ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)

God medicinsk praxis | Publicerad: 20.11.2025 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland

ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland
20.11.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö) «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (attention-deficit hyperactivity disorder, ADHD) är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan diagnostiseras i barndomen, ungdomen eller i vuxen ålder.
  • Kärnsymtomen vid ADHD är långvariga svårigheter med att reglera aktivitet och uppmärksamhet som avviker från ålders- och utvecklingsnivån och stör funktionsförmågan samt impulsivitet. Svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga.
  • Stödåtgärder ska inledas genast när man upptäcker problem med funktions- eller inlärningsförmågan i anslutning till uppmärksamhet, överaktivitet eller impulsivitet. Om stödåtgärderna lindrar symtomen tillräckligt mycket behövs inte nödvändigtvis noggrannare undersökningar för att utreda ADHD.
    • Särskild uppmärksamhet ska fästas vid levnadsvanor som upprätthåller det allmänna välbefinnandet (tillräcklig sömn, motion, dagsrytm, näring och användning av digitala medier).
    • Se video om att stödåtgärder bör inledas vid första misstanke «Tukitoimet aloitetaan heti huolen herätessä (video)»1.
  • Om de besvärande symtomen fortsätter görs först en allmän och systematisk bedömning av helhetssituationen och symtombilden. En alltför tidig bedömning av ADHD-symtom ökar risken för överdiagnostisering av ADHD och för att andra störningar och orsaker inte blir identifierade.
  • En bedömning av ADHD-symtom inleds om symtombilden tyder på ADHD, symtomen inte kan förklaras av andra orsaker såsom livssituation eller levnadsvanor, och symtomen har negativ inverkan på funktionsförmågan.
    • För den diagnostiska bedömningen behövs information om när symtomen förekommer och hurdan funktionsförmågan är i olika situationer i nuläget och hur det har varit tidigare. Dessutom behövs information om personens psykiska och fysiska hälsotillstånd, utvecklingshistoria, livssituation och andra faktorer som påverkar symtomen. Se video om att det krävs en noggrann bedömning för att diagnostisera ADHD «ADHD:n diagnosointi vaatii huolellisen arvion (video)»3.
    • För att göra bedömningen krävs generellt flera möten och inhämtande av information från olika källor.
    • Olika metoder som används för att bedöma symtom, till exempel enkäter, ska endast användas som en del av en omfattande helhetsbedömning.
    • Vid differentialdiagnostik ska man bedöma om symtomen kan förklaras med andra sjukdomar eller störningar. Många av de väsentliga differentialdiagnostiska störningarna kan också förekomma samtidigt som ADHD.
  • ADHD-symtom kan behandlas med både psykosociala behandlingsformer och läkemedel. Behovet av behandling bedöms och rehabiliteringsmetoderna planeras individuellt.
  • Behandlingen ska vara tillräckligt långsiktig och kontinuiteten ska säkerställas i olika övergångsskeden, i synnerhet i barndomen och ungdomen.
  • Obehandlad ADHD kan innebära problem med studier och sysselsättning och öka risken för psykiatriska störningar, marginalisering och rusmedelsanvändning.
  • Arbetsfördelningen och samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården ska avtalas lokalt. Rekommendationen är att diagnostiken av ADHD och uppföljningen av behandlingen även inom primärvården centraliseras till anställda som är insatta i utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och differentialdiagnostik av sådana.
    • Diagnos och behandling av ADHD hos barn och unga kan oftast genomföras inom primärvården, vid behov med stöd av konsultationer inom den specialiserade sjukvården. Om svåra samtidiga symtom förekommer görs en differentialdiagnostisk bedömning och en behandlings- och rehabiliteringsplan inom den specialiserade sjukvården.
    • För vuxna ställs diagnosen i första hand av en specialist inom psykiatri eller en läkare inom studerande- eller företagshälsovården, vid behov genom att konsultera en specialist som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD.

Avgränsning av ämnet

  • Behandlingsrekommendationen gäller diagnostisering, behandling och rehabilitering av ADHD hos barn, unga och vuxna.
  • I rekommendationen tas även behandling och rehabilitering i samband med de vanligaste samtidiga störningarna upp.
  • Den internationella GRADE-arbetsgruppen har haft som mål att utveckla ett gemensamt, begripligt och transparent sätt att bedöma tillförlitligheten hos forskningsdata och styrkan i rekommendationer. God medicinsk praxis-redaktionen tog i bruk GRADE-metoderna 2023 och syftet är att nya evidensöversikter i samband med utarbetandet och uppdateringen av God medicinsk praxis-rekommendationerna ska utarbetas med tillämpning av GRADE-metoderna. Tidigare publicerade evidensöversikter uppdaterar vi i regel inte i enlighet med GRADE-metoderna. För mer information om GRADE-metoderna, se «https://book.gradepro.org/»1.

Målsättning

  • Syftet med rekommendationen är att standardisera diagnostiken, behandlingen och rehabiliteringen av ADHD och att tillhandahålla evidensbaserad information som stöd för behandlingsbeslut.
  • Målet är även att besvara de vanligaste frågorna om ADHD (se t.ex. «Danielson J, Mohammadi N, Espinosa-Leal L. Attenti...»1). Patientreferensgruppens synpunkter har beaktats vid utarbetandet av rekommendationen.

Målgrupper

  • Rekommendationen är i första hand avsedd för aktörer inom social- och hälsovården som utreder, behandlar och rehabiliterar barn, unga och vuxna med ADHD-symtom.
  • Rekommendationen innehåller även forskningsrön för barn, unga och vuxna som fått en ADHD-diagnos och deras familjer, för personal inom småbarnspedagogiken, i skolor och på studieplatser, för aktörer inom arbetslivstjänster och tredje sektorn samt för dem som planerar servicesystem och fattar beslut om dem.

Definitioner

  • I rekommendationen används den etablerade förkortningen ADHD (attention-deficit hyperactivity disorder) för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.
  • I fråga om diagnoser görs hänvisningar till version ICD-10 och ICD-11 av det internationella diagnostiska klassificeringssystemet (International Classification of Diseases) och till diagnosklassifikationen DSM-5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som utarbetats av American Psychiatric Association (APA). För närvarande är det klassificeringssystemet ICD-10 som används officiellt i Finland. ICD-11 kommer sannolikt att tas i bruk 2028.
  • I rekommendationen används kognitiv beteendeterapi (KBT) eller KBT-intervention som översättning för det engelska begreppet cognitive behavioral therapy, CBT. Detta används som överordnat begrepp i rekommendationen och omfattar de kognitiva interventioner, kognitiv-integrativa interventioner och interventioner som bygger på kognitiv beteendeterapi som används i Finland.
  • Den övriga terminologin som används i rekommendationen, vokabulären som används i anslutning till utredningarna och begreppen som förekommer i de medicinska texterna finns i patientrepresentanternas handbok Oudot sanat ja terminologiaa «Esipuhe (Potilasedustajien käsikirja)»2.

Prevalens

Etiologi och riskfaktorer

Genetik

Miljöfaktorer under graviditeten och medfödda strukturella faktorer

Psykosociala riskfaktorer

Digitala medier

Funktionella och strukturella fynd i centrala nervsystemet

Klinisk symtombild

Diagnoskriterier

  • Enligt den diagnostiska definitionen i ICD-10-systemet som används i Finland är en förutsättning för en ADHD-diagnos problem med koncentration, aktivitetsreglering och impulskontroll som avviker från utvecklingsnivån och orsakar olägenheter. Problemen är långvariga, förekommer i flera situationer och förklaras inte bättre med andra störningar, såsom autismspektrumtillstånd, affektiva störningar eller ångestsyndrom (ICD-10). Se tabell «Diagnoskriterier för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (F90.0) enligt ICD-10. Språkdräkten för kriterierna har ändrats något för att öka tydligheten (de ursprungliga finskspråkiga kriterierna presenteras i tilläggsmaterialet )....»1.
  • Vid den diagnostiska bedömningen kan man även använda sig av definitionerna i de nyare systemen DSM-5 och ICD-11.
    • Definitionen i DSM-5 motsvarar i stora drag definitionen i ICD-10. Enligt den räcker det dock med 5 symtom på ouppmärksamhet eller 5 symtom på överaktivitet-impulsivitet samt att symtomen har debuterat före 12 års ålder för att en person som är 17 år eller äldre ska få diagnosen ADHD.
    • Den kommande ICD-11-klassifikationen definierar inte längre ett exakt antal symtom som krävs, utan beskriver de centrala symtomen som symtomgrupper. Även enligt ICD-11 räcker det att symtomen har debuterat före 12 års ålder.
    • I samtliga definitioner betonas att symtomen ska avvika från utvecklingsnivån och orsaka problem i många situationer. Se mer information om diagnostiska definitioner i olika diagnossystem (ICD-10, ICD-11 och DSM-5) «ADHD:n eri tautiluokitusten mukaisten diagnostisten kriteerien vertailu»22.
Tabell 1. Diagnoskriterier för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (F90.0) enligt ICD-10. Språkdräkten för kriterierna har ändrats något för att öka tydligheten (de ursprungliga finskspråkiga kriterierna presenteras i tilläggsmaterialet «Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden (ADHD:n) häiriön kriteerit ICD-10:n mukaan»23).
Oförmåga att koncentrera sig
Minst 6 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är ett problem och avvikande med tanke på barnets utvecklingsnivå.
  1. Patienten misslyckas ofta med att fästa tillräckligt stor uppmärksamhet vid detaljer, eller gör slarvfel i skolan, arbetet eller andra uppgifter.
  2. Misslyckas ofta med att fokusera på lekar eller uppgifter.
  3. Patienten verkar ofta inte lyssna på vad man säger till honom eller henne.
  4. Misslyckas ofta med att följa anvisningar och göra klart skol-, hem- eller arbetsuppgifter (inte på grund av trots eller oförmåga att förstå anvisningar).
  5. Förmågan att ordna uppgifter och funktioner är ofta försämrad.
  6. Patienten undviker ofta eller upplever kraftigt obehag inför uppgifter som kräver att den psykiska ansträngningen upprätthålls, såsom läxor.
  7. Patienten tappar ofta bort föremål som är viktiga för vissa uppgifter och funktioner, såsom skolsaker, pennor, böcker, leksaker eller verktyg.
  8. Patienten blir ofta lätt störd av yttre stimuli.
  9. Patienten är ofta glömsk i de dagliga funktionerna.
Överaktivitet
Minst 3 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är ett problem och avvikande med tanke på barnets utvecklingsnivå.
  1. Patienten rör ofta oroligt på sina händer eller fötter eller vrider sig på sin stol.
  2. Patienten börjar ofta röra på sig i klassen eller i andra situationer där man förutsätts stanna kvar på sin plats.
  3. Patienten springer omkring eller klättrar ofta i situationer där det inte hör till (hos unga eller vuxna kan detta ge sig uttryck i en känsla av rastlöshet).
  4. Patienten är ofta för högljudd när han eller hon leker eller kan inte koncentrera sig på hobbyer i tysthet.
  5. Patienten är ständigt för aktiv motoriskt och aktivitetsgraden förändras inte väsentligt utifrån social miljö eller yttre krav.
Impulsivitet
Minst 3 av symtomen har varat i minst 6 månader och symtomen är ett problem och avvikande med tanke på barnets utvecklingsnivå.
  1. Patienten svarar ofta redan innan frågor är färdigställda och förhindrar andras frågor med sitt svar.
  2. Patienten orkar ofta inte stå i kö eller vänta på sin tur i spel eller grupper.
  3. Patienten avbryter ofta andra eller är påträngande (t.ex. tränger sig på i andras samtal och spel).
  4. Patienten talar ofta för mycket utan att beakta den återhållsamhet som situationen kräver.
Störningen börjar senast vid 7 års ålder. De diagnostiska kriterierna ska uppfyllas i fler än en situation. Till exempel ska ouppmärksamhet och överaktivitet förekomma både hemma och i skolan eller både i skolan och till exempel på mottagningen. Vanligtvis behövs information från fler än en källa. Till exempel är lärarens beskrivning av barnets beteende i allmänhet ett nödvändigt komplement till föräldrarnas beskrivning.
Symtomen orsakar kliniskt betydande ångest eller försämring av sociala, studierelaterade eller yrkesmässiga funktioner.
Följande tillstånd kan inte diagnostiseras: manisk period, depressiv period, ångestsyndrom eller omfattande utvecklingsstörningar.
Obs! Enligt den nuvarande uppfattningen kan dock alla dessa störningar förekomma samtidigt som ADHD. Med tanke på diagnosen är det viktigt att symtomen inte förklaras med en annan sjukdom.

Uttrycksformer

  • Det går att identifiera tre former av ADHD beroende på om symtomen domineras av uppmärksamhetsproblem (huvudsakligen ouppmärksam form), överaktivitet och impulsivitet (huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form) eller om alla kärnsymtom förekommer (kombinerad form).
  • Rekommendation 1: Arbetsgruppen rekommenderar att diagnosnumret F90.0 Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning i ICD-10-systemet används för samtliga former och att formen (kombinerad, ouppmärksam, hyperaktiv-impulsiv) vid behov beskrivs i ord. I bedömningsskedet kan man använda diagnosnumret F90.9 eller lämpliga psykiatriska utredningar (t.ex. Z00.4) eller koder som beskriver enskilda symtom.
    • Enligt ICD-10 ska diagnoskod F90.8 (andra specificerade hyperaktivitetsstörningar) användas om enbart kriterierna för överaktivitet och impulsivitet uppfylls och diagnoskod F98.8 (andra beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid) om enbart kriterierna för ouppmärksamhet uppfylls. Eftersom de olika formerna inte är separata störningar kan användningen av dessa nummer leda till missförstånd. Dessutom omfattar F98.8 andra störningar under barndom som inte är kopplade till ADHD.
    • I det kommande ICD-11-systemet har formerna definierats tydligare än i ICD-10 som används för närvarande.

Diagnostik

Bild 1.

Diagnostiskt diagram för ADHD

Diagnostisering i olika åldrar

  • Hos barn och unga ska alltid aktivitets- och uppmärksamhetsstörning beaktas som ett alternativ när det förekommer problem med skolgången eller beteendet eller ångestsymtom som föräldrarna, personalen inom småbarnspedagogiken, i skolan eller på studieplatsen eller den unga själv oroar sig för «Coghill D, Banaschewski T, Cortese S, ym. The mana...»118, «Eom TH, Kim YH. Clinical practice guidelines for a...»121.
  • Misstanke om ADHD hos en vuxen kan väckas hos personen själv, hos närstående, på arbetsplatsen eller inom primärvården, till exempel inom studerande- eller företagshälsovården. Om ett barn har konstaterats ha ADHD kan även det leda till ett behov av att utreda en förälders ADHD-symtom. Möjligheten att det är fråga om ADHD ska beaktas i samband med alla psykiska störningar (särskilt i samband med självdestruktivitet, missbruksproblem, personlighetsstörningar, psykoser, ätstörningar och internet- eller spelberoende), i synnerhet om ändamålsenlig behandling inte har lindrat symtomen.
    • Symtombilden för ADHD förändras ofta med åren och de yttre krav som ställs på vuxna påverkar den olägenhet som symtomen orsakar. I diagnosklassificeringen DSM-5 har detta beaktats så att det för att en person som är 17 år eller äldre ska få en ADHD-diagnos räcker med sammanlagt 5 symtom på ouppmärksamhet eller hyperaktivitet-impulsivitet (se «ADHD:n eri tautiluokitusten mukaisten diagnostisten kriteerien vertailu»22).
    • En vuxen person är den viktigaste informationskällan när det gäller personens egna symtom och den olägenhet de orsakar.
      • Symtominsikten kan dock variera även hos vuxna och en vuxen kan lägga för stor vikt vid sina symtom eller underskatta dem. Information från en närstående, till exempel make/maka, förälder eller syskon, kan vara till hjälp vid bedömningen av den funktionella olägenhet som symtomen orsakar.
      • Minnesbilder från barndomen är inte nödvändigtvis tillförlitliga.
    • Mer information om förekomsten av symtom kan fås från tidigare anteckningar i hälsorapporter och patientjournaler eller till exempel från verbala beskrivningar i skolbetyg och planer för stöd för lärandet. Dessa uppgifter ska ställas i relation till praxisen vid tidpunkten i fråga, till exempel kriterierna för skolvitsord eller de metoder som erbjöds som stöd för lärandet.
      • Informationen som fås på detta sätt kan stöda den diagnostiska bedömningen, men avsaknaden av symtom i objektiva dokument i barndomen utesluter inte möjligheten att det är fråga om ADHD.
      • Symtom på ouppmärksamhet orsakar inte nödvändigtvis betydande olägenheter före studierna på andra stadiet, som kräver mer organisationsförmåga och självständigt arbete «AADPA. Australian Evidence-Based Clinical Practice...»124.
      • Det finns inte alltid tillgång till källor som vittnar om funktionsförmågan i barndomen eller ungdomen, men det får inte utgöra ett hinder för diagnostisk bedömning «Marshall P, Hoelzle J, Nikolas M. Diagnosing Atten...»120.
    • Om en vuxen har diagnostiserats med ADHD under barndomen eller ungdomen men det har blivit en paus i behandlingen eller uppföljningen av diagnosen görs en bedömning av
      • den aktuella symtombilden och den olägenhet som symtomen orsakar
      • andra eventuella psykiatriska sjukdomar som förvärrar symtomen (de vanligaste är affektiva störningar, ångestsyndrom eller missbruksproblem) och deras inverkan på funktionsförmågan.
    • Om en ADHD-diagnos inte har ställts i barndomen eller ungdomen ska man utreda hur länge symtomen har varat.

Metoder för symtombedömning

Neuropsykologisk utredning

  • En neuropsykologisk utredning (eller en neuropsykologiskt orienterad psykologisk utredning som genomförs av en neuropsykolog) (se «Neuropsykologinen tutkimus ja ADHD»35) ger information som är viktig för planeringen av rehabilitering och stödåtgärder när det gäller kognitiva färdigheter och samtidiga problem, såsom inlärningssvårigheter och deras inverkan på studier och arbetsprestationer. Utredningen är dock inte nödvändig för att bedöma ADHD-symtom eller för att ställa diagnos.
    • Det går inte att ställa en ADHD-diagnos uteslutande på basis av kognitiva tester, eftersom resultaten inte är differentierande på individnivå «Sadozai AK, Sun C, Demetriou EA, ym. Executive fun...»113, «Korkeila J, Leppämäki S, Virta M. Aktiivisuuden ja...»136. I en neuropsykologisk utredning går det inte alltid att konstatera svårigheter även om personen kan diagnostiseras med ADHD.
      • I en strukturerad testsituation kan prestationen vara klart bättre än i naturliga situationer. Utredningen ska vara omfattande. Att skaffa information om funktionsförmågan i olika situationer genom intervjuer eller enkäter är en väsentlig del av den psykologiska bedömningen.
    • En neuropsykologisk (eller neuropsykologiskt orienterad psykologisk) utredning ska alltid göras när behovet av neuropsykologisk rehabilitering övervägs «Neuropsykologinen kuntoutus ja ADHD»36.

