Ätstörningar

God medicinsk praxis | Publicerad: 03.02.2025 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnpsykiaterföreningen i Finland rf, Finlands Ungdomspsykiatriska förening rf och Psykiaterföreningen i Finland rf

Ätstörningar

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnpsykiaterföreningen i Finland rf, Finlands Ungdomspsykiatriska förening rf och Psykiaterföreningen i Finland rf
3.2.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Syömishäiriöt «Syömishäiriöt»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Ätstörningar är vanliga störningar med varierande symtombild och svårighetsgrad.
  • Ätstörningar förekommer hos människor i alla åldrar oberoende av kön, socioekonomisk bakgrund eller kroppsstorlek.
  • Ätstörningens kan inte bedömas enbart utifrån vikten.
  • Inom hälso- och sjukvården ska ätstörningar identifieras i ett tidigt skede och behandlingen ska vara aktiv.
  • En person med ätstörning identifierar eller lyfter inte nödvändigtvis själv fram sina symtom och därför ska man aktivt fråga om ätstörning. Vanliga symtom är till exempel undvikande av att äta, selektivt eller okontrollerbart ätande, överhoppade måltider, självrensning, begränsad och oflexibel diet, snabb viktminskning eller viktökning, smygätande och tvångsmässigt motionerande.
  • Vård kan erbjudas på alla nivåer inom hälso- och sjukvården. Det väsentliga är att de yrkesutbildade personer och de team som erbjuder vård är förtrogna med behandlingen av ätstörningar.
  • Det är viktigt att inkludera närstående (vårdnadshavare för minderåriga) i vården, särskilt när det gäller barn och unga (familjebaserad vård).
  • Handledning och rådgivning (psykoedukation) ska ingå i bedömningen och behandlingen av ätstörningar.
  • Ingen ska nekas behandling av ätstörning på grund av låg motivation att tillfriskna. Vid behov kan motivation eller mod att tillfriskna väljas som föremål för behandlingen.
  • Undernäring i samband med ätstörningar ska man sträva efter att snabbt åtgärda med beaktande av den övergripande behandlingsformen.
  • I behandlingen av ätstörningar ska man fokusera på patientens ätbeteende. Behandlingen av alla ätstörningar bygger på regelbundet, flexibelt, tillräckligt omfattande och mångsidigt ätande (precisionsätande).
  • Samtidiga psykiska och somatiska sjukdomar och tillhörande symtom ska beaktas och behandlas aktivt.
  • Hos patienter med ätstörningar kan livshotande somatiska komplikationer och självdestruktivitet förekomma. Det är av största vikt att identifiera och snabbt behandla dessa.
  • För att behandlingen av ätstörningar ska vara effektiv och minska dödligheten krävs tillräcklig vård med tanke på helhetssituationen, kompetens hos den vårdande instansen, vårdrelationens kvalitet samt tillräckliga resurser inom hälso- och sjukvården.
  • Arbetsgruppen rekommenderar att välfärdsområdena har tydliga anvisningar om diagnostik och behandling av ätstörningar och en beskrivning av den lokala vårdkedjan.

Definitioner

  • Ätstörningar är allmänna psykiska störningar vars centrala drag är avvikande ätbeteende och ångest i anslutning till det samt olika grader av nedsatt psykisk, fysisk eller social funktionsförmåga.
  • Vanliga ätstörningar är
    • ätstörningar med hetsätningssymtom, såsom bulimi (bulimia nervosa, hetsätning) och BED (binge eating disorder, hetsätningsstörning)
    • restriktiva ätstörningar, såsom anorexi (anorexia nervosa) och ARFID (avoidant-restrictive food intake disorder, undvikande restriktiv ätstörning)
    • ospecificerade ätstörningar.

Avgränsning

Bemötande av patienten

  • Det är viktigt att vårdpersonalen
    • strävar efter att skapa ett förtroendefullt samarbetsförhållande med en person med ätstörning
    • kommer ihåg att en person med ätstörning kan ha svårt att prata om sina symtom med vårdpersonal
    • ställer direkta frågor om ätstörningen och dess symtom och är särskilt finkänslig när man diskuterar patientens vikt och kroppsstorlek
    • förhåller sig empatiskt och uppskattande till den sjuka och dennes närstående utan att skuldbelägga någon
    • förstår att svårigheten att sätta sig in i behandlingen och avstå från symtomen är egenskaper som hör till ätstörningen och som i allmänhet lindras när behandlingen framskrider
    • är medveten om sina egna attityder till kroppsstorlek och utseendeideal.

Prevalens och incidens

Etiologi

Misstanke och tidig identifiering

Bild 1.

Misstanke om ätstörning

Klinisk bild: debut, sjukdomen bryter ut

  • Störningar i ätandet börjar ofta på grund av en livsförändring, utseende, strävan efter en hälsosam eller motionsinriktad livsstil eller stress och depression «Lin JA, Jhe G, Adhikari R, ym. Triggers for eating...»40.
  • Vanliga första symtom på anorexi och bulimi är vanligtvis förknippade med försök att påverka sin vikt samt kroppens form och utseende. Ett typiskt första symtom på BED är okontrollerat ätande «Stice E, Onipede ZA, Marti CN. A meta-analytic rev...»41.
    • Vid restriktiva ätstörningar såsom anorexi blir energibalansen i början negativ på grund av bantning, sjukdom eller hård fysisk ansträngning, vilket gör att personen går ned i vikt och kroppen börjar bli utmärglad. Viktminskning eller upprätthållande av undervikt är åtminstone i viss mån självförvållat vid anorexi, även om till exempel en infektionssjukdom kan utlösa processen. Svälttillstånd orsakar fysiska och psykiska symtom (t.ex. tvångstankar om mat, irritation, humörsvängningar) och framhäver och upprätthåller ofta symtomen på ätstörning «Treasure J, Claudino AM, Zucker N. Eating disorder...»42.
    • En ätstörning som ger sig uttryck i hetsätning kan bryta ut i samband med försök att gå ner i vikt eller reglera känslor eller humör med hjälp av mat «Lin JA, Jhe G, Adhikari R, ym. Triggers for eating...»40, «Bray B, Sadowski A, Bray C, ym. Clinical aspects o...»43. Faktorerna som utlöser hetsätning är individuella (t.ex. belastning, upplevelser av misslyckande, otillräckligt ätande), och ofta är ätstörningen förknippad med en strikt begränsning av kosten utanför hetsätningen. Hetsätning följs av självförakt, skuld och rädsla för viktökning som leder till självrensning eller annan kompensation för ätandet (t.ex. fasta, tvångsmässigt motionerande). Dessa ökar i sin tur risken för ny hetsätning (s.k. ond cirkel av hetsätning).

Diagnos

Anorexia nervosa (F50.0)

Tabell 1. Diagnostiska kriterier för anorexia nervosa (F50.0) enligt sjukdomsklassifikationen ICD-10
1) BMI (body mass index, viktindex) beräknas genom att dividera vikten (kg) med längden (m) i kvadrat: t.ex. 65 kg / 1,65 m2 = 23,9. Används från 16 års ålder.
A Patientens vikt är minst 15 procent under medelvikten enligt längden eller BMI1)är högst 17,5 kg/m2. Vikten hos patienter i förpuberteten kan medan de växer vara lägre än medelvikten enligt längden utan att de egentligen går ner i vikt. Hos äldre patienter ska viktminskning ske.
B Viktminskningen är självförvållad genom att patienten undviker kaloririk mat. Dessutom kan det förekomma överdrivet motionerande, framkallande av kräkningar och användning av laxermedel, vätskedrivande eller aptitdämpande läkemedel.
C Patienten anser sig vara för fet och är rädd för att bli fet. Det handlar om en förvrängning av kroppsbilden. Patienten ställer upp en låg målvikt för sig själv.
D En omfattande endokrin störning konstateras i hypotalamus-hjärnbihang-könskörtelaxeln, som framträder hos kvinnor som avsaknad av menstruation och hos män som minskat sexuellt intresse och försämrad potens. Om störningen börjar före puberteten fördröjs eller stoppas tillväxten och de fysiska förändringarna under puberteten. När patienten tillfrisknat fortsätter den pubertala utvecklingen ofta normalt, men senare än vanligt. Dessutom kan halterna av tillväxthormon och kortisol vara förhöjda, sköldkörtelhormonets metabolism i kroppen kan ha förändrats och insulinutsöndringen kan vara avvikande.
E Kriterierna A och B för bulimi uppfylls inte.

Atypisk anorexia nervosa (F50.1)

  • Patienten har typiska symtom på anorexi, men något eller några av ovan nämnda diagnostiska kriterier (nyckelsymtom) saknas eller nyckelsymtomen är lindriga.

Bulimia nervosa (F50.2)

Tabell 2. Diagnostiska kriterier för bulimia nervosa (F50.2) enligt sjukdomsklassifikationen ICD-10
A Patienten hetsäter upprepade gånger (minst två gånger i veckan i åtminstone 3 månader), och äter då stora mängder mat på kort tid.
B Tankarna domineras av att äta och av en stark lust eller ett tvångsmässigt behov av att äta.
C Patienten försöker förhindra att maten leder till viktuppgång genom att framkalla kräkningar, tidvis inte äta, genom att missbruka aptitdämpande läkemedel, laxermedel, sköldkörtelläkemedel eller vätskedrivande läkemedel.
D Patienten uppfattar sig själv som för fet och är rädd för att gå upp i vikt, vilket ofta leder till undervikt. Psykopatologin utgörs av en sjuklig rädsla för fetma.

Atypisk bulimia nervosa (F50.3)

  • Patienten har symtom som påminner om bulimi, men den kliniska helhetsbilden uppfyller inte kriterierna för bulimia nervosa eller hetsätning.

Överdrivet ätande sammanhängande med andra psykiska störningar (F50.4)

  • I klassen ingår till exempel benägenhet att äta för mycket i samband med stress.

Kräkningar sammanhängande med andra psykiska störningar (F50.5)

  • I klassen ingår kräkning med psykisk koppling.

BED (binge eating disorder, hetsätningsstörning) (F50.8)

Tabell 3. Diagnostiska kriterier för BED (binge eating disorder, hetsätningsstörning) enligt sjukdomsklassifikationen DSM-5
A Patienten har upprepade hetsätningsanfall då personen äter stora mängder mat som klart överskrider andras måltidsmängder under motsvarande tid och i motsvarande situation, eller har en känsla av oförmåga att kontrollera eller avbryta ätandet.
B Ett hetsätningsanfall är förknippat med minst tre av följande:
  • Patienten äter ovanligt snabbt.
  • Patienten äter tills en obekväm mättnadskänsla uppstår.
  • Patienten äter stora mängder trots avsaknad av hunger.
  • Patienten äter ensam på grund av skam över mängden mat.
  • Hetsätningen åtföljs av självförakt, depression och skuldkänslor.
C Hetsätningssymtomet är förknippat med kraftig ångest.
D Patienten får hetsätningsanfall minst en gång i veckan under 3 månader.
E Hetsätningen är inte förknippad med kompensation för ätandet (t.ex. självrensning, fasta, överdrivet motionerande) samtidigt som kriterierna för anorexi eller bulimi inte uppfylls.

ARFID (avoidant-restrictive food intake disorder, undvikande restriktiv ätstörning) (F50.8)

  • Innebär undvikande eller restriktivt näringsintag som enligt sjukdomsklassifikationen DSM-5
  • leder till otillräcklig näringstillförsel, vilket orsakar viktminskning, näringsbrist, behov av att använda kliniska kompletterande näringspreparat eller sondnäring ELLER
  • orsakar betydande psykosociala olägenheter till exempel på grund av att man undviker måltidssituationer.
  • Störningen beror inte på strävan efter en viss kroppsform eller vikt, brist på mat, somatisk sjukdom eller användning av läkemedel eller rusmedel.
  • Koden för ARFID i sjukdomsklassifikationen ICD-10 är F50.8 (andra specificerade ätstörningar) och F50.82 i uppdaterade ICD-10-CM «International Classification of Diseases, Tenth Re...»44.

Differentialdiagnostik

Restriktiva ätstörningar

  • I differentialdiagnostiken bör man beakta somatiska och psykiatriska sjukdomar som försämrar aptiten och orsakar viktminskning.
    • Vid anorexi är viktminskning eller upprätthållande av undervikt inte oavsiktlig, utan tankarna eller agerandet präglas av en strävan efter dessa (intention). Patienten kan ha svag insikt i sin intention eller kan vilja dölja den, vilket leder till att den konsekvent endast framträder på beteendenivå. Vid ARFID saknas intention att gå ner i vikt.
  • Differentialdiagnostiska sjukdomar är till exempel celiaki, andra absorptionsstörningar och inflammatoriska tarmsjukdomar, sköldkörtelsjukdomar, användning av rusmedel, depression och psykossjukdom.

Ätstörningar med hetsätningssymtom

Samsjuklighet

Undernäring påverkar diagnostiken av samtidiga störningar

  • När man diagnostiserar psykiatriska samtidiga störningar ska man beakta att
    • undernäring ofta är förknippad med nedstämdhet och växlande humör, ångest samt oflexibelt, tvångsmässigt agerande
    • ätstörningar också kan vara förknippade med ökad driftighet som ibland felaktigt kan tolkas som hypomani, mani eller ADHD.

Psykiatriska störningar

Neuropsykologiska drag

Somatiska sjukdomar

Reproduktiv hälsa

Menstruationscykeln

Fertilitet, preventivmedel och hormonella preparat

Graviditet och förlossning

Mödravård

  • Rekommendation 1: Gravida mammor som lider av en ätstörning (riskgraviditet) ska hänvisas till mödrapolikliniken för uppföljning och behandling av ätstörningen.
  • I bakgrundsmaterialet finns mer information om beaktandet av ätstörningar inom mödravården nix03417.
    • Rekommenderad fråga till gravida kvinnor: "Har du haft en ätstörning eller har du en för närvarande?"
  • Vid behov kan familjens behov av stöd bedömas i ett spädbarnsteam eller på en barnpsykiatrisk poliklinik.
  • Arbetsgruppen rekommenderar att verksamhetsmodellerna utvecklas för att identifiera ätstörningar inom mödravården samt för att följa upp graviditeten hos blivande mammor med ätstörning.

Hälsa hos barn vars mammor har eller har haft en ätstörning

Benhälsa

Undersökning av patienten

  • Målet är att
    • utreda om det är fråga om en ätstörning
    • bedöma om patienten är undernärd
    • utreda om patienten har andra samtidiga psykiska eller fysiska sjukdomar eller symtom på sådana
    • bedöma patientens psykiska utveckling och funktionsförmåga enligt ålder
    • i fråga om barn och unga bedöma familjens interaktion och föräldrarnas eller vårdnadshavarnas funktionsförmåga i fråga om ätstörningsbeteendet
    • stödja och motivera patienten (och dennes familj/närstående) att förändra sitt ätbeteende och ge stöd och konkreta råd för att korrigera ätandet
    • göra upp en vårdplan tillsammans med patienten – samt med vårdnadshavarna om patienten är minderårig – och följa upp genomförandet av planen.
  • En allmänmedicinsk anamnes görs:
    • sjukdomar, allergier och användning av rusmedel
    • tidigare behandlingar och medicineringar
    • förekomsten av ätstörningar i släkten och deras symtom samt andra psykiatriska sjukdomar.
  • Ätbeteendet nu och tidigare utreds:
  • Motion nu och tidigare: omfattning och typ.
  • Man skaffar barnets eller den ungas tillväxtkurvor och utgår från dem för att bedöma det individuella förhållandet mellan längden och vikten före insjuknandet samt hur snabb och hur stor viktförändringen har varit. Vikten hos barn i tillväxtåldern och förändringar i den granskas alltid i förhållande till längden (längdvikt, åldersanpassat BMI eller ISO-BMI).
  • För vuxna utreds en omfattande viktanamnes som omfattar minimi- och maximivikt (BMI) efter uppnådd vuxenlängd samt bantning och försök till viktminskning.
    • Eventuell viktsuppression fastställs, dvs. skillnaden mellan maximivikten och den nuvarande vikten.
  • Man utreder i vilken ålder menstruationen började, tidpunkten då den eventuellt uteblev och störningar i cykeln.
    • Särskilt personens vikt då menstruationscykeln senast var normal kan hjälpa till att fastställa viktmålet för det första skedet.
    • En regelbunden menstruationscykel innebär inte att näringstillståndet är tillräckligt för alla.

Klinisk somatisk undersökning

  • Underviktiga patienter ska undersökas iklädda endast underkläder.
  • Patienten mäts och vägs.
    • Vid behov kan man komma överens om att patienten inte ser sin vikt vid vägningen.
  • Auskultation av lungor och hjärta.
  • Blodtrycket och pulsen mäts.
    • För att upptäcka ortostatism jämförs de värden som uppmätts sittande eller liggande vid behov med de värden som uppmätts stående.
  • Mun och tänder undersöks: sår i mungiporna och emaljdefekter samt slemhinnornas skick (torrhet).
  • Huden undersöks: underhudsfett, elasticitet, svullnad (extremiteter, ögonlock), behåring (lanugo), eventuella ärr efter skärsår, sår på knogarna (kräkningar).
  • Extremiteternas färg, temperatur (värmegräns), puls (perifer blodcirkulation), hudkänsel och reflexer bedöms.
  • Hos barn i växande ålder utreds puberteten på Tannerskalan.
  • Buken palperas och man bedömer hur full urinblåsan är (underviktiga personer kan eventuellt ha tankat vätska före vägningen).
  • Muskelstyrkan och rörelseförmågan undersöks:
    • hållning och muskelförlust
    • tryckkraft i händerna
    • förmåga att gå på hälarna och på tårna, sätta sig på huk och stå på ett ben
    • förflyttning till undersökningsbritsen
    • smidighet vid avklädning och påklädning ( motorik).

