Psoriasis och psoriasisartrit

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Dermatologförening och Reumatologisk Förening i Finland rf
6.6.2023

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Psoriaasi ja nivelpsoriaasi «Psoriaasi ja nivelpsoriaasi»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Psoriasis är en mångformig (polymorf), kronisk och ofta familjär immunologisk inflammationssjukdom.
  • Hud- och ledsymtomen är lindriga hos majoriteten av patienterna. Även lindrig psoriasis eller psoriasisartrit kan dock försämra patientens livskvalitet. Livskvaliteten försämras framför allt av svår psoriasisartrit och av hudpsoriasis om den förekommer i synliga områden eller på stora områden.
  • Symtomen på psoriasis kan behandlas på många sätt trots att sjukdomen inte kan botas. Målet med behandlingen är att minimera symtomen och att förbättra livskvaliteten samt att bevara patientens arbets- och funktionsförmåga.
  • Risken för artärsjukdomar och diabetes hos psoriasispatienter ska alltid beaktas när behandlingen planeras. Associerade sjukdomar kan konstateras redan hos barn. Patienten uppmuntras till sunda levnadsvanor. Eventuell ångest och depression ska beaktas och behandlas i tid.
  • Behandlingen väljs alltid individuellt (se Nivåstrukturering av vården av hudpsoriasis «Nivåstrukturering av vården vid hudpsoriasis»1). Vid valet av behandling av psoriasis beaktas sjukdomens aktivitet och hur den kommer till uttryck.
Bild 1.

Nivåstrukturering av vården vid hudpsoriasis

Bild: Tapio Rantanen

Mål

  • Syftet med rekommendationen är att
    • förenhetliga diagnostik och behandlingar av hudpsoriasis och psoriasisartrit på basis av tillgänglig evidens
    • ge en rekommendation för nivåstruktureringen av vården till primärvården och specialsjukvården.

Målgrupp

  • Rekommendationen är avsedd för alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som i sitt arbete vårdar eller behandlar psoriasispatienter.

Avgränsning

  • Rekommendationen behandlar inte pustulosis palmoplantaris.
  • När det gäller ledsjukdomar hos barn har litteratursökningarna gällt psoriasisartrit. Några omfattande sökningar har inte gjorts för barnreuma.

Definitioner

Förkortningar

Tabell 1. Definitioner associerade med terapisvaret för patienter med hudpsoriasis «Carlin CS, Feldman SR, Krueger JG ym. A 50% reduct...»7, «Gordon KB, Feldman SR, Koo JY ym. Definitions of m...»8
Förkortning Definition
Otillräckligt terapisvar < PASI-50 PASI har minskat med mindre än 50 % från utgångsläget
Måttligt terapisvar PASI-50 PASI har minskat med minst 50 % från utgångsläget
Gott terapisvar PASI-75 PASI har minskat med minst 75 % jämfört med utgångsläget, motsvarar PASI-värdet ≤ 4
Utmärkt terapisvar PASI-90 PASI har minskat med minst 90 % jämfört med utgångsläget, motsvarar PASI-värdet ≤ 2
Fullständigt terapisvar PASI-100 PASI har minskat med 100 % från utgångsläget = huden är symtomfri
Relaps Av minskningen av PASI har minst 50 % återkommit
Relapstid Tid från avslutad behandling till relaps
Terapisvarets varaktighet Tid från PASI-50 till förlust av terapisvar
Rebound PASI+125 Försämring på minst 25 % jämfört med utgångsläget