Sjukdomar och störningar som ska beaktas i differentialdiagnostiken

Vård och rehabilitering

Allmänna principer i vården

Bild 2.

Behandling och rehabilitering av ADHD

Stöd till familjen som en del av behandlingen

Psykosociala behandlingar

Föräldraträningsprogram

Lekbaserade interventioner för småbarn

Stödåtgärder inom småbarnspedagogiken och skolan

Psykoterapi

Neuropsykologisk rehabilitering

Ergoterapi

Neuropsykiatrisk träning

  • Det finns inte tillräckligt med forskningsdata om neuropsykiatrisk träning vid behandling av ADHD-symtom för att kunna bedöma effektiviteten.
    • I en australiensisk rekommendation för behandling av ADHD som publicerades 2022 rekommenderas att man erbjuder neuropsykiatrisk träning för unga och vuxna som en del av helhetsbehandlingen av ADHD, även om de direkta forskningsrönen är få. Rekommendationen har motiverats med att träningen omfattar samma metoder för anpassning av miljön, kognitiv beteendeterapi och beteendestyrning som har påvisad effekt enligt andra studier «AADPA. Australian Evidence-Based Clinical Practice...»124. Metoderna som använts i Australien och Finland kan skilja sig från varandra.
  • Neuropsykiatrisk träning är handledning av klienten i vardagsmiljön med målet att stärka förmågan att hitta nya modeller att agera och lösa problem, stödja ibruktagandet av metoder som stöder symtomhanteringen och övningar i exekutiva funktioner och hantering av vardagen «AADPA. Australian Evidence-Based Clinical Practice...»124, «Nyfors H. Selvitys neuropsykiatrisen valmennuksen ...»200. Mer information «ADHD ja neuropsykiatrinen valmennus»61.
    • Träningen kan genomföras till exempel av en yrkesutbildad person inom social- och hälsovården eller inom undervisning och pedagogik som har genomgått kompletterande utbildning inom neuropsykiatrisk träning. Det förekommer dock variation i utbildningarnas innehåll och coachernas yrkesbakgrund, och innehållet i träningen är inte standardiserat.
  • Träningen kan genomföras som några handledningsbesök till exempel i samband med den psykoedukativa handledning som hälso- och sjukvårdsenheten ger efter diagnosen eller som en målinriktad, längre träningsperiod «Nyfors H. Selvitys neuropsykiatrisen valmennuksen ...»200.
    • Behovet av en längre träningsperiod ska övervägas individuellt och tydliga mål ska ställas upp för arbetet.
    • Neuropsykiatrisk träning för barn och unga genomförs tillsammans med föräldrarna eller genom att träna föräldrarna.
    • Utifrån klinisk erfarenhet verkar träningen vara en lämplig rehabiliteringsmetod till exempel i situationer där det behövs praktisk handledning för att införa metoder för symtomhantering.

Läkemedelsbehandling

Bild 3.

Metyylifenidaattivalmisteiden välillä on eroa siinä, kuinka paljon niissä on nopeasti ja hitaasti vapautuvaa lääkemuotoa. Lääkeaineen vapautuminen vaikuttaa lääkeainepitoisuuteen elimistössä ja siten myös siihen, mihin aikaan päivästä lääkkeen teho on suurin. Siihen, mitä alkuperäisvalmistetta rinnakkaisvalmiste vastaa, kannattaa kiinnittää erityistä huomiota. Kuvio esittää eri lääkevalmisteiden erot kaavamaisesti. Pystyakselin arvot ovat suhteellisia, eivät seerumipitoisuuksia.

  • 30 % + 70 % -valmiste: vahvuudet 10 mg, 20 mg, 30 mg
  • 50 % + 50 % -valmiste: vahvuudet 5 mg, 10 mg, 20 mg, 30 mg, 40 mg, 50 mg, 60 mg
  • 50 % + 50 % -valmiste: (viiveellä vapautuva 50 %, bimodaalinen vapautuminen): vahvuudet 20 mg, 30 mg, 40 mg ja 60 mg
  • 22 % + 78 % -valmiste: vahvuudet 18, 27, 36 ja 54 mg

Lähteet: Fimea lääketietokanta «https://fimea.fi/laakehaut_ja_luettelot/laakehaku»

Banaschewski T, Coghill D, Santosh P, ym. Long-acting medications for the hyperkinetic disorders. A systematic review and European treatment guideline. Eur Child Adolesc Psychiatry 2006;15(8):476-95 «PMID: 16680409»PubMed

Stimulantia

Atomoxetin

Guanfacin

Biverkningar av läkemedel mot ADHD

Övriga läkemedel

Övriga behandlingar

Näring

Kostbehandling

Kost

  • Det finns motstridiga forskningsdata om sambandet mellan kostens kvalitet och ADHD-symtom. Kostens kvalitet kan ha betydelse för risken för ADHD, men för att bekräfta detta behövs omfattande randomiserade, jämförande undersökningar.
  • Personer med ADHD-symtom kan ha en förhöjd risk för ohälsosamma matvanor och läkemedelsbehandling kan försämra aptiten. Därför är det viktigt att som en del av behandlingen och uppföljningen beakta att de får i sig tillräckligt med näringsämnen och beakta kostens kvalitet «Lange KW, Lange KM, Nakamura Y, ym. Nutrition in t...»227, «Shareghfarid E, Sangsefidi ZS, Salehi-Abargouei A,...»228. Vid behov ska personen hänvisas till en näringsterapeut.
  • Rekommendation 21: Arbetsgruppen rekommenderar att man fäster uppmärksamhet vid en regelbunden måltidsrytm och en mångsidig kost för att stödja välbefinnandet hos personer med ADHD-symtom.

Behandling vid störningar och sjukdomar som förekommer samtidigt som ADHD

De mest centrala samtidiga utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna

De mest centrala neurologiska och somatiska samtidiga störningarna

De mest centrala samtidiga psykiatriska störningarna

Bedömning och behandling av ADHD vid samtidiga missbruksproblem

Prognos och följdverkningar

Hälsorisker

Inverkan på funktionsförmågan och prestationen

Inverkan på brottsligheten

  • Personer med ADHD löper ökad risk att göra sig skyldiga till brott eller bli offer för brott «Faraone SV, Banaschewski T, Coghill D, ym. The Wor...»11. Mer information «ADHD:n yhteys rikollisuuteen»81.
    • Metaanalyser och systematiska översikter har visat att ADHD är vanligare bland fångar än bland den övriga befolkningen. Uppskattningarna av förekomsten av ADHD bland fångar varierar mellan 9 och 45 procent.
    • I en finländsk fångundersökning som publicerades 2023 identifierades ADHD-symtom hos 46 procent av männen och 43 procent av kvinnorna «Rautanen M, Harald K, Tyni S. Vankien terveys ja h...»419. Dessa var yngre, sällan förstagångsförbrytare och hade lägre utbildning jämfört med andra fångar. Personer med ADHD-symtom hamnade i isolering som disciplinär bestraffning oftare än andra, vilket kan tyda på svårigheter att anpassa sig till fängelsemiljön.
    • ADHD-medicinering verkar ha ett samband med mindre brottslig verksamhet och bättre funktionsförmåga. Läs mer «ADHD:n yhteys rikollisuuteen»81.
  • Rekommendation 25: Arbetsgruppen rekommenderar screening, bedömning och behandling av ADHD inom hälso- och sjukvården för fångar både för det individuella välbefinnandet och för att förbättra säkerheten på anstalten och minska återfallsbrottsligheten «AADPA. Australian Evidence-Based Clinical Practice...»124, «Kriminalvården. 2021. Neuropsykiatrisk utredningsr...»420.
    • Inom hälso- och sjukvården för fångar ska ADHD bedömas och behandlas mer aktivt än inom den övriga hälso- och sjukvården, eftersom det är fråga om en grupp där prevalensen är hög.

Inverkan på dödligheten

Inverkan på livskvaliteten

Arbetsgruppens rekommendation för nivåstrukturerad vård

  • Rekommendation 26: Arbetsgruppen rekommenderar att varje välfärdsområde har tydliga anvisningar för att utreda rastlöshet och ouppmärksamhet och en beskrivning av den lokala vårdkedjan för ADHD.
    • I vårdkedjan samordnas de olika aktörernas delar så att till exempel diagnostiseringen är enhetlig, olika delområden av behandlingen möjliggörs och konsultationsverksamheten är smidig.
    • När man kommer överens om arbetsfördelningen och samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården beaktas de lokala kunskapsresurserna och arbetsfördelningen, men tillgången till behandling ska vara jämlik.
    • I vårdkedjan beskrivs också stödåtgärder och interventioner inom småbarnspedagogiken, bildningsväsendet och på andra läroanstalter samt samarbetet mellan olika aktörer.
  • I beskrivningen av vårdkedjan fastställs hur
    • psykologiska och andra specialundersökningar som eventuellt behövs ordnas
    • psykosociala behandlingar (såsom föräldraträningsprogram) genomförs
    • konsultationsstöd för den specialiserade sjukvården eller krävande tjänster ordnas
    • kontinuiteten i vården säkerställs mellan olika instanser och i olika utvecklingsskeden, till exempel när vården av en ung person som blir vuxen överförs mellan studerandehälsovården, företagshälsovården eller hälsostationen.
  • Rekommendation 27: Arbetsgruppen rekommenderar att diagnostiken av ADHD och uppföljningen av behandlingen även inom tjänster på basnivå koncentreras till anställda som är insatta i utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och differentialdiagnostik av sådana.
  • Det anses viktigt att
    • det inom tjänsterna på basnivå, till exempel inom elevvården och mentalvårdstjänsterna för barn och unga, finns ett tillräckligt antal anställda vars arbetsbeskrivning omfattar patient- och närståenderådgivning vid ADHD, metoder som stöder en smidig vardag samt handledning av stödåtgärder inom småbarnspedagogiken, i skolan och på läroanstalterna och till exempel strukturerad föräldrahandledning
    • man inom elevvården med beaktande av de regionala resurserna har kommit överens om olika yrkesutbildade personers roller och samarbete både i den inledande kartläggningen och i genomförandet av stödåtgärderna
    • företagshälsovården deltar i att hitta lösningar på svårigheter i arbetet som beror på ADHD-symtom
    • ADHD-behandling har beaktats inom hälso- och sjukvården för fångar
    • den läkare som ställer en ADHD-diagnos och inleder eventuell medicinering har möjlighet att konsultera en specialist
    • den specialiserade sjukvården ordnar tillräckligt med flexibla konsultationsmöjligheter och utbildning som stöder en lyckad diagnos och behandling
    • den som fått en ADHD-diagnos har möjlighet att tillsammans med sin familj delta i dagar för primär information, grupprehabilitering och stödgrupper i sitt område oberoende av var vårdansvaret ligger
    • behandlingen och rehabiliteringen genomförs på ett samordnat sätt om flera familjemedlemmar har ADHD.
  • Inledande bedömning av barn och unga, diagnostik av ADHD och genomförande av behandling
    • När oro väcks på grund av ett barns eller en ung persons bristande koncentration och överaktivitet, inleds stödet till familjen och stödåtgärderna inom småbarnspedagogiken eller skolan enligt situationen genast, redan innan en noggrannare diagnostisk bedömning har gjorts. Det primära ansvaret för att planera och ordna tidigt stöd för barn eller unga ligger hos basservicen i området (uppfostrings- och familjerådgivningen, primärvården, småbarnspedagogiken, skolan eller annan motsvarande instans i samarbete med familjen).
      • Om stödåtgärderna lindrar problemen behövs inte nödvändigtvis någon noggrannare bedömning.
      • Om barnets eller den ungas problem fortsätter trots stödåtgärderna hänvisas man till en läkare inom primärvården för bedömning eller till andra utredningar som bedömts vara nödvändiga, till exempel till mentalvårdstjänster på basnivå för barn och unga. Det måste säkerställas att stödåtgärderna fortsätter även under utredningarna.
      • En närmare diagnostisk bedömning av ADHD-symtom behövs om det trots genomförda stödåtgärder under längre tid förekommer impulsivitet och svårigheter att reglera aktiviteten och uppmärksamheten som stör funktionsförmågan och vardagen, och man överväger rehabilitering eller läkemedelsbehandling som kräver en diagnos.
      • I vårdkedjan ska man beakta att barn och unga med svåra symtom bör få genomgå diagnostiska undersökningar och få tillräckligt intensiv behandling så snabbt som möjligt utan att behöva köa länge.
    • Den diagnostiska bedömningen av barn och unga samt behandlings- och rehabiliteringsplanen görs multiprofessionellt i första hand inom primärvårdens tjänster, om det inte finns särskilda grunder för mer krävande tjänster till exempel av differentialdiagnostiska skäl.
    • Det multiprofessionella arbetet kan genomföras i en grupp som utöver barnet eller den unga samt dennes vårdnadshavare består av till exempel en skolhälsovårdare (kartläggning av och stöd för levnadsvanor), en läkare som är insatt i diagnostik och behandling av ADHD, en psykolog samt anställda som är insatta i stödåtgärder inom småbarnspedagogiken och skolan, psykoedukation och stöd till familjer, och som ser till att planen genomförs.
      • Tidtabellen och den ansvariga instansen för uppföljningen av terapisvaret och hur målen för rehabiliteringsplanen uppnås avtalas i rehabiliteringsplanen.
  • Genomförande av undersökningar och behandling av ADHD hos vuxna
    • Om en vuxen person inte tidigare har diagnostiserats med ADHD, görs den diagnostiska bedömningen i första hand av en specialist inom psykiatri eller i andra hand av en läkare som är insatt i utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykiatriska störningar som vid behov konsulterar en specialist inom psykiatri.
    • En specialist i psykiatri måste konsulteras om den läkare som inleder den första läkemedelsbehandlingen av ADHD inte är specialist. Den fortsatta behandlingen kan i ett etablerat skede genomföras så att den förskrivande läkaren vid behov konsulterar en läkare som är insatt i behandlingen av ADHD.
    • Ansvaret för uppföljningen av behandling som inletts inom den offentliga sektorn ligger enligt den instans som har ställt diagnosen på läkaren inom studerandehälsovården, primärvården eller företagshälsovården samt dennes kollega, om inte något annat har avtalats i beskrivningen av vårdkedjan.
  • Den specialiserade sjukvården ansvarar för de differentialdiagnostiska utredningarna av patienter som behöver specialiserad sjukvård och till dessa hör tilläggsundersökningar, inledande av krävande läkemedelsbehandlingar, planering av krävande behandling och rehabilitering samt överenskommelse om fortsatt behandling och uppföljning. Till den specialiserade sjukvårdens uppgifter hör dessutom att ordna tillräckliga konsultationsmöjligheter och utbildning.
    • En bedömning av den specialiserade sjukvården behövs om
      • behandlings- och rehabiliteringsåtgärderna inom primärvården har visat sig vara otillräckliga trots konsultationsstöd
      • det behövs en differentialdiagnostisk bedömning som kräver särskild kompetens
      • det finns problem i genomförandet av läkemedelsbehandlingen eller terapisvaret som inte kan lösas med hjälp av konsultationsstöd eller
      • det på grund av en problematisk helhetssituation behövs kompetens inom den specialiserade sjukvården eller samarbete mellan flera specialiteter.
  • Remissen till den specialiserade sjukvården går enligt åldersgrupp till
    • en poliklinik för pediatrisk öppenvård eller konsultation med en sådan om barnets eller den ungas symtombild är förknippad med
      • behov av att beakta eller utesluta somatiska sjukdomar
      • svårigheter att hitta lämplig läkemedelsbehandling
    • barnpsykiatrin om barnets symtombild är förknippad med
      • avsevärda eller allt svårare psykiska symtom, till exempel svåra beteendeproblem eller allvarlig depression, eller
      • betydande interaktionsproblem mellan barnet och föräldern och problemen inte uteslutande beror på brister i omsorgen, exempelvis rusmedelsanvändning eller psykisk sjukdom hos föräldern
    • ungdomspsykiatrin om den ungas symtombild är förknippad med
      • betydande eller svåra psykiska symtom
      • svåra beteendestörningar eller
      • missbruksproblem
    • en barnneurologisk eller neurologisk mottagning om
      • man misstänker att barnet eller den unga har en neurologisk sjukdom (t.ex. neurofibromatos, epilepsi, minnessjukdom) eller utvecklingsstörning
    • vuxenpsykiatrin om
      • annan psykiatrisk eller somatisk sjukdom eller missbruksproblem försvårar planeringen av läkemedelsbehandlingen av ADHD
      • läkemedelsbehandlingen inte har gett ett tillräckligt terapisvar
      • biverkningar av läkemedelsbehandlingen har utgjort ett hinder för att använda läkemedlet.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö)»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Susanna Melkas

Litteratur

ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnneurologiska föreningen i Finland, Finlands ungdomspsykiatriska förening och Barnpsykiatriföreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»17

