Klinisk symtombild i olika åldrar

• Spädbarn kan långsamt lära sig att vända sig, sitta, krypa, gå och småbarn att springa, hoppa, klättra och gå i trappor, vilket fördröjer uppnåendet av utvecklingsmässiga sensomotoriska färdigheter enligt åldersförväntningarna «American Psychiatric Association, DSM-5 Task Force...»1, «World Health Organization. International Statistic...»29.
• DCD kan också vara förknippad med motoriksvårigheter i munområdet (produktion av ljud) «American Psychiatric Association, DSM-5 Task Force...»1, «World Health Organization. International Statistic...»29.
• Hos barn i lek- och förskoleåldern kan svårigheterna ta sig uttryck i balanskontrollen och i fin- eller grovmotoriska funktioner och återspeglas i färdigheterna att fungera i vardagen. Barn kan tappa saker, snubbla, stöta mot föremål eller falla oftare än sina jämnåriga. Det är utmanande för många att använda bestick, knäppa knappar och dra upp blixtlås samt knyta skosnören. Svårigheterna kan också synas i användningen av sax och i bygguppgifter, såsom att lägga pussel och bygga klossar. Tidspress och brådska framhäver svårigheterna «American Psychiatric Association, DSM-5 Task Force...»1, «World Health Organization. International Statistic...»29, «Subara-Zukic E, Cole MH, McGuckian TB, ym. Behavio...»18.
• Funktioner som kräver finmotoriska eller grovmotoriska färdigheter hos barn i årskurserna 1–6 kan ske långsamt och inexakt och barnen kan ha svårigheter att reglera kraften. Långsamt skrivande och en otydlig handstil återspeglas i arbetet på lektionerna. Brister i de fysiska färdigheterna kan öka det sociala trycket och orsaka diskriminering «American Psychiatric Association, DSM-5 Task Force...»1, «World Health Organization. International Statistic...»29, «Smits-Engelsman B, Verbecque E. Pediatric care for...»39.
• Funktioner som kräver balans, smidighet och bollhantering kan vara svåra och leda till uteslutning eller uteblivande från laggrenar eller att man undviker motionshobbyer, varvid bristen på träning ytterligare försämrar stärkandet av färdigheterna. Alla lär sig inte att cykla och cyklingsförmågan kan förbli osäker «American Psychiatric Association, DSM-5 Task Force...»1, «World Health Organization. International Statistic...»29, «Smits-Engelsman B, Verbecque E. Pediatric care for...»39.
• I ungdomen och tidig vuxenålder kan DCD ta sig uttryck i inlärningen av nya komplicerade motoriska färdigheter, såsom att använda arbetsredskap, göra anteckningar, tillägna sig mer krävande motionsformer (t.ex. dans, skridskoåkning, cykling) eller att köra bil «American Psychiatric Association, DSM-5 Task Force...»1, «Subara-Zukic E, Cole MH, McGuckian TB, ym. Behavio...»18, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) saattaa heikentää kykyä oppia ajamaan autolla ja lisätä liikenneturvallisuusriskiä, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
• Oberoende av ålder är inlärningen av nya motoriska färdigheter långsammare och mer utmanande, de inlärda sensomotoriska funktionerna är mer inexakta och av bristfällig kvalitet och utförandet av rörelserna varierar mer vid olika tillfällen jämfört med jämnåriga.