Bedömning av näringstillståndet

  • Viktindex (BMI, kg/m2) kan användas som ett verktyg för att bedöma näringstillståndet hos vuxna.
    • Undernäring kan också förekomma även om BMI är normalt eller högt, till exempel om personen har gått ner i vikt snabbt eller äter mycket ensidig kost.
  • Hos personer under 18 år används en tillväxtkurva där man följer upp hur tillväxten framskrider samt vikten i förhållande till längden och dess relativa förändring. Dessutom kan man använda längdvikt, åldersanpassat viktindex eller viktindex för barn (ISO-BMI) «Lasten painoindeksin (ISO-BMI) laskin»1.
  • Att tillväxten avtar eller stannar upp kan vittna om hur svår näringsstörningen är, även om barnets eller den ungas viktindex är normalt.
  • I tilläggsmaterialet presenteras tabellerna för bedömning av undernäringstillstånd hos 8–18-åringar samt ett exempel på bedömning av ungdomar «Vajaaravitsemustilan arviointi 8 –18-vuotiailla tytöillä ja pojilla»20.

Laboratorieundersökningar

  • Laboratoriefynden kan vara inom referensvärdena även vid svår undernäring.
  • Laboratorieundersökningar som kan övervägas i diagnosskedet (se tilläggsmaterial «Tavallisia syömishäiriöpotilaiden laboratoriolöydöksiä»21) är bland andra «Crone C, Fochtmann LJ, Attia E, ym. The American P...»121
    • fullständig blodstatus (TVK)
    • njurarnas (Krea) och leverns funktion (ALAT, AFOS)
    • elektrolythalter (natrium, kalium, kalcium, fosfat och magnesium)
    • test av sköldkörtelns funktion (TSH, T4-V) och screening för celiaki
    • blodsocker (fB-gluk)
    • prealbumin
    • amylas
    • kortisol (morgonprov)
    • lipidvärden (total-, HDL- och LDL-kolesterol, triglycerider)
    • elektrokardiogram (EKG).
  • Övriga laboratorieundersökningar:
    • Vid utdragen amenorré kan man undersöka LH-, FSH-, östradiol- och prolaktinhalterna eller göra en ultraljudsundersökning av äggstockarna och livmodern.

Övriga undersökningar

  • Bentäthetsmätning (Dual-energy-X-ray Absorptiometry, DXA) ska göras om risken för osteoporos är betydande:
  • Bilddiagnostisk undersökning av huvudet (CT, MRI) och EEG är i allmänhet motiverade endast om ätstörningen är förknippad med akuta neurologiska symtom eller fynd.

Vård

Allmänna principer i vården

Psykoedukation

  • Rekommendation 2: Psykoedukation ska ingå i bedömningen och behandlingen av ätstörningar.
  • Psykoedukation innebär att man ger information om ätstörningen, dess symtom, faktorer som upprätthåller den samt behandlingen av den. Den grundar sig på ömsesidig diskussion och ökad gemensam förståelse.
    • Patientens närstående, vårdnadshavarna om det gäller minderåriga, ska involveras.
  • Genom att erbjuda information om ätstörningar kan man öka patientens förståelse för sin egen situation och sina symtom samt hjälpa till att ätstörningar och känna igen varningssignaler «Fairburn CG. Cognitive behavior therapy and eating...»118, «Motlova LB, Balon R, Beresin EV, ym. Psychoeducati...»136, «Garner DM. Psychoeducational principles in treatm...»137.
  • Psykoedukation kan erbjudas i form av samtal, skriftligt material och genom att hänvisa patienten till rätt information, till exempel till Ätstörningsförbundets webbplats «https://syomishairioliitto.fi/»5 eller Psykportens webbplats för egenvård «https://www.mielenterveystalo.fi/sv/egenvard»6.
  • En matdagbok «Ruokapäiväkirja»26 (se modell för matdagbok «hoi50101c.pdf»2) eller en symtomdagbok kan vara ett bra hjälpmedel för egenvård.
    • Det är i allmänhet nyttigt för patienter som hetsäter att föra mat- eller symtomdagbok och det stöder kontrollen över ätandet.
      • Personer med anorexi har sällan nytta av att föra matdagbok.
    • Med hjälp av mat- eller symtomdagboken kan man bedöma kosten, ätbeteendet och eventuella hetsätningsanfall.
    • Med hjälp av en dagbok över måltidsrytm eller ätrytm är det möjligt att uppfatta hur regelbundet ätandet är och hur måltidsrytmen ser ut «hoi50101e.pdf»3.
    • Man kan öva på att identifiera hungers- och mättnadskänslor genom att anteckna den upplevda hungern innan man äter och mättnadskänslan efteråt «hoi50101f.pdf»4.
  • Man behöver förstå den psykologiska funktionen bakom ätstörningssymtomen: symtomen orsakar inte bara lidande, utan de kan också ge trygghet eller tröst samt bedöva svåra känslor och ångest.
    • Tillfrisknandet kan försvåras av en rädsla för att förlora den känsla av kontroll som ätstörningen ger.
  • Fysiologiska faktorer kan motverka tillfrisknande.
    • Vid ätstörningar med hetsätningssymtom är känsligheten för viktökning förknippad med ämnesomsättningsfaktorer som har biologisk grund.

Motivation

Egenvård

Psykosociala behandlingar och psykoterapi

  • Rekommendation 4: Den psykosociala behandlingen integreras smidigt i all behandling redan från början och ska erbjudas i tillräcklig utsträckning som stöd för den övriga vården, inte som ett alternativ till den.
  • Med psykosociala behandlingar och psykoterapi avses här psykologisk behandling som fokuserar på ätstörningar. Läs mer om begreppen «Psykososiaalinen hoito ja psykoterapia»30.
  • Målet med den psykosociala behandlingen är att hjälpa patienten att tillfriskna och förbättra sin funktionsförmåga genom att bearbeta tankemodeller, känsloliv, jaguppfattning och rutiner som upprätthåller ätstörningarna.
  • Det är viktigt att behandlingen fokuserar både på att lindra konkreta ätstörningssymtom och att bearbeta psykologiska faktorer som upprätthåller ätstörningarna.
  • Psykoterapins lämplighet för patienten ska bedömas individuellt «Heinonen E, Kurri K, Melartin T. Sopiiko potilaall...»151.
  • Vid bedömningen av när det är rätt tid att inleda psykoterapi beaktas patientens beredskap inför psykoterapeutisk bearbetning och patientens somatiska tillstånd.
    • Det är viktigt att förbereda och uppmuntra patienten till självständiga beteendeförändringar.
    • Det somatiska tillståndet ska vara tillräckligt stabilt för att patienten ska kunna arbeta psykologiskt.
      • Till exempel utgör inte undervikt i sig ett hinder för att få psykoterapi, om det annars finns förutsättningar för det.
  • I eventuella problemsituationer inom psykoterapin ska de yrkesutbildade personer som deltar i vården av patienten kommunicera och samarbeta.
    • Om patientens tillstånd försämras är det motiverat med en bedömning av den läkare som ansvarar för behandlingen av ätstörningen.
  • De vanligaste psykosociala behandlingsformerna vid ätstörningar presenteras närmare i tilläggsmaterialet «Psykososiaalisten hoitojen kuvaus ja periaatteet syömishäiriön yhteydessä»34.

Psykoterapiinriktningar, terapimetoder och hur de genomförs

Anorexi och andra restriktiva ätstörningar

Bulimi, BED och andra hetsätningsstörningar

Tabell 4. Psykoterapi- och terapiformer som används vid behandling av ätstörningar och deras evidensgrader.
Terapiform
(namn på engelska, förkortning)		 Kort beskrivning Evidens
Familjebaserad vård/familjeterapi
(Family Based Therapy, FBT;
Conjoint Family Therapy, CFT;
Separated Family Therapy, SFT;
Parent-focused Treatment, PFT)
  • Familjepsykoterapeutisk behandlingsmodell där patientens familj ses som en viktig resurs för tillfrisknandet och man litar på föräldrarnas förmåga att återställa patientens näringstillstånd med stöd av en familjeterapeut.
Kognitiv beteendeterapi, KBT
(Cognitive Behavioral Therapy, CBT;
Cognitive Behavioral Therapy Enhanced, CBT-E)
  • Målet är att bearbeta skadliga föreställningar och tankar som upprätthåller ätstörningen och ersätta dem med nya tankemodeller som stöder tillfrisknandet.
Psykodynamisk terapi (Psychodynamic Therapy)
  • Målet är att försöka förstå och utreda faktorer under livshistorien som ökar risken för och upprätthåller ätstörningar.
Interpersonell psykoterapi IPT
(Interpersonal Psychotherapy, IPT)
  • Målet är att i större utsträckning undersöka utmaningar i anslutning till relationer och lära patienten att möta utmaningar i sociala relationer utan att falla tillbaka på ätstörningssymtom.
Kognitiv remediering (Cognitive Remediation Therapy, CRT)
  • Patienter kan ha neuropsykologiska svårigheter som upprätthåller ätstörningar och som de övar på att klara av med hjälp av CRT.
Tredje vågens terapier Av tredje vågens terapier DBT, ACT, schematerapi, compassion-fokuserad terapi och mindfulness-baserade interventioner
  • Schematerapi (Schema Therapy, ST) handlar om att undersöka och bearbeta scheman som upprätthåller ätstörningen och stör anpassningen.
  • Compassion-fokuserad terapi (compassion Focused Therapy, CFT) har som mål att öka självmedkänslan, vilket lindrar självkritiken i anslutning till ätstörningar.
  • Acceptans- och åtagandeterapi (Acceptance and Commitment Therapy, ACT) har som mål att öka den psykologiska flexibiliteten och förbinda sig till att agera enligt de egna värderingarna.
  • För DBT och Mindfulness-baserade interventioner se nedan.
Dialektisk beteendeterapi, DBT
(Dialectical Behavior Therapy, DBT)
  • Målet är att försöka förstå svårigheterna i att hantera känslor i anslutning till ätstörningar och ge patienten bättre färdigheter att hantera sina känslor.
Mindfulness-baserade interventioner (Mindfulness-based Interventions)
  • Målet är att öka den koncentrerade, rationella och icke-värderande medvetenheten om de egna inre erfarenheterna.

Familjeterapi och arbete med familjen

Behov av somatisk bedömning på jouren

Tabell 5. Riskbedömning av somatiskt tillstånd hos patienter med ätstörningar.
Observera: Bli bekymrad: Behandla:
Förkortningar: ORS = oral rehydration solution, %mBMI = procentuell BMI av median-BMI enligt ålder och kön
* kontrollera resultatet av den automatiska tolkningen manuellt
Bearbetad från källan:
The Royal College of Psychiatrists' Medical Emergencies in Eating Disorders: Guidance on Recognition and Management 2022 / updated 2023 «The Royal College of Psychiatrists. Medical Emerge...»167
Risk för livsfara
Hög Måttlig
Hjärta och blodkärl Puls
  • Bradykardi
  • ortostatisk takykardi
 < 40/min vaken 40–50/min
EKG-monitorering
EKG
  • Eventuell annan orsak till bradykardi (atrioventrikulärt block)
  • Rytmrubbning
  • QTc
 Förlängd QTc*
OCH vilken annan EKG-avvikelse som helst		 Förlängd QTc*
utan annan EKG-avvikelse
Beakta medicinering som förlänger QT-tiden
Blodtryck Systoliskt tryck som mäts stående
< 90 mmHg och upprepade svimningar och sjunkande systoliskt tryck
> 20 mmHg eller förhöjd pulsnivå över 30/min (35/min < 16 år) vid ortostatiskt prov		 Systoliskt tryck som mäts stående
< 90 mmHg och sporadisk svimning och sjunkande systoliskt tryck
> 15 mmHg eller höjning av pulsnivån max. 30/min (35/min < 16 år) vid ortostatiskt prov
Kroppstemperatur Hypotermi < 35,5 °C (trumhinna)
< 35,0 °C (armhåla)		 < 36 °C
Vätskebalans Uttorkning
  • Hypotension och bradykardi på grund av undernäring


Identifiera hypovolemi
  • Takykardi eller normal puls hos undernärda patienter (förmodad bradykardi)
  • Hypotension
  • Förlängd kapillärfyllning
 Fullständig vätskevägran, allvarlig uttorkning (10 %): minskad urinutsöndring, torra slemhinnor i munnen, lägesberoende sänkt blodtryck, nedsatt turgor, takypné, takykardi Vätskevägran, måttlig uttorkning (5–10 %): minskad urinutsöndring, torra slemhinnor i munnen, lägesberoende sänkt blodtryck, normal turgor, lindrig takypné, lindrig takykardi, perifer svullnad
  • ORS oralt eller via nasogastrisk sond om ingen hypovolemi
  • Se upp med vätskebolus om ingen hypovolemi, dessa kan leda till hjärtsvikt eller hyponatremi
  • Kontrollera elektrolyterna och njurfunktionen
  • Vid hypovolemi NaCl 0,9 % 10 ml/kg, sedan ny bedömning
Elektrolyt- och glukosbalans Hypokalemi
  • Sannolikt en följd av kräkningar eller användning av diuretika eller laxativ
  • Ökad risk för eller tecken på refeeding-syndrom
 Kalium < 2,5 mmol/l = svår hypokalemi
Sjukhusläkares bedömning rekommenderas när kalium < 3 mmol/l
Hyponatremi
  • Bakomliggande orsak vanligen s.k. vattentankning
  • Observera medicinering (SSRI, diuretika)
  • Kontrollera urinens osmolalitet
 Natrium < 130 mmol/l och symtom på hyponatremi
  • Vätskebegränsning, vid behov är vårdare hela tiden närvarande för att förhindra vattentankning
  • För personer med symtom försiktig i.v. korrigering (se artikel i Lääkärin käsikirja: Hyponatremia «Hyponatremia»4 (kräver behörighet))
  • Kontrollera medicinering
Andra elektrolytstörningar Hypofosfatemi (observera olika referensvärden för vuxna (se Akuutti hoito-opas, Fosfaattiaineenvaihdunnan häiriöt «Fosfaattiaineenvaihdunnan häiriöt»5(kräver behörighet)), för unga och barn «Hypofosfatemian hoito syömishäiriöpotilailla ravitsemushoidon aikana»37
Hypomagnesemi
Hypokalsemi
  • Eventuellt refeeding-syndrom
Hypoglykemi
Förekommer vid allvarligt undernäringstillstånd, mät ketonkroppar		 Glukos < 3 mmol/l och symtom på hypoglykemi
  • Observera eventuell annan bakomliggande orsak: sepsis, Addisons sjukdom, insulinmissbruk
  • Vid störning i medvetandegraden ge i.v. glukos (se artikel i Lääkärin käsikirja: Aikuisen hypoglykemia ilman diabetesta «Aikuisen hypoglykemia ilman diabetesta»6 (kräver behörighet)). I annat fall ge kolhydrathaltig näring
  • Följ med glukoshalten, hypoglykemi efter måltid möjlig vid svår svält
Näringstillstånd Allvarlig undernäring BMI < 13,
för personer under 18 år ISO-BMI < 13 eller %mBMI < 70 % eller BMI SDS < 3 «Vajaaravitsemustilan arviointi 8 –18-vuotiailla tytöillä ja pojilla»20		 BMI 13–15,
för personer under 18 år ISO-BMI 13–15 eller %mBMI 70–80 % eller BMI SDS -2– -2,9
Snabb viktminskning Viktminskning >= 1 kg/vecka under två på varandra följande veckor hos en patient med undervikt eller snabb viktminskning (25 % på tre månader) oaktat patientens vikt Viktminskning 0,5–0,99 kg/vecka under två på varandra följande veckor hos en patient med undervikt
Bild 2.

Ruokavalion energiamäärän lisääminen ja elektrolyyttitasojen seuranta osastohoidossa refeeding-oireyhtymän riski huomioiden

Grunder för bedömning av behovet av avdelningsvård

Näringsbehandling

Genomförande av näringsbehandling

  • Patienten får anvisningar om principerna för . Som stöd för näringshandledningen och för att få en uppfattning om lämpliga portioner kan man använda måltidsbilder och -modeller, en individuell måltidsplan och modellätande (se bilder på måltidsmodeller som kan utnyttjas i behandlingen «Kuvallisia esimerkkejä päivän aterioista ja ohje niiden käyttöön ammattilaisille, sairastuneelle ja läheisille»41).
    • Måltidsplanen slopas när fungerar.
  • Specialdieter beaktas i näringsbehandlingen av motiverade skäl utan onödiga begränsningar.
  • Enligt klinisk erfarenhet talar man i patienthandledningen och matportioneringen om mat (inte om energimängd, såsom kilokalorier) och använder allmänna begrepp (t.ex. ett glas, en skiva, tallriksmodellen), inte exakta mått (t.ex. gram, deciliter).
  • Kliniska kompletterande näringspreparat kan utnyttjas som stöd för ett tillräckligt intag av energi och näringsämnen.
  • Kosten kompletteras vid behov med vitamin- och mineralämnespreparat, såsom multivitaminpreparat och kalcium-D-vitaminpreparat (se avsnittet Förebyggande och behandling av osteoporos i samband med ätstörningar «A5»6), eller med andra komplement utifrån brister som konstaterats.
  • Vid näringsbehandling av ätstörningar rekommenderas psykoedukation om symtom i matsmältningskanalen, deras bakgrund, prognos och eventuell lindring i och med näringsbehandlingen och regelbundna måltider. Detta kan öka följsamheten «Riedlinger C, Mazurak N, Schäffeler N, ym. Gastroi...»174, «Riedlinger C, Schmidt G, Weiland A, ym. Which Symp...»175, «Syömishäiriöt ja ruoansulatuskanavan oireet»18.