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Danielson J, Mohammadi N, Espinosa-Leal L. Attention Deficit Hyperactivity Disorder: trends and themes of information seeking and needs. INF [Internet]. 17. joulukuuta 2024 [viitattu 9. huhtikuuta 2025];43(3-4):74-80. Saatavissa: https://journal.fi/inf/article/view/148580
  2. Ayano G, Demelash S, Gizachew Y, ym. The global prevalence of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents: An umbrella review of meta-analyses. J Affect Disord 2023;339():860-866 «PMID: 37495084»PubMed
  3. Salari N, Ghasemi H, Abdoli N, ym. The global prevalence of ADHD in children and adolescents: a systematic review and meta-analysis. Ital J Pediatr 2023;49(1):48 «PMID: 37081447»PubMed
  4. Polanczyk GV, Willcutt EG, Salum GA, ym. ADHD prevalence estimates across three decades: an updated systematic review and meta-regression analysis. Int J Epidemiol 2014;43(2):434-42 «PMID: 24464188»PubMed
  5. Polanczyk GV, Salum GA, Sugaya LS, ym. Annual research review: A meta-analysis of the worldwide prevalence of mental disorders in children and adolescents. J Child Psychol Psychiatry 2015;56(3):345-65 «PMID: 25649325»PubMed
  6. Thomas R, Sanders S, Doust J, ym. Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. Pediatrics 2015;135(4):e994-1001 «PMID: 25733754»PubMed
  7. Vuori M, Paavilainen M, Vuorenmaa M, Tuovinen E, Aalto-Setälä T.  Lasten ja nuorten ADHD-diagnoosien yleisyys 2023. ADHD-diagnoosit yleistyvät edelleen – sukupuolierot kaventuvat erityisesti nuoruusikäisessä väestössä. THL tilastoraportti 4/2025. 11.3.2025, https://www.julkari.fi/handle/10024/151005
  8. Fayyad J, De Graaf R, Kessler R, ym. Cross-national prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder. Br J Psychiatry 2007;190():402-9 «PMID: 17470954»PubMed
  9. Fayyad J, Sampson NA, Hwang I, ym. The descriptive epidemiology of DSM-IV Adult ADHD in the World Health Organization World Mental Health Surveys. Atten Defic Hyperact Disord 2017;9(1):47-65 «PMID: 27866355»PubMed
  10. Song P, Zha M, Yang Q, ym. The prevalence of adult attention-deficit hyperactivity disorder: A global systematic review and meta-analysis. J Glob Health 2021;11():04009 «PMID: 33692893»PubMed
  11. Faraone SV, Banaschewski T, Coghill D, ym. The World Federation of ADHD International Consensus Statement: 208 Evidence-based conclusions about the disorder. Neurosci Biobehav Rev 2021;128():789-818 «PMID: 33549739»PubMed
  12. Dobrosavljevic M, Solares C, Cortese S, ym. Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in older adults: A systematic review and meta-analysis. Neurosci Biobehav Rev 2020;118():282-289 «PMID: 32798966»PubMed
  13. Auro K, Holopainen I, Perola M, ym. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Diagnoses in Finland During the COVID-19 Pandemic. JAMA Netw Open 2024;7(6):e2418204 «PMID: 38935377»PubMed
  14. Sibley MH, Mitchell JT, Becker SP. Method of adult diagnosis influences estimated persistence of childhood ADHD: a systematic review of longitudinal studies. Lancet Psychiatry 2016;3(12):1157-1165 «PMID: 27745869»PubMed
  15. Simon V, Czobor P, Bálint S, ym. Prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder: meta-analysis. Br J Psychiatry 2009;194(3):204-11 «PMID: 19252145»PubMed
  16. Joelsson P, Chudal R, Gyllenberg D, ym. Demographic Characteristics and Psychiatric Comorbidity of Children and Adolescents Diagnosed with ADHD in Specialized Healthcare. Child Psychiatry Hum Dev 2016;47(4):574-82 «PMID: 26399420»PubMed
  17. Polanczyk G, de Lima MS, Horta BL, ym. The worldwide prevalence of ADHD: a systematic review and metaregression analysis. Am J Psychiatry 2007;164(6):942-8 «PMID: 17541055»PubMed
  18. Ramtekkar UP, Reiersen AM, Todorov AA, ym. Sex and age differences in attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms and diagnoses: implications for DSM-V and ICD-11. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010;49(3):217-28.e1-3 «PMID: 20410711»PubMed
  19. Rucklidge JJ. Gender differences in attention-deficit/hyperactivity disorder. Psychiatr Clin North Am 2010;33(2):357-73 «PMID: 20385342»PubMed
  20. Skoglund C, Sundström Poromaa I, Leksell D, ym. Time after time: failure to identify and support females with ADHD - a Swedish population register study. J Child Psychol Psychiatry 2024;65(6):832-844 «PMID: 38016697»PubMed
  21. Adamis D, Flynn C, Wrigley M, ym. ADHD in Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis of Prevalence Studies in Outpatient Psychiatric Clinics. J Atten Disord 2022;26(12):1523-1534 «PMID: 35373645»PubMed
  22. Whitely M, Raven M, Timimi S, ym. Attention deficit hyperactivity disorder late birthdate effect common in both high and low prescribing international jurisdictions: a systematic review. J Child Psychol Psychiatry 2019;60(4):380-391 «PMID: 30317644»PubMed
  23. Vuori M, Martikainen JE, Koski-Pirilä A, ym. Children's Relative Age and ADHD Medication Use: A Finnish Population-Based Study. Pediatrics 2020;146(4): «PMID: 32958613»PubMed
  24. Vuori M, Vuorenmaa M, Ervasti E, Tuovinen E, Aalto-Setälä T. Lasten ja nuorten ADHD-diagnoosien yleisyys 2022. ADHD-diagnoosit yleistyvät tasaisesti – sukupuoli- ja alue-erot ovat melko suuria. THL Tilastoraportti 1/2024, 23.1.2024, https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202401183216
  25. Kazda L, Bell K, Thomas R, ym. Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) in children: more focus on care and support, less on diagnosis. BMJ 2024;384():e073448 «PMID: 38325889»PubMed
  26. Westman E, Prami T, Kallio A, ym. Increase in Occurrence of Attention Deficit Hyperactivity Disorder Differs by Age Group and Gender-Finnish Nationwide Register Study. Brain Behav 2025;15(1):e70253 «PMID: 39829159»PubMed
  27. Montagni I, Guichard E, Kurth T. Association of screen time with self-perceived attention problems and hyperactivity levels in French students: a cross-sectional study. BMJ Open 2016;6(2):e009089 «PMID: 26920440»PubMed
  28. Ra CK, Cho J, Stone MD, ym. Association of Digital Media Use With Subsequent Symptoms of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Among Adolescents. JAMA 2018;320(3):255-263 «PMID: 30027248»PubMed
  29. Yeung A, Ng E, Abi-Jaoude E. TikTok and Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Cross-Sectional Study of Social Media Content Quality. Can J Psychiatry 2022;67(12):899-906 «PMID: 35196157»PubMed
  30. Verma S, Sinha SK. How evidence-based is the "hashtag ADHD test" (#adhdtest). A cross-sectional content analysis of TikTok videos on attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) screening. Australas Psychiatry 2025;33(1):82-88 «PMID: 39422639»PubMed
  31. Faraone SV, Larsson H. Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Mol Psychiatry 2019;24(4):562-575 «PMID: 29892054»PubMed
  32. Sonuga-Barke EJS, Becker SP, Bölte S, ym. Annual Research Review: Perspectives on progress in ADHD science - from characterization to cause. J Child Psychol Psychiatry 2023;64(4):506-532 «PMID: 36220605»PubMed
  33. Thapar A, Cooper M. Attention deficit hyperactivity disorder. Lancet 2016;387(10024):1240-50 «PMID: 26386541»PubMed
  34. Nigg J, Nikolas M, Burt SA. Measured gene-by-environment interaction in relation to attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010;49(9):863-73 «PMID: 20732623»PubMed
  35. van der Meer D, Hoekstra PJ, Bralten J, ym. Interplay between stress response genes associated with attention-deficit hyperactivity disorder and brain volume. Genes Brain Behav 2016;15(7):627-36 «PMID: 27391809»PubMed
  36. Chen Q, Brikell I, Lichtenstein P, ym. Familial aggregation of attention-deficit/hyperactivity disorder. J Child Psychol Psychiatry 2017;58(3):231-239 «PMID: 27545745»PubMed
  37. Brikell I, Burton C, Mota NR, ym. Insights into attention-deficit/hyperactivity disorder from recent genetic studies. Psychol Med 2021;51(13):2274-2286 «PMID: 33814023»PubMed
  38. Ribasés M, Mitjans M, Hartman CA, ym. Genetic architecture of ADHD and overlap with other psychiatric disorders and cognition-related phenotypes. Neurosci Biobehav Rev 2023;153():105313 «PMID: 37451654»PubMed
  39. Demontis D, Walters GB, Athanasiadis G, ym. Genome-wide analyses of ADHD identify 27 risk loci, refine the genetic architecture and implicate several cognitive domains. Nat Genet 2023;55(2):198-208 «PMID: 36702997»PubMed
  40. Cole J, Ball HA, Martin NC, ym. Genetic overlap between measures of hyperactivity/inattention and mood in children and adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48(11):1094-1101 «PMID: 19797986»PubMed
  41. Thapar A, Cooper M, Eyre O, ym. What have we learnt about the causes of ADHD? J Child Psychol Psychiatry 2013;54(1):3-16 «PMID: 22963644»PubMed
  42. Cross-Disorder Group of the Psychiatric Genomics Consortium. Identification of risk loci with shared effects on five major psychiatric disorders: a genome-wide analysis. Lancet 2013;381(9875):1371-1379 «PMID: 23453885»PubMed
  43. Thapar A. Discoveries on the Genetics of ADHD in the 21st Century: New Findings and Their Implications. Am J Psychiatry 2018;175(10):943-950 «PMID: 30111187»PubMed
  44. Andersson A, Tuvblad C, Chen Q, ym. Research Review: The strength of the genetic overlap between ADHD and other psychiatric symptoms - a systematic review and meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry 2020;61(11):1173-1183 «PMID: 32157695»PubMed
  45. Kittel-Schneider S, Arteaga-Henriquez G, Vasquez AA, ym. Non-mental diseases associated with ADHD across the lifespan: Fidgety Philipp and Pippi Longstocking at risk of multimorbidity? Neurosci Biobehav Rev 2022;132():1157-1180 «PMID: 34757108»PubMed
  46. Grimm O, Kranz TM, Reif A. Genetics of ADHD: What Should the Clinician Know? Curr Psychiatry Rep 2020;22(4):18 «PMID: 32108282»PubMed
  47. Grimm O, Kittel-Schneider S, Reif A. Recent developments in the genetics of attention-deficit hyperactivity disorder. Psychiatry Clin Neurosci 2018;72(9):654-672 «PMID: 29722101»PubMed
  48. Smith TF, Schmidt-Kastner R, McGeary JE, ym. Pre- and Perinatal Ischemia-Hypoxia, the Ischemia-Hypoxia Response Pathway, and ADHD Risk. Behav Genet 2016;46(3):467-77 «PMID: 26920003»PubMed
  49. Bitsko RH, Holbrook JR, O'Masta B, ym. A Systematic Review and Meta-analysis of Prenatal, Birth, and Postnatal Factors Associated with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Children. Prev Sci 2024;25(Suppl 2):203-224 «PMID: 35303250»PubMed
  50. Robinson R, Girchenko P, Pulakka A, ym. ADHD symptoms and diagnosis in adult preterms: systematic review, IPD meta-analysis, and register-linkage study. Pediatr Res 2023;93(5):1399-1409 «PMID: 34997222»PubMed
  51. Neuman RJ, Lobos E, Reich W, ym. Prenatal smoking exposure and dopaminergic genotypes interact to cause a severe ADHD subtype. Biol Psychiatry 2007;61(12):1320-8 «PMID: 17157268»PubMed
  52. Joelsson P, Chudal R, Talati A, ym. Prenatal smoking exposure and neuropsychiatric comorbidity of ADHD: a finnish nationwide population-based cohort study. BMC Psychiatry 2016;16(1):306 «PMID: 27581195»PubMed
  53. Langley K, Rice F, van den Bree MB, ym. Maternal smoking during pregnancy as an environmental risk factor for attention deficit hyperactivity disorder behaviour. A review. Minerva Pediatr 2005;57(6):359-71 «PMID: 16402008»PubMed
  54. Biederman J, Petty CR, Bhide PG, ym. Does exposure to maternal smoking during pregnancy affect the clinical features of ADHD? Results from a controlled study. World J Biol Psychiatry 2012;13(1):60-4 «PMID: 21545244»PubMed
  55. Haan E, Westmoreland KE, Schellhas L, ym. Prenatal smoking, alcohol and caffeine exposure and offspring externalizing disorders: a systematic review and meta-analysis. Addiction 2022;117(10):2602-2613 «PMID: 35385887»PubMed
  56. Huang L, Wang Y, Zhang L, ym. Maternal Smoking and Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Offspring: A Meta-analysis. Pediatrics 2018;141(1): «PMID: 29288161»PubMed
  57. Nygaard E, Slinning K, Moe V, ym. Behavior and Attention Problems in Eight-Year-Old Children with Prenatal Opiate and Poly-Substance Exposure: A Longitudinal Study. PLoS One 2016;11(6):e0158054 «PMID: 27336798»PubMed
  58. Knopik VS, Sparrow EP, Madden PA, ym. Contributions of parental alcoholism, prenatal substance exposure, and genetic transmission to child ADHD risk: a female twin study. Psychol Med 2005;35(5):625-35 «PMID: 15918339»PubMed
  59. Brookes KJ, Mill J, Guindalini C, ym. A common haplotype of the dopamine transporter gene associated with attention-deficit/hyperactivity disorder and interacting with maternal use of alcohol during pregnancy. Arch Gen Psychiatry 2006;63(1):74-81 «PMID: 16389200»PubMed
  60. Han JY, Kwon HJ, Ha M, ym. The effects of prenatal exposure to alcohol and environmental tobacco smoke on risk for ADHD: a large population-based study. Psychiatry Res 2015;225(1-2):164-168 «PMID: 25481018»PubMed
  61. Ackerman JP, Riggins T, Black MM. A review of the effects of prenatal cocaine exposure among school-aged children. Pediatrics 2010;125(3):554-65 «PMID: 20142293»PubMed
  62. Noland JS, Singer LT, Short EJ, ym. Prenatal drug exposure and selective attention in preschoolers. Neurotoxicol Teratol 2005;27(3):429-38 «PMID: 15939203»PubMed
  63. Huizink AC, Mulder EJ. Maternal smoking, drinking or cannabis use during pregnancy and neurobehavioral and cognitive functioning in human offspring. Neurosci Biobehav Rev 2006;30(1):24-41 «PMID: 16095697»PubMed
  64. Elgen I, Bruaroy S, Laegreid LM. Complexity of foetal alcohol or drug neuroimpairments. Acta Paediatr 2007;96(12):1730-3 «PMID: 17971190»PubMed
  65. Li L, Lagerberg T, Chang Z, ym. Maternal pre-pregnancy overweight/obesity and the risk of attention-deficit/hyperactivity disorder in offspring: a systematic review, meta-analysis and quasi-experimental family-based study. Int J Epidemiol 2020;49(3):857-875 «PMID: 32337582»PubMed
  66. Nilsson IAK, Ozsvar J, Gissler M, ym. Maternal Eating Disorders, Body Mass Index, and Offspring Psychiatric Diagnoses. JAMA Netw Open 2024;7(10):e2440517 «PMID: 39436646»PubMed
  67. Duko B, Mengistu TS, Stacey D, ym. Associations between maternal preconception and pregnancy adiposity and neuropsychiatric and behavioral outcomes in the offspring: A systematic review and meta-analysis. Psychiatry Res 2024;342():116149 «PMID: 39278191»PubMed
  68. Van den Bergh BRH, van den Heuvel MI, Lahti M, ym. Prenatal developmental origins of behavior and mental health: The influence of maternal stress in pregnancy. Neurosci Biobehav Rev 2020;117():26-64 «PMID: 28757456»PubMed
  69. Okano L, Ji Y, Riley AW, ym. Maternal psychosocial stress and children's ADHD diagnosis: a prospective birth cohort study. J Psychosom Obstet Gynaecol 2019;40(3):217-225 «PMID: 29790815»PubMed
  70. Jallow J, Hurtig T, Kerkelä M, ym. Prenatal maternal stress, breastfeeding and offspring ADHD symptoms. Eur Child Adolesc Psychiatry 2024;33(11):4003-4011 «PMID: 38691181»PubMed
  71. Humphreys KL, Zeanah CH. Deviations from the expectable environment in early childhood and emerging psychopathology. Neuropsychopharmacology 2015;40(1):154-70 «PMID: 24998622»PubMed
  72. Golm D, Sarkar S, Mackes NK, ym. The impact of childhood deprivation on adult neuropsychological functioning is associated with ADHD symptom persistence. Psychol Med 2021;51(15):2675-2684 «PMID: 32419675»PubMed
  73. Wylock JF, Borghini A, Slama H, ym. Child attachment and ADHD: a systematic review. Eur Child Adolesc Psychiatry 2023;32(1):5-16 «PMID: 33844103»PubMed
  74. Storebø OJ, Rasmussen PD, Simonsen E. Association Between Insecure Attachment and ADHD: Environmental Mediating Factors. J Atten Disord 2016;20(2):187-96 «PMID: 24062279»PubMed
  75. Al-Yagon M, Forte D, Avrahami L. Executive Functions and Attachment Relationships in Children With ADHD: Links to Externalizing/Internalizing Problems, Social Skills, and Negative Mood Regulation. J Atten Disord 2020;24(13):1876-1890 «PMID: 28918685»PubMed
  76. Pallini S, Morelli M, Chirumbolo A, ym. Attachment and attention problems: A meta-analysis. Clin Psychol Rev 2019;74():101772 «PMID: 31739122»PubMed
  77. Claussen AH, Holbrook JR, Hutchins HJ, ym. All in the Family? A Systematic Review and Meta-analysis of Parenting and Family Environment as Risk Factors for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Children. Prev Sci 2024;25(Suppl 2):249-271 «PMID: 35438451»PubMed
  78. Deault LC. A systematic review of parenting in relation to the development of comorbidities and functional impairments in children with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Child Psychiatry Hum Dev 2010;41(2):168-92 «PMID: 19768532»PubMed
  79. Park JL, Hudec KL, Johnston C. Parental ADHD symptoms and parenting behaviors: A meta-analytic review. Clin Psychol Rev 2017;56():25-39 «PMID: 28601690»PubMed
  80. Robinson LR, Bitsko RH, O'Masta B, ym. A Systematic Review and Meta-analysis of Parental Depression, Antidepressant Usage, Antisocial Personality Disorder, and Stress and Anxiety as Risk Factors for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in Children. Prev Sci 2024;25(Suppl 2):272-290 «PMID: 35641729»PubMed
  81. Niiranen J, Kiviruusu O, Vornanen R, ym. Children's screen time and psychosocial symptoms at 5 years of age - the role of parental factors. BMC Pediatr 2024;24(1):500 «PMID: 39097686»PubMed
  82. Radesky JS, Kaciroti N, Weeks HM, ym. Longitudinal Associations Between Use of Mobile Devices for Calming and Emotional Reactivity and Executive Functioning in Children Aged 3 to 5 Years. JAMA Pediatr 2023;177(1):62-70 «PMID: 36508199»PubMed
  83. Anitha FS, Narasimhan U, Janakiraman A, ym. Association of digital media exposure and addiction with child development and behavior: A cross-sectional study. Ind Psychiatry J 2021;30(2):265-271 «PMID: 35017810»PubMed
  84. Girela-Serrano BM, Spiers ADV, Ruotong L, ym. Impact of mobile phones and wireless devices use on children and adolescents' mental health: a systematic review. Eur Child Adolesc Psychiatry 2024;33(6):1621-1651 «PMID: 35705765»PubMed
  85. Guidelines on physical activity, sedentary behaviour and sleep for children under 5 years of age. Geneva: World Health Organization; 2019. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. https://iris.who.int/bitstream/handle/10665/311664/9789241550536-eng.pdf?sequence