Prevalens

Riskfaktorer

Associerade sjukdomar

Målsättningarna för behandlingen av hudpsoriasis och psoriasisartrit

  • Målet med behandlingen är att minimera patientens symtom, förbättra livskvaliteten och bevara arbets- och funktionsförmågan. Sjukdomen kan inte botas.
    • Vid psoriasisartrit eftersträvar man att släcka inflammationsreaktionen och förhindra strukturella skador.
  • Behandlingen väljs alltid individuellt.
    • Det är bra att förklara för patienten vad som kan uppnås med varje behandling.
    • En del patienter har nytta av multiprofessionell vård.
  • Valet av behandlingsform påverkas av
    • eksemets svårighetsgrad och psoriasisartritens aktivitet och uttrycksformer (se punkterna Hudpsoriasis svårighetsgrad, Bedömning av aktivitet vid psoriasisartrit och Tabell «Psoriasisartritfenotyper...»15. Psoriasisfenotyper)
    • patientens möjlighet och förmåga att förbinda sig till behandlingen
    • patientspecifika kontraindikationer
    • patientens erfarenheter av tidigare behandlingar
    • patientens övriga sjukdomar.
  • Tillräcklig information om sjukdomen och dess behandlingar samt effekterna av behandlingarna och det praktiska genomförandet torde öka patientens förmåga att anpassa sig till sin sjukdom.

Hudpsoriasis

Diagnos

  • Diagnosen ställs utifrån den kliniska bilden.
    • En hudbiopsi kan ibland vara till nytta ur differentialdiagnostisk synpunkt.
    • Hudbiopsin tas i mitten av en obehandlad fläck (se artikel i Lääkärin käsikirja: Ihokoepalan oton aiheet ja tekniikka «»1 (kräver åtkomsträtt)).

Sjukdomsbild och differentialdiagnostik

  • Sjukdomsbilden för hudpsoriasis och differentialdiagnostiken beskrivs i tabell «Sjukdomsbild, differentialdiagnostik och behandling av hudpsoriasis...»2.
  • Psoriasis förekommer i alla hudområden och i naglarna.
  • Eksemets omfattning varierar från några små fläckar till utslag som täcker så gott som hela huden.
  • Psoriasis kan vara förknippat med klåda och ömhet i huden.
  • Typiskt för eksemet är växlingar mellan lugna och symtomatiska perioder.
  • Psoriasis kan uppkomma på skadade hudområden (Köbners fenomen).

Svårighetsgrad

Behandling

Tabell 2. Sjukdomsbild, differentialdiagnostik och behandling av hudpsoriasis
Huvudtyper Differentialdiagnostik Behandling
Droppformad psoriasis (psoriasis guttata)
Bilderna «Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata»3, «Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata»4, «Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata»5, «Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata»6 och «Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata»7
  • hos unga och efter streptokocksvalginfektion
Bildkollage för differentialdiagnostik vid misstanke om droppformad psoriasis «Esimerkkejä pisarapsoriaasin erotusdiagnostiikasta huomioitavista ihottumista»8
  • pityriasis rosea
  • pityriasis lichenoides chronica
  • roseola (sekundär syfilis)
  • lichen ruber planus
  • lokalbehandling
  • UV-ljusbehandling (inte PUVA)
  • vid behov behandling av svalginfektion
Plackpsoriasis (psoriasis vulgaris)
Bilderna «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»9, «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»10, «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»11, «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»12, «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»13, «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»14, «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»15och «Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris»16
  • sträckmuskelytor på extremiteterna, knäna, armbågarna och korsryggen
Bildkollage för differentialdiagnostik vid misstanke om plackpsoriasis «Läiskäpsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia»17
  • nummulärt eksem
  • neurodermatit
  • dermatofytos
  • eksem på handflatan eller fotsulan
  • lichen ruber planus
  • T-cellslymfom i huden
  • pityriasis rubra pilaris
Lindrig:
  • lokalbehandling