Särskilda saker att beakta vid ätstörningar med hetsätningssymtom

Särskilt att beakta vid ARFID

Vegetarisk och vegansk kost vid näringsbehandling av ätstörningar

  • Om en person med ätstörning följer vegankost är det viktigt att diskutera motiven bakom att följa kosten och utreda tidpunkten för när kosten inleddes i förhållande till när symtomen på ätstörning debuterade (se tilläggsmaterial «Vegaaniruokavalio ja syömishäiriö»42 som stöd för diskussionen).
  • För att sammanställa en näringsmässigt tillräcklig vegankost krävs specialkompetens av en näringsterapeut och mer planering än annan vegetarisk kost eller blandkost.
    • I psykoedukationen rekommenderas man diskutera eventuella utmaningar med vegankost för personer med ätstörningar (stora portioner, magbesvär, vikten av att trygga tillräckligt med protein, nödvändiga fettsyror och vissa vitaminer och mineralämnen) «Royal College of Psychiatrists. Consensus statemen...»180.
  • Inom avdelningsvården kan veganmat beställas om vårdteamet och näringsterapeuten bedömer att vegankosten är näringsmässigt fullvärdig och stöder patientens återhämtning «British Dietetic Association’s Mental Health Speci...»181.

Korrigering av undernäring

Näringsbehandling vid avdelningsvård

Sondnäring

Uppföljning av näringstillståndet inom öppenvården och avdelningsvården

Behandling av samtidiga psykiska störningar

  • Rekommendation 9: I början av behandlingen kartläggs patientens centrala psykiska problem och deras förhållande till varandra «Wade TD, Shafran R, Cooper Z. Developing a protoco...»194. Utifrån detta bedömer man när det är meningsfullt att behandla samtidiga störningar parallellt och integrerat med ätstörningen och när de ska behandlas efter varandra.
  • En ätstörning och en eller flera andra samtidiga psykiska störningar kan vara kopplade till varandra och försvåra behandlingen av ätstörningen samt patientens totala tillfrisknande.
    • Om samtidiga störningar och ätstörningen är kopplade till varandra är rekommendationen att de behandlas samtidigt.
    • Om samtidiga sjukdomar eller symtom verkar vara en följd av en ätstörning, kan man till en början koncentrera sig på att behandla ätstörningen.
      • Till exempel kan affektiva symtom korrigeras i och med behandlingen av en ätstörning, medan en personlighetsstörning eller autismspektrumstörning kräver särskild uppmärksamhet i behandlingen.
  • Om behandlingen av ätstörningen inte framskrider som planerat är det viktigt att bedöma om samtidiga störningar är ett hinder för behandlingens framskridande, och vid behov behöver man även fokusera på dem «Wade TD, Shafran R, Cooper Z. Developing a protoco...»194.

Behandling på psykiatriskt dagsjukhus och psykiatrisk avdelning

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja

  • Om patienten trots ett uppenbart vårdbehov vägrar delta i frivillig psykiatrisk avdelningsvård, kan patienten förordnas psykiatrisk sjukhusvård om förutsättningarna enligt mentalvårdslagen uppfylls «Mielenterveyslaki 14.12.1990/1116. 2 luku. Hoito t...»199.
  • Enligt mentalvårdslagen är orsakerna till vård oberoende av patientens vilja olika för myndiga personer och personer under 18 år.
  • Bedömningen av behovet av behandling av en allvarlig ätstörning hos en myndig person kan inledas via en observationsremiss, om ätstörningen är förknippad med psykos eller delirium (behandlas vid en somatisk enhet) eller om en vuxen persons ätstörning orsakar ett livshotande svältstillstånd och tillståndet är förknippat med allvarliga fysiska komplikationer eller allvarliga psykiska symtom och patientens syn på situationen inte är med verkligheten överensstämmande.
  • Vid vård av en minderårig med allvarlig ätstörning kan förutsättningarna för vård oberoende av patientens vilja uppfyllas på grund av en allvarlig psykisk störning, om
    • den minderåriga vägrar ta emot vård och hotas av en livshotande somatisk komplikation eller om ätstörningen i övrigt uppfyller kriterierna för allvarlig psykisk störning hos den minderåriga och den minderåriga vägrar frivillig vård
    • man inom öppenvården trots ansträngningar inte lyckats åtgärda situationen tillräckligt.
  • Forskningsdatan om fördelarna och nackdelarna med vård oberoende av patientens vilja vid ätstörningar är ganska liten och svår att tolka bland annat på grund av att lagarnas innehåll varierar från land till land.

Läkemedelsbehandling

  • Undersökningarna gäller huvudsakligen vuxna.
  • I regel används läkemedelsbehandling vid ätstörning som stöd för psykosociala behandlingar.

Läkemedelsbehandling av bulimi

Läkemedelsbehandling av BED

Läkemedelsbehandling av anorexi

Läkemedelsbehandling av ARFID

  • Systematiska forskningsrön om läkemedelsbehandling av ARFID saknas och all läkemedelsbehandling är off label-användning som avviker från de officiella indikationerna.
    • Man ska beakta att undernärda patienter är särskilt känsliga för läkemedelsbiverkningar.
  • Som symtomlindrande läkemedelsbehandling har man prövat bland annat följande läkemedel «Keski-Rahkonen A, Ketvel L, Westerholm S ym. Syöm...»39(behandlingsdosen för antidepressiva läkemedel överskrider i allmänhet inte dosen som används för depression):
    • fluoxetin med startdos 5 mg/dygn
    • escitalopram med startdos 2,5 mg/dygn
    • fluvoxamin med startdos 25 mg/dygn
    • mirtazapin med startdos 7,5 mg/dygn
    • olanzapin med startdos 1,25–2,5 mg/dygn och behandlingsdos som sällan är över 5 mg/dygn
    • lorazepam vid behov tillfälligt i samband med måltider 0,5–1 mg, dosen sällan över 3 mg/dygn
    • cyproheptadin med startdos 2–4 mg/dygn och behandlingsdos 2–32 mg/dygn, se «Harrison ME, Norris ML, Robinson A, ym. Use of cyp...»214.

Förebyggande och behandling av osteoporos i samband med ätstörningar

D-vitamin och kalcium

  • Arbetsgruppen rekommenderar att unga och vuxna med anorexi och ARFID dagligen får minst 1 000–1 500 mg kalcium totalt och 20 μg D-vitamintillskott, detta med stöd av klinisk erfarenhet och på grund av risken för osteoporos.
    • Användningen av D-vitamintillskott för barn grundar sig på klinisk erfarenhet. Utifrån den är en lämplig D3-vitamindos 10–20 μg/dygn och för kalciumtillskott 500–1 000 mg/dygn, om kalciumintaget från kosten är otillräckligt «Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Reco...»216.
    • Kosten är förstahandskälla för kalcium. Näringsterapeuten kan vid behov bedöma behovet av kalciumtillskott med beaktande av det totala kalciumintaget från kosten.
  • Vid andra ätstörningar än anorexi och ARFID kan man använda de kalcium- och D-vitamindoser som rekommenderas för befolkningen för att förebygga osteoporos. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporos «Osteoporos»13, «Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»217.
  • Halten av kalcidiol (S-25(OH)D), beskriver bäst mängden D-vitamin i kroppen. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporos «Osteoporos»13, «Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»217.
    • Den allmänt godkända gränsen för D-vitaminbrist är en kalcidiolhalt under 50 nmol/l.
    • Halter under 25 nmol/l är associerade med rakitis (engelska sjukan) hos barn och osteomalaci hos vuxna.
  • Vid behov kan kontroll om målvärdet för S-25(OH)D-halten uppnåtts säkerställas med en bestämning av D-vitaminhalten 6–12 veckor efter dosändringen. Om halten överstiger 120 nmol/l är dosen för hög. För osteoporospatienter är målet 75–120 nmol/l, se God medicinsk praxis-rekommendationen Osteoporos «Osteoporos»13, «Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»217.

Hormonella preparat och benläkemedel vid benskörhet i samband med anorexi

Övriga behandlingar

Viktkontroll vid ätstörningar med hetsätningssymtom

Tandvård

  • Ätstörningar försämrar mun- och tandhälsan även om symtombilden inte skulle vara förknippad med kräkningar «Pallier A, Karimova A, Boillot A, ym. Dental and p...»224, «Kisely S, Baghaie H, Lalloo R, ym. Association bet...»225. Symtomen är
    • tandköttsinflammation och tandköttsretraktion
    • blödning från munnens slemhinna eller tandköttet
    • plack och karies
    • erosion, dvs. upplösning av emaljen orsakad av syra
    • tänderna spricker och lossnar
    • muntorrhet, minskad salivutsöndring.
  • Ätstörningar kan orsaka allvarlig tanderosion «Eating disorders may be associated with an increased risk of dental erosion.»C.
  • Förslitning av tänderna på grund av kräkningar och återflöde av magsyra kan lindras genom att efter kräkning skölja tänderna med vatten eller med en lösning som neutraliserar surheten.
  • Regelbunden rengöring och borstning av tänder och tandmellanrum morgon och kväll med fluorhaltig tandkräm, individuellt övervägda fluorbehandlingar samt användning av remineraliserande lösningar och xylitol rekommenderas. Borströrelserna ska vara lätta och tandborsten mjuk.
  • Man ska beakta den skada sura drycker och födoämnen orsakar på tänderna.
    • De flesta safter, läskedrycker, sport- och energidrycker, smaksatt vatten, smaksatt mineralvatten och alkoholdrycker är skadliga för tänderna. Bland matprodukterna kan tanderosion orsakas av bland annat konserver och såser som innehåller ättika samt sura frukter och bär.
  • När de aktiva symtomen på ätstörningar har gett vika under tillfriskningsfasen kan man vid behov överväga åtgärder för tänderna. Dessa kräver en bedömning av tandläkare och en vårdplan.

Motion, kroppsbild och fysioterapi

Rehabiliterande motion

Begränsning av motion

Kroppsbild

  • I centrum för ätstörningen finns ofta också en störd relation till den egna kroppen, som kan vara förknippad med negativa eller förvrängda tankar och känslor.
  • Det finns fortfarande knapphändiga forskningsrön om arbetet med kroppsbilden och hur effektiva dess metoder är i behandlingen av ätstörningar. Att bearbeta en negativ relation till kroppen och stärka en mer positiv kroppsbild är dock en viktig del av behandlingen av ätstörningar.
  • Utmaningar i relationen till kroppen, den positiva kroppsbildens roll och arbetet med kroppsbilden vid behandling av ätstörningar beskrivs närmare i tilläggsmaterialet «Kehosuhteen haasteet ja kehonkuvatyöskentely syömishäiriöiden hoidossa»52.

Fysioterapi

  • Fysioterapeutiska interventioner kan minska ätstörningssymtom och affektiva symtom hos personer med anorexi, bulimi och ospecificerade ätstörningar «Fysioterapeuttiset interventiot saattavat vähentää syömishäiriöitä sairastavien syömishäiriö- ja mielialaoireita.»C.
  • Det rekommenderas att man lägger till fysioterapi eller ett psykofysiskt arbetssätt som en del av behandlingen, eftersom personer med ätstörning ofta har
    • negativa eller förvrängda föreställningar om och upplevelser av den egna kroppen
    • en problematisk relation till motion, till exempel tvångsmässig och överdriven motion eller för lite motion.
  • Till de undersökta fysioterapeutiska interventionerna i behandlingen av ätstörningar hör bland annat ledd motion och avslappning samt stöd för kroppsmedvetenhet.
  • Målet med fysioterapin är bland annat att handleda en person med ätstörning
    • till trygg och balanserad motion och avslappning
    • att bearbeta sina erfarenheter och uppfattningar om sin egen kropp.

Behandling av långvarig allvarlig ätstörning

Experimentella behandlingar

Prognos

Nivåstrukturerad vård

  • Rekommendation 12: Välfärdsområdena ska ha tydliga anvisningar om diagnostik och behandling av ätstörningar och en beskrivning av den lokala vårdkedjan.
    • De olika aktörernas avtalas för att möjliggöra delområden för god vård. Till dessa hör modeller för tidig identifiering och tidigt ingripande (se avsnittet Misstanke och tidig identifiering «A8»9) samt effektivisering av behandlingen av ätstörningar i akut förvärrade och långvariga situationer.
    • När man kommer överens om arbetsfördelningen och samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården beaktas de lokala expertresurserna och arbetsfördelningen. Tillgången till behandling ska dock vara jämlik.
    • I beskrivningen av vårdkedjan ska följande beskrivas:
      1. ansvarsteamen inom primärvården vars medlemmar är tillräckligt insatta i genomförandet av behandlingsmetoder för ätstörningar, såsom näringsbehandling, och som ansvarar för den kunskapsmässiga handledningen av patienterna och deras närstående (psykoedukation) och fungerar som kontaktpersoner mellan primärvården och den specialiserade sjukvården
      2. konsulterande aktörer inom den specialiserade sjukvården (läkare eller psykolog eller sjukskötare) eller enheter för ätstörningar och deras kontaktuppgifter
      3. andra eventuella aktörer i området, såsom specialiserade lokala tjänster.
  • Arbetsgruppen rekommenderar att behandlingen av ätstörningar utvecklas i en riktning där patienter med allvarliga ätstörningar behandlas av ett multiprofessionellt team som är specialiserat på behandling av ätstörningar.
    • Vid varje universitetssjukhus eller inom dess samarbetsområde ska det finnas en enhet med tillräckliga resurser som är specialiserad på behandling av ätstörningar och från vilken samarbetsområdets utbildning koordineras. Enheten ska erbjuda öppenvård och avdelningsvård som är specialiserad på behandling av ätstörningar.
    • Enligt det regionala behovet rekommenderas att team eller enheter på lägre nivå som har ett fungerande samarbete med universitetssjukhuset eller enheten för ätstörningar inom dess samarbetsområde utvecklas.
    • Grunder:
      1. Behandlingsresultat: i synnerhet en tydlig minskning av dödligheten när behandlingen av ätstörningar har koncentrerats till enheter för ätstörningar «Hoito syömishäiriöihin erikoistuneissa yksiköissä on ilmeisesti yhteydessä anoreksiapotilaiden merkittävästi pienempään kuolleisuuteen verrattua hoitoon yleispsykiatrisissa yksiköissä.»B.
      2. Tillräcklig kompetens möjliggörs för yrkesutbildade personer: behandlingen av ätstörningar kräver förståelse för psykologin vid ätstörningar och specialkompetens som det är realistiskt att uppnå och upprätthålla vid en enhet som är specialiserad på att behandla sådana.
  • I utvecklingen av servicesystemet för ätstörningar är det viktigt att lyssna på erfarenhetsexperter. Centrala utvecklingsobjekt är tidig identifiering av ätstörningar, smidigare tjänster för att hantera behandlingsfördröjningar och stöd till självdestruktiva patienter «Wade TD, Hart LM, Mitchison D, ym. Driving better ...»268.

Föreningar

  • Ätstörningsförbundet och dess medlemsföreningar producerar information om ätstörningar och erbjuder stöd för personer som insjuknat i ätstörningar, personer med symtom och närstående.
    • Verksamheten är riksomfattande och regional; det stöd och de verksamhetsformer som medlemsföreningarna erbjuder varierar och omfattar till exempel kamratstöd, stödtelefon- och chattverksamhet och annan frivilligverksamhet.
  • Suomen Syömishäiriöyhdistys är en förening avsedd för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som arbetar med personer med ätstörningar.
    • Föreningens mål är att erbjuda utbildning och stödja utvecklingen av yrkesskickligheten samt skapa samarbetsmöjligheter mellan vårdenheterna.