Samtidiga störningar

• DCD konstateras hos upp till 50 procent av barn med ADHD «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2, «Kadesjö B, Gillberg C. Developmental coordination ...»13, «Rasmussen P, Gillberg C. Natural outcome of ADHD w...»40, «Farran EK, Bowler A, D'Souza H ym. Is the Motor Im...»41, «Watemberg N, Waiserberg N, Zuk L, ym. Developmenta...»42 (se God medicinsk praxis-rekommendationen ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)»2, «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käyp...»43).
• DCD har konstaterats hos 32–51 procent av barn med utvecklingsrelaterad språkstörning «Visscher C, Houwen S, Scherder EJ, ym. Motor profi...»44, «Flapper BC, Schoemaker MM. Developmental coordinat...»45. De mest betydande sensomotoriska svårigheterna är förknippade med språkstörning med betoning på talproduktion «Visscher C, Houwen S, Scherder EJ, ym. Motor profi...»44(se God medicinsk praxis-rekommendationen Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga) «Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)»3, «Kehityksellinen kielihäiriö (kielen kehityksen häi...»46.
• DCD kan vara förknippat med svårigheter med psykosocial anpassning «Dewey D, Kaplan BJ, Crawford SG, ym. Developmental...»47. DCD som verifierats med motoriska tester har rapporterats hos 50–88 procent «Green D, Charman T, Pickles A, ym. Impairment in m...»48, «Kangarani-Farahani M, Malik MA, Zwicker JG. Motor ...»49 och DCD-misstanke genom en föräldraenkät hos 87 procent «Bhat AN. Is Motor Impairment in Autism Spectrum Di...»50 av personer inom autismspektrumet (se God medicinsk praxis-rekommendationen Autismikirjon häiriö «Autismikirjon häiriö»4, «Autismikirjon häiriö. Käypä hoito -suositus. Suoma...»51).
• DCD har konstaterats omfatta svårigheter att hantera sensorisk information i fråga om flera sinnen (syn, hörsel, känsel, proprioceptik, balans) «Tran HT, Li YC, Lin HY, ym. Sensory Processing Imp...»52, «Piitulainen H, Nurmi T, Vuontela V ym. Propriocept...»20, «Chen FC, Pan CY, Chu CH, ym. Joint position sense ...»21, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö ja aistitiedon prosessoinnin vaikeudet»14. Tydliga svårigheter har rapporterats hos 32 procent av barn i åldern 5–12 år med DCD «Allen S, Casey J. Developmental coordination disor...»53.
• Barn med DCD har mer brytningsfel i ögonen än jämnåriga samt ackommodationsstörningar och svårigheter med samverkan med ögonen (stereosyn) och att följa med blicken «Creavin AL, Lingam R, Northstone K, ym. Ophthalmic...»54, «Rafique SA, Northway N. Relationship of ocular acc...»55, «Pinero-Pinto E, Romero-Galisteo RP, Sánchez-Gonzál...»56.
• I skolåldern är inlärningssvårigheter «Lingam R, Golding J, Jongmans MJ, ym. The associat...»25, «Dewey D, Kaplan BJ, Crawford SG, ym. Developmental...»47, «Pieters S, Desoete A, Van Waelvelde H, ym. Mathema...»57, «Gomez A, Piazza M, Jobert A, ym. Mathematical diff...»58, «Vaivre-Douret L, Lalanne C, Ingster-Moati I, ym. S...»59 vanliga och försämrar skolframgången.
  • Svårigheter med matematik är vanligast. Förekomsten av dessa svårigheter hos barn i skolåldern är till och med 88 procent «Pieters S, Desoete A, Van Waelvelde H, ym. Mathema...»57, «Gomez A, Piazza M, Jobert A, ym. Mathematical diff...»58, «Vaivre-Douret L, Lalanne C, Ingster-Moati I, ym. S...»59.
  • Risken för läs- och skrivsvårigheter är 2–3 gånger större jämfört med jämnåriga som utvecklas motoriskt normalt «Lingam R, Golding J, Jongmans MJ, ym. The associat...»25.
• I neuropsykologiska undersökningar har barn och unga med DCD konstaterats ha svagheter i de exekutiva funktionerna «Wilson P, Ruddock S, Rahimi-Golkhandan S, ym. Cogn...»32, «Lachambre C, Proteau-Lemieux M, Lepage JF, ym. Att...»60, «Alloway TP. A comparison of working memory profile...»61, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja toiminnanohjaus»9, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja alaryhmäluokittelu»13 och i den visuella perceptionen «Vaivre-Douret L, Lalanne C, Ingster-Moati I, ym. S...»59, «Wilson PH, McKenzie BE. Information processing def...»62, «Schoemaker MM, van der Wees M, Flapper B, ym. Perc...»63, «Prunty M, Barnett AL, Wilmut K, ym. Visual percept...»64, «Tsai CL, Wilson PH, Wu SK. Role of visual-perceptu...»65, «Cheng CH, Ju YY, Chang HW, ym. Motor impairments s...»66, «Van Dyck D, Baijot S, Aeby A, ym. Cognitive, perce...»67, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja visuaalinen hahmottaminen»15, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja alaryhmäluokittelu»13.
• Det är viktigt att identifiera dessa svårigheter, eftersom de återspeglas i den akademiska prestationen «Best JR, Miller PH, Naglieri JA. Relations between...»68, sociala utvecklingen «van Lier PA, Deater-Deckard K. Children's Elementa...»69 och beteenderegleringen «Ardila A, Bernal B, Rosselli M. Executive Function...»70.
  • De största neurokognitiva svårigheterna hos barn och unga med DCD framhävs inom exekutiva funktioner, särskilt inhibitionskontroll, arbetsminne, planering och icke-verbal smidighet «Subara-Zukic E, Cole MH, McGuckian TB, ym. Behavio...»18, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja toiminnanohjaus»9.
  • 92 procent av belgiska barn i åldern 7–11 år som hade DCD konstaterades ha svårigheter med exekutiva funktioner, 52 procent med uppmärksamhet, 46 procent med visuell perception och 36 procent med visuomotoriken och 68 procent hade svårigheter att imitera händernas ställning och rörelser (praxi) «Van Dyck D, Baijot S, Aeby A, ym. Cognitive, perce...»67.
• DCD har konstaterats öka affektiva symtom [R35] samt internaliserade emotionella symtom «Omer S, Jijon AM, Leonard HC. Research Review: Int...»37, när förekomsten av symtom har jämförts med symtom hos normalt utvecklade barn.
  • Hos barn i skolåldern med DCD förekom kliniskt betydande ångestsymtom hos 17–34 procent och kliniskt betydande depressionssymtom hos 9–15 procent. Motsvarande andelar bland personer i samma ålder som utvecklats normalt var 0–23 procent och 2–5 procent «Draghi TTG, Cavalcante Neto JL, Rohr LA, ym. Sympt...»38.
• Som samtidig störning har DCD konstaterats försämra långtidsprognosen för andra utvecklingsrelaterade störningar, såsom ADHD «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2, «Rasmussen P, Gillberg C. Natural outcome of ADHD w...»40.

Bild 1.

Kehityksellisen koordinaatiohäiriön (DCD) diagnostinen prosessi

Observation av kvalitativa svårigheter i sensomotoriken och testning av motoriska färdigheter (kriterierna A/1, 2)