  86. Lederer Y, Artzi H, Borodkin K. The effects of maternal smartphone use on mother-child interaction. Child Dev 2022;93(2):556-570 «PMID: 34807453»PubMed
  87. Kosola S. Lasten ja nuorten netti- ja peliriippuvuus: pitääkö olla huolissaan? Suom Lääkäril 2020;6:324-9
  88. Dekkers TJ, van Hoorn J. Understanding Problematic Social Media Use in Adolescents with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD): A Narrative Review and Clinical Recommendations. Brain Sci 2022;12(12): «PMID: 36552085»PubMed
  89. Christensen MA, Bettencourt L, Kaye L, ym. Direct Measurements of Smartphone Screen-Time: Relationships with Demographics and Sleep. PLoS One 2016;11(11):e0165331 «PMID: 27829040»PubMed
  90. Ferguson CK, Branley-Bell D, ym. Screen Media and Mental Health. Professional psychology, research and practice 2022;53:205-14
  91. Nan YQ, Li Z, ym. Is Social Media Use Related to Social Anxiety? A Meta–Analysis. . Mass communication & society 2024;27:441-74
  92. Liebherr MS, Antons S, Montag C, Brand M. Smartphones and attention, curse or blessing? - A review on the effects of smartphone usage on attention, inhibition, and working memory. Computers in Human Behavior Reports 2020;1:1-8
  93. Rubia K, Alegría AA, Brinson H. Brain abnormalities in attention-deficit hyperactivity disorder: a review. Rev Neurol 2014;58 Suppl 1():S3-16 «PMID: 25252664»PubMed
  94. Nakao T, Radua J, Rubia K, ym. Gray matter volume abnormalities in ADHD: voxel-based meta-analysis exploring the effects of age and stimulant medication. Am J Psychiatry 2011;168(11):1154-63 «PMID: 21865529»PubMed
  95. Frodl T, Skokauskas N. Meta-analysis of structural MRI studies in children and adults with attention deficit hyperactivity disorder indicates treatment effects. Acta Psychiatr Scand 2012;125(2):114-26 «PMID: 22118249»PubMed
  96. Spencer TJ, Brown A, Seidman LJ, ym. Effect of psychostimulants on brain structure and function in ADHD: a qualitative literature review of magnetic resonance imaging-based neuroimaging studies. J Clin Psychiatry 2013;74(9):902-17 «PMID: 24107764»PubMed
  97. Hoogman M, Bralten J, Hibar DP, ym. Subcortical brain volume differences in participants with attention deficit hyperactivity disorder in children and adults: a cross-sectional mega-analysis. Lancet Psychiatry 2017;4(4):310-319 «PMID: 28219628»PubMed
  98. Hoogman M, Muetzel R, Guimaraes JP, ym. Brain Imaging of the Cortex in ADHD: A Coordinated Analysis of Large-Scale Clinical and Population-Based Samples. Am J Psychiatry 2019;176(7):531-542 «PMID: 31014101»PubMed
  99. Faraone SV, Biederman J, Mick E. The age-dependent decline of attention deficit hyperactivity disorder: a meta-analysis of follow-up studies. Psychol Med 2006;36(2):159-65 «PMID: 16420712»PubMed
  100. Kessler RC, Green JG, Adler LA, ym. Structure and diagnosis of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: analysis of expanded symptom criteria from the Adult ADHD Clinical Diagnostic Scale. Arch Gen Psychiatry 2010;67(11):1168-78 «PMID: 21041618»PubMed
  101. Graziano PA, Garcia A. Attention-deficit hyperactivity disorder and children's emotion dysregulation: A meta-analysis. Clin Psychol Rev 2016;46():106-23 «PMID: 27180913»PubMed
  102. Corbisiero S, Mörstedt B, Bitto H, ym. Emotional Dysregulation in Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder-Validity, Predictability, Severity, and Comorbidity. J Clin Psychol 2017;73(1):99-112 «PMID: 27153511»PubMed
  103. Vuori M, Autti-Rämö I, Junttila N, ym. Discrepancies between self- and adult-perceptions of social competence in children with neuropsychiatric disorders. Child Care Health Dev 2017;43(5):670-678 «PMID: 27644170»PubMed
  104. Shaw P, Stringaris A, Nigg J, ym. Emotion dysregulation in attention deficit hyperactivity disorder. Am J Psychiatry 2014;171(3):276-93 «PMID: 24480998»PubMed
  105. Findon JL, Muck A, Tóthpál-Davison B, ym. Investigating behavioural addictions in adults with and without attention deficit hyperactivity disorder. PLoS One 2025;20(2):e0317525 «PMID: 39908223»PubMed
  106. Rahapeliongelma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  107. Young S, Uysal O, Kahle J, ym. A systematic review and meta-analysis comparing the severity of core symptoms of attention-deficit hyperactivity disorder in females and males. Psychol Med 2024;54(14):1-22 «PMID: 39494848»PubMed
  108. Eng AG, Nirjar U, Elkins AR, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder and the menstrual cycle: Theory and evidence. Horm Behav 2024;158():105466 «PMID: 38039899»PubMed
  109. Bürger I, Erlandsson K, Borneskog C. Perceived associations between the menstrual cycle and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD): A qualitative interview study exploring lived experiences. Sex Reprod Healthc 2024;40():100975 «PMID: 38678676»PubMed
  110. Camara B, Padoin C, Bolea B. Relationship between sex hormones, reproductive stages and ADHD: a systematic review. Arch Womens Ment Health 2022;25(1):1-8 «PMID: 34487213»PubMed
  111. Onandia-Hinchado I, Pardo-Palenzuela N, Diaz-Orueta U. Cognitive characterization of adult attention deficit hyperactivity disorder by domains: a systematic review. J Neural Transm (Vienna) 2021;128(7):893-937 «PMID: 33620582»PubMed
  112. Frazier TW, Demaree HA, Youngstrom EA. Meta-analysis of intellectual and neuropsychological test performance in attention-deficit/hyperactivity disorder. Neuropsychology 2004;18(3):543-55 «PMID: 15291732»PubMed
  113. Sadozai AK, Sun C, Demetriou EA, ym. Executive function in children with neurodevelopmental conditions: a systematic review and meta-analysis. Nat Hum Behav 2024;8(12):2357-2366 «PMID: 39424962»PubMed
  114. Boonstra AM, Oosterlaan J, Sergeant JA, ym. Executive functioning in adult ADHD: a meta-analytic review. Psychol Med 2005;35(8):1097-108 «PMID: 16116936»PubMed
  115. Alderson RM, Kasper LJ, Hudec KL, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and working memory in adults: a meta-analytic review. Neuropsychology 2013;27(3):287-302 «PMID: 23688211»PubMed
  116. Ramos AA, Hamdan AC, Machado L. A meta-analysis on verbal working memory in children and adolescents with ADHD. Clin Neuropsychol 2020;34(5):873-898 «PMID: 31007130»PubMed
  117. Kooij JJS, Bijlenga D, Salerno L, ym. Updated European Consensus Statement on diagnosis and treatment of adult ADHD. Eur Psychiatry 2019;56():14-34 «PMID: 30453134»PubMed
  118. Coghill D, Banaschewski T, Cortese S, ym. The management of ADHD in children and adolescents: bringing evidence to the clinic: perspective from the European ADHD Guidelines Group (EAGG). Eur Child Adolesc Psychiatry 2023;32(8):1337-1361 «PMID: 34677682»PubMed
  119. Mulraney M, Arrondo G, Musullulu H, ym. Systematic Review and Meta-analysis: Screening Tools for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2022;61(8):982-996 «PMID: 34958872»PubMed
  120. Marshall P, Hoelzle J, Nikolas M. Diagnosing Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) in young adults: A qualitative review of the utility of assessment measures and recommendations for improving the diagnostic process. Clin Neuropsychol 2021;35(1):165-198 «PMID: 31791193»PubMed
  121. Eom TH, Kim YH. Clinical practice guidelines for attention-deficit/hyperactivity disorder: recent updates. Clin Exp Pediatr 2024;67(1):26-34 «PMID: 37321571»PubMed
  122. National Guideline Centre (UK). Attention deficit hyperactivity disorder: diagnosis and management. NICE Guideline, No. 87. London: National Institute for Health and Care Excellence (UK), 2018.
  123. Barbaresi WJ, Campbell L, Diekroger EA, ym. The Society for Developmental and Behavioral Pediatrics Clinical Practice Guideline for the Assessment and Treatment of Children and Adolescents with Complex Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: Process of Care Algorithms. J Dev Behav Pediatr 2020;41 Suppl 2S():S58-S74 «PMID: 31996578»PubMed
  124. AADPA. Australian Evidence-Based Clinical Practice Guideline For Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). 2022,https://adhdguideline.aadpa.com.au.
  125. Penttilä S, Niemelä M, Hakko H, ym. Child- and parent-related determinants for out-of-home care in a nationwide population with neurodevelopmental disorders: a register-based Finnish birth cohort 1997 study. Eur Child Adolesc Psychiatry 2024;33(10):3459-3470 «PMID: 38430236»PubMed
  126. Lehti V, Chudal R, Suominen A, ym. Association between immigrant background and ADHD: a nationwide population-based case-control study. J Child Psychol Psychiatry 2016;57(8):967-75 «PMID: 27133554»PubMed
  127. Caye A, Rocha TB, Anselmi L, ym. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Trajectories From Childhood to Young Adulthood: Evidence From a Birth Cohort Supporting a Late-Onset Syndrome. JAMA Psychiatry 2016;73(7):705-12 «PMID: 27192050»PubMed
  128. Agnew-Blais JC, Polanczyk GV, Danese A, ym. Evaluation of the Persistence, Remission, and Emergence of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Young Adulthood. JAMA Psychiatry 2016;73(7):713-20 «PMID: 27192174»PubMed
  129. Moffitt TE, Houts R, Asherson P, ym. Is Adult ADHD a Childhood-Onset Neurodevelopmental Disorder? Evidence From a Four-Decade Longitudinal Cohort Study. Am J Psychiatry 2015;172(10):967-77 «PMID: 25998281»PubMed
  130. The World Health Organization (WHO). International Classification of Diseases Eleventh Revision (ICD-11). Geneva: World Health Organization; 2022. https://icd.who.int/en
  131. Peterson BS, Trampush J, Brown M, ym. Tools for the Diagnosis of ADHD in Children and Adolescents: A Systematic Review. Pediatrics 2024;153(4): «PMID: 38523599»PubMed
  132. Harrison AG, Edwards MJ. The Ability of Self-Report Methods to Accurately Diagnose Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Systematic Review. J Atten Disord 2023;27(12):1343-1359 «PMID: 37366274»PubMed
  133. Arrondo G, Mulraney M, Iturmendi-Sabater I, ym. Systematic Review and Meta-Analysis: Clinical Utility of Continuous Performance Tests for the Identification of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2024;63(2):154-171 «PMID: 37004919»PubMed
  134. Caselles-Pina L, Quesada-López A, Sújar A, ym. A systematic review on the application of machine learning models in psychometric questionnaires for the diagnosis of attention deficit hyperactivity disorder. Eur J Neurosci 2024;60(3):4115-4127 «PMID: 38378245»PubMed
  135. Sawaya H, Miller JC, Raines JM. Review of Studies on Incremental Validity of Assessment Measures Used in Psychological Assessment of Attention-Deficit Hyperactivity Disorder. Assessment 2024;31(2):518-537 «PMID: 36914964»PubMed
  136. Korkeila J, Leppämäki S, Virta M. Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD). Teoksessa: Juva K, Hublin C, Kalska H, Korkeila J, Sainio M, Tani P ja Vataja R (toim). Kliininen neuropsykiatria. Kustannus Oy Duodecim 2021, 733 p.
  137. Aivovammat. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Neurologisen yhdistys ry:n, Societas Medicinae Physicalis et Rehabilitationis Fenniae ry:n, Suomen Neurokirurgisen yhdistyksen, Suomen Neuropsykologisen yhdistyksen ja Suomen Vakuutuslääkärien yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  138. Kehityksellinen kielihäiriö (kielen kehityksen häiriö, lapset ja nuoret). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Foniatrit ry:n ja Suomen Lastenneurologisen Yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  139. Lasten ja nuorten kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lastenneurologinen Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  140. Autismikirjon häiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lastenpsykiatriyhdistyksen, Suomen Nuorisopsykiatrisen Yhdistyksen, Suomen Kehitysvammalääkäreiden, Suomen Lastenneurologisen Yhdistyksen ja Suomen Psykiatriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  141. Käytöshäiriöt (lapset ja nuoret). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen lastenpsykiatriyhdistyksen, Suomen nuorisopsykiatrisen yhdistyksen ja Suomen Psykiatriyhdistyksen Nuorisopsykiatrian jaoksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  142. Ahdistuneisuushäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  143. Pakko-oireinen häiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin , Suomen Psykiatriyhdistys ry:n jaSuomen Lastenpsykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  144. Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  145. Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  146. Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Lastenpsykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  147. Epävakaa persoonallisuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  148. Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  149. Huumeongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi [
  150. Skitsofrenia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  151. Wolraich ML, Hagan JF Jr, Allan C, ym. Clinical Practice Guideline for the Diagnosis, Evaluation, and Treatment of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents. Pediatrics 2019;144(4): «PMID: 31570648»PubMed
  152. Mechler K, Banaschewski T, Hohmann S, ym. Evidence-based pharmacological treatment options for ADHD in children and adolescents. Pharmacol Ther 2022;230():107940 «PMID: 34174276»PubMed
  153. Chan E, Fogler JM, Hammerness PG. Treatment of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Adolescents: A Systematic Review. JAMA 2016;315(18):1997-2008 «PMID: 27163988»PubMed
  154. Torgersen T, Gjervan B, Lensing MB, ym. Optimal management of ADHD in older adults. Neuropsychiatr Dis Treat 2016;12():79-87 «PMID: 26811680»PubMed
  155. Sibley MH, Flores S, Murphy M, ym. Research Review: Pharmacological and non-pharmacological treatments for adolescents with attention deficit/hyperactivity disorder - a systematic review of the literature. J Child Psychol Psychiatry 2025;66(1):132-149 «PMID: 39370392»PubMed
  156. Dahl V, Spears AP, ym. Psychoeducation interventions for parents and teachers of children and adolescents with ADHD: A systematic review of the literature. Journal of Developmental and Physical Disabilities 2020;32:257-92
  157. Brown RT, Amler RW, Freeman WS, ym. Treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder: overview of the evidence. Pediatrics 2005;115(6):e749-57 «PMID: 15930203»PubMed
  158. Vidal-Estrada R, Bosch-Munso R, Nogueira-Morais M, ym. Psychological treatment of attention deficit hyperactivity disorder in adults: a systematic review. Actas Esp Psiquiatr 2012;40(3):147-54 «PMID: 22723133»PubMed
  159. Young S, Khondoker M, Emilsson B, ym. Cognitive-behavioural therapy in medication-treated adults with attention-deficit/hyperactivity disorder and co-morbid psychopathology: a randomized controlled trial using multi-level analysis. Psychol Med 2015;45(13):2793-804 «PMID: 26022103»PubMed
  160. Philipsen A, Jans T, Graf E, ym. Effects of Group Psychotherapy, Individual Counseling, Methylphenidate, and Placebo in the Treatment of Adult Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Randomized Clinical Trial. JAMA Psychiatry 2015;72(12):1199-210 «PMID: 26536057»PubMed
  161. Young S, Amarasinghe JM. Practitioner review: Non-pharmacological treatments for ADHD: a lifespan approach. J Child Psychol Psychiatry 2010;51(2):116-33 «PMID: 19891745»PubMed
  162. Sosiaali- ja terveysministeriö. Valtakunnalliset lääkinnälliseen kuntoutukseen ohjaamisen perusteet 2022. Opas terveyden- ja sosiaalihuollon ammattilaisille ja kuntoutuksen parissa työskenteleville. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2022:17
  163. Riddle MA, Yershova K, Lazzaretto D, ym. The Preschool Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Treatment Study (PATS) 6-year follow-up. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2013;52(3):264-278.e2 «PMID: 23452683»PubMed
  164. Vitiello B, Lazzaretto D, Yershova K, ym. Pharmacotherapy of the Preschool ADHD Treatment Study (PATS) Children Growing Up. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2015;54(7):550-6 «PMID: 26088659»PubMed
  165. Bölte S, Mahdi S, Coghill D, ym. Standardised assessment of functioning in ADHD: consensus on the ICF Core Sets for ADHD. Eur Child Adolesc Psychiatry 2018;27(10):1261-1281 «PMID: 29435654»PubMed
  166. Bölte S, Alehagen L, Black MH, ym. Assessment of functioning in ADHD according to World Health Organization standards: First revision of the International Classification of Functioning, Disability and Health Core Sets. Dev Med Child Neurol 2024;66(9):1201-1214 «PMID: 38308443»PubMed
  167. de Schipper E, Lundequist A, Wilteus AL, ym. A comprehensive scoping review of ability and disability in ADHD using the International Classification of Functioning, Disability and Health-Children and Youth Version (ICF-CY). Eur Child Adolesc Psychiatry 2015;24(8):859-72 «PMID: 26036861»PubMed
  168. Puustjärvi A, Kallio-Laine K, Klintrup K ym. Tunnetko ADHD-potilaan etuudet? Suom Lääkäril 2023;33:1274-6
  169. Uchida M, Driscoll H, DiSalvo M, ym. Assessing the Magnitude of Risk for ADHD in Offspring of Parents with ADHD: A Systematic Literature Review and Meta-Analysis. J Atten Disord 2021;25(13):1943-1948 «PMID: 32830611»PubMed
  170. Theule J, Wiener J. Parenting Stress in Families of Children With ADHD: A Meta-Analysis. J Emot Behav Disord 2013;21:3-17
  171. Endo K, Stanyon D, Yamasaki S, ym. Self-Reported Maternal Parenting Stress From 9 m Is Longitudinally Associated With Child ADHD Symptoms at Age 12: Findings From a Population-Based Birth Cohort Study. Front Psychiatry 2022;13():806669 «PMID: 35573369»PubMed
  172. Johnston C, Mash EJ, Miller N, ym. Parenting in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Clin Psychol Rev 2012;32(4):215-28 «PMID: 22459785»PubMed
  173. Friedman LM, Dvorsky MR, McBurnett K, ym. Do Parents' ADHD Symptoms Affect Treatment for their Children? The Impact of Parental ADHD on Adherence to Behavioral Parent Training for Childhood ADHD. J Abnorm Child Psychol 2020;48(11):1425-1437 «PMID: 32813210»PubMed