Förebyggande och främjande av hälsa

Riskfaktorer och skyddsfaktorer

Prevention

Hälsoekonomiskt perspektiv

Kvalitetskriterier

  • Arbetsgruppen föreslår att kvaliteten på behandlingen av personer med ätstörningar följs upp enligt följande kriterier:
    • Har välfärdsområdet en lokal vårdkedja eller vårdväg för ätstörningar?
    • Hur stor del av patienterna med ätstörningar omfattas av behandling som bedömts vara tillräcklig?
    • Hur stor del av de patienter med ätstörningar som enligt den överenskomna arbetsfördelningen har remitterats till den specialiserade sjukvården kommer till inledande bedömning inom 3 veckor och hur snabbt inleds den egentliga behandlingen?
    • Hur stor andel av dem som behandlats på grund av ätstörningar har en uppdaterad skriftlig vårdplan som patienten eller patienten och dennes familj känner till?
    • Har patienten med ätstörning och dennes familj en smidig möjlighet att kontakta den behandlande instansen om problem uppstår?
    • Hur stor andel av dem som behandlas på grund av ätstörningar har erbjudits patient- och närståenderådgivning som omfattar skriftligt material?
    • Hur stor del av de patienter med ätstörningar som avslutat behandlingen återvänder inom ett år för ny, oplanerad behandling på grund av ätstörning?
  • Tecken på god behandling av en patient med ätstörning är att vikten och ätbeteendet normaliseras samt att de tvångsmässiga tankarna kring mat minskar.
  • Ett tecken på att behandlingen har effekt är också att andra psykiska symtom lindras, att den sociala funktionsförmågan är god och att den åldersmässiga utvecklingen framskrider.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnpsykiaterföreningen i Finland rf, Finlands Ungdomspsykiatriska förening rf och Psykiaterföreningen i Finland rf

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Syömishäiriöt»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Tove Hertzberg

Litteratur

Ätstörningar. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnpsykiaterföreningen i Finland rf, Finlands Ungdomspsykiatriska förening rf och Psykiaterföreningen i Finland rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»13