• Diagnosen DCD förutsätter läkarundersökning och observation och bedömning av sensomotoriska kvalitativa svårigheter som utförs av en fysioterapeut och/eller ergoterapeut samt testning av motoriska färdigheter med hjälp av ett standardiserat test.
• Barnets eller den ungas funktionsförmåga försämras av sensomotoriska kvalitativa svårigheter i vardagen, såsom långsamma och inexakta rörelser, svårigheter att imitera rörelser, förutse och planera rörelser (praxi) eller överskrida kroppens mittlinje, bristande flexibilitet i hopp och löpning eller svårigheter i finmotoriken samt neurologiska fynd, såsom avvikande kroppsställning, muskeltonus, koordination eller balanskontroll, brister i kraftregleringen, sidoskillnader eller associativa rörelser och spegelrörelser (kriterium 1) «Somaattinen ja neurologinen tutkimus kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD) epäiltäessä»20, «Kooste alle 5-vuotiaille soveltuvista motoriikkaa arvioivista testeistä»21, «Kooste yli 5-vuotiaille soveltuvista motoriikan testeistä, joita voidaan käyttää epäiltäessä kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD)»22, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja Sensory Integration and Praxis tests (SIPT)»23, Se videon Miten DCD diagnosoidaan? «Miten DCD diagnosoidaan? (video)»2.
• Ett standardiserat test ska användas för att testa motoriska färdigheter enligt kriteriet A/2. Arbetsgruppen rekommenderar att så långt möjligt använda de internationellt mest använda testerna MABC-2 eller MABC-3 (The Movement Assessment Battery for Children) eller BOT-2- eller BOT-3-tester (Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency) «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2, «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö ja MABC-2- ja BOT-2-testit»24.
• Som gränsvärde för DCD-diagnos rekommenderas i MABC-2- och MABC-3-testet ett resultat i högst 15:e percentilen och i BOT-2- och BOT-3-testet ett resultat på -1 SD eller under -1 SD «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2.
• Rekommendation 5: För att ställa DCD-diagnosen ska man konstatera minst två ovan nämnda kvalitativa avvikelser och testresultatet av de motoriska färdigheterna ska i det standardiserade testet ligga avsevärt efter åldersnormerna utöver uppfyllandet av de övriga diagnostiska kriterierna (kriterierna B/3 och C, D/4, 5).
• DCD:s svårighetsgrad kan fastställas utifrån ett standardiserat test (tabell «Klassificering av DCD:s svårighetsgrad...»3) «Smits-Engelsman B, Schoemaker M, Delabastita T, ym...»75.
• I Finland används i bedömningen av barnens sensomotoriska funktion även andra test «Kooste yli 5-vuotiaille soveltuvista motoriikan testeistä, joita voidaan käyttää epäiltäessä kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD)»22, till exempel M-FUN (Miller Function and Participation Scales) «Kooste yli 5-vuotiaille soveltuvista motoriikan testeistä, joita voidaan käyttää epäiltäessä kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD)»22 och SIPT (Sensory Integration and Praxis Test) «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja Sensory Integration and Praxis tests (SIPT)»23 samt VMI Beery (Beery-Buktenica Developmental Test of Visual-Motor Integration with Supplemental Developmental Tests of Visual Perception and Motor Coordination) som bedömer visuomotoriken «Kooste yli 5-vuotiaille soveltuvista motoriikan testeistä, joita voidaan käyttää epäiltäessä kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD)»22. Det finns inga forskningsdata om de ovan nämnda testerna när det gäller DCD-diagnostik för barn. Testerna kan användas för att bedöma de sensomotoriska kvalitativa svårigheterna enligt kriterium 1, för att precisera grov-, fin- och visuomotoriken samt svårigheterna med att hantera sensorisk information och praxifärdigheter och för att planera rehabiliteringens innehåll.
• Touwens och Hadders-Algras standardiserade, åldersspecifika neurologiska undersökningsmetod (The Neurological Examination of the Child with Minor Neurological Dysfunction) «Touwen BCL. Examination of the child with minor ne...»76, «Hadders-Algra M. in The Neurological Examination o...»77, «Lano A. Esikouluikäisen kehitysneurologinen arvioi...»78 fokuserar på observation av lindriga neurologiska avvikelser och kan användas för att upptäcka kvalitativa sensomotoriska avvikelser samt för bedömning av differentialdiagnostiken av DCD.
• Hos barn under 5 år med risk för DCD kan man i bedömningen av motoriken utöver de tester som nämnts ovan använda följande tester: AIMS (Alberta Infant Motor Scale), MFED (Münchener Funktionelle Entwicklungsdiagnostik), PDMS-2 (Peabody Developmental Motor Scales), Bayley-III (The Bayley Scales of Infant Development), Griffiths-III (Griffiths Mental Development Scales) och TGMD-2 eller TGMD-3 (Test of Gross Motor Development) «Kooste alle 5-vuotiaille soveltuvista motoriikkaa arvioivista testeistä»21, «Kooste yli 5-vuotiaille soveltuvista motoriikan testeistä, joita voidaan käyttää epäiltäessä kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD)»22.

Bedömning av barnets eller den ungas funktionsförmåga i vardagen (kriterium B/3)

• Rekommendation 6: Barnets eller den ungas funktionsförmåga och betydande begränsningar i deltagande och förmågan att ta hand om sig själv samt i sensomotoriska funktioner, inlärning och fritidsaktiviteter bör bedömas enligt ICF-klassificeringen av funktionsförmågan «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2, se diagram «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja ICF-toimintakykyluokituksen osa-alueet»2.
• Vid bedömningen av funktionsförmågan är det viktigt att utreda vilka vardagliga funktioner påverkas av svårigheter i sensomotoriken (hemma, inom småbarnspedagogiken, i skolan) och i vilken mån svårigheterna hindrar barnet eller den unga från att delta i åldersenliga funktioner hemma och utanför hemmet (lekar, motion, hobbyer, aktiviteter tillsammans med kompisar). Se videon Varhaiskasvatuksen ja koulun mahdollisuudet tunnistaa ja tukea lasta tai nuorta, jolla on DCD «Varhaiskasvatuksen ja koulun mahdollisuudet tunnistaa ja tukea lasta tai nuorta, jolla on DCD (video)»3.
• Det är möjligt att få information om barnets eller den ungas färdigheter och framsteg jämfört med jämnåriga samt om hur de arbetar i grupp från responsen från småbarnspedagogiken eller skolan «Seulontalomakkeita ja -kyselyitä motoristen vaikeuksien ja toimintakyvyn kartoittamiseen»25.
• Det rekommenderas att man använder strukturerade enkäter och vid behov observationer utförda av en yrkesutbildad person vid sidan om intervjuerna och responsen från vårdnadshavarna och barnet eller den unga «Seulontalomakkeita ja -kyselyitä motoristen vaikeuksien ja toimintakyvyn kartoittamiseen»25.
• Enkäter som kartlägger funktionsförmågan:
  • Enkäten Developmental Coordination Disorder Questionnaire Revised (DCDQ-R/DCDQ'07) är en enkät för bedömning av motoriska färdigheter riktad till vårdnadshavare till barn och unga i åldern 5–15 år «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja DCDQ-kyselylomake»26.
  • En version av DCDQ-enkäten har också utvecklats för mindre barn, Little DCDQ «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja Little DCDQ-FI -kyselylomake vanhemmille ja varhaiskasvattajille»27, för att kartlägga de sensomotoriska svårigheterna hos barn i åldern 3–4 år.
  • Motor Observation Questionnaire for Teachers (MOQ-T-FI) «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja Motor Observation Questionnaire for Teachers (MOQ-T) -havainnointilomake»28 är en webbaserad enkät som utvecklats för lärare för en utvärdering och observation av motoriska DCD-symtom i skolmiljön. Den är standardiserad för finländska barn i åldern 6–9 år «Asunta P, Viholainen H, Westerholm J ym. Motoriika...»79. Enkätblanketten med finländska referensvärden finns på webbplatsen Ekapeli.fi «http://ekapeli.fi/moq-t»5.
  • Enkäterna Sensory Processing Measure (SPM) och Sensory Processing Measure – Preschool är standardiserade mätare som utvecklats för vårdnadshavare och lärare och som ger information om barnets praxifärdigheter, hantering av sensorisk information och vardagens funktionsförmåga. SPM lämpar sig för bedömning av barn i åldern 5–12 år och SPM-P för barn i åldern 2–5 år «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö ja Sensory Processing Measure- ja Sensory Processing Measure Preschool -kyselylomakkeet»29.
  • Enkäten Viivi (5–15) lämpar sig för kartläggning av barnets motorik, exekutiva funktioner, uppmärksamhet, minne, språk, sociala färdigheter och inlärningsproblem hos barn i åldern 5–17 år i det kliniska arbetet. Enkätens motorikdel innehåller 7 grovmotoriska och 10 finmotoriska påståenden i tre steg «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja Viivi-kyselylomake»30.
  • Enkäten Styrkor och svårigheter (Strengths and Difficulties Questionnaire, SDQ) kan användas för att kartlägga det psykiska tillståndet hos barn i åldern 3–16 år, se Terveysportti, databasen NEUKO «https://www.terveysportti.fi/apps/dtk/nko/article/nla00054»6.