  174. Wymbs BT, Canu WH, Sacchetti GM, ym. Adult ADHD and romantic relationships: What we know and what we can do to help. J Marital Fam Ther 2021;47(3):664-681 «PMID: 33421168»PubMed
  175. Webster-Stratton CH, Reid MJ, Beauchaine T. Combining parent and child training for young children with ADHD. J Clin Child Adolesc Psychol 2011;40(2):191-203 «PMID: 21391017»PubMed
  176. Chronis-Tuscano A, Wang CH, Woods KE, ym. Parent ADHD and Evidence-Based Treatment for Their Children: Review and Directions for Future Research. J Abnorm Child Psychol 2017;45(3):501-517 «PMID: 28025755»PubMed
  177. Flynn MM, Rosen PJ, Reese JS, ym. Examining the influence of irritability and ADHD on domains of parenting stress. Eur Child Adolesc Psychiatry 2023;32(2):353-366 «PMID: 34510265»PubMed
  178. Sellers R, Harold GT, Thapar A, ym. Examining the Role of Genetic Risk and Longitudinal Transmission Processes Underlying Maternal Parenting and Psychopathology and Children's ADHD Symptoms and Aggression: Utilizing the Advantages of a Prospective Adoption Design. Behav Genet 2020;50(4):247-262 «PMID: 32623545»PubMed
  179. Williamson D, Johnston C, Noyes A, ym. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Symptoms in Mothers and Fathers: Family Level Interactions in Relation to Parenting. J Abnorm Child Psychol 2017;45(3):485-500 «PMID: 27909931»PubMed
  180. Wells KC, Chi TC, Hinshaw SP, ym. Treatment-related changes in objectively measured parenting behaviors in the multimodal treatment study of children with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Consult Clin Psychol 2006;74(4):649-57 «PMID: 16881772»PubMed
  181. Mikami AY, Pfiffner LJ. Sibling relationships among children with ADHD. J Atten Disord 2008;11(4):482-92 «PMID: 17494830»PubMed
  182. Peasgood T, Bhardwaj A, Biggs K, ym. The impact of ADHD on the health and well-being of ADHD children and their siblings. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25(11):1217-1231 «PMID: 27037707»PubMed
  183. King K, Alexander D, Seabi J. Siblings' Perceptions of Their ADHD-Diagnosed Sibling's Impact on the Family System. Int J Environ Res Public Health 2016;13(9): «PMID: 27649212»PubMed
  184. Schumann A, Vatne TM, Fjermestad KW. What challenges do siblings of children with chronic disorders express to their parents? A thematic analysis of 73 sibling-parent dialogues. J Pediatr Nurs 2024;76():91-98 «PMID: 38367476»PubMed
  185. Vacher C, Goujon A, Romo L, ym. Efficacy of psychosocial interventions for children with ADHD and emotion dysregulation: a systematic review. Psychiatry Res 2020;291():113151 «PMID: 32619822»PubMed
  186. Breaux R, Baweja R, Eadeh HM, ym. Systematic Review and Meta-analysis: Pharmacological and Nonpharmacological Interventions for Persistent Nonepisodic Irritability. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2023;62(3):318-334 «PMID: 35714838»PubMed
  187. Storebø OJ, Elmose Andersen M, Skoog M, ym. Social skills training for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children aged 5 to 18 years. Cochrane Database Syst Rev 2019;6(6):CD008223 «PMID: 31222721»PubMed
  188. Perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden muutokset ja täydennykset 2010. Opetushallitus. Määräykset ja ohjeet 2011:20 http://www.oph.fi/download/132882_Perusopetuksen_opetussuunnitelman_perusteiden_muutokset_ja_taydennykset2010.pdf
  189. Battagliese G, Caccetta M, Luppino OI, ym. Cognitive-behavioral therapy for externalizing disorders: A meta-analysis of treatment effectiveness. Behav Res Ther 2015;75():60-71 «PMID: 26575979»PubMed
  190. Fabiano GA, Schatz NK, Aloe AM, Pelham WE, Jr., Smyth AC, Zhao X, et al. Comprehensive meta-analysis of attention-deficit/hyperactivity disorder psychosocial treatments investigated within between group studies. Review of Educational Research. 2021;91(5):718-60
  191. Tourjman V, Louis-Nascan G, Ahmed G, ym. Psychosocial Interventions for Attention Deficit/Hyperactivity Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis by the CADDRA Guidelines Work GROUP. Brain Sci 2022;12(8): «PMID: 36009086»PubMed
  192. Markel C. Child-focused psychosocial interventions for children and adolescents with attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD): A systematic review and meta-analysis. Dissertation Abstracts International: Section B: The Sciences and Engineering. 2018;78(8-B(E)):No-Specified
  193. Riise EN, Wergeland GJH, Njardvik U, ym. Cognitive behavior therapy for externalizing disorders in children and adolescents in routine clinical care: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev 2021;83():101954 «PMID: 33418192»PubMed
  194. Anastopoulos AD. Facilitating parental understanding and management of attention-deficit/hyperactivity disorder. In: Reinecke MA DF, Freeman A (toim.), editor. Cognitive Therapy with Children and Adolescents. New York: The Guilford Press; 1996. p. 327-43
  195. Ranta K, Kauppi A. Lasten ja nuorten kognitiivinen psykoterapia. Kirjassa: Lastenpsykiatria ja Nuorisopsykiatria. Duodecim 2024:575-78
  196. Pettersson R, Söderström S, Edlund-Söderström K, ym. Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy for Adults With ADHD in Outpatient Psychiatric Care. J Atten Disord 2017;21(6):508-521 «PMID: 24970720»PubMed
  197. Nasri B, Cassel M, Enhärje J, ym. Internet delivered cognitive behavioral therapy for adults with ADHD - A randomized controlled trial. Internet Interv 2023;33():100636 «PMID: 37483263»PubMed
  198. Novak I, Honan I. Effectiveness of paediatric occupational therapy for children with disabilities: A systematic review. Aust Occup Ther J 2019;66(3):258-273 «PMID: 30968419»PubMed
  199. Adamou M, Asherson P, Arif M, ym. Recommendations for occupational therapy interventions for adults with ADHD: a consensus statement from the UK adult ADHD network. BMC Psychiatry 2021;21(1):72 «PMID: 33541313»PubMed
  200. Nyfors H. Selvitys neuropsykiatrisen valmennuksen käytöstä ja koulutuksesta. Sosiaali- ja terveysministeriö. Raportteja ja muistioita 2022:20
  201. Catalá-López F, Hutton B, Núñez-Beltrán A, ym. The pharmacological and non-pharmacological treatment of attention deficit hyperactivity disorder in children and adolescents: A systematic review with network meta-analyses of randomised trials. PLoS One 2017;12(7):e0180355 «PMID: 28700715»PubMed
  202. Puustjärvi A, Putkonen H, Sumia M ym. ADHD:n lääkehoitoa ei tarvitse pelätä – vinkkejä käytännön työhön. Suom Lääkäril 2025, painossa
  203. Van Vyve L, Dierckx B, Lim CG, ym. Pharmacotherapy for ADHD in children and adolescents: A summary and overview of different European guidelines. Eur J Pediatr 2024;183(3):1047-1056 «PMID: 38095716»PubMed
  204. Cortese S, Adamo N, Del Giovane C, ym. Comparative efficacy and tolerability of medications for attention-deficit hyperactivity disorder in children, adolescents, and adults: a systematic review and network meta-analysis. Lancet Psychiatry 2018;5(9):727-738 «PMID: 30097390»PubMed
  205. O'Connor L, Carbone S, Gobbo A, ym. Pediatric attention deficit hyperactivity disorder (ADHD): 2022 updates on pharmacological management. Expert Rev Clin Pharmacol 2023;16(9):799-812 «PMID: 37587841»PubMed
  206. Kollins SH, Jain R, Brams M, ym. Clonidine extended-release tablets as add-on therapy to psychostimulants in children and adolescents with ADHD. Pediatrics 2011;127(6):e1406-13 «PMID: 21555501»PubMed
  207. Hammerness P, Georgiopoulos A, Doyle RL, ym. An open study of adjunct OROS-methylphenidate in children who are atomoxetine partial responders: II. Tolerability and pharmacokinetics. J Child Adolesc Psychopharmacol 2009;19(5):493-9 «PMID: 19877973»PubMed
  208. European Medicines Agency. Questions and answers on the review of medicines containing methylphenidate. London, 22 January 2009 Doc. Ref. EMEA/658285/2008
  209. Ornoy A, Koren G. The Effects of Drugs used for the Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) on Pregnancy Outcome and Breast-feeding: A Critical Review. Curr Neuropharmacol 2021;19(11):1794-1804 «PMID: 33245274»PubMed
  210. Scoten O, Tabi K, Paquette V, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in pregnancy and the postpartum period. Am J Obstet Gynecol 2024;231(1):19-35 «PMID: 38432409»PubMed
  211. National Library of Medicine. Drugs and Lactation Database (LactMed®), https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK501922/
  212. di Giacomo E, Confalonieri V, Tofani F, ym. Methylphenidate and Atomoxetine in Pregnancy and Possible Adverse Fetal Outcomes: A Systematic Review and Meta-Analysis. JAMA Netw Open 2024;7(11):e2443648 «PMID: 39504019»PubMed
  213. Bang Madsen K, Robakis TK, Liu X, ym. In utero exposure to ADHD medication and long-term offspring outcomes. Mol Psychiatry 2023;28(4):1739-1746 «PMID: 36759544»PubMed
  214. Korkeila J, Leppämäki S. ADHD. Kirjassa: Psykiatria. Kustannus Oy Duodecim 2014
  215. Stahl S. Stahl´s Essential Psychopharmacology. Neuroscientific Basis and Practical Applications. Fourth edition. Cambridge University Press.
  216. Coulter MK, Dean ME. Homeopathy for attention deficit/hyperactivity disorder or hyperkinetic disorder. Cochrane Database Syst Rev 2007;(4):CD005648 «PMID: 17943868»PubMed
  217. Rotella F, Cassioli E, Falone A, ym. Homeopathic Remedies in Psychiatric Disorders: A Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. J Clin Psychopharmacol 2020;40(3):269-275 «PMID: 32332462»PubMed
  218. Panahandeh G, Vatani B, Safavi P, ym. The effect of adding ferrous sulfate to methylphenidate on attention-deficit/hyperactivity disorder in children. J Adv Pharm Technol Res 2017;8(4):138-142 «PMID: 29184845»PubMed
  219. Konofal E, Lecendreux M, Deron J, ym. Effects of iron supplementation on attention deficit hyperactivity disorder in children. Pediatr Neurol 2008;38(1):20-6 «PMID: 18054688»PubMed
  220. Granero R, Pardo-Garrido A, Carpio-Toro IL, ym. The Role of Iron and Zinc in the Treatment of ADHD among Children and Adolescents: A Systematic Review of Randomized Clinical Trials. Nutrients 2021;13(11): «PMID: 34836314»PubMed
  221. Ryhänen S, Vepsäläinen K, Huurre A, ym. Pienentynyt ferritiinipitoisuus lapsella: niukat rautavarastot ilman anemiaa. Suom lääkäril 2020;275:254-7
  222. Cortese S, Angriman M, Lecendreux M, ym. Iron and attention deficit/hyperactivity disorder: What is the empirical evidence so far? A systematic review of the literature. Expert Rev Neurother 2012;12(10):1227-40 «PMID: 23082739»PubMed
  223. Wang Y, Huang L, Zhang L, ym. Iron Status in Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis. PLoS One 2017;12(1):e0169145 «PMID: 28046016»PubMed
  224. Hariri M, Azadbakht L. Magnesium, Iron, and Zinc Supplementation for the Treatment of Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Systematic Review on the Recent Literature. Int J Prev Med 2015;6():83 «PMID: 26445630»PubMed
  225. Heilskov Rytter MJ, Andersen LB, Houmann T, ym. Diet in the treatment of ADHD in children - a systematic review of the literature. Nord J Psychiatry 2015;69(1):1-18 «PMID: 24934907»PubMed
  226. Uldall Torp NM, Thomsen PH. The use of diet interventions to treat symptoms of ADHD in children and adolescents - a systematic review of randomized controlled trials. Nord J Psychiatry 2020;74(8):558-568 «PMID: 32513046»PubMed
  227. Lange KW, Lange KM, Nakamura Y, ym. Nutrition in the Management of ADHD: A Review of Recent Research. Curr Nutr Rep 2023;12(3):383-394 «PMID: 37505402»PubMed
  228. Shareghfarid E, Sangsefidi ZS, Salehi-Abargouei A, ym. Empirically derived dietary patterns and food groups intake in relation with Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD): A systematic review and meta-analysis. Clin Nutr ESPEN 2020;36():28-35 «PMID: 32220366»PubMed
  229. Tung I, Li JJ, Meza JI, ym. Patterns of Comorbidity Among Girls With ADHD: A Meta-analysis. Pediatrics 2016;138(4): «PMID: 27694280»PubMed
  230. Zeanah CH, Chesher T, Boris NW, ym. Practice Parameter for the Assessment and Treatment of Children and Adolescents With Reactive Attachment Disorder and Disinhibited Social Engagement Disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55(11):990-1003 «PMID: 27806867»PubMed
  231. Kirby A, Salmon G, Edward L. Should Children with ADHD be Routinely Screened for Motor Coordination Problems? The role of the Paediatric Occupational Therapist. BJOT 2007;70:483-6
  232. Raynolds F. Occupational Therapy for Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Part 2: a Multicentre Evaluation of an Assessment and Treatment Package. Therapy 2007;70: 439-48
  233. Kaiser ML, Schoemaker MM, Albaret JM, ym. What is the evidence of impaired motor skills and motor control among children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD)? Systematic review of the literature. Res Dev Disabil 2015;36C():338-357 «PMID: 25462494»PubMed
  234. Goulardins JB, Rigoli D, Licari M, ym. Attention deficit hyperactivity disorder and developmental coordination disorder: Two separate disorders or do they share a common etiology. Behav Brain Res 2015;292():484-92 «PMID: 26168770»PubMed
  235. Dellapiazza F, Michelon C, Vernhet C, ym. Sensory processing related to attention in children with ASD, ADHD, or typical development: results from the ELENA cohort. Eur Child Adolesc Psychiatry 2021;30(2):283-291 «PMID: 32215734»PubMed
  236. Stray LL, Kristensen Ø, Lomeland M, ym. Motor regulation problems and pain in adults diagnosed with ADHD. Behav Brain Funct 2013;9():18 «PMID: 23642255»PubMed
  237. Kamath MS, Dahm CR, Tucker JR, ym. Sensory profiles in adults with and without ADHD. Res Dev Disabil 2020;104():103696 «PMID: 32526674»PubMed
  238. Adra N, Cao A, Makris N, ym. Sensory Modulation Disorder and its Neural Circuitry in Adults with ADHD: A Pilot Study. Brain Imaging Behav 2021;15(2):930-940 «PMID: 32770315»PubMed
  239. Hyde C, Fuelscher I, Efron D, ym. Adolescents with ADHD and co-occurring motor difficulties show a distinct pattern of maturation within the corticospinal tract from those without: A longitudinal fixel-based study. Hum Brain Mapp 2023;44(16):5504-5513 «PMID: 37608610»PubMed
  240. Mueller KL, Tomblin JB. Examining the comorbidity of language disorders and ADHD. Top Lang Disord 2012;32(3):228-246 «PMID: 25505812»PubMed
  241. Sciberras E, Mueller KL, Efron D, ym. Language problems in children with ADHD: a community-based study. Pediatrics 2014;133(5):793-800 «PMID: 24753530»PubMed
  242. Carruthers S, Taylor L, Sadiq H, ym. The profile of pragmatic language impairments in children with ADHD: A systematic review. Dev Psychopathol 2022;34(5):1938-1960 «PMID: 33973504»PubMed
  243. Korrel H, Mueller KL, Silk T, ym. Research Review: Language problems in children with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder - a systematic meta-analytic review. J Child Psychol Psychiatry 2017;58(6):640-654 «PMID: 28186338»PubMed
  244. Méndez-Freije I, Areces D, Rodríguez C. Language Skills in Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Developmental Language Disorder: A Systematic Review. Children (Basel) 2023;11(1): «PMID: 38275435»PubMed
  245. Parks KMA, Hannah KE, Moreau CN, ym. Language abilities in children and adolescents with DLD and ADHD: A scoping review. J Commun Disord 2023;106():106381 «PMID: 37797400»PubMed
  246. Frazier TW, Youngstrom EA, Glutting JJ, ym. ADHD and achievement: meta-analysis of the child, adolescent, and adult literatures and a concomitant study with college students. J Learn Disabil 2007;40(1):49-65 «PMID: 17274547»PubMed
  247. Sexton CC, Gelhorn HL, Bell JA, ym. The co-occurrence of reading disorder and ADHD: epidemiology, treatment, psychosocial impact, and economic burden. J Learn Disabil 2012;45(6):538-64 «PMID: 21757683»PubMed
  248. DuPaul GJ, Gormley MJ, Laracy SD. Comorbidity of LD and ADHD: implications of DSM-5 for assessment and treatment. J Learn Disabil 2013;46(1):43-51 «PMID: 23144063»PubMed
  249. Barkley R, Murphy KR, Fischer M. ADHD in adults: what the science says. New York: The Guilford Press 2008
  250. Tervo T, Michelsson K, Launes J, ym. A Prospective 30-Year Follow-Up of ADHD Associated With Perinatal Risks. J Atten Disord 2017;21(10):799-810 «PMID: 25163542»PubMed
  251. Taanila A, Ebeling H, Tiihala M, ym. Association between childhood specific learning difficulties and school performance in adolescents with and without ADHD symptoms: a 16-year follow-up. J Atten Disord 2014;18(1):61-72 «PMID: 22751677»PubMed
  252. Leyfer OT, Folstein SE, Bacalman S, ym. Comorbid psychiatric disorders in children with autism: interview development and rates of disorders. J Autism Dev Disord 2006;36(7):849-61 «PMID: 16845581»PubMed
  253. Rommelse NN, Franke B, Geurts HM, ym. Shared heritability of attention-deficit/hyperactivity disorder and autism spectrum disorder. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19(3):281-95 «PMID: 20148275»PubMed
  254. Supekar K, Iyer T, Menon V. The influence of sex and age on prevalence rates of comorbid conditions in autism. Autism Res 2017;10(5):778-789 «PMID: 28188687»PubMed
  255. Hartman CA, Geurts HM, Franke B, ym. Changing ASD-ADHD symptom co-occurrence across the lifespan with adolescence as crucial time window: Illustrating the need to go beyond childhood. Neurosci Biobehav Rev 2016;71():529-541 «PMID: 27629802»PubMed
  256. Ji N, Findling RL. An update on pharmacotherapy for autism spectrum disorder in children and adolescents. Curr Opin Psychiatry 2015;28(2):91-101 «PMID: 25602248»PubMed
  257. Beherec L, Quilici G, Rosier A, Gerardin P, Campion D, Guillin O. [Pharmacological treatments in patients with pervasive developmental disorders: A review]. Encephale 2014;40:188-96
  258. Baribeau DA, Anagnostou E. An update on medication management of behavioral disorders in autism. Curr Psychiatry Rep 2014;16(3):437 «PMID: 24488702»PubMed
  259. Reichow B, Volkmar FR, Bloch MH. Systematic review and meta-analysis of pharmacological treatment of the symptoms of attention-deficit/hyperactivity disorder in children with pervasive developmental disorders. J Autism Dev Disord 2013;43(10):2435-41 «PMID: 23468071»PubMed
  260. Scahill L, McCracken JT, King BH, ym. Extended-Release Guanfacine for Hyperactivity in Children With Autism Spectrum Disorder. Am J Psychiatry 2015;172(12):1197-206 «PMID: 26315981»PubMed