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu 10.2.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  2. Galmiche M, Déchelotte P, Lambert G, ym. Prevalence of eating disorders over the 2000-2018 period: a systematic literature review. Am J Clin Nutr 2019;109(5):1402-1413 «PMID: 31051507»PubMed
  3. Schaumberg K, Welch E, Breithaupt L, ym. The Science Behind the Academy for Eating Disorders' Nine Truths About Eating Disorders. Eur Eat Disord Rev 2017;25(6):432-450 «PMID: 28967161»PubMed
  4. Silén Y, Keski-Rahkonen A. Worldwide prevalence of DSM-5 eating disorders among young people. Curr Opin Psychiatry 2022;35(6):362-371 «PMID: 36125216»PubMed
  5. Mangweth-Matzek B, Hoek HW. Epidemiology and treatment of eating disorders in men and women of middle and older age. Curr Opin Psychiatry 2017;30(6):446-451 «PMID: 28825955»PubMed
  6. Cao Z, Cini E, Pellegrini D, ym. The association between sexual orientation and eating disorders-related eating behaviours in adolescents: A systematic review and meta-analysis. Eur Eat Disord Rev 2023;31(1):46-64 «PMID: 36367345»PubMed
  7. Rasmussen SM, Dalgaard MK, Roloff M, ym. Eating disorder symptomatology among transgender individuals: a systematic review and meta-analysis. J Eat Disord 2023;11(1):84 «PMID: 37237320»PubMed
  8. Mangweth-Matzek B, Rupp CI, Hausmann A, ym. Never too old for eating disorders or body dissatisfaction: a community study of elderly women. Int J Eat Disord 2006;39(7):583-6 «PMID: 17078123»PubMed
  9. Gadalla TM. Eating disorders and associated psychiatric comorbidity in elderly Canadian women. Arch Womens Ment Health 2008;11(5-6):357-62 «PMID: 18791783»PubMed
  10. Silén Y, Sipilä PN, Raevuori A, ym. DSM-5 eating disorders among adolescents and young adults in Finland: A public health concern. Int J Eat Disord 2020;53(5):520-531 «PMID: 31999001»PubMed
  11. Sanchez-Cerezo J, Nagularaj L, Gledhill J, ym. What do we know about the epidemiology of avoidant/restrictive food intake disorder in children and adolescents? A systematic review of the literature. Eur Eat Disord Rev 2023;31(2):226-246 «PMID: 36527163»PubMed
  12. Dinkler L, Bryant-Waugh R. Assessment of avoidant restrictive food intake disorder, pica and rumination disorder: interview and questionnaire measures. Curr Opin Psychiatry 2021;34(6):532-542 «PMID: 34402460»PubMed
  13. Dinkler L, Wronski ML, Lichtenstein P, ym. Etiology of the Broad Avoidant Restrictive Food Intake Disorder Phenotype in Swedish Twins Aged 6 to 12 Years. JAMA Psychiatry 2023;80(3):260-269 «PMID: 36723946»PubMed
  14. Linsenmeyer WR, Katz IM, Reed JL, ym. Disordered Eating, Food Insecurity, and Weight Status Among Transgender and Gender Nonbinary Youth and Young Adults: A Cross-Sectional Study Using a Nutrition Screening Protocol. LGBT Health 2021;8(5):359-366 «PMID: 34097472»PubMed
  15. J Devoe D, Han A, Anderson A, ym. The impact of the COVID-19 pandemic on eating disorders: A systematic review. Int J Eat Disord 2023;56(1):5-25 «PMID: 35384016»PubMed
  16. Barakat S, McLean SA, Bryant E, ym. Risk factors for eating disorders: findings from a rapid review. J Eat Disord 2023;11(1):8 «PMID: 36650572»PubMed
  17. Varela C, Hoyo Á, Tapia-Sanz ME, ym. An update on the underlying risk factors of eating disorders onset during adolescence: a systematic review. Front Psychol 2023;14():1221679 «PMID: 38023032»PubMed
  18. Dahlgren CL, Sundgot-Borgen C, Kvalem IL, ym. Further evidence of the association between social media use, eating disorder pathology and appearance ideals and pressure: a cross-sectional study in Norwegian adolescents. J Eat Disord 2024;12(1):34 «PMID: 38424579»PubMed
  19. Rodgers RF, Hewett RC, Nowicki GP. A sociocultural model of the relationships between social media use and body image in midlife women. Eat Behav 2024;53():101867 «PMID: 38484477»PubMed
  20. Vincente-Benito I, Ramírez-Durán MDV. Influence of Social Media Use on Body Image and Well-Being Among Adolescents and Young Adults: A Systematic Review. J Psychosoc Nurs Ment Health Serv 2023;61(12):11-18 «PMID: 37256748»PubMed
  21. Solmi M, Radua J, Stubbs B, ym. Risk factors for eating disorders: an umbrella review of published meta-analyses. Braz J Psychiatry 2021;43(3):314-323 «PMID: 32997075»PubMed
  22. Bulik CM, Coleman JRI, Hardaway JA, ym. Genetics and neurobiology of eating disorders. Nat Neurosci 2022;25(5):543-554 «PMID: 35524137»PubMed
  23. Hübel C, Abdulkadir M, Herle M, ym. One size does not fit all. Genomics differentiates among anorexia nervosa, bulimia nervosa, and binge-eating disorder. Int J Eat Disord 2021;54(5):785-793 «PMID: 33644868»PubMed
  24. Ilyas A, Hübel C, Stahl D, ym. The metabolic underpinning of eating disorders: A systematic review and meta-analysis of insulin sensitivity. Mol Cell Endocrinol 2019;497():110307 «PMID: 30393006»PubMed
  25. Vartanian LR, Hayward LE, Smyth JM, ym. Risk and resiliency factors related to body dissatisfaction and disordered eating: The identity disruption model. Int J Eat Disord 2018;51(4):322-330 «PMID: 29394457»PubMed
  26. Linardon J, McClure Z, Tylka TL, ym. Body appreciation and its psychological correlates: A systematic review and meta-analysis. Body Image 2022;42():287-296 «PMID: 35878528»PubMed
  27. Cerea S, Iannattone S, Mancin P, ym. Eating disorder symptom dimensions and protective factors: A structural network analysis study. Appetite 2024;197():107326 «PMID: 38552742»PubMed
  28. Austin A, Flynn M, Shearer J, ym. The First Episode Rapid Early Intervention for Eating Disorders - Upscaled study: Clinical outcomes. Early Interv Psychiatry 2022;16(1):97-105 «PMID: 33781000»PubMed
  29. Isomaa R, Isomaa AL. And then what happened? A 5-year follow-up of eating disorder patients. Nord J Psychiatry 2014;68(8):567-72 «PMID: 24620817»PubMed
  30. Austin A, Flynn M, Richards K, ym. Duration of untreated eating disorder and relationship to outcomes: A systematic review of the literature. Eur Eat Disord Rev 2021;29(3):329-345 «PMID: 32578311»PubMed
  31. Andrés-Pepiñá S, Plana MT, Flamarique I, ym. Long-term outcome and psychiatric comorbidity of adolescent-onset anorexia nervosa. Clin Child Psychol Psychiatry 2020;25(1):33-44 «PMID: 30764636»PubMed
  32. Pajari E, Silen Y, Keski-Rahkonen A. Varhainen puuttuminen syömishäiriöihin. Duodecim 2023;139(16):1257-62 «https://www.duodecimlehti.fi/duo17795»14
  33. Grillot CL, Keel PK. Barriers to seeking treatment for eating disorders: The role of self-recognition in understanding gender disparities in who seeks help. Int J Eat Disord 2018;51(11):1285-1289 «PMID: 30488569»PubMed
  34. Cachelin FM, Striegel-Moore RH. Help seeking and barriers to treatment in a community sample of Mexican American and European American women with eating disorders. Int J Eat Disord 2006;39(2):154-61 «PMID: 16252278»PubMed
  35. Keski-Rahkonen A, Sihvola E, Raevuori A, ym. Reliability of self-reported eating disorders: Optimizing population screening. Int J Eat Disord 2006;39(8):754-62 «PMID: 16937380»PubMed
  36. Hautala L, Junnila J, Alin J, ym. Uncovering hidden eating disorders using the SCOFF questionnaire: cross-sectional survey of adolescents and comparison with nurse assessments. Int J Nurs Stud 2009;46(11):1439-47 «PMID: 19446810»PubMed
  37. Isomaa R, Lukkarila IL, Ollila T, ym. Development and preliminary validation of a Finnish version of the Eating Disorder Examination Questionnaire (EDE-Q). Nord J Psychiatry 2016;70(7):542-6 «PMID: 27152496»PubMed
  38. Austin A, De Silva U, Ilesanmi C, ym. International consensus on patient-centred outcomes in eating disorders. Lancet Psychiatry 2023;10(12):966-973 «PMID: 37769672»PubMed
  39. Keski-Rahkonen A, Ketvel L, Westerholm S ym. Syömisen välttämis- ja rajoittamishäiriö (ARFID). Duodecim 2024;140(5):363-71 «https://www.duodecimlehti.fi/lehti/2024/5/duo18131»15
  40. Lin JA, Jhe G, Adhikari R, ym. Triggers for eating disorder onset in youth with anorexia nervosa across the weight spectrum. Eat Disord 2023;31(6):553-572 «PMID: 37039575»PubMed
  41. Stice E, Onipede ZA, Marti CN. A meta-analytic review of trials that tested whether eating disorder prevention programs prevent eating disorder onset. Clin Psychol Rev 2021;87():102046 «PMID: 34048952»PubMed
  42. Treasure J, Claudino AM, Zucker N. Eating disorders. Lancet 2010;375(9714):583-93 «PMID: 19931176»PubMed
  43. Bray B, Sadowski A, Bray C, ym. Clinical aspects of binge eating disorder: A cross-sectional mixed-methods study of binge eating disorder experts' perspectives. Front Psychiatry 2022;13():1087165 «PMID: 36864846»PubMed
  44. International Classification of Diseases, Tenth Revision, Clinical Modification (ICD-10-CM); [updated 2017 Aug 18; reviewed 2017 Aug 18; cited 2017 Oct 11]. Saatavilla internetissä: http://www.cdc.gov/nchs/icd/icd10cm.htm
  45. Mutwalli H, Keeler JL, Bektas S, ym. Eating cognitions, emotions and behaviour under treatment with second generation antipsychotics: A systematic review and meta-analysis. J Psychiatr Res 2023;160():137-162 «PMID: 36804110»PubMed
  46. Depressio. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  47. Kaksisuuntainen mielialahäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  48. Ahdistuneisuushäiriöt. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  49. Pakko-oireinen häiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2023 (viitattu 31.5.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  50. Traumaperäinen stressihäiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n ja Suomen Lastenpsykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  51. Itsemurhien ehkäisy ja itsemurhaa yrittäneen hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, MIELI Suomen Mielenterveys ry:n, Suomen Psykiatriyhdistyksen, Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 13.7.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  52. Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  53. Epävakaa persoonallisuus. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 13.7.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  54. ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenneurologisen yhdistys ry:n, Suomen Lastenpsykiatriyhdistyksen ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  55. Autismikirjon häiriö. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lastenpsykiatriyhdistyksen, Suomen Nuorisopsykiatrisen Yhdistyksen, Suomen Kehitysvammalääkäreiden, Suomen Lastenneurologisen Yhdistyksen ja Suomen Psykiatriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  56. Saure E, Laasonen M, Lepistö-Paisley T, ym. Characteristics of autism spectrum disorders are associated with longer duration of anorexia nervosa: A systematic review and meta-analysis. Int J Eat Disord 2020;53(7):1056-1079 «PMID: 32181530»PubMed
  57. King JA, Korb FM, Vettermann R, ym. Cognitive overcontrol as a trait marker in anorexia nervosa? Aberrant task- and response-set switching in remitted patients. J Abnorm Psychol 2019;128(8):806-812 «PMID: 31657595»PubMed
  58. Raevuori A, Haukka J, Vaarala O, ym. The increased risk for autoimmune diseases in patients with eating disorders. PLoS One 2014;9(8):e104845 «PMID: 25147950»PubMed
  59. Scheuing N, Bartus B, Berger G, ym. Clinical characteristics and outcome of 467 patients with a clinically recognized eating disorder identified among 52,215 patients with type 1 diabetes: a multicenter german/austrian study. Diabetes Care 2014;37(6):1581-9 «PMID: 24623022»PubMed
  60. Trott M, Driscoll R, Iraldo E, ym. Pathological eating behaviours and risk of retinopathy in diabetes: a systematic review and meta-analysis. J Diabetes Metab Disord 2022;21(1):1047-1054 «PMID: 35673454»PubMed
  61. Gibbings NK, Kurdyak PA, Colton PA, ym. Diabetic Ketoacidosis and Mortality in People With Type 1 Diabetes and Eating Disorders. Diabetes Care 2021;44(8):1783-1787 «PMID: 34172488»PubMed
  62. Markowitz JT, Butler DA, Volkening LK, ym. Brief screening tool for disordered eating in diabetes: internal consistency and external validity in a contemporary sample of pediatric patients with type 1 diabetes. Diabetes Care 2010;33(3):495-500 «PMID: 20032278»PubMed
  63. Young V, Eiser C, Johnson B, ym. Eating problems in adolescents with Type 1 diabetes: a systematic review with meta-analysis. Diabet Med 2013;30(2):189-98 «PMID: 22913589»PubMed
  64. Hall R, Keeble L, Sünram-Lea SI, ym. A review of risk factors associated with insulin omission for weight loss in type 1 diabetes. Clin Child Psychol Psychiatry 2021;26(3):606-616 «PMID: 34121470»PubMed
  65. Insuliininpuutosdiabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu 9.8.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  66. Peters JE, Basnayake C, Hebbard GS, ym. Prevalence of disordered eating in adults with gastrointestinal disorders: A systematic review. Neurogastroenterol Motil 2022;34(8):e14278 «PMID: 34618988»PubMed
  67. Raevuori A, Suokas J, Haukka J, ym. Highly increased risk of type 2 diabetes in patients with binge eating disorder and bulimia nervosa. Int J Eat Disord 2015;48(6):555-62 «PMID: 25060427»PubMed
  68. Nieto-Martínez R, González-Rivas JP, Medina-Inojosa JR, ym. Are Eating Disorders Risk Factors for Type 2 Diabetes? A Systematic Review and Meta-analysis. Curr Diab Rep 2017;17(12):138 «PMID: 29168047»PubMed
  69. Olguin P, Fuentes M, Gabler G, ym. Medical comorbidity of binge eating disorder. Eat Weight Disord 2017;22(1):13-26 «PMID: 27553016»PubMed
  70. Abbott S, Dindol N, Tahrani AA, ym. Binge eating disorder and night eating syndrome in adults with type 2 diabetes: a systematic review. J Eat Disord 2018;6():36 «PMID: 30410761»PubMed
  71. Misra M, Klibanski A. Endocrine consequences of anorexia nervosa. Lancet Diabetes Endocrinol 2014;2(7):581-92 «PMID: 24731664»PubMed
  72. Gendall KA, Bulik CM, Joyce PR, ym. Menstrual cycle irregularity in bulimia nervosa. Associated factors and changes with treatment. J Psychosom Res 2000;49(6):409-15 «PMID: 11182433»PubMed
  73. Algars M, Huang L, Von Holle AF, ym. Binge eating and menstrual dysfunction. J Psychosom Res 2014;76(1):19-22 «PMID: 24360136»PubMed
  74. Thannickal A, Brutocao C, Alsawas M, ym. Eating, sleeping and sexual function disorders in women with polycystic ovary syndrome (PCOS): A systematic review and meta-analysis. Clin Endocrinol (Oxf) 2020;92(4):338-349 «PMID: 31917860»PubMed
  75. Luiro-Helve K, Holopainen E. Toiminnallinen hypotalaaminen amenorrea - merkittävä terveysriski. Duodecim 2023;139(5):359-367 «https://www.duodecimlehti.fi/duo17580»16
  76. Golden NH, Jacobson MS, Schebendach J, ym. Resumption of menses in anorexia nervosa. Arch Pediatr Adolesc Med 1997;151(1):16-21 «PMID: 9006523»PubMed
  77. Tabler J, Schmitz RM, Geist C, ym. Reproductive Outcomes Among Women with Eating Disorders or Disordered Eating Behavior: Does Methodological Approach Shape Research Findings? J Womens Health (Larchmt) 2018;27(11):1389-1399 «PMID: 29963940»PubMed
  78. Linna MS, Raevuori A, Haukka J, ym. Reproductive health outcomes in eating disorders. Int J Eat Disord 2013;46(8):826-33 «PMID: 23996114»PubMed
  79. Micali N, dos-Santos-Silva I, De Stavola B, ym. Fertility treatment, twin births, and unplanned pregnancies in women with eating disorders: findings from a population-based birth cohort. BJOG 2014;121(4):408-16 «PMID: 24206173»PubMed
  80. Bulik CM, Hoffman ER, Von Holle A, ym. Unplanned pregnancy in women with anorexia nervosa. Obstet Gynecol 2010;116(5):1136-40 «PMID: 20966699»PubMed
  81. ACOG Committee Opinion 2018, American College of Obstetricians and Gynecologists Committee Opinion Number 740, June 2018. https://www.acog.org/clinical/clinical-guidance/committee-opinion/articles/2018/06/gynecologic-care-for-adolescents-and-young-women-with-eating-disorders
  82. FSRH CEU Statement: Contraception for Women with Eating Disorders (May 2021). Published on: 10 May 2021. https://www.fsrh.org/documents/fsrh-ceu-statement-contraception-for-women-with-eating/
  83. Easter A, Solmi F, Bye A, ym. Antenatal and postnatal psychopathology among women with current and past eating disorders: longitudinal patterns. Eur Eat Disord Rev 2015;23(1):19-27 «PMID: 25345371»PubMed
  84. Coker EL, Mitchell-Wong LA, Abraham SF. Is pregnancy a trigger for recovery from an eating disorder? Acta Obstet Gynecol Scand 2013;92(12):1407-13 «PMID: 24015979»PubMed
  85. Swann RA, Von Holle A, Torgersen L, ym. Attitudes toward weight gain during pregnancy: results from the Norwegian mother and child cohort study (MoBa). Int J Eat Disord 2009;42(5):394-401 «PMID: 19115369»PubMed
  86. Knoph C, Von Holle A, Zerwas S, ym. Course and predictors of maternal eating disorders in the postpartum period. Int J Eat Disord 2013;46(4):355-68 «PMID: 23307499»PubMed
  87. Sollid C, Clausen L, Maimburg RD. The first 20 weeks of pregnancy is a high-risk period for eating disorder relapse. Int J Eat Disord 2021;54(12):2132-2142 «PMID: 34581449»PubMed
  88. Zerwas SC, Von Holle A, Perrin EM, ym. Gestational and postpartum weight change patterns in mothers with eating disorders. Eur Eat Disord Rev 2014;22(6):397-404 «PMID: 25201473»PubMed
  89. Mazzeo SE, Slof-Op't Landt MC, Jones I, ym. Associations among postpartum depression, eating disorders, and perfectionism in a population-based sample of adult women. Int J Eat Disord 2006;39(3):202-11 «PMID: 16498586»PubMed
  90. Meltzer-Brody S, Zerwas S, Leserman J, ym. Eating disorders and trauma history in women with perinatal depression. J Womens Health (Larchmt) 2011;20(6):863-70 «PMID: 21671774»PubMed
  91. Mantel Ä, Hirschberg AL, Stephansson O. Association of Maternal Eating Disorders With Pregnancy and Neonatal Outcomes. JAMA Psychiatry 2020;77(3):285-293 «PMID: 31746972»PubMed
  92. Linna MS, Raevuori A, Haukka J, ym. Pregnancy, obstetric, and perinatal health outcomes in eating disorders. Am J Obstet Gynecol 2014;211(4):392.e1-8 «PMID: 24705128»PubMed
  93. Torgersen L, Von Holle A, Reichborn-Kjennerud T, ym. Nausea and vomiting of pregnancy in women with bulimia nervosa and eating disorders not otherwise specified. Int J Eat Disord 2008;41(8):722-7 «PMID: 18528877»PubMed
  94. Morgan JF, Lacey JH, Chung E. Risk of postnatal depression, miscarriage, and preterm birth in bulimia nervosa: retrospective controlled study. Psychosom Med 2006;68(3):487-92 «PMID: 16738083»PubMed
  95. Micali N, Simonoff E, Treasure J. Risk of major adverse perinatal outcomes in women with eating disorders. Br J Psychiatry 2007;190():255-9 «PMID: 17329747»PubMed
  96. Bulik CM, Von Holle A, Siega-Riz AM, ym. Birth outcomes in women with eating disorders in the Norwegian Mother and Child cohort study (MoBa). Int J Eat Disord 2009;42(1):9-18 «PMID: 18720472»PubMed
  97. Mantel Ä, Örtqvist AK, Hirschberg AL, ym. Analysis of Neurodevelopmental Disorders in Offspring of Mothers With Eating Disorders in Sweden. JAMA Netw Open 2022;5(1):e2143947 «PMID: 35040968»PubMed
  98. Koubaa S, Hällström T, Hagenäs L, ym. Retarded head growth and neurocognitive development in infants of mothers with a history of eating disorders: longitudinal cohort study. BJOG 2013;120(11):1413-22 «PMID: 23834532»PubMed
  99. Sadeh-Sharvit S, Levy-Shiff R, Lock JD. Maternal eating disorder history and toddlers' neurodevelopmental outcomes: A brief report. Eat Disord 2016;24(2):198-205 «PMID: 26212212»PubMed
  100. Barona M, Taborelli E, Corfield F, ym. Neurobehavioural and cognitive development in infants born to mothers with eating disorders. J Child Psychol Psychiatry 2017;58(8):931-938 «PMID: 28452420»PubMed
  101. Barona M, Nybo Andersen AM, Micali N. Childhood psychopathology in children of women with eating disorders. Acta Psychiatr Scand 2016;134(4):295-304 «PMID: 27397508»PubMed
  102. Kothari R, Rosinska M, Treasure J, ym. The early cognitive development of children at high risk of developing an eating disorder. Eur Eat Disord Rev 2014;22(2):152-6 «PMID: 24375832»PubMed
  103. Koubaa S, Hällström T, Brismar K, ym. Biomarkers of nutrition and stress in pregnant women with a history of eating disorders in relation to head circumference and neurocognitive function of the offspring. BMC Pregnancy Childbirth 2015;15():318 «PMID: 26613953»PubMed
  104. Micali N, Stahl D, Treasure J, ym. Childhood psychopathology in children of women with eating disorders: understanding risk mechanisms. J Child Psychol Psychiatry 2014;55(2):124-34 «PMID: 23808622»PubMed
  105. Wiegersma AM, Dalman C, Lee BK, ym. Association of Prenatal Maternal Anemia With Neurodevelopmental Disorders. JAMA Psychiatry 2019;76(12):1294-1304 «PMID: 31532497»PubMed
  106. Georgieff MK. Iron deficiency in pregnancy. Am J Obstet Gynecol 2020;223(4):516-524 «PMID: 32184147»PubMed
  107. Martini MG, Barona-Martinez M, Micali N. Eating disorders mothers and their children: a systematic review of the literature. Arch Womens Ment Health 2020;23(4):449-467 «PMID: 31938867»PubMed
  108. Frølich J, Winkler LA, Abrahamsen B, ym. Fractures in women with eating disorders-Incidence, predictive factors, and the impact of disease remission: Cohort study with background population controls. Int J Eat Disord 2020;53(7):1080-1087 «PMID: 31922277»PubMed
  109. Lopes MP, Robinson L, Stubbs B, ym. Associations between bone mineral density, body composition and amenorrhoea in females with eating disorders: a systematic review and meta-analysis. J Eat Disord 2022;10(1):173 «PMID: 36401318»PubMed
  110. Solmi M, Veronese N, Correll CU, ym. Bone mineral density, osteoporosis, and fractures among people with eating disorders: a systematic review and meta-analysis. Acta Psychiatr Scand 2016;133(5):341-51 «PMID: 26763350»PubMed
  111. Fazeli PK, Klibanski A. Effects of Anorexia Nervosa on Bone Metabolism. Endocr Rev 2018;39(6):895-910 «PMID: 30165608»PubMed
  112. Schorr M, Miller KK. The endocrine manifestations of anorexia nervosa: mechanisms and management. Nat Rev Endocrinol 2017;13(3):174-186 «PMID: 27811940»PubMed
  113. McCormack SE, Cousminer DL, Chesi A, ym. Association Between Linear Growth and Bone Accrual in a Diverse Cohort of Children and Adolescents. JAMA Pediatr 2017;171(9):e171769 «PMID: 28672287»PubMed
  114. Chevalley T, Rizzoli R. Acquisition of peak bone mass. Best Pract Res Clin Endocrinol Metab 2022;36(2):101616 «PMID: 35125324»PubMed
  115. Schorr M, Drabkin A, Rothman MS, ym. Bone mineral density and estimated hip strength in men with anorexia nervosa, atypical anorexia nervosa and avoidant/restrictive food intake disorder. Clin Endocrinol (Oxf) 2019;90(6):789-797 «PMID: 30817009»PubMed
  116. Tuli S, Singhal V, Slattery M, ym. Bone Density, Geometry, Structure and Strength Estimates in Adolescent and Young Adult Women with Atypical Anorexia Nervosa versus Typical Anorexia Nervosa and Normal-Weight Healthy Controls. Nutrients 2023;15(18): «PMID: 37764731»PubMed
  117. Sella AC, Becker KR, Slattery M, ym. Low bone mineral density is found in low weight female youth with avoidant/restrictive food intake disorder and associated with higher PYY levels. J Eat Disord 2023;11(1):106 «PMID: 37393263»PubMed
  118. Fairburn CG. Cognitive behavior therapy and eating disorders. New York: The Guilford Press 2008
  119. Garner DM. Eating disorder inventory-3 (EDI-3). Professional manual 2004. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources, 1
  120. Gormally J, Black S, Daston S, ym. The assessment of binge eating severity among obese persons. Addict Behav 1982;7(1):47-55 «PMID: 7080884»PubMed
  121. Crone C, Fochtmann LJ, Attia E, ym. The American Psychiatric Association Practice Guideline for the Treatment of Patients With Eating Disorders. Am J Psychiatry 2023;180(2):167-171 «PMID: 36722117»PubMed
  122. Gordon CM, Ackerman KE, Berga SL, ym. Functional Hypothalamic Amenorrhea: An Endocrine Society Clinical Practice Guideline. J Clin Endocrinol Metab 2017;102(5):1413-1439 «PMID: 28368518»PubMed
  123. NICE guideline [NG69]. Eating disorders: recognition and treatment. Published: 23 May 2017 Last updated: 16 December 2020. https://www.nice.org.uk/guidance/ng69
  124. Miskovic-Wheatley J, Bryant E, Ong SH, ym. Eating disorder outcomes: findings from a rapid review of over a decade of research. J Eat Disord 2023;11(1):85 «PMID: 37254202»PubMed
  125. Nazar BP, Gregor LK, Albano G, ym. Early Response to treatment in Eating Disorders: A Systematic Review and a Diagnostic Test Accuracy Meta-Analysis. Eur Eat Disord Rev 2017;25(2):67-79 «PMID: 27928853»PubMed
  126. McClelland J, Hodsoll J, Brown A, ym. A pilot evaluation of a novel First Episode and Rapid Early Intervention service for Eating Disorders (FREED). Eur Eat Disord Rev 2018;26(2):129-140 «PMID: 29460477»PubMed
  127. Fukutomi A, Austin A, McClelland J, ym. First episode rapid early intervention for eating disorders: A two-year follow-up. Early Interv Psychiatry 2020;14(1):137-141 «PMID: 31617325»PubMed
  128. Linardon J, Brennan L, de la Piedad Garcia X. Rapid response to eating disorder treatment: A systematic review and meta-analysis. Int J Eat Disord 2016;49(10):905-919 «PMID: 27528478»PubMed
  129. Chang PGRY, Delgadillo J, Waller G. Early response to psychological treatment for eating disorders: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev 2021;86():102032 «PMID: 33915335»PubMed
  130. Cuerda C, Vasiloglou MF, Arhip L. Nutritional Management and Outcomes in Malnourished Medical Inpatients: Anorexia Nervosa. J Clin Med 2019;8(7): «PMID: 31319585»PubMed
  131. Marzola E, Nasser JA, Hashim SA, ym. Nutritional rehabilitation in anorexia nervosa: review of the literature and implications for treatment. BMC Psychiatry 2013;13():290 «PMID: 24200367»PubMed
  132. Hilbert A, Hoek HW, Schmidt R. Evidence-based clinical guidelines for eating disorders: international comparison. Curr Opin Psychiatry 2017;30(6):423-437 «PMID: 28777107»PubMed
  133. Monteleone AM, Pellegrino F, Croatto G, ym. Treatment of eating disorders: A systematic meta-review of meta-analyses and network meta-analyses. Neurosci Biobehav Rev 2022;142():104857 «PMID: 36084848»PubMed
  134. Graves TA, Tabri N, Thompson-Brenner H, ym. A meta-analysis of the relation between therapeutic alliance and treatment outcome in eating disorders. Int J Eat Disord 2017;50(4):323-340 «PMID: 28152196»PubMed
  135. Oliveira CTD, Dias ACG. How can psychoeducation help in the treatment of mental disorders?. Estudos de Psicologia (Campinas) 2023;40:e190183
  136. Motlova LB, Balon R, Beresin EV, ym. Psychoeducation as an Opportunity for Patients, Psychiatrists, and Psychiatric Educators: Why Do We Ignore It? Acad Psychiatry 2017;41(4):447-451 «PMID: 28536990»PubMed
  137. Garner DM. Psychoeducational principles in treatment. Kirjassa: Handbook of treatment for eating disorders. Garner DM, Garfinkel PE (toim.). The Guilford Press 1997, s. 47–177
  138. Simpson EH, Balsam PD. The Behavioral Neuroscience of Motivation: An Overview of Concepts, Measures, and Translational Applications. Curr Top Behav Neurosci 2016;27():1-12 «PMID: 26602246»PubMed
  139. Geller J, Brown KE, Zaitsoff SL, ym. Assessing readiness for change in adolescents with eating disorders. Psychol Assess 2008;20(1):63-9 «PMID: 18315400»PubMed
  140. Zaitsoff SL, Taylor A. Factors related to motivation for change in adolescents with eating disorders. Eur Eat Disord Rev 2009;17(3):227-33 «PMID: 19308946»PubMed
  141. Casasnovas C, Fernández-Aranda F, Granero R, ym. Motivation to change in eating disorders: clinical and therapeutic implications. Eur Eat Disord Rev 2007;15(6):449-56 «PMID: 17960774»PubMed
  142. Knowles L, Anokhina A, Serpell L. Motivational interventions in the eating disorders: what is the evidence? Int J Eat Disord 2013;46(2):97-107 «PMID: 23001832»PubMed
  143. Vella-Zarb RA, Mills JS, Westra HA, ym. A Randomized controlled trial of motivational interviewing + self-help versus psychoeducation + self-help for binge eating. Int J Eat Disord 2015;48(3):328-32 «PMID: 24753120»PubMed
  144. Cassin SE, von Ranson KM, Heng K, ym. Adapted motivational interviewing for women with binge eating disorder: a randomized controlled trial. Psychol Addict Behav 2008;22(3):417-25 «PMID: 18778135»PubMed