Bild 2.

Kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) ja ICF-toimintakykyluokituksen osa-alueet

Medicinsk undersökning (kriterierna C, D / 1, 4, 5)

• Rekommendation 7: Målet med läkarens kliniska undersökning är att utreda sensomotoriska svårigheter och utesluta andra neurologiska och somatiska sjukdomar som reflekteras i motoriken, vilket oftast kan göras genom en noggrann intervju och klinisk undersökning, samt en bedömning av behovet av ytterligare undersökningar och identifiering av eventuella samtidiga störningar «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2.
• Utifrån förhandsuppgifterna «Esitiedot kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD) epäiltäessä»31 strävar man efter att utreda eventuella etiologiska och/eller riskfaktorer «Kehitykselliseen koordinaatiohäiriöön (DCD) liitettyjä riskitekijöitä»12 och tidtabellen för uppnåendet av utvecklingsmässiga färdigheter, beskriva de sensomotoriska svårigheternas kvalitet och varaktighet, överväga differentialdiagnostiken «Kehityksellisen koordinaatiohäiriön (DCD) erotusdiagnostiikka»32 och identifiera samtidiga störningar (se punkten Samtidiga störningar «A2»6) «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2. Utöver intervjuer med vårdnadshavarna skaffas information från barnets omgivning (småbarnspedagogik, skola), psykologer och terapeuter samt från barnet eller den unga själv. Förhandsuppgifterna kompletteras med strukturerade frågeformulär «Seulontalomakkeita ja -kyselyitä motoristen vaikeuksien ja toimintakyvyn kartoittamiseen»25 (se ovan).
• I den neurologiska undersökningen «Somaattinen ja neurologinen tutkimus kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD) epäiltäessä»20, «Hadders-Algra M. in The Neurological Examination o...»77, «Lano A. Esikouluikäisen kehitysneurologinen arvioi...»78, «Ip A, Mickelson ECR, Zwicker JG. Assessment, diagn...»80 beaktas särskilt de grov- och finmotoriska rörelsernas smidighet, exakthet och kraftanvändningen, etableringen av hänthet, koordination och balanskontroll, ställning och muskeltonus, sidoskillnader samt associativa rörelser och spegelrörelser.
• I den somatiska undersökningen «Somaattinen ja neurologinen tutkimus kehityksellistä koordinaatiohäiriötä (DCD) epäiltäessä»20, «Ip A, Mickelson ECR, Zwicker JG. Assessment, diagn...»80 beaktas barnets eller den ungas tillväxt, eventuella dysmorfa drag och hudförändringar. Det är också viktigt att undersöka tillståndet i stöd- och rörelseorganen, eftersom avvikelser i stöd- och rörelseorganen kan återspeglas i de motoriska färdigheterna.
• I utredningen av samtidiga störningar (se punkten Samtidiga störningar «A2»6) behövs undersökningar av en multiprofessionell arbetsgrupp.
  • Talterapeutens undersökning är nödvändig om fördröjning konstateras i barnets tal- och språkutveckling eller om talproduktionen är oklar «Kehityksellinen kielihäiriö (kielen kehityksen häi...»46.
  • Psykolog- eller neuropsykologundersökning rekommenderas för alla barn och unga som misstänks ha omfattande utvecklingsfördröjning eller specifika kognitiva svårigheter, såsom svårigheter med exekutiva funktioner eller visuell perception, eller som har inlärningssvårigheter.
• Rekommendation 8: För att diagnostisera samtidiga störningar krävs undersökningar som baserar sig på diagnoskriterierna för respektive störning och om kriterierna uppfylls ställs en separat diagnos. (Se God medicinsk praxis-rekommendationerna: ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)»2, «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käyp...»43, Autismikirjon häiriö «Autismikirjon häiriö»4, «Autismikirjon häiriö. Käypä hoito -suositus. Suoma...»51 och Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga) «Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)»3, «Kehityksellinen kielihäiriö (kielen kehityksen häi...»46).