  261. Mahajan R, Bernal MP, Panzer R, ym. Clinical practice pathways for evaluation and medication choice for attention-deficit/hyperactivity disorder symptoms in autism spectrum disorders. Pediatrics 2012;130 Suppl 2():S125-38 «PMID: 23118243»PubMed
  262. Hirschtritt ME, Lee PC, Pauls DL, ym. Lifetime prevalence, age of risk, and genetic relationships of comorbid psychiatric disorders in Tourette syndrome. JAMA Psychiatry 2015;72(4):325-33 «PMID: 25671412»PubMed
  263. Puustjärvi A, Raaska H. Tourette oireyhtymä ja muut tic-häiriöt. Kirjassa Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Kustannus Oy Duodecim 2025, sivut 313-320
  264. Andrén P, Jakubovski E, Murphy TL, ym. European clinical guidelines for Tourette syndrome and other tic disorders-version 2.0. Part II: psychological interventions. Eur Child Adolesc Psychiatry 2022;31(3):403-423 «PMID: 34313861»PubMed
  265. Johnson KA, Worbe Y, Foote KD, ym. Tourette syndrome: clinical features, pathophysiology, and treatment. Lancet Neurol 2023;22(2):147-158 «PMID: 36354027»PubMed
  266. Roessner V, Eichele H, Stern JS, ym. European clinical guidelines for Tourette syndrome and other tic disorders-version 2.0. Part III: pharmacological treatment. Eur Child Adolesc Psychiatry 2022;31(3):425-441 «PMID: 34757514»PubMed
  267. Osland ST, Steeves TD, Pringsheim T. Pharmacological treatment for attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children with comorbid tic disorders. Cochrane Database Syst Rev 2018;6(6):CD007990 «PMID: 29944175»PubMed
  268. Cortese S, Faraone SV, Konofal E, ym. Sleep in children with attention-deficit/hyperactivity disorder: meta-analysis of subjective and objective studies. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2009;48(9):894-908 «PMID: 19625983»PubMed
  269. Bondopadhyay U, Diaz-Orueta U, Coogan AN. A Systematic Review of Sleep and Circadian Rhythms in Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder. J Atten Disord 2022;26(2):149-224 «PMID: 33402013»PubMed
  270. Martins R, Scalco JC, Ferrari Junior GJ, ym. Sleep disturbance in children with attention-deficit hyperactivity disorder: A systematic review. Sleep Sci 2019;12(4):295-301 «PMID: 32318251»PubMed
  271. Arias-Mera C, Paillama-Raimán D, Lucero-González N, ym. Relation between sleep disorders and attention deficit disorder with hyperactivity in children and adolescents: A systematic review. Res Dev Disabil 2023;137():104500 «PMID: 37075589»PubMed
  272. Unettomuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi.
  273. Sobanski E, Schredl M, Kettler N, ym. Sleep in adults with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) before and during treatment with methylphenidate: a controlled polysomnographic study. Sleep 2008;31(3):375-81 «PMID: 18363314»PubMed
  274. Paavonen J, Sarvasmaa AS. Unihäiriöt. Kirjassa: Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Kustannus Oy Duodecim 2025, sivut 442-463
  275. Larsson I, Aili K, Lönn M, ym. Sleep interventions for children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD): A systematic literature review. Sleep Med 2023;102():64-75 «PMID: 36603513»PubMed
  276. Malkani MK, Pestell CF, Sheridan AMC, ym. Behavioral Sleep Interventions for Children With ADHD: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Atten Disord 2022;26(14):1805-1821 «PMID: 35758199»PubMed
  277. Weiss MD, Wasdell MB, Bomben MM, ym. Sleep hygiene and melatonin treatment for children and adolescents with ADHD and initial insomnia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45(5):512-519 «PMID: 16670647»PubMed
  278. Van der Heijden KB, Smits MG, Van Someren EJ, ym. Effect of melatonin on sleep, behavior, and cognition in ADHD and chronic sleep-onset insomnia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46(2):233-41 «PMID: 17242627»PubMed
  279. Coogan AN, McGowan NM. A systematic review of circadian function, chronotype and chronotherapy in attention deficit hyperactivity disorder. Atten Defic Hyperact Disord 2017;9(3):129-147 «PMID: 28064405»PubMed
  280. Parvataneni T, Srinivas S, Shah K, ym. Perspective on Melatonin Use for Sleep Problems in Autism and Attention-Deficit Hyperactivity Disorder: A Systematic Review of Randomized Clinical Trials. Cureus 2020;12(5):e8335 «PMID: 32617211»PubMed
  281. Wang S, Yao B, Zhang H, ym. Comorbidity of epilepsy and attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. J Neurol 2023;270(9):4201-4213 «PMID: 37326829»PubMed
  282. Ono KE, Bearden DJ, Lee SM, ym. Interventions for ADHD in children & adolescents with epilepsy: A review and decision tree to guide clinicians. Epilepsy Behav 2022;135():108872 «PMID: 36037580»PubMed
  283. Rheims S, Auvin S. Attention deficit/hyperactivity disorder and epilepsy. Curr Opin Neurol 2021;34(2):219-225 «PMID: 33464761»PubMed
  284. Fan HC, Chiang KL, Chang KH, ym. Epilepsy and Attention Deficit Hyperactivity Disorder: Connection, Chance, and Challenges. Int J Mol Sci 2023;24(6): «PMID: 36982345»PubMed
  285. Reilly CJ. Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) in childhood epilepsy. Res Dev Disabil 2011;32(3):883-93 «PMID: 21310586»PubMed
  286. Brikell I, Chen Q, Kuja-Halkola R, ym. Medication treatment for attention-deficit/hyperactivity disorder and the risk of acute seizures in individuals with epilepsy. Epilepsia 2019;60(2):284-293 «PMID: 30682219»PubMed
  287. Wiggs KK, Chang Z, Quinn PD, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder medication and seizures. Neurology 2018;90(13):e1104-e1110 «PMID: 29476037»PubMed
  288. Antshel KM, Phillips MH, Gordon M, ym. Is ADHD a valid disorder in children with intellectual delays? Clin Psychol Rev 2006;26(5):555-72 «PMID: 16687197»PubMed
  289. Deutsch CK, Dube WV, McIlvane WJ. Attention deficits, Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, and intellectual disabilities. Dev Disabil Res Rev 2008;14(4):285-92 «PMID: 19072752»PubMed
  290. Li Q, Li Y, Zheng J, ym. Prevalence and trends of developmental disabilities among US children and adolescents aged 3 to 17 years, 2018-2021. Sci Rep 2023;13(1):17254 «PMID: 37828147»PubMed
  291. Perera B, Chen J, Korb L, ym. Patterns of comorbidity and psychopharmacology in adults with intellectual disability and attention deficit hyperactivity disorder: an UK national cross-sectional audit. Expert Opin Pharmacother 2021;22(8):1071-1078 «PMID: 33487043»PubMed
  292. Freeman NC, Gray KM, Taffe JR, ym. Development of a New Attention Rating Scale for Children With Intellectual Disability: The Scale of Attention in Intellectual Disability (SAID). Am J Intellect Dev Disabil 2015;120(2):91-109 «PMID: 25715180»PubMed
  293. Freeman NC, Gray KM, Taffe JR, ym. A cross-syndrome evaluation of a new attention rating scale: The Scale of Attention in Intellectual Disability. Res Dev Disabil 2016;57():18-28 «PMID: 27348856»PubMed
  294. Perera B, Courtenay K, Solomou S, ym. Diagnosis of Attention Deficit Hyperactivity Disorder in Intellectual Disability: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorder V versus clinical impression. J Intellect Disabil Res 2020;64(3):251-257 «PMID: 31808234»PubMed
  295. Arias VB, Arias B, Burns GL, ym. Invariance of parent ratings of attention deficit hyperactivity disorder symptoms for children with and without intellectual disability. J Appl Res Intellect Disabil 2019;32(2):288-299 «PMID: 30156358»PubMed
  296. Sun CK, Tseng PT, Wu CK, ym. Therapeutic effects of methylphenidate for attention-deficit/hyperactivity disorder in children with borderline intellectual functioning or intellectual disability: A systematic review and meta-analysis. Sci Rep 2019;9(1):15908 «PMID: 31685858»PubMed
  297. Tarrant N, Roy M, Deb S, ym. The effectiveness of methylphenidate in the management of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) in people with intellectual disabilities: A systematic review. Res Dev Disabil 2018;83():217-232 «PMID: 30266025»PubMed
  298. Tesli N, Jaholkowski P, Haukvik UK, ym. Conduct disorder - a comprehensive exploration of comorbidity patterns, genetic and environmental risk factors. Psychiatry Res 2024;331():115628 «PMID: 38029627»PubMed
  299. Connor DF, Steeber J, McBurnett K. A review of attention-deficit/hyperactivity disorder complicated by symptoms of oppositional defiant disorder or conduct disorder. J Dev Behav Pediatr 2010;31(5):427-40 «PMID: 20535081»PubMed
  300. Caye A, Spadini AV, Karam RG, ym. Predictors of persistence of ADHD into adulthood: a systematic review of the literature and meta-analysis. Eur Child Adolesc Psychiatry 2016;25(11):1151-1159 «PMID: 27021056»PubMed
  301. Gurnani T, Ivanov I, Newcorn JH. Pharmacotherapy of Aggression in Child and Adolescent Psychiatric Disorders. J Child Adolesc Psychopharmacol 2016;26(1):65-73 «PMID: 26881859»PubMed
  302. Aronen E, Takala L, Haravuori H. Traumaperäiset stressihäiriöt ja sopeutumishäiriöt. Kirjassa: Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Duodecim 2024:370-380
  303. Koenen KC, Moffitt TE, Poulton R, ym. Early childhood factors associated with the development of post-traumatic stress disorder: results from a longitudinal birth cohort. Psychol Med 2007;37(2):181-92 «PMID: 17052377»PubMed
  304. Spencer AE, Faraone SV, Bogucki OE, ym. Examining the association between posttraumatic stress disorder and attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review and meta-analysis. J Clin Psychiatry 2016;77(1):72-83 «PMID: 26114394»PubMed
  305. Antshel KM, Kaul P, Biederman J, ym. Posttraumatic stress disorder in adult attention-deficit/hyperactivity disorder: clinical features and familial transmission. J Clin Psychiatry 2013;74(3):e197-204 «PMID: 23561240»PubMed
  306. Harrington KM, Miller MW, Wolf EJ, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder comorbidity in a sample of veterans with posttraumatic stress disorder. Compr Psychiatry 2012;53(6):679-90 «PMID: 22305866»PubMed
  307. Martínez L, Prada E, Satler C, ym. Executive Dysfunctions: The Role in Attention Deficit Hyperactivity and Post-traumatic Stress Neuropsychiatric Disorders. Front Psychol 2016;7():1230 «PMID: 27602003»PubMed
  308. Zhang N, Gao M, Yu J, ym. Understanding the association between adverse childhood experiences and subsequent attention deficit hyperactivity disorder: A systematic review and meta-analysis of observational studies. Brain Behav 2022;12(10):e32748 «PMID: 36068993»PubMed
  309. Adler LA, Kunz M, Chua HC, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in adult patients with posttraumatic stress disorder (PTSD): is ADHD a vulnerability factor? J Atten Disord 2004;8(1):11-6 «PMID: 15669598»PubMed
  310. Klein B, Damiani-Taraba G, Koster A, ym. Diagnosing attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) in children involved with child protection services: are current diagnostic guidelines acceptable for vulnerable populations? Child Care Health Dev 2015;41(2):178-85 «PMID: 24942100»PubMed
  311. Daud A, Rydelius PA. Comorbidity/overlapping between ADHD and PTSD in relation to IQ among children of traumatized/non-traumatized parents. J Atten Disord 2009;13(2):188-96 «PMID: 19395643»PubMed
  312. Weinstein D, Staffelbach D, Biaggio M. Attention-deficit hyperactivity disorder and posttraumatic stress disorder: differential diagnosis in childhood sexual abuse. Clin Psychol Rev 2000;20(3):359-78 «PMID: 10779899»PubMed
  313. Blackmore R, Gray KM, Boyle JA, ym. Systematic Review and Meta-analysis: The Prevalence of Mental Illness in Child and Adolescent Refugees and Asylum Seekers. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2020;59(6):705-714 «PMID: 31778780»PubMed
  314. Belkin MR, Schwartz TL. Alpha-2 receptor agonists for the treatment of posttraumatic stress disorder. Drugs Context 2015;4():212286 «PMID: 26322115»PubMed
  315. Lee DJ, Schnitzlein CW, Wolf JP, ym. PSYCHOTHERAPY VERSUS PHARMACOTHERAPY FOR POSTTRAUMATIC STRESS DISORDER: SYSTEMIC REVIEW AND META-ANALYSES TO DETERMINE FIRST-LINE TREATMENTS. Depress Anxiety 2016;33(9):792-806 «PMID: 27126398»PubMed
  316. Jagtiani A, Gandhi R, Banga A, ym. Alpha-2 Agonists in Children and Adolescents With Post-traumatic Stress Disorder: A Systematic Review. Cureus 2024;16(1):e53009 «PMID: 38410304»PubMed
  317. Njardvik U, Wergeland GJ, Riise EN, ym. Psychiatric comorbidity in children and adolescents with ADHD: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev 2025;118():102571 «PMID: 40245462»PubMed
  318. Angold A, Costello EJ, Erkanli A. Comorbidity. J Child Psychol Psychiatry 1999;40(1):57-87 «PMID: 10102726»PubMed
  319. Steinhausen HC, Nøvik TS, Baldursson G, ym. Co-existing psychiatric problems in ADHD in the ADORE cohort. Eur Child Adolesc Psychiatry 2006;15 Suppl 1():I25-9 «PMID: 17177012»PubMed
  320. Ranta K, Koskinen M. Ahdistuneisuushäiriöt. Kirjassa: Lastenpsykiatria ja nuorisopsykiatria. Kustannus Oy Duodecim 2025, sivut 287-305
  321. Jakobsson Støre S, Van Zalk N, Granander Schwartz W, ym. The Relationship Between Social Anxiety Disorder and ADHD in Adolescents and Adults: A Systematic Review. J Atten Disord 2024;28(9):1299-1319 «PMID: 38651640»PubMed
  322. Schatz DB, Rostain AL. ADHD with comorbid anxiety: a review of the current literature. J Atten Disord 2006;10(2):141-9 «PMID: 17085624»PubMed
  323. Manassis K. When attention-deficit/hyperactivity disorder co-occurs with anxiety disorders: effects on treatment. Expert Rev Neurother 2007;7(8):981-8 «PMID: 17678493»PubMed
  324. León-Barriera R, Ortegon RS, Chaplin MM, ym. Treating ADHD and Comorbid Anxiety in Children: A Guide for Clinical Practice. Clin Pediatr (Phila) 2023;62(1):39-46 «PMID: 35854648»PubMed
  325. Bryant A, Schlesinger H, Sideri A, ym. A meta-analytic review of the impact of ADHD medications on anxiety and depression in children and adolescents. Eur Child Adolesc Psychiatry 2023;32(10):1885-1898 «PMID: 35616714»PubMed
  326. Yao S, Kuja-Halkola R, Martin J, ym. Associations Between Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Various Eating Disorders: A Swedish Nationwide Population Study Using Multiple Genetically Informative Approaches. Biol Psychiatry 2019;86(8):577-586 «PMID: 31301758»PubMed
  327. Villa FM, Crippa A, Rosi E, ym. ADHD and eating disorders in childhood and adolescence: An updated minireview. J Affect Disord 2023;321():265-271 «PMID: 36356347»PubMed
  328. Waring ME, Lapane KL. Overweight in children and adolescents in relation to attention-deficit/hyperactivity disorder: results from a national sample. Pediatrics 2008;122(1):e1-6 «PMID: 18595954»PubMed
  329. Mikami AY, Hinshaw SP, Arnold LE, ym. Bulimia nervosa symptoms in the multimodal treatment study of children with ADHD. Int J Eat Disord 2010;43(3):248-59 «PMID: 19378318»PubMed
  330. Cortese S, Isnard P, Frelut ML, ym. Association between symptoms of attention-deficit/hyperactivity disorder and bulimic behaviors in a clinical sample of severely obese adolescents. Int J Obes (Lond) 2007;31(2):340-6 «PMID: 16733525»PubMed
  331. Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi.
  332. Syömishäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenpsykiatriyhdistys ry:n, Suomen Nuorisopsykiatrinen yhdistys ry:n ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi.
  333. Michielsen M, Comijs HC, Semeijn EJ, ym. The comorbidity of anxiety and depressive symptoms in older adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a longitudinal study. J Affect Disord 2013;148(2-3):220-7 «PMID: 23267726»PubMed
  334. Meinzer MC, Pettit JW, Viswesvaran C. The co-occurrence of attention-deficit/hyperactivity disorder and unipolar depression in children and adolescents: a meta-analytic review. Clin Psychol Rev 2014;34(8):595-607 «PMID: 25455624»PubMed
  335. Meinzer MC, Lewinsohn PM, Pettit JW, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder in adolescence predicts onset of major depressive disorder through early adulthood. Depress Anxiety 2013;30(6):546-53 «PMID: 23424020»PubMed
  336. Powell V, Agha SS, Jones RB, ym. ADHD in adults with recurrent depression. J Affect Disord 2021;295():1153-1160 «PMID: 34706428»PubMed
  337. Thapar A, Livingston LA, Eyre O, ym. Practitioner Review: Attention-deficit hyperactivity disorder and autism spectrum disorder - the importance of depression. J Child Psychol Psychiatry 2023;64(1):4-15 «PMID: 35972029»PubMed
  338. Riglin L, Leppert B, Dardani C, ym. ADHD and depression: investigating a causal explanation. Psychol Med 2021;51(11):1890-1897 «PMID: 32249726»PubMed
  339. Remschmidt H, Global ADHD Working Group. Global consensus on ADHD/HKD. Eur Child Adolesc Psychiatry 2005;14(3):127-37 «PMID: 15959658»PubMed
  340. Guo C, Assumpcao L, Hu Z. Efficacy of Non-pharmacological Treatments on Emotional Symptoms of Children and Adults with Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Meta-Analysis. J Atten Disord 2022;26(4):508-524 «PMID: 33759605»PubMed
  341. Ljung T, Chen Q, Lichtenstein P, ym. Common etiological factors of attention-deficit/hyperactivity disorder and suicidal behavior: a population-based study in Sweden. JAMA Psychiatry 2014;71(8):958-64 «PMID: 24964928»PubMed
  342. Pozzi M, Carnovale C, Mazhar F, ym. Adverse Drug Reactions Related to Mood and Emotion in Pediatric Patients Treated for Attention Deficit/Hyperactivity Disorder: A Comparative Analysis of the US Food and Drug Administration Adverse Event Reporting System Database. J Clin Psychopharmacol 2019;39(4):386-392 «PMID: 31205193»PubMed
  343. Lee MJ, Yang KC, Shyu YC, ym. Attention-deficit hyperactivity disorder, its treatment with medication and the probability of developing a depressive disorder: A nationwide population-based study in Taiwan. J Affect Disord 2016;189():110-7 «PMID: 26433758»PubMed
  344. Krinzinger H, Hall CL, Groom MJ, ym. Neurological and psychiatric adverse effects of long-term methylphenidate treatment in ADHD: A map of the current evidence. Neurosci Biobehav Rev 2019;107():945-968 «PMID: 31545988»PubMed
  345. Frías Á, Palma C, Farriols N. Comorbidity in pediatric bipolar disorder: prevalence, clinical impact, etiology and treatment. J Affect Disord 2015;174():378-89 «PMID: 25545605»PubMed