  145. Dunn EC, Neighbors C, Larimer ME. Motivational enhancement therapy and self-help treatment for binge eaters. Psychol Addict Behav 2006;20(1):44-52 «PMID: 16536664»PubMed
  146. Waller G, Cordery H, Corstorphine E ym. Cognitive Therapy for Eating Disor- ders: A Comprehensive Treatment Guide. Cambridge, England: University Press 2007
  147. Lynch FL, Striegel-Moore RH, Dickerson JF, ym. Cost-effectiveness of guided self-help treatment for recurrent binge eating. J Consult Clin Psychol 2010;78(3):322-33 «PMID: 20515208»PubMed
  148. Hay PP, Bacaltchuk J, Stefano S, ym. Psychological treatments for bulimia nervosa and binging. Cochrane Database Syst Rev 2009;2009(4):CD000562 «PMID: 19821271»PubMed
  149. Perkins SJ, Murphy R, Schmidt U, ym. Self-help and guided self-help for eating disorders. Cochrane Database Syst Rev 2006;(3):CD004191 «PMID: 16856036»PubMed
  150. Wilson GT, Vitousek KM, Loeb KL. Stepped care treatment for eating disorders. J Consult Clin Psychol 2000;68(4):564-72 «PMID: 10965631»PubMed
  151. Heinonen E, Kurri K, Melartin T. Sopiiko potilaalleni psykoterapia? Suom lääkäril 2016;71:1072-6
  152. Wampold BE, Imel Z. The great psychotherapy debate: the evidence for what makes psychotherapy work, 2. painos. New York: Routledge 2015
  153. Norcross JC, Wampold BE. Evidence-based therapy relationships: research conclusions and clinical practices. Psychotherapy (Chic) 2011;48(1):98-102 «PMID: 21401280»PubMed
  154. Flückiger C, Del Re AC, Wampold BE, ym. The alliance in adult psychotherapy: A meta-analytic synthesis. Psychotherapy (Chic) 2018;55(4):316-340 «PMID: 29792475»PubMed
  155. Group CBT-E. Kirjassa: Cognitive Behavior Therapy and Eating Disorders. Fairburn CG (toim.). London, Guilford Press 2008:242-3
  156. Chen E, Touyz SW, Beumont PJ, ym. Comparison of group and individual cognitive-behavioral therapy for patients with bulimia nervosa. Int J Eat Disord 2003;33(3):241-54; discussion 255-6 «PMID: 12655619»PubMed
  157. Keel PK, Haedt A. Evidence-based psychosocial treatments for eating problems and eating disorders. J Clin Child Adolesc Psychol 2008;37(1):39-61 «PMID: 18444053»PubMed
  158. Shapiro JR, Berkman ND, Brownley KA, ym. Bulimia nervosa treatment: a systematic review of randomized controlled trials. Int J Eat Disord 2007;40(4):321-36 «PMID: 17370288»PubMed
  159. Wilson GT, Wilfley DE, Agras WS, ym. Psychological treatments of binge eating disorder. Arch Gen Psychiatry 2010;67(1):94-101 «PMID: 20048227»PubMed
  160. Fisher CA, Skocic S, Rutherford KA, ym. Family therapy approaches for anorexia nervosa. Cochrane Database Syst Rev 2019;5(5):CD004780 «PMID: 31041816»PubMed
  161. Treasure J, Schmidt U. The cognitive-interpersonal maintenance model of anorexia nervosa revisited: a summary of the evidence for cognitive, socio-emotional and interpersonal predisposing and perpetuating factors. J Eat Disord 2013;1():13 «PMID: 24999394»PubMed
  162. Chen EY, le Grange D, Doyle AC, ym. A Case Series of Family-Based Therapy for Weight Restoration in Young Adults with Anorexia Nervosa. J Contemp Psychother 2010;40(4):219-224 «PMID: 29118457»PubMed
  163. Chen EY, Weissman JA, Zeffiro TA, ym. Family-Based Therapy for Young Adults with Anorexia Nervosa Restores Weight. Int J Eat Disord 2016;49(7):701-7 «PMID: 27037965»PubMed
  164. Lock J, Sadeh-Sharvit S, L'Insalata A. Feasibility of conducting a randomized clinical trial using family-based treatment for avoidant/restrictive food intake disorder. Int J Eat Disord 2019;52(6):746-751 «PMID: 30924958»PubMed
  165. Shimshoni Y, Lebowitz ER. Childhood Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder: Review of Treatments and a Novel Parent-Based Approach. J Cogn Psychother 2020;34(3):200-224 «PMID: 32817402»PubMed
  166. Kirby JS, Runfola CD, Fischer MS, ym. Couple-Based Interventions for Adults With Eating Disorders. Eat Disord 2015;23(4):356-65 «PMID: 26010371»PubMed
  167. The Royal College of Psychiatrists. Medical Emergencies in Eating Disorders: Guidance on Recognition and Management 2023
  168. Society for Adolescent Health and Medicine. Medical Management of Restrictive Eating Disorders in Adolescents and Young Adults. J Adolesc Health 2022;71(5):648-654 «PMID: 36058805»PubMed
  169. The American Psychiatric Association Practice Guideline For The Treatment Of Patients With Eating Disorders, Fourth Edition, 2023
  170. Valtion ravitsemusneuvottelukunta ja Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Ravitsemushoitosuositus. 2023. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/146233/URN_ISBN_978-952-343-977-1.pdf?sequence1isAllowedy
  171. Suokas J, Muhonen, M, Viljanen R. Syömishäiriöiden tunnistaminen ja hoidon pääperiaatteet. Suom Lääkäril 2000;36:3557-64
  172. Ravitsemusterapeuttien yhdistys ry. Kohti syömisen taitoja – ohje syömishäiriöistä toipumiseen. Dieettimedia Oy. Silverprint 2022
  173. Yang Y, Conti J, McMaster CM, ym. Beyond Refeeding: The Effect of Including a Dietitian in Eating Disorder Treatment. A Systematic Review. Nutrients 2021;13(12): «PMID: 34960041»PubMed
  174. Riedlinger C, Mazurak N, Schäffeler N, ym. Gastrointestinal complaints in patients with anorexia nervosa in the timecourse of inpatient treatment. Front Psychiatry 2022;13():962837 «PMID: 36061281»PubMed
  175. Riedlinger C, Schmidt G, Weiland A, ym. Which Symptoms, Complaints and Complications of the Gastrointestinal Tract Occur in Patients With Eating Disorders? A Systematic Review and Quantitative Analysis. Front Psychiatry 2020;11():195 «PMID: 32425816»PubMed
  176. Kambanis PE, Thomas JJ. Assessment and Treatment of Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder. Curr Psychiatry Rep 2023;25(2):53-64 «PMID: 36640211»PubMed
  177. Thomas JJ, Eddy KT. Cognitive-Behavioral Therapy for Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder: Children, Adolescents, and Adults. Cambridge, UK: Cambridge University Press 2019
  178. Thomas JJ, Becker KR, Kuhnle MC, ym. Cognitive-behavioral therapy for avoidant/restrictive food intake disorder: Feasibility, acceptability, and proof-of-concept for children and adolescents. Int J Eat Disord 2020;53(10):1636-1646 «PMID: 32776570»PubMed
  179. Sergentanis TN, Chelmi ME, Liampas A, ym. Vegetarian Diets and Eating Disorders in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review. Children (Basel) 2020;8(1): «PMID: 33379220»PubMed
  180. Royal College of Psychiatrists. Consensus statement on considerations for treating vegan patients with eating disorders. 2019. https://www.rcpsych.ac.uk/docs/default-source/members/faculties/eating-disorders/vegan-patients-eating-disorders-mar19.pdf?sfvrsnbe96d428_2
  181. British Dietetic Association’s Mental Health Specialist Group. Practice Guidance: Veganism and Eating Disorders 2019
  182. Bargiacchi A, Clarke J, Paulsen A, ym. Refeeding in anorexia nervosa. Eur J Pediatr 2019;178(3):413-422 «PMID: 30483963»PubMed
  183. Peebles R, Lesser A, Park CC, ym. Outcomes of an inpatient medical nutritional rehabilitation protocol in children and adolescents with eating disorders. J Eat Disord 2017;5():7 «PMID: 28265411»PubMed
  184. Madden S, Miskovic-Wheatley J, Wallis A, ym. A randomized controlled trial of in-patient treatment for anorexia nervosa in medically unstable adolescents. Psychol Med 2015;45(2):415-27 «PMID: 25017941»PubMed
  185. Calugi S, Chignola E, El Ghoch M, ym. Starvation symptoms in patients with anorexia nervosa: a longitudinal study. Eat Disord 2018;26(6):523-537 «PMID: 29737942»PubMed
  186. Mehler PS, Winkelman AB, Andersen DM, ym. Nutritional rehabilitation: practical guidelines for refeeding the anorectic patient. J Nutr Metab 2010;2010(): «PMID: 20798756»PubMed
  187. Yager J, Devlin MJ, Halmi KA ym. Guideline Watch. Practice Guideline for the Treatment of Patients With Eating Disorders, 3rd Edition, 2014. https://doi.org/10.1176/appi.focus.120404
  188. da Silva JSV, Seres DS, Sabino K, ym. ASPEN Consensus Recommendations for Refeeding Syndrome. Nutr Clin Pract 2020;35(2):178-195 «PMID: 32115791»PubMed
  189. Mosuka EM, Murugan A, Thakral A, ym. Clinical Outcomes of Refeeding Syndrome: A Systematic Review of High vs. Low-Calorie Diets for the Treatment of Anorexia Nervosa and Related Eating Disorders in Children and Adolescents. Cureus 2023;15(5):e39313 «PMID: 37351245»PubMed
  190. Garber AK, Cheng J, Accurso EC, ym. Short-term Outcomes of the Study of Refeeding to Optimize Inpatient Gains for Patients With Anorexia Nervosa: A Multicenter Randomized Clinical Trial. JAMA Pediatr 2021;175(1):19-27 «PMID: 33074282»PubMed
  191. Accurso EC, Cheng J, Machen VI, ym. Hospital-based higher calorie refeeding and mealtime distress in adolescents and young adults with anorexia nervosa or atypical anorexia nervosa. Int J Eat Disord 2023;56(6):1219-1227 «PMID: 36919264»PubMed
  192. Hindley K, Fenton C, McIntosh J. A systematic review of enteral feeding by nasogastric tube in young people with eating disorders. J Eat Disord 2021;9(1):90 «PMID: 34294163»PubMed
  193. Bendall C, Taylor NF. The effect of oral refeeding compared with nasogastric refeeding on the quality of care for patients hospitalised with an eating disorder: A systematic review. Nutr Diet 2023;80(1):44-54 «PMID: 36254572»PubMed
  194. Wade TD, Shafran R, Cooper Z. Developing a protocol to address co-occurring mental health conditions in the treatment of eating disorders. Int J Eat Disord 2024;57(6):1291-1299 «PMID: 37278186»PubMed
  195. Byford S, Petkova H, Stuart R, ym. Alternative community-based models of care for young people with anorexia nervosa: the CostED national surveillance study. Southampton (UK): NIHR Journals Library; 2019 «PMID: 31661200»PubMed
  196. House J, Schmidt U, Craig M, ym. Comparison of specialist and nonspecialist care pathways for adolescents with anorexia nervosa and related eating disorders. Int J Eat Disord 2012;45(8):949-56 «PMID: 23034735»PubMed
  197. Gowers SG, Clark AF, Roberts C, ym. A randomised controlled multicentre trial of treatments for adolescent anorexia nervosa including assessment of cost-effectiveness and patient acceptability - the TOuCAN trial. Health Technol Assess 2010;14(15):1-98 «PMID: 20334748»PubMed
  198. Herpertz-Dahlmann B, Schwarte R, Krei M, ym. Day-patient treatment after short inpatient care versus continued inpatient treatment in adolescents with anorexia nervosa (ANDI): a multicentre, randomised, open-label, non-inferiority trial. Lancet 2014;383(9924):1222-9 «PMID: 24439238»PubMed
  199. Mielenterveyslaki 14.12.1990/1116. 2 luku. Hoito tahdosta riippumatta (viitattu 30.6.2023). https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1990/19901116#L2
  200. Elzakkers IF, Danner UN, Hoek HW, ym. Compulsory treatment in anorexia nervosa: a review. Int J Eat Disord 2014;47(8):845-52 «PMID: 24990434»PubMed
  201. Atti AR, Mastellari T, Valente S, ym. Compulsory treatments in eating disorders: a systematic review and meta-analysis. Eat Weight Disord 2021;26(4):1037-1048 «PMID: 33099675»PubMed
  202. Ward A, Ramsay R, Russell G, ym. Follow-up mortality study of compulsorily treated patients with anorexia nervosa. Int J Eat Disord 2016;49(4):435 «PMID: 27084799»PubMed
  203. Douzenis A, Michopoulos I. Involuntary admission: the case of anorexia nervosa. Int J Law Psychiatry 2015;39():31-5 «PMID: 25660351»PubMed
  204. Himmerich H, Bentley J, Lichtblau N, ym. Facets of shared decision-making on drug treatment for adults with an eating disorder. Int Rev Psychiatry 2019;31(4):332-346 «PMID: 30870048»PubMed
  205. Himmerich H, Kan C, Au K, ym. Pharmacological treatment of eating disorders, comorbid mental health problems, malnutrition and physical health consequences. Pharmacol Ther 2021;217():107667 «PMID: 32858054»PubMed
  206. Hudson JI, McElroy SL, Ferreira-Cornwell MC, ym. Efficacy of Lisdexamfetamine in Adults With Moderate to Severe Binge-Eating Disorder: A Randomized Clinical Trial. JAMA Psychiatry 2017;74(9):903-910 «PMID: 28700805»PubMed
  207. Allison KC, Chao AM, Bruzas MB, ym. A pilot randomized controlled trial of liraglutide 3.0 mg for binge eating disorder. Obes Sci Pract 2023;9(2):127-136 «PMID: 37034559»PubMed
  208. Da Porto A, Casarsa V, Colussi G, ym. Dulaglutide reduces binge episodes in type 2 diabetic patients with binge eating disorder: A pilot study. Diabetes Metab Syndr 2020;14(4):289-292 «PMID: 32289741»PubMed
  209. Robert SA, Rohana AG, Shah SA, ym. Improvement in binge eating in non-diabetic obese individuals after 3 months of treatment with liraglutide - A pilot study. Obes Res Clin Pract 2015;9(3):301-4 «PMID: 25870084»PubMed
  210. Richards J, Bang N, Ratliff EL, ym. Successful treatment of binge eating disorder with the GLP-1 agonist semaglutide: A retrospective cohort study. Obes Pillars 2023;7():100080 «PMID: 37990682»PubMed
  211. Carbone EA, Caroleo M, Rania M, ym. An open-label trial on the efficacy and tolerability of naltrexone/bupropion SR for treating altered eating behaviours and weight loss in binge eating disorder. Eat Weight Disord 2021;26(3):779-788 «PMID: 32356145»PubMed
  212. White MA, Grilo CM. Bupropion for overweight women with binge-eating disorder: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Clin Psychiatry 2013;74(4):400-6 «PMID: 23656848»PubMed
  213. Grilo CM, Lydecker JA, Morgan PT, ym. Naltrexone + Bupropion Combination for the Treatment of Binge-eating Disorder with Obesity: A Randomized, Controlled Pilot Study. Clin Ther 2021;43(1):112-122.e1 «PMID: 33218742»PubMed
  214. Harrison ME, Norris ML, Robinson A, ym. Use of cyproheptadine to stimulate appetite and body weight gain: A systematic review. Appetite 2019;137():62-72 «PMID: 30825493»PubMed
  215. El Ghoch M, Gatti D, Calugi S, ym. The Association between Weight Gain/Restoration and Bone Mineral Density in Adolescents with Anorexia Nervosa: A Systematic Review. Nutrients 2016;8(12): «PMID: 27916839»PubMed
  216. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2023
  217. Osteoporoosi. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Endokrinologiyhdistyksen, Suomen Gynekologiyhdistyksen ja Suomen Geriatrit ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 19.8.2024). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  218. ACOG Committee Opinion No. 740: Gynecologic Care for Adolescents and Young Women With Eating Disorders. Obstet Gynecol 2018;131(6):e205-e213 «PMID: 29794682»PubMed
  219. Aukan MI, Nymo S, Haagensli Ollestad K, ym. Differences in gastrointestinal hormones and appetite ratings among obesity classes. Appetite 2022;171():105940 «PMID: 35063622»PubMed
  220. Peckmezian T, Hay P. A systematic review and narrative synthesis of interventions for uncomplicated obesity: weight loss, well-being and impact on eating disorders. J Eat Disord 2017;5():15 «PMID: 28469914»PubMed
  221. Jebeile H, Libesman S, Melville H, ym. Eating disorder risk during behavioral weight management in adults with overweight or obesity: A systematic review with meta-analysis. Obes Rev 2023;24(6):e13561 «PMID: 36919475»PubMed
  222. da Luz FQ, Hay P, Touyz S, ym. Obesity with Comorbid Eating Disorders: Associated Health Risks and Treatment Approaches. Nutrients 2018;10(7): «PMID: 29954056»PubMed
  223. National Task Force on the Prevention and Treatment of Obesity.. Dieting and the development of eating disorders in overweight and obese adults. Arch Intern Med 2000;160(17):2581-9 «PMID: 10999971»PubMed
  224. Pallier A, Karimova A, Boillot A, ym. Dental and periodontal health in adults with eating disorders: A case-control study. J Dent 2019;84():55-59 «PMID: 30876949»PubMed
  225. Kisely S, Baghaie H, Lalloo R, ym. Association between poor oral health and eating disorders: systematic review and meta-analysis. Br J Psychiatry 2015;207(4):299-305 «PMID: 26429686»PubMed
  226. Hallward L, Di Marino A, Duncan LR. A systematic review of treatment approaches for compulsive exercise among individuals with eating disorders. Eat Disord 2022;30(4):411-436 «PMID: 34029170»PubMed
  227. Quesnel DA, Cooper M, Fernandez-Del-Valle M, ym. Medical and physiological complications of exercise for individuals with an eating disorder: A narrative review. J Eat Disord 2023;11(1):3 «PMID: 36627654»PubMed
  228. Dobinson A, Cooper M, Quesnel D. The safe exercise for every stage. 2020. https://static1.squarespace.com/static/5b6112bd365f028c9256b26d/t/5eac82a48b1c8d1dfe26d410/1588363961224/SEES+full+guideline+-+2020.pdf
  229. Quesnel DA, Cooper M, Dobinson A. Safe exercise at every stage - athlete. 2020. https://static1.squarespace.com/static/5b6112bd365f028c9256b26d/t/5f17b9a37c16870b7bf518ad/1595390373815/Safe+exercise+at+every+stage+-+Athlete+short+version.pdf
  230. Cunningham ML, Nagata JM, Murray SB. Muscularity-Oriented Disordered Eating in Boys and Men. Kirjassa: Eating Disorders in Boys and Men. Nagata JM, Brown TA, Murray SB ym. (toim.). Springer, Cham 2021. https://doi.org/10.1007/978-3-030-67127-3_3
  231. Broomfield C, Stedal K, Touyz S, ym. Labeling and defining severe and enduring anorexia nervosa: A systematic review and critical analysis. Int J Eat Disord 2017;50(6):611-623 «PMID: 28444828»PubMed
  232. Hay P, Touyz S. Classification challenges in the field of eating disorders: can severe and enduring anorexia nervosa be better defined? J Eat Disord 2018;6():41 «PMID: 30555695»PubMed
  233. Ålgars M, Oshukova S, Suokas J. A novel outpatient treatment model for patients with severe and enduring anorexia nervosa: an observational study of patient characteristics, treatment goals, and treatment course. J Eat Disord 2023;11(1):150 «PMID: 37674214»PubMed
  234. Molin M, von Hausswolff-Juhlin Y, Norring C, ym. Case management at an outpatient unit for severe and enduring eating disorder patients at Stockholm Centre for Eating Disorders- a study protocol. J Eat Disord 2016;4():24 «PMID: 27800159»PubMed
  235. Suokas J, Ålgars M. Uusi hoitomalli pitkäaikaiseen laihuushäiriöön. Suom Lääkäril 2017;72:1623
  236. Williams KD, Dobney T, Geller J. Setting the eating disorder aside: an alternative model of care. Eur Eat Disord Rev 2010;18(2):90-6 «PMID: 20099264»PubMed
  237. Eddy KT, Tabri N, Thomas JJ, ym. Recovery From Anorexia Nervosa and Bulimia Nervosa at 22-Year Follow-Up. J Clin Psychiatry 2017;78(2):184-189 «PMID: 28002660»PubMed
  238. Radunz M, Keegan E, Osenk I, ym. Relationship between eating disorder duration and treatment outcome: Systematic review and meta-analysis. Int J Eat Disord 2020;53(11):1761-1773 «PMID: 32856329»PubMed
  239. Wonderlich SA, Bulik CM, Schmidt U, ym. Severe and enduring anorexia nervosa: Update and observations about the current clinical reality. Int J Eat Disord 2020;53(8):1303-1312 «PMID: 32359125»PubMed
  240. Kotilahti E, West M, Isomaa R, ym. Treatment interventions for Severe and Enduring Eating Disorders: Systematic review. Int J Eat Disord 2020;53(8):1280-1302 «PMID: 32488936»PubMed
  241. Zhu J, Yang Y, Touyz S, ym. Psychological Treatments for People With Severe and Enduring Anorexia Nervosa: A Mini Review. Front Psychiatry 2020;11():206 «PMID: 32265758»PubMed
  242. Hay PJ, Touyz S, Sud R. Treatment for severe and enduring anorexia nervosa: a review. Aust N Z J Psychiatry 2012;46(12):1136-44 «PMID: 22696548»PubMed
  243. Sansfaçon J, Booij L, Gauvin L, ym. Pretreatment motivation and therapy outcomes in eating disorders: A systematic review and meta-analysis. Int J Eat Disord 2020;53(12):1879-1900 «PMID: 32954512»PubMed
  244. Vall E, Wade TD. Predictors of treatment outcome in individuals with eating disorders: A systematic review and meta-analysis. Int J Eat Disord 2015;48(7):946-71 «PMID: 26171853»PubMed
  245. Hannah L, Cross M, Baily H, ym. A systematic review of the impact of carer interventions on outcomes for patients with eating disorders. Eat Weight Disord 2022;27(6):1953-1962 «PMID: 34854029»PubMed
  246. Accurso EC, Sim L, Muhlheim L, ym. Parents know best: Caregiver perspectives on eating disorder recovery. Int J Eat Disord 2020;53(8):1252-1260 «PMID: 31743480»PubMed
  247. de Vos JA, LaMarre A, Radstaak M, ym. Identifying fundamental criteria for eating disorder recovery: a systematic review and qualitative meta-analysis. J Eat Disord 2017;5():34 «PMID: 29118983»PubMed
  248. Wetzler S, Hackmann C, Peryer G, ym. A framework to conceptualize personal recovery from eating disorders: A systematic review and qualitative meta-synthesis of perspectives from individuals with lived experience. Int J Eat Disord 2020;53(8):1188-1203 «PMID: 32181532»PubMed
  249. Vinchenzo C, Lawrence V, McCombie C. Patient perspectives on premature termination of eating disorder treatment: a systematic review and qualitative synthesis. J Eat Disord 2022;10(1):39 «PMID: 35296356»PubMed
  250. Aranha AC, Eduardo Cde P, Cordás TA. Eating disorders part II: clinical strategies for dental treatment. J Contemp Dent Pract 2008;9(7):89-96 «PMID: 18997921»PubMed
  251. Meczekalski B, Podfigurna-Stopa A, Katulski K. Long-term consequences of anorexia nervosa. Maturitas 2013;75(3):215-20 «PMID: 23706279»PubMed
  252. Solmi M, Monaco F, Højlund M, ym. Outcomes in people with eating disorders: a transdiagnostic and disorder-specific systematic review, meta-analysis and multivariable meta-regression analysis. World Psychiatry 2024;23(1):124-138 «PMID: 38214616»PubMed
  253. Serra R, Di Nicolantonio C, Di Febo R, ym. Correction to: The transition from restrictive anorexia nervosa to binging and purging: a systematic review and meta‑analysis. Eat Weight Disord 2022;27(2):853 «PMID: 34215964»PubMed
  254. Makhzoumi SH, Schreyer CC, Hansen JL, ym. Hospital course of underweight youth with ARFID treated with a meal-based behavioral protocol in an inpatient-partial hospitalization program for eating disorders. Int J Eat Disord 2019;52(4):428-434 «PMID: 30779365»PubMed
  255. Fjeldstad M, Kvist T, Sjögren M. Weight Gain in Adults with Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder Compared to Restrictive Anorexia Nervosa-Pilot Findings from a Longitudinal Study. Nutrients 2021;13(3): «PMID: 33799928»PubMed
  256. Lange CRA, Ekedahl Fjertorp H, Holmer R, ym. Long-term follow-up study of low-weight avoidant restrictive food intake disorder compared with childhood-onset anorexia nervosa: Psychiatric and occupational outcome in 56 patients. Int J Eat Disord 2019;52(4):435-438 «PMID: 30741442»PubMed
  257. Kurotori I, Shioda K, Abe T, ym. An Inpatient Observational Study: Characteristics And Outcomes Of Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID) In Children And Adolescents In Japan. Neuropsychiatr Dis Treat 2019;15():3313-3321 «PMID: 31819456»PubMed
  258. Mustelin L, Raevuori A, Bulik CM, ym. Long-term outcome in anorexia nervosa in the community. Int J Eat Disord 2015;48(7):851-9 «PMID: 26059099»PubMed
  259. Dobrescu SR, Dinkler L, Gillberg C, ym. Anorexia nervosa: 30-year outcome. Br J Psychiatry 2020;216(2):97-104 «PMID: 31113504»PubMed
  260. Kilpela LS, Hooper SC, Straud CL, ym. The Longitudinal Associations of Body Dissatisfaction with Health and Wellness Behaviors in Midlife and Older Women. Int J Environ Res Public Health 2023;20(24): «PMID: 38131695»PubMed
  261. Arcelus J, Mitchell AJ, Wales J, ym. Mortality rates in patients with anorexia nervosa and other eating disorders. A meta-analysis of 36 studies. Arch Gen Psychiatry 2011;68(7):724-31 «PMID: 21727255»PubMed
  262. Larsen JT, Yilmaz Z, Bulik CM, ym. Diagnosed eating disorders in Danish registers - incidence, prevalence, mortality, and polygenic risk. Psychiatry Res 2024;337():115927 «PMID: 38696971»PubMed
  263. Solmi M, Monaco F, Højlund M, ym. Outcomes in people with eating disorders: a transdiagnostic and disorder-specific systematic review, meta-analysis and multivariable meta-regression analysis. World Psychiatry 2024;23(1):124-138 «PMID: 38214616»PubMed
  264. Crow SJ, Peterson CB, Swanson SA, ym. Increased mortality in bulimia nervosa and other eating disorders. Am J Psychiatry 2009;166(12):1342-6 «PMID: 19833789»PubMed
  265. Franko DL, Keshaviah A, Eddy KT, ym. A longitudinal investigation of mortality in anorexia nervosa and bulimia nervosa. Am J Psychiatry 2013;170(8):917-25 «PMID: 23771148»PubMed
  266. Søeby M, Gribsholt SB, Clausen L, ym. Overall and cause-specific mortality in anorexia nervosa; impact of psychiatric comorbidity and sex in a 40-year follow-up study. Int J Eat Disord 2024;(): «PMID: 38863340»PubMed
  267. Iwajomo T, Bondy SJ, de Oliveira C, ym. Excess mortality associated with eating disorders: population-based cohort study. Br J Psychiatry 2021;219(3):487-493 «PMID: 33118892»PubMed
  268. Wade TD, Hart LM, Mitchison D, ym. Driving better intervention outcomes in eating disorders: A systematic synthesis of research priority setting and the involvement of consumer input. Eur Eat Disord Rev 2021;29(3):346-354 «PMID: 32706169»PubMed
  269. Le LK, Barendregt JJ, Hay P, ym. Prevention of eating disorders: A systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev 2017;53():46-58 «PMID: 28214633»PubMed
  270. Watson HJ, Joyce T, French E, ym. Prevention of eating disorders: A systematic review of randomized, controlled trials. Int J Eat Disord 2016;49(9):833-62 «PMID: 27425572»PubMed
  271. Melioli T, Bauer S, Franko DL, ym. Reducing eating disorder symptoms and risk factors using the internet: A meta-analytic review. Int J Eat Disord 2016;49(1):19-31 «PMID: 26607683»PubMed
  272. Zeiler M, Kuso S, Nacke B, ym. Erratum to: Evaluating reach, adoption, implementation and maintenance of internet-based interventions to prevent eating disorders in adolescents: A systematic review. Eur J Public Health 2021;31(Supplement_1):i95 «PMID: 34240160»PubMed
  273. Chua JYX, Tam W, Shorey S. Research Review: Effectiveness of universal eating disorder prevention interventions in improving body image among children: a systematic review and meta-analysis. J Child Psychol Psychiatry 2020;61(5):522-535 «PMID: 31746023»PubMed
  274. Pursey KM, Burrows TL, Barker D, ym. Disordered eating, body image concerns, and weight control behaviors in primary school aged children: A systematic review and meta-analysis of universal-selective prevention interventions. Int J Eat Disord 2021;54(10):1730-1765 «PMID: 34245459»PubMed
  275. Harrer M, Adam SH, Messner EM, ym. Prevention of eating disorders at universities: A systematic review and meta-analysis. Int J Eat Disord 2020;53(6):813-833 «PMID: 31943298»PubMed
  276. Sandgren SS, Haycraft E, Plateau CR. Nature and efficacy of interventions addressing eating psychopathology in athletes: A systematic review of randomised and nonrandomised trials. Eur Eat Disord Rev 2020;28(2):105-121 «PMID: 31916367»PubMed
  277. Kestävää hyvinvointia. Sosiaali- ja terveysministeriön virkapuheenvuoro tulevan hallituskauden haasteista ja ratkaisujen suunnista. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2023:6
  278. Crow SJ, Frisch MJ, Peterson CB, ym. Monetary costs associated with bulimia. Int J Eat Disord 2009;42(1):81-3 «PMID: 18704919»PubMed
  279. Krauth C, Buser K, Vogel H. How high are the costs of eating disorders - anorexia nervosa and bulimia nervosa - for German society? Eur J Health Econ 2002;3(4):244-50 «PMID: 15609150»PubMed
  280. van Hoeken D, Hoek HW. Review of the burden of eating disorders: mortality, disability, costs, quality of life, and family burden. Curr Opin Psychiatry 2020;33(6):521-527 «PMID: 32796186»PubMed
  281. Striegel-Moore RH, DeBar L, Wilson GT, ym. Health services use in eating disorders. Psychol Med 2008;38(10):1465-74 «PMID: 17976250»PubMed
  282. Watson HJ, Jangmo A, Smith T, ym. A register-based case-control study of health care utilization and costs in binge-eating disorder. J Psychosom Res 2018;108():47-53 «PMID: 29602325»PubMed
  283. Toulany A, Wong M, Katzman DK, ym. Cost analysis of inpatient treatment of anorexia nervosa in adolescents: hospital and caregiver perspectives. CMAJ Open 2015;3(2):E192-7 «PMID: 26389097»PubMed
Artikelns ID: gvr00104 (050.101)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Ahmimisen ja oksentelun vähentäminen masennuslääkkeillä aikuisilla