Svår:
  • lokalbehandling
  • UV-ljusbehandling
  • systemisk medicinering
Psoriasis i särskilda kroppsområden
Psoriasis i hudveck (psoriasis inversa, bilderna «Taivepsoriaasi eli psoriasis in versa»18 och «Taivepsoriaasi kainalossa eli psoriasis in versa»19) Bildkollage för differentialdiagnostik vid misstanke om psoriasis i hudveck «Taivepsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia»20
  • eksem i hudveck orsakad av jäst- och bakterieinfektion
  • seborroiskt eksem
  • Hailey-Haileys sjukdom
  • lokalbehandling
  • (systemisk medicinering)
Psoriasis i hårbottnen (psoriasis capitis, bilderna «Päänahan psoriaasi»21, «Päänahan psoriaasi»22, «Päänahan psoriaasi»23, «Päänahan psoriaasi»24, «Päänahan psoriaasi»25) Bildkollage för differentialdiagnostik vid misstanke om psoriasis i hårbottnen «Päänahan psoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia»26
  • seborroiskt eksem
  • dermatofytos
  • pemphigus foliaceus/erythematosus
  • lupus erythematosus discoides (DLE)
  • kontakteksem
  • lokalbehandling
  • systemisk medicinering
Ansiktspsoriasis (bild «Otsan psoriaasi»27) Bildkollage för differentialdiagnostik vid misstanke om ansiktspsoriasis «Kasvopsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia»28
  • seborroiskt eksem
  • lupus erythematosus (DLE)
  • kontaktallergi
  • lokalbehandling
  • UV-ljusbehandling (ej PUVA)
  • systemisk medicinering
Psoriasis på handflator och fotsulor (bilderna «Jalkapohjien psoriaasi»29, «Jalkapohjien psoriaasi»30, «Jalkapohjien psoriaasi»31, «Kämmenten psoriaasi»32, «Kämmenten psoriaasi»33, «Kämmenten psoriaasi»34, «Kämmenten psoriaasi»35, «Kämmenten psoriaasi»36) Bildkollage för differentialdiagnostik vid misstanke om hand- och fotpsoriasis «Kämmen- ja jalkapohjapsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia»37
  • eksem
  • hyperkeratoser
  • lichen ruber planus
  • kontaktallergier
  • lokalbehandling
  • systemisk medicinering
Psoriasis på könsorganen (bild «Genitaalialueen psoriaasi»38) Differentialdiagnostik:
  • lichen ruber planus
  • jäst- eller bakterieinfektion
  • seborroiskt eksem
  • lokalbehandling
  • (systemisk medicinering)
Psoriasis med varblåsa (psoriasis pustulosa)
Generaliserad form
  • sällsynt och allvarlig
  • orsakar i allmänhet feber, leukocytos och elektrolytstörningar
  • akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP, läkemedelsreaktion)
  • hudinfektion
  • förutsätter sjukhusvård
  • systemisk medicinering
lokal form
  • pustolosis palmoplantaris
  • mynteksem (eczema nummulare, "infektionseksem")
  • dermatofytos
  • lokalbehandling
  • systemisk medicinering
Psoriasis över hela huden (psoriasis erythrodermica)
Bild «Erytroderminen psoriaasi»40
  • över 75 % av kroppens yta täckt av eksem
  • seborroiskt eksem
  • andra eksem
  • pityriasis rubra pilaris
  • läkemedelsreaktion
  • förutsätter sjukhusvård vid allmänna symtom
  • systemisk medicinering
Nagelförändringar vid psoriasis
Bilderna «Psoriaasin kynsimuutoksia»41, «Psoriaasin kynsimuutoksia»42, «Psoriaasin kynsimuutoksia»43, «Psoriaasin kynsimuutoksia»44
  • dermatofytos
  • andra nageldeformationer

Bildkollage för differentialdiagnostik av nagelpsoriasis «Kynsipsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia kynsimuutoksia»45
  • ingen behandling
  • systemisk medicinering p.g.a. hudsymtom
Bild 2.

Bild 3.

© Raimo Suhonen

Bild 4.

© Raimo Suhonen

Bild 5.

© Raimo Suhonen

Bild 6.

© Raimo Suhonen

Bild 7.

© Raimo Suhonen

Bild 8.

Esimerkkejä pisarapsoriaasin erotusdiagnostiikasta huomioitavista ihottumista: a= lichen planus eli punajäkälä (a), pityriasis lichenoides chronica (b), pityriasis rosea (c) ja pityriasis rosea (d).

© Raimo Suhonen

Bild 9.

© Raimo Suhonen

Bild 10.

© Raimo Suhonen

Bild 11.

© Raimo Suhonen

Bild 12.

© Raimo Suhonen

Bild 13.

© Raimo Suhonen

Bild 14.

© Raimo Suhonen

Bild 15.

© Raimo Suhonen

Bild 16.

Laaja-alainen, lähes erytroderminen läiskäpsoriaasi, jossa myös pustulaarisen psoriaasin piirteitä.

© Raimo Suhonen

Bild 17.

Läiskäpsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia: läiskäekseema (eczema nummulare) (b, c), neurodermatiitti (f, j), silsa (tinea) (i), punajäkälä (lichen planus) (a, g), ihon T-solulymfooma (Mycosis fungoides) (e), pityriasis rubra pilaris (d, h).

© Raimo Suhonen

Bild 18.

© Raimo Suhonen

Bild 19.

© Raimo Suhonen

Bild 20.

Taivepsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia ovat mm. hiivan aiheuttama intertrigo, seborroinen ekseema (a, b), bakteeri-infektion aiheuttama taivealueiden ihottuma (erytrasma) (c) ja Mb Hailey-Hailey (Benign chronic familial pemphigus) (d).

© Raimo Suhonen

Bild 21.

©: Raimo Suhonen

Bild 22.

© Raimo Suhonen

Bild 23.

© Raimo Suhonen

Bild 24.

© Raimo Suhonen

Bild 25.

© Raimo Suhonen

Bild 26.

Päänahan psoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia ovat mm. seborroinen ekseema (b,d,e), silsa (tinea)(c) ja punahukka (DLE) (a).

© Raimo Suhonen

Bild 27.

© Raimo Suhonen

Bild 28.

Kasvopsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia ovat esim. taliköhnä (seborroinen ekseema) (a, d), punahukka (DLE) (c) ja joskus myös aktiini keratoosi (b).

© Raimo Suhonen

Bild 29.

© Raimo Suhonen

Bild 30.

© Raimo Suhonen

Bild 31.

© Raimo Suhonen

Bild 32.

© Raimo Suhonen

Bild 33.

© Raimo Suhonen

Bild 34.

© Raimo Suhonen

Bild 35.

© Raimo Suhonen

Bild 36.

© Raimo Suhonen

Bild 37.

Kämmen- ja jalkapohjapsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia ovat muun muassa ekseemat, kuten atoopikon krooninen käsi- ja jalkaihottuma (kuva a), läiskäekseema (kuvat c ja i) tai toksinen ekseema (kuva e), silsa (tinea) (kuvat d ja j), hyperkeratoosit (keratodermat) (kuvat g ja h), punajäkälä (lichen planus) (kuva f) tai kosketusallergiat (kuva b).

© Raimo Suhonen

Bild 38.

© Raimo Suhonen

Bild 39.

© Raimo Suhonen

Bild 40.
Bild 41.

© Raimo Suhonen

Bild 42.

© Raimo Suhonen

Bild 43.

© Raimo Suhonen

Bild 44.

© Raimo Suhonen

Bild 45.

Kynsipsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia kynsimuutoksia ovat mm. käsiekseemojen aiheuttamat kynsimuutokset (a, c, d) ja kynsisilsa (tinea) (b, e).

© Raimo Suhonen

Lokalbehandling

  • För majoriteten av patienterna räcker det med lokalbehandling.
  • Vid omfattande psoriasis används dessutom lokalbehandling som stöd för andra behandlingar.
  • Mängden läkemedelssalva som behövs beror på storleken av hudområdet som behandlas «Lääkevoiteiden kulutus ihotautien hoidossa»2.

Bassalva

Salva med salicylsyra

Kortikosteroidsalvor

  • Kortikosteroidsalvor lämpar sig för behandling av de flesta typer av psoriasis, men bör inte användas som huvudsaklig behandling för patienter med psoriasis som täcker mer än 10 % av hudytan.
  • Effekten är antiinflammatorisk «Surber C, Itin PH, Bircher AJ ym. Topical corticos...»100.
  • Preparat och salvbas väljs enligt typ av psoriasis och hudområde:
  • Salvorna doseras 1–2 gånger per dygn, förutom preparat klass IV som doseras endast en gång per dygn.
    • Maximal dos är 30–50 g i veckan.
  • Behandlingstid:
    • I områden med tunn hud (ansikte, hudveck) är behandlingstiden 1–2 veckor utan avbrott.
    • I områden med tjockare hud (bålen, extremiteternas sträcksidor, handflator, fotsulor) är behandlingstiden 3–4 veckor.
    • Särskilt kortikosteroider i grupp IV avslutas gradvis.
    • Behandlingen kan ges som kurer eller som underhållsbehandling 2 dagar i veckan.
    • I tunna hudområden går man snabbt över till kortikosteroidfria behandlingsalternativ. Se Skötsel av särskilda hudområden
  • Kortikosteroidsalvor lämpar sig inte för långvarig daglig användning «Kortikosteroidivoiteet psoriaasin hoidossa»4.
  • Kortikosteroidsalvor kan orsaka binjuresuppression. Denna risk bör beaktas särskilt vid behandling av omfattande eksem, ålderstigna patienter, barn eller vid användning av starka eller extra starka kortikosteroidsalvor.
  • Den symtomfria tiden efter användning av kortikosteoridsalva varar ofta bara i några veckor.