  346. Sadeghian Nadooshan MR, Shahrivar Z, Mahmoudi Gharaie J, ym. ADHD in adults with major depressive or bipolar disorder: does it affect clinical features, comorbidity, quality of life, and global functioning? BMC Psychiatry 2022;22(1):707 «PMID: 36380307»PubMed
  347. Solberg BS, Halmøy A, Engeland A, ym. Gender differences in psychiatric comorbidity: a population-based study of 40 000 adults with attention deficit hyperactivity disorder. Acta Psychiatr Scand 2018;137(3):176-186 «PMID: 29266167»PubMed
  348. Merikangas KR, Jin R, He JP, ym. Prevalence and correlates of bipolar spectrum disorder in the world mental health survey initiative. Arch Gen Psychiatry 2011;68(3):241-51 «PMID: 21383262»PubMed
  349. Schiweck C, Arteaga-Henriquez G, Aichholzer M, ym. Comorbidity of ADHD and adult bipolar disorder: A systematic review and meta-analysis. Neurosci Biobehav Rev 2021;124():100-123 «PMID: 33515607»PubMed
  350. Miskowiak KW, Obel ZK, Guglielmo R, ym. Efficacy and safety of established and off-label ADHD drug therapies for cognitive impairment or attention-deficit hyperactivity disorder symptoms in bipolar disorder: A systematic review by the ISBD Targeting Cognition Task Force. Bipolar Disord 2024;26(3):216-239 «PMID: 38433530»PubMed
  351. Pinna M, Visioli C, Rago CM, ym. Attention deficit-hyperactivity disorder in adult bipolar disorder patients. J Affect Disord 2019;243():391-396 «PMID: 30267955»PubMed
  352. Salvi V, Ribuoli E, Servasi M, ym. ADHD and Bipolar Disorder in Adulthood: Clinical and Treatment Implications. Medicina (Kaunas) 2021;57(5): «PMID: 34068605»PubMed
  353. Stutzman DL, Dopheide JA. Practice Pearls for Stimulant Treatment of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Youth. J Pediatr Pharmacol Ther 2024;29(3):215-231 «PMID: 38863854»PubMed
  354. van Hulzen KJE, Scholz CJ, Franke B, ym. Genetic Overlap Between Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Bipolar Disorder: Evidence From Genome-wide Association Study Meta-analysis. Biol Psychiatry 2017;82(9):634-641 «PMID: 27890468»PubMed
  355. Als TD, Kurki MI, Grove J, ym. Depression pathophysiology, risk prediction of recurrence and comorbid psychiatric disorders using genome-wide analyses. Nat Med 2023;29(7):1832-1844 «PMID: 37464041»PubMed
  356. Khoury E, Acquaviva E, Purper-Ouakil D, ym. Meta-analysis of personal and familial co-occurrence of Attention Deficit/Hyperactivity Disorder and Bipolar Disorder. Neurosci Biobehav Rev 2023;146():105050 «PMID: 36657649»PubMed
  357. Hosang GM, Lichtenstein P, Ronald A, ym. Association of Genetic and Environmental Risks for Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder With Hypomanic Symptoms in Youths. JAMA Psychiatry 2019;76(11):1150-1158 «PMID: 31411648»PubMed
  358. Goldstein BI, Birmaher B, Carlson GA, ym. The International Society for Bipolar Disorders Task Force report on pediatric bipolar disorder: Knowledge to date and directions for future research. Bipolar Disord 2017;19(7):524-543 «PMID: 28944987»PubMed
  359. Arnold LE, Van Meter AR, Fristad MA, ym. Development of bipolar disorder and other comorbidity among youth with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Child Psychol Psychiatry 2020;61(2):175-181 «PMID: 31523819»PubMed
  360. Connors MH. Paediatric bipolar disorder and its controversy. Acta Neuropsychiatr 2023;35(2):96-103 «PMID: 36373500»PubMed
  361. Brickman HM, Fristad MA. Psychosocial Treatments for Bipolar Disorder in Children and Adolescents. Annu Rev Clin Psychol 2022;18():291-327 «PMID: 35216522»PubMed
  362. DelBello MP, Soutullo CA, Hendricks W, ym. Prior stimulant treatment in adolescents with bipolar disorder: association with age at onset. Bipolar Disord 2001;3(2):53-7 «PMID: 11333062»PubMed
  363. Jerrell JM, McIntyre RS, Park YM. Correlates of incident bipolar disorder in children and adolescents diagnosed with attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 2014;75(11):e1278-83 «PMID: 25470092»PubMed
  364. Viktorin A, Rydén E, Thase ME, ym. The Risk of Treatment-Emergent Mania With Methylphenidate in Bipolar Disorder. Am J Psychiatry 2017;174(4):341-348 «PMID: 27690517»PubMed
  365. Tillman R, Geller B. Controlled study of switching from attention-deficit/hyperactivity disorder to a prepubertal and early adolescent bipolar I disorder phenotype during 6-year prospective follow-up: rate, risk, and predictors. Dev Psychopathol 2006;18(4):1037-53 «PMID: 17064428»PubMed
  366. Chiorean A, Jones BDM, Murong M, ym. Prescribed psychostimulants and other pro-cognitive medications in bipolar disorder: A systematic review and meta-analysis of recurrence of manic symptoms. Bipolar Disord 2024;26(5):418-430 «PMID: 38670627»PubMed
  367. O'Connor H, Hutt Vater C, DiSalvo M, ym. Stimulant Treatment and Potential Adverse Outcomes in Pediatric Populations With Bipolar Disorder: A Systematic Review of the Literature. J Atten Disord 2024;28(5):740-750 «PMID: 38156605»PubMed
  368. Wang LJ, Shyu YC, Yuan SS, ym. Attention-deficit hyperactivity disorder, its pharmacotherapy, and the risk of developing bipolar disorder: A nationwide population-based study in Taiwan. J Psychiatr Res 2016;72():6-14 «PMID: 26519764»PubMed
  369. Jefsen OH, Østergaard SD, Rohde C. Risk of Mania After Methylphenidate in Patients With Bipolar Disorder. J Clin Psychopharmacol 2023;43(1):28-34 «PMID: 36584246»PubMed
  370. Perugi G, Vannucchi G. The use of stimulants and atomoxetine in adults with comorbid ADHD and bipolar disorder. Expert Opin Pharmacother 2015;16(14):2193-204 «PMID: 26364896»PubMed
  371. Pataki C, Carlson GA. The comorbidity of ADHD and bipolar disorder: any less confusion? Curr Psychiatry Rep 2013;15(7):372 «PMID: 23712723»PubMed
  372. Scheffer RE, Kowatch RA, Carmody T, ym. Randomized, placebo-controlled trial of mixed amphetamine salts for symptoms of comorbid ADHD in pediatric bipolar disorder after mood stabilization with divalproex sodium. Am J Psychiatry 2005;162(1):58-64 «PMID: 15625202»PubMed
  373. Hah M, Chang K. Atomoxetine for the treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents with bipolar disorders. J Child Adolesc Psychopharmacol 2005;15(6):996-1004 «PMID: 16379520»PubMed
  374. Findling RL, Short EJ, McNamara NK, ym. Methylphenidate in the treatment of children and adolescents with bipolar disorder and attention-deficit/hyperactivity disorder. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46(11):1445-53 «PMID: 18049294»PubMed
  375. Chang K, Nayar D, Howe M, ym. Atomoxetine as an adjunct therapy in the treatment of co-morbid attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents with bipolar I or II disorder. J Child Adolesc Psychopharmacol 2009;19(5):547-51 «PMID: 19877979»PubMed
  376. Pouchon A, Nasserdine R, Dondé C, ym. A systematic review of pharmacotherapy for attention-deficit/hyperactivity disorder in children and adolescents with bipolar disorders. Expert Opin Pharmacother 2023;24(13):1497-1509 «PMID: 37300473»PubMed
  377. McIntyre RS, Alsuwaidan M, Soczynska JK, ym. The effect of lisdexamfetamine dimesylate on body weight, metabolic parameters, and attention deficit hyperactivity disorder symptomatology in adults with bipolar I/II disorder. Hum Psychopharmacol 2013;28(5):421-7 «PMID: 24014142»PubMed
  378. Dalsgaard S, Mortensen PB, Frydenberg M, ym. Association between Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in childhood and schizophrenia later in adulthood. Eur Psychiatry 2014;29(4):259-63 «PMID: 24016863»PubMed
  379. Nourredine M, Gering A, Fourneret P, ym. Association of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Childhood and Adolescence With the Risk of Subsequent Psychotic Disorder: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Psychiatry 2021;78(5):519-529 «PMID: 33625499»PubMed
  380. Toba-Oluboka T, Dempster K. A Narrative Review Exploring Attention Deficit/Hyperactivity Disorder in Patients with Early Psychosis. Brain Sci 2024;14(3): «PMID: 38539580»PubMed
  381. Hollis C, Chen Q, Chang Z, ym. Methylphenidate and the risk of psychosis in adolescents and young adults: a population-based cohort study. Lancet Psychiatry 2019;6(8):651-658 «PMID: 31221557»PubMed
  382. Mosholder AD, Gelperin K, Hammad TA, ym. Hallucinations and other psychotic symptoms associated with the use of attention-deficit/hyperactivity disorder drugs in children. Pediatrics 2009;123(2):611-6 «PMID: 19171629»PubMed
  383. Ross RG. Psychotic and manic-like symptoms during stimulant treatment of attention deficit hyperactivity disorder. Am J Psychiatry 2006;163(7):1149-52 «PMID: 16816217»PubMed
  384. Björkenstam E, Pierce M, Björkenstam C, ym. Attention Deficit/Hyperactivity Disorder and risk for non-affective psychotic disorder: The role of ADHD medication and comorbidity, and sibling comparison. Schizophr Res 2020;218():124-130 «PMID: 32001080»PubMed
  385. Shyu YC, Yuan SS, Lee SY, ym. Attention-deficit/hyperactivity disorder, methylphenidate use and the risk of developing schizophrenia spectrum disorders: A nationwide population-based study in Taiwan. Schizophr Res 2015;168(1-2):161-7 «PMID: 26363968»PubMed
  386. Moran LV, Skinner JP, Shinn AK, ym. Risk of Incident Psychosis and Mania With Prescription Amphetamines. Am J Psychiatry 2024;181(10):901-909 «PMID: 39262211»PubMed
  387. Bieś R, Fojcik J, Warchala A, ym. The Risk of Methylphenidate Pharmacotherapy for Adults with ADHD. Pharmaceuticals (Basel) 2023;16(9): «PMID: 37765100»PubMed
  388. Man KK, Coghill D, Chan EW, ym. Methylphenidate and the risk of psychotic disorders and hallucinations in children and adolescents in a large health system. Transl Psychiatry 2016;6(11):e956 «PMID: 27845780»PubMed
  389. Young S, Abbasian C, Al-Attar Z, ym. Identification and treatment of individuals with attention-deficit/hyperactivity disorder and substance use disorder: An expert consensus statement. World J Psychiatry 2023;13(3):84-112 «PMID: 37033892»PubMed
  390. Rohner H, Gaspar N, Philipsen A, ym. Prevalence of Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) among Substance Use Disorder (SUD) Populations: Meta-Analysis. Int J Environ Res Public Health 2023;20(2): «PMID: 36674031»PubMed
  391. Molina BSG, Kennedy TM, Howard AL, ym. Association Between Stimulant Treatment and Substance Use Through Adolescence Into Early Adulthood. JAMA Psychiatry 2023;80(9):933-941 «PMID: 37405756»PubMed
  392. Crunelle CL, van den Brink W, Moggi F, ym. International Consensus Statement on Screening, Diagnosis and Treatment of Substance Use Disorder Patients with Comorbid Attention Deficit/Hyperactivity Disorder. Eur Addict Res 2018;24(1):43-51 «PMID: 29510390»PubMed
  393. van Amsterdam J, van der Velde B, Schulte M, ym. Causal Factors of Increased Smoking in ADHD: A Systematic Review. Subst Use Misuse 2018;53(3):432-445 «PMID: 29039714»PubMed
  394. Schoenfelder EN, Faraone SV, Kollins SH. Stimulant treatment of ADHD and cigarette smoking: a meta-analysis. Pediatrics 2014;133(6):1070-80 «PMID: 24819571»PubMed
  395. Carpentier PJ, Levin FR. Pharmacological Treatment of ADHD in Addicted Patients: What Does the Literature Tell Us? Harv Rev Psychiatry 2017;25(2):50-64 «PMID: 28272130»PubMed
  396. Zaso MJ, Park A, Antshel KM. Treatments for Adolescents With Comorbid ADHD and Substance Use Disorder: A Systematic Review. J Atten Disord 2020;24(9):1215-1226 «PMID: 25655767»PubMed
  397. Lee LC, Harrington RA, Chang JJ, ym. Increased risk of injury in children with developmental disabilities. Res Dev Disabil 2008;29(3):247-55 «PMID: 17582739»PubMed
  398. Palili A, Kolaitis G, Vassi I, ym. Inattention, hyperactivity, impulsivity--epidemiology and correlations: a nationwide greek study from birth to 18 years. J Child Neurol 2011;26(2):199-204 «PMID: 20921568»PubMed
  399. Garzon DL, Huang H, Todd RD. Do attention deficit/hyperactivity disorder and oppositional defiant disorder influence preschool unintentional injury risk? Arch Psychiatr Nurs 2008;22(5):288-96 «PMID: 18809121»PubMed
  400. Erskine HE, Norman RE, Ferrari AJ, ym. Long-Term Outcomes of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and Conduct Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2016;55(10):841-50 «PMID: 27663939»PubMed
  401. Libutzki B, Neukirch B, Kittel-Schneider S, ym. Risk of accidents and unintentional injuries in men and women with attention deficit hyperactivity disorder across the adult lifespan. Acta Psychiatr Scand 2023;147(2):145-154 «PMID: 36464800»PubMed
  402. Schwebel DC, Speltz ML, Jones K, ym. Unintentional injury in preschool boys with and without early onset of disruptive behavior. J Pediatr Psychol 2002;27(8):727-37 «PMID: 12403863»PubMed
  403. Schwebel DC, Hodgens JB, Sterling S. How mothers parent their children with behavior disorders: implications for unintentional injury risk. J Safety Res 2006;37(2):167-73 «PMID: 16674977»PubMed
  404. So M, Dziuban EJ, Pedati CS, ym. Childhood Physical Health and Attention Deficit/Hyperactivity Disorder: A Systematic Review and Meta-Analysis of Modifiable Factors. Prev Sci 2024;25(Suppl 2):316-336 «PMID: 35947281»PubMed
  405. Fischer M, Barkley RA, Smallish L, ym. Hyperactive children as young adults: driving abilities, safe driving behavior, and adverse driving outcomes. Accid Anal Prev 2007;39(1):94-105 «PMID: 16919226»PubMed
  406. Brunkhorst-Kanaan N, Libutzki B, Reif A, ym. ADHD and accidents over the life span - A systematic review. Neurosci Biobehav Rev 2021;125():582-591 «PMID: 33582234»PubMed
  407. Ruiz-Goikoetxea M, Cortese S, Aznarez-Sanado M, ym. Risk of unintentional injuries in children and adolescents with ADHD and the impact of ADHD medications: A systematic review and meta-analysis. Neurosci Biobehav Rev 2018;84():63-71 «PMID: 29162520»PubMed
  408. Vasiliadis HM, Lunghi C, Rahme E, ym. ADHD medications use and risk of mortality and unintentional injuries: a population-based cohort study. Transl Psychiatry 2024;14(1):128 «PMID: 38418443»PubMed
  409. Carr RH, Eom GD, Brown EE. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder as a Potential Risk Factor for Dementia and Other Neurocognitive Disorders: A Systematic Review. J Alzheimers Dis 2024;98(3):773-792 «PMID: 38461502»PubMed
  410. Becker S, Chowdhury M, Tavilsup P, ym. Risk of neurodegenerative disease or dementia in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review. Front Psychiatry 2023;14():1158546 «PMID: 37663597»PubMed
  411. Stein DS, Blum NJ, Barbaresi WJ. Developmental and behavioral disorders through the life span. Pediatrics 2011;128(2):364-73 «PMID: 21768324»PubMed
  412. Mordre M, Groholt B, Sandstad B, ym. The impact of ADHD symptoms and global impairment in childhood on working disability in mid-adulthood: a 28-year follow-up study using official disability pension records in a high-risk in-patient population. BMC Psychiatry 2012;12():174 «PMID: 23083209»PubMed
  413. Nordby ES, Guribye F, Nordgreen T, ym. Silver linings of ADHD: a thematic analysis of adults' positive experiences with living with ADHD. BMJ Open 2023;13(10):e072052 «PMID: 37788928»PubMed
  414. Huang W, Yuan C, Li M. Person-Job Fit and Innovation Behavior: Roles of Job Involvement and Career Commitment. Front Psychol 2019;10():1134 «PMID: 31156521»PubMed
  415. Vaaramo M. Studies on occupational choice, temperament traits, and economic preferences. Oulun yliopisto 05.12.2024. https://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-202411126721
  416. Seidman LJ, Biederman J, Weber W, ym. Neuropsychological function in adults with attention-deficit hyperactivity disorder. Biol Psychiatry 1998;44(4):260-8 «PMID: 9715357»PubMed
  417. Chang Z, Lichtenstein P, D'Onofrio BM, ym. Serious transport accidents in adults with attention-deficit/hyperactivity disorder and the effect of medication: a population-based study. JAMA Psychiatry 2014;71(3):319-25 «PMID: 24477798»PubMed
  418. Halt AH, Uusitalo J, Niemi P, ym. Military performance of men with attention-deficit/hyperactivity disorder: findings from a follow-up study in the Northern Finland birth cohort 1986. Nord J Psychiatry 2023;77(1):96-101 «PMID: 36309808»PubMed
  419. Rautanen M, Harald K, Tyni S. Vankien terveys ja hyvinvointi 2023. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL). Raportti 007/2023. 256 sivua. Helsinki 2023. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-408-148-1
  420. Kriminalvården. 2021. Neuropsykiatrisk utredningsrutin och behandlingsrekommendationer v4, diarienummer 2015-027370
  421. Catalá-López F, Hutton B, Page MJ, ym. Mortality in Persons With Autism Spectrum Disorder or Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Pediatr 2022;176(4):e216401 «PMID: 35157020»PubMed
  422. Sun S, Kuja-Halkola R, Faraone SV, ym. Association of Psychiatric Comorbidity With the Risk of Premature Death Among Children and Adults With Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder. JAMA Psychiatry 2019;76(11):1141-1149 «PMID: 31389973»PubMed
  423. Li L, Zhu N, Zhang L, ym. ADHD Pharmacotherapy and Mortality in Individuals With ADHD. JAMA 2024;331(10):850-860 «PMID: 38470385»PubMed
  424. Danckaerts M, Sonuga-Barke EJ, Banaschewski T, ym. The quality of life of children with attention deficit/hyperactivity disorder: a systematic review. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19(2):83-105 «PMID: 19633992»PubMed
  425. Mohr-Jensen C, Steinhausen HC. A meta-analysis and systematic review of the risks associated with childhood attention-deficit hyperactivity disorder on long-term outcome of arrests, convictions, and incarcerations. Clin Psychol Rev 2016;48():32-42 «PMID: 27390061»PubMed
  426. Connor DF, Carlson GA, Chang KD, ym. Juvenile maladaptive aggression: a review of prevention, treatment, and service configuration and a proposed research agenda. J Clin Psychiatry 2006;67(5):808-20 «PMID: 16841631»PubMed
  427. Prasad S, Harpin V, Poole L, ym. A multi-centre, randomised, open-label study of atomoxetine compared with standard current therapy in UK children and adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Curr Med Res Opin 2007;23(2):379-94 «PMID: 17288692»PubMed
Artikelns ID: gvr00049 (050.061)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Adverse effects of atomoxetine in children and adolescents