Bulimiassa masennuslääkkeiden on osoitettu vähentävän keskeisimpiä oireita eli ahmimista ja oksentelua. Hoitomyöntyvyys on fluoksetiinia käytettäessä ollut parempi kuin trisyklisillä masennuslääkkeillä.

A

Bulimian perhepohjainen hoito

Perhepohjainen hoito on tehokasta nuoruusikäisten bulimian tai epätyypillisen bulimian hoidossa.

A

Efficacy of lisdexamfetamine (LDX) in binge eating disorder (BED)

Lisdexamfetamine reduces binge eating and lowers weight in overweight individuals with BED.

A

Hoitoa edeltävän motivaation vaikutus syömishäiriöoireisiin

Voimakkaampi hoitoa edeltävä motivaatio ennustaa suurempaa yleisten syömishäiriöoireiden vähenemistä hoidon jälkeen.

A

Interpersonaalinen terapia (IPT) syömishäiriöiden hoidossa

Itse arvioitujen syömishäiriöoireiden vähentämisessä interpersonaalinen terapia (IPT) ei eroa kognitiivis-behavioraalisesta terapiasta (KBT) yli 6 kuukauden seurannassa ahmimispiirteisissä syömishäiriöissä.

A

Kognitiivis-behavioraalinen terapia ahmimispiirteisten syömishäiriöiden hoidossa

Kognitiivis-behavioraalinen terapia (KBT) on tehokkaampi kuin muu aktiivinen psykologinen hoito tai hoidon odottaminen vähentämään ahmimis- ja tyhjentäytymisoiretta bulimia- ja BED-potilailla intervention jälkeen, mutta seurannassa se ei poikkea muista aktiivisista psykologisista hoidoista.

A

Kognitiivis-behavioraalinen terapia (KBT) verrattuna interpersonaaliseen terapiaan (IPT) ahmimisoireen hoidossa

Kognitiivis-behavioraalinen terapia (KBT) on tehokkaampi kuin interpersonaalinen terapia (IPT) vähentämään ahmimis- ja tyhjentäytymisoiretta intervention jälkeen, mutta seurannassa se ei eroa interpersonaalisesta terapiasta muuten kuin kognitiivisten oireiden osalta.

A

Kolmannen aallon psykoterapiat syömishäiriöiden hoidossa

Kolmannen aallon terapiat ovat tehokkaampia kuin hoidon odottaminen vähentämään syömishäiriön oireita ja psykologisia oireita intervention ja seurannan ajan, mutta ne eivät ole kognitiivis-behavioraalista terapiaa (KBT) tehokkaampia.

A

Kuukautishäiriöiden ennuste anoreksiassa

Kuukautiset palaavat valtaosalla (80–100 %:lla) anoreksiapotilaista BMI:n, kehon painon tai kehon rasvapitoisuuden normalisoiduttua.

A

Liikunnan vaikutus ahmintahäiriön (BED) oireisiin

Liikunta vähentää tehokkaasti BEDin oireita.

A

Nuoruusikäisten anoreksian perhepohjainen hoito

Perhepohjainen hoito on tehokasta nuoruusikäisten anoreksian hoidossa sekä hoidon päättyessä että 12 kuukauden seurannassa.

A

Perhettä osallistavat terapiat anoreksian hoidossa

Perhettä osallistavat terapiat ovat anoreksian hoidossa teholtaan vähintään yksilöterapioiden veroisia.

A

Preterm birth and fetal growth in anorexia nervosa

Anorexia nervosa is associated with an increased risk of preterm birth, fetal growth restriction, and low birth weight.

A

Preventio-ohjelmat syömishäiriöiden ehkäisemisessä

Syömishäiriöön sairastumista voidaan ehkäistä erilaisilla preventio-ohjelmilla.

A

SCOFF-kysely syömishäiriön tunnistamisessa

SCOFF-kysely soveltuu tunnistamaan nuorten naisten anoreksiaa ja bulimiaa.

A

Syömishäiriön itsehoito ammattilaisen tukemana

Nuoruus- ja aikuisikäisten ohjattu itsehoito vähentää ahmintaoireisiin painottuvan syömishäiriön oireita hoitojonossa odottamiseen verrattuna.

A

The effect of eating disorders on the course of pregnancy and childbirth

Eating disorders (anorexia, bulimia, BED) are associated with an increased risk of pregnancy and childbirth complications.

B

Ahmintahäiriön (BED) hoito topiramaatilla

Topiramaatti ilmeisesti vähentää ahmintapäivien ja ahmintaepisodien määrää ja laskee painoa aikuisilla ylipainoisilla BED-potilailla lumeeseen verrattuna.