Allmänna principer för medicinsk rehabilitering

• Rekommendation 10: Planeringen, genomförandet och uppföljningen av tidiga stödåtgärder och rehabilitering av barn och unga som misstänks ha DCD eller som har diagnostiserats med DCD bör ske i multiprofessionellt samarbete med barnet eller den unga och dennes familj, hälso- och sjukvården samt småbarnspedagogiken eller skolan.
• Det är viktigt att identifiera risken för DCD redan i den tidiga barndomen «Lee EJ, Zwicker JG. Early identification of childr...»71, «Rosenblum S, Engel-Yeger B. Predicting participati...»73, «Varhaislapsuus ja kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) tai kehityksellisen koordinaatiohäiriön riski»17 för att stödåtgärderna, anpassningen av omgivningen och den nödvändiga rehabiliteringen ska kunna inledas i tillräckligt god tid.
• I bedömningen är det utöver de kvantitativa standardiserade mätarna nödvändigt att beakta betydelsen av barnets eller den ungas rörelser, rörelsefrihet och aktivitetens art med tanke på delaktighet.
• Det krävs ingen diagnos för att inleda tidiga stödåtgärder och rehabilitering. Försenad motorisk utveckling hos spädbarn och barn i lekåldern, utmaningar i språkutvecklingen och i deltagandet i vardagen kan vara tidiga tecken på DCD «Varhaislapsuus ja kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) tai kehityksellisen koordinaatiohäiriön riski»17.
• Genom systematisk och riktad träning av motoriska färdigheter inom småbarnspedagogiken kan man främja utvecklingen av dessa färdigheter och barnets deltagande «Perusmotorisiin taitoihin kohdennettu harjoittelu varhaiskasvatuksessa tukee motoristen taitojen oppimista 3,5–6-vuotiailla lapsilla, joilla on kehityksellisen koordinaatiohäiriön (DCD) riski»18.
• Om barnets funktionsförmåga avviker från åldersförväntningarna, deltar en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid den instans som ansvarar för rehabiliteringen, ofta en fysio- eller ergoterapeut, i planeringen och handledningen av stödåtgärderna. Dessa stödåtgärder antecknas alltid i barnets plan för småbarnspedagogik.
• Rekommendation 11: Utgångspunkten för rehabiliteringen och stödåtgärderna är barnets eller den ungas och familjens individuella behov och resurser.
• Rekommendation 12: Bedömningen av funktionsförmågan ska grunda sig på ICF-klassificeringen av funktionsförmågan, enligt vilken även målen i rehabiliteringsplanen bör inriktas till barnets eller den ungas deltagande i vardagen. Se ICF för rehabilitering av barn «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2022022520787»7.
• Rehabiliteringsinterventionerna indelas enligt ICF-klassifikationen av funktionstillstånd i processorienterade (kroppsfunktioner), uppgiftsorienterade (färdigheter) och interventioner som stöder delaktighet (deltagande) «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2, «Smits-Engelsman B, Vinçon S, Blank R, ym. Evaluati...»81.
• Grunderna för att inleda rehabilitering uppfylls om deltagandet i vardagliga funktioner enligt åldersförväntningarna har försämrats på grund av brister i de sensomotoriska färdigheterna, även om ingen DCD-diagnos har ställts.
• Fysio- och ergoterapi kan genomföras som individuell terapi eller gruppterapi.
• Rekommendation 13: Informationshandledning och rådgivning (psykoedukation) är alltid en central del av rehabiliteringsprocessen. Målet är att öka barnets eller den ungas, föräldrarnas och andra viktiga närstående vuxnas kunskap och förståelse om barnets sensomotoriska svårigheter, stödbehov samt eventuella samtidiga störningar. Syftet är att genom att ge information och stöd stärka barnets och familjens beredskap att hantera motoriska svårigheter samt hitta sätt att öva på nya färdigheter och klara av vardagen.
• Hittills finns det få internationella högkvalitativa studier om DCD-rehabiliteringens effekter. Innehållet i och genomförandet av studieinterventioner avviker från den finländska rehabiliteringspraxisen och -tänkandet, men de kan ge idéer och riktlinjer för bedömning, planering och genomförande av rehabiliteringen.
• Det är alltid nödvändigt att individuellt överväga rehabilitering genom multiprofessionellt samarbete.
• Rehabiliteringsforskning har publicerats mest om effekten av uppgiftsorienterade interventioner hos barn i skolåldern.
  • CO-OP (Cognitive Orientation to daily Occupational Performance) n «Tehtäväsuuntautuneilla interventioilla saattaa olla vaikuttavuutta motoriseen suoriutumiseen lapsilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD).»C, «Cognitive Orientation to Daily Occupational Performance (CO-OP) -interventio kehityksellisessä koordinaatiohäiriössä (DCD)»33
  • NTT (Neuromotor Task Training) «Neuromotor Task Training (NTT) interventio kehityksellisessä koordinaatiohäiriössä (DCD)»34, «Neuromotor Task Training (NTT) may improve motor performance of children with developmental coordination disorder when compared to no-intervention or Wii-Fit training but trustworthy evidence is missing.»D
  • Visualiseringsträning «Mielikuvaharjoittelu saattaa vahvistaa motorista suoriutumista harjoittelemattomuuteen verrattuna lapsilla, joilla on keskivaikea tai vaikea kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD). Vaikutuksen suuruus lienee samankaltainen kuin havaintomotorisen harjoittelun.»C i kombination med aktivitetsobservation «Combined action observation and motor imagery (AO+MI) in children with developmental coordination disorder (DCD)»35
• Tills vidare finns det endast få bevis på processorienterade (kroppsfunktioner) interventionsmetoder inom DCD-rehabiliteringen. Processorienterade metoder är dock viktiga för rehabiliteringen av små barn «Varhaislapsuus ja kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) tai kehityksellisen koordinaatiohäiriön riski»17.
• Det finns tills vidare lite forskning om interventioner som ökar barns och ungas deltagande. Stödets inverkan på deltagandet har mätts sällan «CO-OP-interventio (The cognitive orientation for daily occupational performance) saattaa edistää osallistumista 5–12-vuotiailla lapsilla ja nuorilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD).»C.
• I bedömningen, planeringen och genomförandet av rehabiliteringen ska det valda rehabiliteringsinnehållet motsvara stödet för utvecklingen på åldersnivå.
• Rehabiliteringen av ett barn eller en ung person som fått en DCD-diagnos planeras och antecknas alltid i den individuella rehabiliteringsplanen «https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164488/STM_2022_17_J.pdf?sequence=1&isAllowed=y»8.
• Rehabiliteringsprocessen ska följas upp regelbundet så att de valda rehabiliteringsformerna motsvarar barnets eller den ungas behov i rätt tid.
• Rekommendation 14: Det rekommenderas att fysioterapeutens eller ergoterapeutens bedömning och planeringen av barnets eller den ungas stödåtgärder i vardagen, handledningen av föräldrarna och vid behov rehabiliteringsinterventionen inleds så snart som möjligt efter att man hos barnet eller den unga konstaterar en fördröjning i den sensomotoriska utvecklingen som försämrar funktionsförmågan i vardagen.