Adverse reactions of atomoxetine in short-term treatment in children and adolescents are common but usually mild.

A

Atomoksetiini aikuisten ADHD:n hoidossa

Atomoksetiini verrattuna lumeeseen vähentää aikuisten ADHD-oireita lyhytaikaisessa, alle 6 kuukauden hoidossa.

A

Atomoxetine in the treatment of children and adolescents with ADHD

Atomoxetine compared to placebo improves the core symptoms of ADHD (inattention, impulsivity and hyperactivity) in children and adolescents at least in the short-term (less than half a year) treatment.

A

Deksamfetamiini ja lisdeksamfetamiini aikuisten ADHD:n lyhytaikaisessa, alle puolen vuoden kestoisessa hoidossa

Lisdeksamfetamiini vähentää aikuisten ADHD:n oireita enemmän kuin lumelääke alle puolen vuoden kestoisessa hoidossa.

A

Deksamfetamiini ja lisdeksamfetamiini lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Deksamfetamiini ja lisdeksamfetamiini vähentävät lasten ja nuorten ADHD:n oireita lumelääkkeeseen verrattuna.

A

Guanfasiini lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Guanfasiini vähentää lyhytkestoisessa hoidossa lasten ja nuorten ADHD:n oireita, mutta tutkimuksia pitkäaikaisesta käytöstä ei ole.

A

Kognitiivis-behavioraaliset interventiot aikuisten ADHD:n hoidossa

ADHD-diagnoosin saaneilla aikuisilla kognitiivis-behavioraaliset interventiot vähentävät kliinisesti merkittävästi ADHD-oireita sekä samanaikaisia masennus- ja ahdistuneisuusoireita

A

Koulussa toteutettavien käyttäytymishoitojen tukitoimien vaikutukset ADHD-oireisten lasten toimintakykyyn

Koulussa toteutettavat käyttäytymishoitoihin perustuvat tukitoimet vähentävät opettajien arvioimia alakouluikäisten lasten ADHD:n oireita ja parantavat toimintakykyä koulussa.

A

Käyttäytymisen ohjaukseen perustuvat hoitomuodot lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Käyttäytymisen ohjaukseen perustuvat hoitomuodot (käyttäytymishoidot) vähentävät lasten ja nuorten ADHD-oireita.

A

Metyylifenidaatti aikuisten ADHD:n hoidossa

Metyylifenidaatti (MPH) vähentää aikuisten ADHD:n oireita enemmän kuin lumelääke.

A

Metyylifenidaatti lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Metyylifenidaatti (MPH) vähentää kliinisesti merkittävästi lasten ja nuorten ADHD:n tarkkaamattomuus-, impulsiivisuus- ja yliaktiivisuusoireita ainakin lyhytaikaisessa käytössä.

A

Stimulanttien haittavaikutukset lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Metyylifenidaatin ja amfetamiinijohdosten haittavaikutukset ovat lasten ja nuorten ADHD:n lyhytkestoisessa hoidossa tavallisia mutta yleensä lieviä.

A

Strukturoidut vanhemmuustaito-ohjelmat ADHD:n hoidossa

Strukturoituihin vanhemmuustaito-ohjelmiin osallistuminen vähentää lapsen vanhemman arvioimia ADHD-oireita, lisää positiivisia kasvatuskäytäntöjä ja parantaa kokemusta vanhemmuudesta sekä lapsen ja vanhemman välisestä suhteesta. Vaikutusten suuruus on pääasiassa kohtalainen.

B

ADHD-lääkehoidon vaikutus päihdekäyttöön henkilöllä, jolla on samanaikainen ADHD ja päihdehäiriö

ADHD:n lääkehoito ilmeisesti vähentää vähän tai kohtuullisesti päihdekäyttöä ainakin lyhytaikaisesti henkilöillä, joilla on samanaikaisesti sekä ADHD että päihdehäiriö.

B

ADHD-lääkityksen vaikutus ADHD-oireisiin samanaikaisen päihdehäiriön yhteydessä

ADHD:n lääkehoito psykostimulanteilla todennäköisesti vähentää ADHD-oireita henkilöillä, joilla on ADHD ja samanaikainen päihdehäiriö.

B

ADHD-lääkkeiden vakavat kardiovaskulaariset haittavaikutukset

ADHD:n hoito atomoksetiinilla, guanfasiinilla, amfetamiinilla tai metyylifenidaatilla ei ilmeisesti lisää vakavien sydänperäisten haittavaikutusten riskiä.

B

Biopalautehoito (neurofeedback) lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

EEG-biopalautehoidolla ei ilmeisesti ole kliinisesti merkittäviä vaikutuksia lasten ja nuorten ADHD-oireisiin.

B

Klonidiini lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Klonidiini ilmeisesti vähentää lasten ja nuorten ADHD:n oireita lyhytaikaisessa hoidossa.

B

Liikunta lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Liikunta ilmeisesti vähentää lasten ja nuorten ADHD:n keskeisiä oireita.

B

Monityydyttymättömät rasvahapot lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Monityydyttymättömät rasvahapot ovat ilmeisesti tehottomia ADHD:n hoidossa lapsilla ja nuorilla.

B

Organisointitaitojen harjoittelun vaikutus ADHD-diagnosoitujen lasten ja nuorten koulutehtävistä huolehtimiseen ja opilliseen suoriutumiseen

Organisointitaitojen harjoittelu todennäköisesti parantaa ADHD-diagnoosin saaneiden lasten ja nuorten taitoja huolehtia koulutehtävistä ja opillista suoriutumista kliinisesti merkittävästi.

B

Pikkulasten leikkipohjaiset interventiot tarkkaavuuden, toiminnanohjauksen ja itsesäätelyn taitojen tukena

Strukturoidut leikkipohjaiset interventiot todennäköisesti vähentävät vanhempien arvioimia 3–5-vuotiaiden lasten tarkkaamattomuus- ja yliaktiivisuusoireita ja vahvistavat itsesäätelytaitoja.

B

Sokeria (sakkaroosia) rajoittava ruokavalio lasten ja nuorten ADHD-oireiden hoidossa

Sakkaroosin poistamisella ruokavaliosta ei ilmeisesti ole merkitystä lasten tai nuorten ADHD-oireiden hoidossa.

B

Syömishäiriöt ja ADHD

Syömishäiriöitä sairastavilla on ilmeisesti enemmän ADHD:tä verrattuna muihin samanikäisiin.

B

Tietokoneistettu kognitiivisten taitojen harjoittelu lasten, nuorten ja aikuisten ADHD:n hoidossa

Tietokoneistetulla kognitiivisten taitojen harjoittelulla ei ilmeisesti ole merkittäviä vaikutuksia lasten, nuorten tai aikuisten ADHD:n oireisiin.

C

Alkoholiongelmaisen ADHD -potilaan hoito

Alkoholiongelmaisella ADHD-potilaalla atomoksetiinista saattaa olla hyötyä ADHD:n oireiden vähentämiseen, mutta sillä ei ole vaikutusta alkoholinkäyttöön.

C

Biopalautehoito (neurofeedback) aikuisten ADHD:n hoidossa

Biopalautehoidolla ei liene kliinisesti merkittäviä vaikutuksia aikuisten ADHD:n oireisiin.

C

Bupropionin vaikutus aikuisten ADHD:n oireisiin

Bupropioni saattaa vähentää aikuisten ADHD:n oireita enemmän kuin lumelääke, ainakin lyhytaikaisessa hoidossa. Vaikutuksen suuruus on vähäinen tai kohtalainen ja saattaa olla kliinisesti merkittävä.

C

Guanfasiini aikuisten ADHD:n hoidossa

Guanfasiini saattaa lievittää aikuisten ADHD:n oireita lumelääkettä enemmän lyhytkestoisessa, korkeintaan kolme kuukautta kestävässä hoidossa.

C

Lisdeksamfetamiini vähintään puoli vuotta kestävässä aikuisten ADHD:n hoidossa

Lisdeksamfetamiini saattaa vähentää aikuisten ADHD:n oireita vähintään puolen vuoden kestoisessa hoidossa enemmän kuin lumelääke.

C

Metyylifenidaatin vaikutus motoriseen suoriutumiseen lapsilla, joilla on sekä kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) että aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD)

Metyylifenidaatti saattaa parantaa motorista suoriutumista lapsilla, joilla on todettu sekä kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) että aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD).

C

Mindfulness ja ADHD-oireet lapsilla ja nuorilla

Mindfulness-pohjaiset interventiot saattavat vähentää kohtalaisesti lasten ja nuorten ADHD-oireita.

C

Modafiniili aikuisten ADHD:n hoidossa

Modafiniili ei vähentäne aikuisten ADHD:n oireita enempää kuin lumelääke lyhytaikaisen, korkeintaan 9 viikon kestoisen hoidon aikana.

C

Repetitive transcranial magnetic stimulation (rTMS) in adult ADHD

Repetitive transcranial magnetic stimulation (rTMS) may not alleviate the symptoms of adult ADHD in a clinically meaningful way.

D

Bupropioni lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Bupropionista saattaa olla vähäistä hyötyä lasten ja nuorten ADHD-oireiden hoidossa verrattuna lumelääkkeeseen, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Keinotekoisia lisäaineita sisältämätön ruokavalio lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Keinotekoisten lisäaineiden poistaminen ruokavaliosta saattaa osalla lapsista vähentää ADHD-oireita, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Metyylifenidaatin vaikutus elämänlaatuun lapsilla, joilla on sekä kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) että aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD)

Metyylifenidaatti saattaa parantaa elämänlaatua lapsilla, joilla on todettu sekä kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) että aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD), mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Metyylifenidaatin vaikutus hienomotoriikkaan ja käsin kirjoittamiseen lapsilla, joilla on sekä kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) että aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD)

Metyylifenidaatti saattaa parantaa hienomotoriikkaa ja käsin kirjoittamisen tarkkuutta lumelääkkeeseen verrattuna lapsilla, joilla on sekä kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) että aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö (ADHD), mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Ruoka-ainerajoitukset lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Ruoka-ainerajoitukset saattavat vähentää joidenkin lasten ja nuorten ADHD-oireita, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Transkraniaalinen tasavirtastimulaatio (tDCS) ADHD:n hoitona

Transkraniaalinen tasavirtastimulaatio saattaa lievittää ADHD-oireita lumestimulaatiota enemmän välittömästi hoidon jälkeen, mutta vaikutus on pieni ja hoitomuodon pitkäaikaisesta tehosta ei ole riittävästi näyttöä.

D

Venlafaksiinin vaikutus aikuisten ADHD:n oireisiin

Venlafaksiini ei näyttäisi vähentävän aikuisten ADHD-oireita lyhytaikaisessa hoidossa enempää kuin lumelääke, mutta luotettava tutkimusnäyttö puuttuu.

ADHD ja aivojen kuvantamistutkimukset

ADHD ja asepalvelus

ADHD ja autoilu

ADHD ja kaksisuuntainen mielialahäiriö lapsuudessa ja nuoruudessa

ADHD ja käyttäytymishoito

ADHD ja neuropsykiatrinen valmennus

ADHD ja psykoottiset oireet lapsilla ja nuorilla

ADHD ja tapaturmariski

ADHD ja traumaperäiset häiriöt

ADHD ja vertaistuki

ADHD Rating Scale IV -kyselylomakkeen käyttäminen

ADHD-diagnoosia varten tehtävä kliininen tutkimus lapsilla ja nuorilla

ADHD-hoidon menetelmien valinta eri ikävaiheissa

ADHD-hoitojen vaikutus opilliseen suoriutumiseen koulussa

ADHD-lääkevalmisteen valinta

ADHD-lääkkeiden väärinkäytön riski

ADHD:n diagnosointi vaatii huolellisen arvion (video)

ADHD:n diagnostisen arvion muistilista

ADHD:n eri tautiluokitusten mukaisten diagnostisten kriteerien vertailu

ADHD:n hoidossa käytettävät lääkkeet

ADHD:n hoitovasteeseen ja hoitoon sitoutumiseen vaikuttavat tekijät

ADHD:n hyvä hoito vastaa yksilöllisiin tarpeisiin (video)

ADHD:n ja lääkehoidon yleisyyttä koskevat tutkimukset Suomessa

ADHD:n lääkehoito raskauden ja imetyksen aikana

ADHD:n lääkehoito voi olla tarpeen osana hoidon kokonaisuutta (video)

ADHD:n oireet aikuisuudessa ja ikääntyvillä

ADHD:n oireet lapsilla

ADHD:n oireet nuoruusikäisillä

ADHD:n periytyvyys ja genetiikka

ADHD:n tunnistaminen ja diagnosointi ennen kouluikää

ADHD:n yhteys rikollisuuteen

ADHD-oireiden arvioinnin muut menetelmät

ADHD-oireiden diagnostista arviointia varten koottavia tietoja

ADHD-oireisiin vaikuttavat ympäristö- ja motivaatiotekijät

ADHD-oireisten opiskelijoiden vahvuusperustainen opinto- ja uraohjaus

ADHD:ta voidaan hoitaa samaan aikaan päihdehäiriön kanssa (video)

Aikuisten ADHD-kyselylomakkeet ja puolistrukturoidut haastattelut

Aistitiedon käsittelyn vaikeudet ja ADHD

Aktiivisuuden ja tarkkaavuuden (ADHD:n) häiriön kriteerit ICD-10:n mukaan

Alle kouluikäisten lasten ADHD:n lääkehoito

Epilepsia ADHD:n samanaikaissairautena ja erotusdiagnostiikassa

Epilepsiaa sairastavan lapsen ADHD-oireiden hoito

Erotusdiagnostiikka ADHD:ssä (ADHD, depressio, kaksisuuntainen mielialahäiriö, ahdistuneisuushäiriö ja traumaperäinen stressihäiriö)

ICF-luokitus toimintakyvyn ja ADHD-oireiden kuvaamisessa

Keinoja aikuisille ja nuorille arjen hallinnan parantamiseksi ja ADHD-oireiden hallitsemiseksi

Kelan etuudet ADHD:tä sairastavalle potilaalle. Päivitetty 31.10.2025

Keskittymisen vaikeuksia, prosessoinnin kuormittumista vai ”ADT” aikuisilla?

Kognitiivisen psykoterapian ja kognitiivisen käyttäytymisterapian menetelmät lasten ja nuorten ADHD:n hoidossa

Käytöshäiriöt ja ADHD

Laaja-alaiset oirekartoitusmenetelmät lasten ADHD-oireiden arvioinnissa

Lapsuuden kiintymyssuhdehäiriöt ja ADHD

Lasten ADHD-oireisiin kohdennetut oirekyselyt

Lasten ja nuorten ADHD-epäily: taustatietokartoitus

Milloin tarvitaan ADHD-oireiden tarkempaa arviointia? (video)

Neuropsykologinen kuntoutus ja ADHD

Neuropsykologinen tutkimus ja ADHD

Oirekyselyiden ominaisuudet ja rajoitukset ADHD:n diagnostiikassa

Oppimisvaikeudet ja ADHD

Organisointitaitojen harjoittelu

Pikkulasten leikkipohjaiset interventiot ADHD-oireiden hoidossa

Päihdehäiriö ei saa estää ADHD:n tutkimista (video)

Ravitsemushoidot ja ADHD

Sikiöaikaisen alkoholialtistuksen vaikutus lapsen kehittymiseen ja ADHD-riskiin

Strukturoidut vanhemmuustaito-ohjelmat ja ADHD

Suhteellisen iän yhteys ADHD-diagnoosiin ja lääkehoitoon

Syömishäiriöriski ADHD-diagnoosin saaneilla

Syömishäiriöt ja ADHD

Sähköinen media ja ADHD-oireet

Tavallisten haittavaikutusten ja yksilöllisten riskien huomiointi ADHD:n lääkehoidossa

Tic-häiriöt ja ADHD

Toiminnanohjauksen ongelmat ja ADHD

Toimintaterapia ADHD:n hoidossa

Tukitoimet aloitetaan heti huolen herätessä (video)

Tutkitut kognitiivis-behavioraaliset interventiot aikuisten ADHD:n hoidossa

Unihäiriöt ja ADHD

Vanhemmille annettavat ohjeet ADHD-oireisen lapsen tai nuoren ohjaamisesta

Varhaiskasvatuksessa ja koulussa toteutettavat ADHD-oireisten lasten ja nuorten tukitoimet

Voiko ADHD-diagnoosista olla lapsille ja nuorille haittaa?

Äidin tupakoinnin vaikutus lapsen ADHD-riskiin

Behandling och rehabilitering av ADHD
Diagnostiskt diagram för ADHD
Metyylifenidaattivalmisteiden vaikutusprofiilit
Kontakta oss