B

Anoreksiapotilaan vajaaravitsemustilan korjaaminen osastohoidossa

Runsasenergiaisempi ravitsemushoito on ilmeisesti turvallista ja kustannustehokasta anoreksiaa sairastavien potilaiden vajaaravitsemustilan korjaamisessa osastohoidossa lyhyellä ja pitkällä (1 v) aikavälillä tarkasteltuna.

B

Comparative effectiveness of second-generation antidepressants versus Lisdexamfetamine on binge-eating in patients with BED (binge eating disorder)

In patients with binge eating disorder (BED), lisdexamfetamine appears to be more effective than second-generation antidepressants in reducing binge eating.

B

Denosumab in the treatment of osteoporosis in patients with anorexia nervosa

Denosumab appears to improve bone mineral density in adult patients with anorexia nervosa, but in this patient group there is no research data about preventing fractures or changes in bone density after treatment cessation.

B

Dialektinen käyttäytymisterapia syömishäiriöiden hoidossa

Dialektinen käyttäytymisterapia (DKT) auttaa ilmeisesti vähentämään intervention ajan erityisesti ahmimistyyppisesti oireilevien aikuisten syömishäiriön oireita ja samanaikaisia masennusoireita verrattuna hoidon odottamiseen tai tavanomaiseen hoitoon.

B

Estrogeenikorvaushoito anoreksiaan liittyvässä luukadossa

Fysiologinen transdermaalinen estrogeenikorvaushoito ilmeisesti parantaa postpubertaalisten tyttöjen luuston mineraalitiheyttä, mutta etinyyliestradioli ehkäisypillerin muodossa ilmeisesti ei ainakaan lyhyellä aikavälillä tarkasteltuna.

B

Läheisiin kohdistuvien hoitointerventioiden vaikutus anoreksiapotilaan hoitotuloksiin

Pelkästään anoreksiapotilaan läheisille annettu strukturoitu hoitointerventio johtaa ilmeisesti parempiin hoitotuloksiin kuin potilasta osallistuttavat hoitointerventiot, kun arvioinnin kohteina ovat potilaan painon nousu, syömishäiriöoireiden lieventyminen sekä psyykkinen vointi hoidon lopussa.

B

Masennuslääkkeet anoreksiassa aikuisilla

Masennuslääkkeistä ei liene apua anoreksiapotilaan ravitsemustilan korjaamisessa hoidon alkuvaiheessa.

B

Masennuslääkkeet ja psykoterapia bulimiassa aikuisilla

Antidepressiivisestä lääkehoidosta ilmeisesti on hyötyä psykoterapeuttisen (kognitiivis-behavioraalisen) hoidon lisänä yli 18-vuotiaiden bulimiapotilaiden hoidossa.

B

Mindfulness-pohjaiset interventiot ahmimisen hoidossa

Mindfulness-pohjaiset interventiot ilmeisesti vähentävät aikuisten ahmintaoireita intervention ajan.

B

Neurodevelopmental disorders in offspring of mothers with eating disorders

Children of mothers with eating disorders appear to have an increased risk of neuropsychiatric disorders, especially when symptoms are active during pregnancy.

B

Perheterapian toteutus lasten ja nuorten anoreksian hoidossa

Koko perheen yhteinen perhepohjainen hoito ja erikseen vanhemmille ja nuorelle kohdennettu perhepohjainen hoito ovat ilmeisesti yhtä tehokkaita nuorten anoreksian hoidossa vähintään vuoden seurannassa.

B

Persoonallisuushäiriöiden komorbiditeetti syömishäiriöissä

Syömishäiriötä sairastavilla on ilmeisesti enemmän persoonallisuushäiriöitä kuin terveillä verrokeilla.

B

Psychodynamic psychotherapy for eating disorders

Focal Psychodynamic/psychoanalytical psyhotherapy (PDT) appears to be effective at reducing general eating disorder pathology, but the effect on behavioural symptoms (bingeing/purging) appears to be inferior to Cognitive behavioural therapy.

B

Psykoterapioiden ja tavanomaisen kliinisen hoidon hoitovaikutus aikuisten anoreksiassa

Aikuisten anoreksiassa manualisoitu psykoterapeuttinen hoito ja tavoitteellinen manualisoitu kliininen hoito ovat hoitovaihtoehtoina ilmeisesti samanarvoisia.

B

Ryhmäperheterapia anoreksian hoidossa

Nuoruusikäisten anoreksiaa tai muuta rajoittavaa syömishäiriötä sairastavien ryhmämuotoinen perhepohjainen hoito on ilmeisesti tehokkaampaa kuin tavanomainen perhepohjainen hoito.

B

Specialist outpatient services for eating disorders

The treatment of eating disorders in specialized units appears to be more cost-effective compared to units providing general psychiatric care for adolescents.

B

Syömishäiriöihin erikoistuneen hoidon vaikutus syömishäiriöpotilaiden kuolleisuuteen

Hoito syömishäiriöihin erikoistuneissa yksiköissä on ilmeisesti yhteydessä anoreksiapotilaiden merkittävästi pienempään kuolleisuuteen verrattua hoitoon yleispsykiatrisissa yksiköissä.

B

Syömishäiriöt ja ADHD

Syömishäiriöitä sairastavilla on ilmeisesti enemmän ADHD:tä verrattuna muihin samanikäisiin.

B

Syömishäiriöt ja autismikirjo

Syömishäiriöitä sairastavilla on ilmeisesti enemmän autismikirjon häiriötä verrattuna muihin samanikäisiin.

B

Syömishäiriöt ja kognitiivinen joustavuus

Anoreksiaa ja bulimiaa sairastavilla ja näistä toipuneilla on ilmeisesti vaikeuksia joustavassa ajattelussa ja toiminnassa verrattuna muihin samanikäisiin.

B

Syömishäiriöt ja sentraalisen koherenssin vaikeudet

Anoreksiaa sairastavilla on ilmeisesti sentraalisen koherenssin vaikeuksia.

B

Teriparatide in the treatment of osteoporosis in patients with anorexia nervosa

Teriparatide appears to improve bone mineral density in adult patients with anorexia nervosa, but in this patient group there is no research data about preventing fractures or changes in bone density after treatment cessation.

B

The phase of the eating disorder and the risk of pregnancy and childbirth complications

The risk of pregnancy and childbirth complications associated with eating disorders appears to decrease as time passes from the phase when eating disorder requires treatment.

B

The use of bisphosphonates in treating bone disease in anorexia nervosa

Bisphosphonate treatment appears to improve bone density in adult patients with anorexia nervosa, but there is lack of evidence about the effectiveness on preventing fractures and long-term safety of the treatment.

C

Atyyppiset antipsykootit anoreksian hoidossa

Atyyppiset antipsykootit eivät näytä aiheuttavan painon nousua anoreksian hoidossa, mutta saattavat vähentää anoreksiaa sairastavan potilaan ahdistuneisuutta, psykoottistyyppistä ajattelua ja pakko-oireita.

C

Bulimian hoito topiramaatilla

Topiramaatti saattaa vähentää aikuisten bulimiaa sairastavien ahmimista ja oksentamista lumeeseen verrattuna.

C

Dialektinen käyttäytymisterapia nuoruusikäisten syömishäiriöiden hoidossa

Dialektinen käyttäytymisterapia saattaa vähentää nuoruusikäisten syömishäiriöoireita intervention ajan.

C

Effectiveness of therapist-led cognitive behavioral therapy versus therapist-led behavioral weight loss in weight loss in patients with BED (binge eating disorder)

A behavioral weight loss program (BWL) may be more effective than cognitive-behavioral therapy (CBT) in reducing weight in binge eating disorder (BED) patients.

C

Fysioterapia syömishäiriöiden hoidossa

Fysioterapeuttiset interventiot saattavat vähentää syömishäiriöitä sairastavien syömishäiriö- ja mielialaoireita.

C

Internetpohjainen terapia bulimian hoidossa

Internetpohjainen KBT (iCBT) saattaa olla vaikuttavampi kuin hoidon odottaminen vähentämään bulimian oireita intervention ajan.

C

Kognitiivinen remediaatio (CRT) anoreksiaa sairastavien kognitiivisen joustavuuden ja sentraalisen koherenssin vaikeuksien kuntouttamisessa

Kognitiivinen remediaatio (CRT) saattaa parantaa anoreksiaa sairastavien sentraalista koherenssia.

C

Letkuravitsemus syömishäiriöiden hoidossa

Nenä-mahaletkuravitsemus saattaa olla tehokas ja turvallinen tapa lisätä energiansaantia tavanomaisen ravitsemushoidon lisänä rajoittavissa syömishäiriöissä potilaiden iästä riippumatta, mutta tutkimusten perusteella ei voida sanoa, onko se pitkällä aikavälillä yksinomaisena tavanomaista ravitsemushoitoa tehokkaampi tai millainen letkuravitsemuksen toteutustapa on tehokkain.

C

Mindfulness-harjoitteluun pohjautuvien menetelmien lisääminen osaksi syömishäiriöiden hoitoa

Tietoisuustaitojen tai hyväksyvän tietoisen läsnäolon harjoittelemisen (mindfulness) lisääminen osaksi syömishäiriötä sairastavien potilaiden hoitoa saattaa lieventää ahdistuneisuutta ja edistää toipumista.

C

Motivaatioon perustuvat interventiot syömishäiriöiden hoidossa

Motivaatiokeskeiset interventiot saattavat olla tehokkaampia kasvattamaan muutosmotivaatiota kuin itsehoito tai psykoedukaatio syömishäiriön hoidossa, mutta ne eivät ole tehokkaampia kuin muut aktiiviset psykososiaaliset hoitomuodot (kuten kognitiivis-behavioraalinen terapia (KBT)).

C

Oral and dental health in eating disorders

Eating disorders may be associated with an increased risk of dental erosion.

C

Ravitsemusinterventioiden vaikuttavuus aikuisilla avohoidon syömishäiriöpotilailla

Ravitsemus- ja psykologisten interventioiden yhdistelmän vaikuttavuus saattaa olla parempi kuin yksinomaisen ravitsemus- tai psykologisen intervention vaikuttavuus aikuisilla avohoidon potilailla, joilla on bulimia tai BED.

C

Samanaikainen persoonallisuushäiriö syömishäiriön hoidossa

Samanaikainen persoonallisuushäiriö saattaa vaikuttaa aikuisten syömishäiriön hoitoon ja hoidon tuloksellisuuteen.

C

Sertraline, escitalopram, citalopram and fluoxetine in the treatment of BED among adults

Fluoxetine, sertraline, citalopram, escitalopram, and fluvoxamine may alleviate symptoms of binge-eating disorder.

C

Syömishäiriöiden kognitiivinen käyttäytymisterapia pitkäaikaisen anoreksian hoidossa

Pitkäaikaista anoreksiaa sairastavat saattavat hyötyä syömishäiriöiden kognitiivisesta käyttäytymisterapiasta.

C

Syömishäiriöpotilaan huoltajiin kohdistuvien hoitointerventioiden vaikutus heidän kokemaansa stressiin, kuormittuneisuuteen ja tunteiden hallintaan potilasta tukiessa

Syömishäiriöpotilaan läheisten ahdistusta, kuormittuneisuuden tunnetta ja tunteiden hallinnan vaikeuksia saattaa lievittää omahoitointerventio, erityisesti ohjatusti toteutettuna.

C

Syömishäiriötä sairastavan erikoissairaanhoidon tasoinen psykiatrinen päiväsairaala- ja osastohoito

Vertailtaessa hoidon vaikutusta kapea-alaisesti painon nousuun tai ahmintojen lievittymiseen 1 vuoden seurannassa, erikoissairaanhoidon hoitopaikkoja (osastohoito, päiväosastohoito, polikliininen hoito) ei voitane laittaa paremmuusjärjestykseen hoidettaessa enintään keskivaikeasti sairaita anoreksia ja bulimiapotilaita.

D

Ahmintahäiriön (BED) hoito atomoksetiinilla

Atomoksetiini saattaa hieman vähentää ahmintaa BEDiä sairastavilla aikuisilla potilailla lumeeseen verrattuna, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Effectiveness of cognitive behavioural therapy versus behavioral weight loss program on binge eating in patients with BED (binge eating disorder)

Cognitive-behavioral therapy (CBT) provided by a therapist may be more effective in reducing binge eating compared to behavioral weight loss programs (BWL), but there is a lack of reliable evidence.

D

Normaalipainon saavuttaneiden potilaiden sairauden uusimisen ehkäisy fluoksetiinilla

Tutkimustulokset fluoksetiinihoidon merkityksestä normaalipainon saavuttaneilla anoreksiapotilailla ovat ristiriitaisia.

D

Olanzapine in the treatment of anorexia nervosa in adults and adolescents

In individual patients with anorexia nervosa, olanzapine may help with weight normalization (weight gain), although group-level evidence is conflicting.

Ahdistuksensäätely syömishäiriöiden hoidossa

Ahminnan ja tunnesyömisen huomioiminen osana lihavuuden hoitoa

Anoreksian suurin genominlaajuinen assosiaatiotutkimus (GWAS)

GLP-1 (glukagonin kaltainen peptidi 1) -reseptoriagonistit syömishäiriöissä

Hoitosuhteen merkitys syömishäiriöiden hoidossa

Hypofosfatemian hoito syömishäiriöpotilailla ravitsemushoidon aikana

ICD-11-DIAGNOOSI, Syömiskäyttäytymiseen liittyvät häiriöt

Kehosuhteen haasteet ja kehonkuvatyöskentely syömishäiriöiden hoidossa

Kelan etuudet syömishäiriötä sairastavalle potilaalle. Päivitetty 28.2.2025

Kuvallisia esimerkkejä päivän aterioista ja ohje niiden käyttöön ammattilaisille, sairastuneelle ja läheisille

Lisdeksamfetamiini BEDin hoidossa

Miten kuvata normaalia ja epänormaalia syömistä ja erottaa nämä toisistaan?

Moniammatillinen ravitsemushoitoprosessi syömishäiriöissä

Motivoiva keskustelu syömishäiriöiden hoidossa

Neuromodulaatiohoidot syömishäiriöissä

Painoneutraali lähestymistapa syömishäiriöiden yhteydessä

Pitkäaikaisen ja vakavan syömishäiriön hoidon elementit

Psykedeelit ja syömishäiriöt

Psykoedukaatio syömishäiriöiden yhteydessä

Psykososiaalinen hoito ja psykoterapia

Psykososiaalisen hoidon ja psykoterapian tavoitteet syömishäiriöiden hoidossa

Psykososiaalisten hoitojen kuvaus ja periaatteet syömishäiriön yhteydessä

Psykoterapian soveltuvuuden arvioiminen ja psykoterapiaan hakeutuminen syömishäiriöiden yhteydessä

Refeeding-oireyhtymä

Ruokapäiväkirja

Ruokapäiväkirjan tarkasteleminen

Ruokariippuvuus (Food addiction) ja syömishäiriöt

Syömisen välttämis- ja rajoittamishäiriö (ARFID) ja hoitointerventiot

Syömishäiriöiden esiintyvyys ja ilmaantuvuus

Syömishäiriöiden etiologiasta

Syömishäiriöiden hoidossa hyödynnettäviä hoitoryhmiä

Syömishäiriöiden keskeisiä psykiatrisia samanaikaishäiriöitä

Syömishäiriöiden mahdollisia varoitusmerkkejä ja oireita

Syömishäiriöiden psykoterapeuttinen hoito

Syömishäiriöiden riskitekijöitä

Syömishäiriöiltä suojaavia tekijöitä

Syömishäiriöoireiden huomioinen lihavuuden hoidossa

Syömishäiriöpotilaan osastohoidon tarpeen arvion perusteita

Syömishäiriöpotilaan ravitsemushoidon käytäntöjä osastohoidossa

Syömishäiriöt ja ADHD

Syömishäiriöt ja autismikirjo

Syömishäiriöt ja neurobiologia

Syömishäiriöt ja ruoansulatuskanavan oireet

Syömishäiriöt pojilla ja miehillä

Syömishäiriöt seksuaali- ja sukupuolivähemmistöihin kuuluvilla

Tahdosta riippumaton hoito syömishäiriössä

Tavallisia syömishäiriöpotilaiden laboratoriolöydöksiä

Termit itsehoito ja omahoito

Terveen liikuntasuhteen tukeminen syömishäiriöiden hoidossa

Terveystaloudellisia näkökulmia syömishäiriöihin liittyen suomalaisissa tutkimuksissa

Terveystaloudellisia näkökulmia ulkomaisissa tutkimuksissa syömishäiriöiden osalta

The Genome-Wide Association Study (GWAS) meta-analysis

Tietoisuustaitojen ja tietoisen hyväksyvän läsnäolon (mindfulness) harjoittelemisen hyötyjä syömishäiriöiden hoidossa

Täsmäsyöminen ja syömishäiriö

Vajaaravitsemustilan arviointi 8 –18-vuotiailla tytöillä ja pojilla

Varhaisten puuttumisten hoitomalleista syömishäiriöiden yhteydessä on saatu alustavaa näyttöä

Vegaaniruokavalio ja syömishäiriö

Misstanke om ätstörning
Ruokavalion energiamäärän lisääminen ja elektrolyyttitasojen seuranta osastohoidossa refeeding-oireyhtymän riski huomioiden
Kontakta oss