Fysioterapi

• Det är viktigt att fysioterapeuten känner till barnets utvecklingshistoria, om det i den tidigare sensomotoriska utvecklingen har förekommit tecken på svårigheter med koordinering eller motorisk reglering, såsom långsam sensomotorisk utveckling, ovilja att klättra, undvikande av att röra på sig eller motionera, svårigheter att hoppa och kombinera rörelser, återkommande fall, långsamhet i att lära sig cykla, svårigheter i att lära sig skrinna eller skida och oproportionerlig kraftproduktion i förhållande till uppgiften «CanChild. Recognizing and Referring Children with ...»82.
• Målet med rehabiliteringen är att lära sig nya motoriska färdigheter eller förbättra bristfälliga färdigheter samt att mångsidigt överföra färdigheterna till barnets vardagsmiljö.
• Under rehabiliteringen tränar barnet nya färdigheter med beaktande av olika mål som är betydelsefulla och lämpliga för barnets ålder. Inlärningen av motoriska färdigheter har alltid ett samband med målen för barnets deltagande (ICF-klassificering av funktionstillståndet).
• I träningen är det viktigt att inkludera barnets närstående och vardagsmiljön i enlighet med målen för verksamheten. Det är viktigt att fysioterapeuten sätter sig in i barnets vardagsmiljö när övningarna planeras.
• För att stödja det motoriska lärandet beaktas i fysioterapin förutom uppgiften och miljön även individuellt barnets svårigheter i fråga om stöd- och rörelseorganen samt kroppsmedvetenhet och perceptuell motorik. I träningen beaktas bland annat balans, koordination, finmotorik, kraftproduktion och -reglering, muskelstyrka och -kondition samt kombinerandet av motoriska grundläggande färdigheter till smidiga rörelsehelheter med beaktande av motorisk planering, tidsinställning och exakthet (t.ex. kombination av löpning och hopp) «Kauranen K. Motoriikan säätely ja motorinen oppimi...»83.
• Mest forskningsrön finns det om fysioterapins uppgiftsorienterade metoder, där rehabiliteringsmålen beaktar individuella prestationer.
• Interventioner med inriktning på uppgifter eller processer i kombination med verksamheten kan ha positiva effekter på de motoriska funktionerna och färdigheterna hos barn med DCD «Activity-oriented intervention and body function oriented intervention combined with activities may have positive effect on motor function and skills in children with DCD.»C.
• Uppgiftsorienterad träning kan vara effektivare än mellankroppsträning för att stärka balanskontrollen, men tillförlitlig evidens saknas «Tehtäväsuuntautunut harjoittelu saattaa vahvistaa tasapainon hallintaa keskivartaloharjoittelua tehokkaammin lapsilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD), mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
• Uppgiftsorienterad träning kan stärka kontrollen av kroppsställningen effektivare än muskelstyrketräning. Effektens storlek jämfört med muskelstyrketräning verkar vara minst måttlig «Tehtäväsuuntautunut harjoittelu saattaa vahvistaa asennon hallintaa lihasvoimaharjoittelua tehokkaammin lapsilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD). Vaikutuksen suuruus verrattuna lihasvoimaharjoitteluun näyttäisi olevan vähintään kohtalainen.»C.
  • NTT (Neuromotor Task Training) kan främja motoriska färdigheter hos barn med DCD jämfört med barn som inte fått rehabilitering eller som tränat med Wii-Fit-videospel, men tillförlitlig evidens saknas «Neuromotor Task Training (NTT) may improve motor performance of children with developmental coordination disorder when compared to no-intervention or Wii-Fit training but trustworthy evidence is missing.»D, «Neuromotor Task Training (NTT) interventio kehityksellisessä koordinaatiohäiriössä (DCD)»34.
    • Studier som gjorts med knappt material tyder på att motionsbaserade videospel kan vara till nytta som tillägg till den traditionella rehabiliteringen av barn och unga med DCD «Smits-Engelsman B, Vinçon S, Blank R, ym. Evaluati...»81.
  • Muskelstyrketräning kan förbättra den statiska balansen hos barn med DCD, men tillförlitlig evidens saknas «Lihasvoimaharjoittelu saattaa parantaa staattista tasapainoa lapsilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD), verrattuna lapsiin, jotka eivät ole saaneet interventiota, mutta luotettava näyttö puuttuu.»D.
  • Fysisk kondition (muskelstyrka och aerobisk uthållighet) bör tränas som en del av rehabiliteringen, eftersom barn i DCD-målgruppen har mer övervikt och svagare krafter och kondition än barn som utvecklats normalt «Blank R, Barnett AL, Cairney J, ym. International ...»2. Med hjälp av interventioner är det möjligt att förutom utveckla de motoriska färdigheterna också påverka utvecklingen av muskelstyrkan och den aerobiska konditionen «Voiman ja kestävyyskunnon harjoittaminen lapsilla ja nuorilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD)»36.
  • Visualiseringsövningar jämfört med ingen träning alls kan stärka motoriska färdigheter hos barn med medelsvår eller svår DCD. Effektens storlek torde vara likadan som vid träning av perceptuell motorik «Mielikuvaharjoittelu saattaa vahvistaa motorista suoriutumista harjoittelemattomuuteen verrattuna lapsilla, joilla on keskivaikea tai vaikea kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD). Vaikutuksen suuruus lienee samankaltainen kuin havaintomotorisen harjoittelun.»C.
  • Preliminär information från huvudsakligen experimentella studier tyder på att en kombination av aktivitetsobservation och visualiseringsträning kan stärka de motoriska färdigheterna effektivare än enbart aktivitetsobservation eller visualiseringsträning «Combined action observation and motor imagery (AO+MI) in children with developmental coordination disorder (DCD)»35.
  • Fysiska videospel har upptäckts förbättra färdigheterna i uppgifter som kräver balans «Smits-Engelsman BC, Jelsma LD, Ferguson GD, ym. Mo...»84.
• Handledd träning i skolan har konstaterats stärka de motoriska färdigheterna hos barn och unga med medelsvår eller svår DCD «Yu JJ, Burnett AF, Sit CH. Motor Skill Interventio...»85. I vissa skolor i Finland finns skolfysioterapeuter «https://www.suomenfysioterapeutit.fi/fysioterapia/ammatin-kehittaminen/fysioterapeutit-kouluilla/»9 och man rekommenderar att utnyttja deras yrkeskompetens.
• Det är viktigt att ge anvisningar om hobbyer och självständig motion för att öka de motoriska färdigheterna och den fysiska aktiviteten «Setänen S. Prediction of neurodevelopment and neur...»10, «Yu JJ, Burnett AF, Sit CH. Motor Skill Interventio...»85, «Wocadlo C, Rieger I. Motor impairment and low achi...»86.