D-vitaminderivat (kalcipotriol och kalcitriol)

Kombination av kortikosteroid och kalcipotriol

Ditranol, d.v.s. antralin

Behandling av psoriasis i särskilda hudområden

Behandling av psoriasis i hårbottnen

  • Mot psoriasis i hårbottnen används periodvis preparat som innehåller antingen enbart kortikosteroid ur grupp III–IV eller kortikosteroid i kombination med salicylsyra eller kalcipotriol.
  • För att lossa de tjocka fjällen i hårbottnen används 5–10-procentig salicylsyra i en vattenlöslig salvbas eller olja «Salisyylihappopitoinen voide psoriaasi-ihottuman hilseen pehmittämiseksi»3.
  • Mjällschampo kan användas periodvis för att hålla Malassezia-svampen borta.

Lokalbehandling av psoriasis i andra särskilda hudområden

UV-ljusbehandlingar

  • Definitioner:
    • Fototerapi: Ultravioletta strålar (UV-strålar) används som sådana (UVB-behandlingar och SUP-behandling).
    • Fotokemoterapi (PUVA-behandlingar): Före behandlingen sensibiliseras patientens hud mot UVA-strålning med ett psoralenläkemedel systemiskt eller utvärtes.
  • Indikationer:
  • Kontraindikationer:
    • Det finns inga absoluta kontraindikationer.
    • Relativa kontraindikationer är
      • pustulös och erytrodermisk psoriasis
      • ljuskänslighet (ljuseksem, lupus erythematosus)
      • tidigare hudcancer eller faktorer som ökar risken för hudcancer (bl.a. ciklosporin).
  • Användningen begränsas av
    • att behandlingen begränsar patientens rörlighet
    • tillgång på vård och resandet till och från behandlingarna
    • eventuellt förhöjd hudcancerrisk.
Bild 46.

Esimerkkejä keskivaikeasta pisara- ja läiskäpsoriaasista. Näissä valohoidot ovat usein hyvä hoitovalinta.

© Raimo Suhonen

Ljusbehandlingsapparater och kvalitetshantering

  • Apparaterna klassificeras enligt UV-spektrum i UVB-, UVA- och SUP-apparater (diagram «Eri valohoitolamppujen emittoiman UV-säteilyn aallonpituusspektrit»47)
  • Inrättningarna som ger ljusbehandling ska följa myndigheternas anvisningar. Se Fimeas webbplats «http://www.fimea.fi/documents/160140/753095/19694_julkaisut_4_2005_UV_julkaisu_verkko_v2-rd.pdf.pdf»8. Valvira övervakar säkerheten vid användning av produkter och utrustning för hälso- och sjukvård.
  • UV-ljusbehandlingar av hudsjukdomar kan endast administreras av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården insatta i ljusbehandlingar.
    • Det finns inga bestämmelser om egenvård.
  • Patientens kumulativa UV-dos ska följas upp.
    • Den kumulativa UV-dosen för varje vårdperiod antecknas i patientjournalen.
    • Patientens kumulativa exposition för UV under hela hens liv antecknas indelat i PUVA-behandlingar, UVB-behandlingar och naturlig UV-exponering (klimatbehandlingar).
    • Den rekommenderade maximigränsen för antalet årliga behandlingar är 2 perioder.
Bild 47.

Eri valohoitolamppujen emittoiman UV-säteilyn aallonpituusspektrit

© