutuksessa

Vertaisryhmät saattavat parantaa potilaiden sosiaalista verkostoa ja tukea heidän itsetuntoaan.

Regional behandlingsmodell för schizofreni
Utbrott och förlopp av schizofren psykos
Kontakta oss