Ergoterapi

• Hos barn eller unga som misstänks ha eller har diagnostiserats med DCD förekommer ofta svårigheter i vardagliga funktioner, lekar, inlärning eller fritidsaktiviteter på grund av problem med sensomotoriken. Målet med ergoterapin är att möjliggöra delaktighet i den egna omgivningen genom att stödja barnets eller den ungas utveckling som aktör.
• Ergoterapin kan genomföras med olika referensramar enligt varje barns eller ung persons behov och utvecklingsnivå. Den kognitiva referensramen (t.ex. CO-OP-metoden «Cognitive Orientation to Daily Occupational Performance (CO-OP) -interventio kehityksellisessä koordinaatiohäiriössä (DCD)»33) används ofta med barn i skolåldern. Med mindre barn används däremot utvecklingsrelaterade referensramar (t.ex. sensorisk integrationsterapi).
• Det rekommenderas att ergoterapi inleds så snart som möjligt efter att symtom som tyder på DCD har identifierats. Rehabilitering som inletts före 5 års ålder (barn med risk för DCD) anses ha positiva effekter på de motoriska färdigheterna och därigenom på uppnåendet av färdigheterna och deltagandet i vardagen «Varhaislapsuus ja kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD) tai kehityksellisen koordinaatiohäiriön riski»17.
• DCD kan vara förknippat med problem med hanteringen av sensorisk information «Kehityksellinen koordinaatiohäiriö ja aistitiedon prosessoinnin vaikeudet»14. Barn som har problem med hanteringen av sensorisk information och/eller dyspraxi hänvisas i Finland ofta till sensorisk integrationsterapi (ASI®) «https://www.ice-asi.org/about-ayres-si/»10.
• Om det finns utmaningar med handstilen eller skrivandet kan uppgiftsorienterad finmotorisk träning (t.ex. som mål för CO-OP-metoden) inkluderas i rehabiliteringen, om barnet eller den unga upplever att de finmotoriska utmaningarna är betydelsefulla och begränsar deltagandet.
• Åtgärder som gäller miljöfaktorer, såsom styrning av näromgivningen, förändringar i den fysiska omgivningen och hjälpmedel, är en väsentlig del av de uppgifts- och processorienterade metoderna.
• Mest forskningsrön finns det om ergoterapins uppgiftsorienterade metoder, där målen för rehabiliteringen beaktar individuella prestationer. Särskilt CO-OP-interventionen kan ha effekt på de motoriska färdigheterna hos barn i åldern 6 år och äldre «Tehtäväsuuntautuneilla interventioilla saattaa olla vaikuttavuutta motoriseen suoriutumiseen lapsilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD).»C.
• CO-OP-interventionen kan leda till förändringar i hjärnområden och nervsystemets kopplingar som gäller motorik, uppmärksamhet och känsloreglering «Havaitut aivojen rakenteelliset ja toiminnalliset muutokset CO-OP-intervention jälkeen kehityksellisessä koordinaatiohäiriössä (DCD)»37.
• CO-OP:s inverkan på förändringar i barnets eller den ungas deltagande har utretts endast i få studier «CO-OP-interventio (The cognitive orientation for daily occupational performance) saattaa edistää osallistumista 5–12-vuotiailla lapsilla ja nuorilla, joilla on kehityksellinen koordinaatiohäiriö (DCD).»C.

Rehabilitering av samtidiga störningar

Övriga terapiformer

• Barnet kan också ha andra terapier som fastställts i den individuella rehabiliteringsplanen, såsom musik-, bassäng- eller ridterapi, men det finns inga studier om effekterna av dessa terapiformer som rehabiliteringsform för DCD hos barn.
• En studie om dansterapins inverkan på DCD har publicerats «Musiikin, kehon liikkeiden ja tanssin interventio-ohjelma kehityksellisessä koordinaatiohäiriössä (DCD)»38.
• Eventuella affektiva störningar behandlas enligt normal lokal praxis för störningar. Familjerådgivningen kan kontaktas vid psykiska problem med anknytning till DCD, såsom problem med sinnesstämning, ångest, uppmärksamhet eller beteende (se God medicinsk praxis-rekommendationerna: ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning) «ADHD (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning)»2, «ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käyp...»43 och Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga) «Utvecklingsrelaterad språkstörning (särskild språksvårighet, barn och unga)»3, «Kehityksellinen kielihäiriö (kielen kehityksen häi...»46).

Stödåtgärder inom småbarnspedagogiken, förskolan och grundskolan samt på andra stadiet

• Småbarnspedagogikens, förskolans och skolans (grundläggande utbildning, utbildning som förbereder examensutbildning, andra stadiet) uppgift är att identifiera barnets eller den ungas sensomotoriska utveckling och svårigheter i den motoriska inlärningen (inklusive DCD) och ge stöd omedelbart när stödbehovet uppstår «Varhaiskasvatussuunnitelman perusteet, 2022. Määrä...»87, «Esiopetuksen opetussuunnitelman perusteet, 2014. M...»88, «Peruskoulun opetussuunitelman perusteet, 2014. Mää...»89, «Laki varhaiskasvatuslain muuttamisesta 2021. 1183/...»90, «Perusopetuslaki 1998. 628/21.8.1998 https://finlex...»91, «Lukiolaki 2018. 714/10.8.2018 https://www.finlex.f...»92, «Laki ammatillisesta opetuksesta 2017. 531/11.8.201...»93, «Seulontalomakkeita ja -kyselyitä motoristen vaikeuksien ja toimintakyvyn kartoittamiseen»25, «Leikki ja kehityksellisen koordinaatiohäiriön (DCD) riski. Vaarantuuko tasavertainen osallistuminen?»16, se videon Varhaiskasvatuksen ja koulun mahdollisuudet tunnistaa ja tukea lasta tai nuorta, jolla on DCD «Varhaiskasvatuksen ja koulun mahdollisuudet tunnistaa ja tukea lasta tai nuorta, jolla on DCD (video)»3.
  • I enlighet med grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är det viktigt att i årskurserna 1–2 identifiera sådana svårigheter med motorisk inlärning som kan ha ett samband med andra inlärningsproblem «Peruskoulun opetussuunitelman perusteet, 2014. Mää...»89.
• Stödets individualitet och intensitet ska anpassas till stödbehovet. Stödplaneringen sker genom att bedöma de motoriska färdigheterna och inlärningen i samarbete med barnet eller den unga och vårdnadshavarna.
  • Om stödet inom småbarnspedagogiken och förskolan eller grundskolan inte räcker till, hänvisas barnet eller den unga till en bedömning inom hälso- och sjukvården (fysio- eller ergoterapeut) «Varhaiskasvatussuunnitelman perusteet, 2022. Määrä...»87, «Esiopetuksen opetussuunnitelman perusteet, 2014. M...»88, «Peruskoulun opetussuunitelman perusteet, 2014. Mää...»89.
  • Stöd för inlärning av motoriska färdigheter som omfattar betydelsefulla mål som den multiprofessionella gruppen och familjen har beslutat om i samarbete, antecknas som en del av den individuella planen för barnets eller den ungas uppväxt eller inlärning. I planen antecknas hurdant stöd som tillhandahålls, var det tillhandahålls och av vem. Stödets effektivitet utvärderas regelbundet tillsammans med ett multiprofessionellt team.
  • Innehållet i det specifika stödet antecknas
    • i gymnasiet och i utbildning som handleder för examensutbildning (Hux) i den studerandes individuella studieplan «Tutkintokoulutukseen valmentavan koulutuksen perus...»94, «Lukiolaki 2018. 714/10.8.2018 https://www.finlex.f...»92
    • inom yrkesutbildningen i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet «Laki ammatillisesta opetuksesta 2017. 531/11.8.201...»93.
• Tillsvidare finns det endast få studier om rehabiliteringens effekter inom småbarnspedagogiken eller i skolan. Det finns dock bevis för att riktad träning av balansen och de grundläggande motoriska färdigheterna har en positiv inverkan i synnerhet på de barns motoriska färdigheter som har brister inom detta område.
  • Systematisk träning för grundläggande motoriska färdigheter (6–10 veckor) inom småbarnspedagogiken har konstaterats främja inlärningen av motoriska färdigheter hos barn i åldern 3,5–6 år som löper risk för DCD «Perusmotorisiin taitoihin kohdennettu harjoittelu varhaiskasvatuksessa tukee motoristen taitojen oppimista 3,5–6-vuotiailla lapsilla, joilla on kehityksellisen koordinaatiohäiriön (DCD) riski»18.
  • En intervention som genomförs i skolan är uppenbarligen effektivare för de motoriska färdigheterna än vanlig gymnastikundervisning och terapistöd «Targeted motor skill interventions implemented in school settings may improve motor skills among 5-12 years children with DCD or at-risk for DCD compared to conventional physical education lessons or to therapeutically oriented interventions.»B.
  • Skolornas motoriska stödklubbar ("Moto-klubben") är en verksamhetsmodell med vilken man i årskurserna 1–6 framgångsrikt har stött motorisk inlärning hos barn som misstänks ha DCD «Reinikka O, Sääkslahti A, Luukkonen E. Ensimmäisel...»95, «Sääkslahti A, Cantell M. MOTO-kerho: Motoristen pe...»96, «Reinikka O, Sääkslahti A, Luukkonen E. Motorista k...»97.
  • I samarbetsmodellen Partnering for Change (P4C-modellen) stöder ergoterapeuten tillsammans med undervisningspersonalen barnets verksamhetsförutsättningar i skolmiljön «Yhteisöllisen kuntoutuksen periaatteita noudatteleva Partnering for Change -malli (P4C)»39, «https://canchild.ca/en/research-in-practice/current-studies/partnering-for-change»11.

Övriga behandlingar

Egenvård

• Ju mer barnets deltagande i hobbyverksamhet eller fritidsmotion minskar jämfört med jämnåriga, desto större är betydelsen av egenvård «Seulontalomakkeita ja -kyselyitä motoristen vaikeuksien ja toimintakyvyn kartoittamiseen»25.
• Det kan vara tryggare och mer meningsfullt för barnet att börja röra på sig och bekanta sig med hobbyverksamhet tillsammans med en närstående, vilket minskar prestationstrycket.
• Målet med egenvården är att öka de närståendes förståelse för barnens motionsbehov och stöda dem i att uppmuntra barnet till motion och olika hobbyer.
• Ett exempel från en närstående som uppmuntrar till motion stöder barnets motivation till att tillägna sig en motionsinriktad livsstil.
• Barn under 8 år behöver minst tre timmar fysisk aktivitet under dagen som stöd för en sund utveckling och uppväxt: fartfylld fysisk aktivitet i en timme samt rask utevistelse och lätt motion i två timmar (se Varhaisvuosien fyysisen aktiivisuuden suositukset 2016 «https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/75405/OKM21.pdf?sequence=1&isAllowed=y»12)
• Ett barn (7–17 år) behöver rask och ansträngande motion minst en timme om dagen. Rikligt och långvarigt stillasittande bör undvikas. (Se Rekommendation om fysisk aktivitet för barn och unga i åldern 7–17 år «https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163673»13.)
• Avgiftsfritt material för vårdnadshavare om svårigheter med motorisk inlärning «https://cp-liitto.fi/wp-content/uploads/2022/02/Mita-vanhemman-on-hyva-tietaa-motorisen-oppimisen-vaikeuksista.pdf»14.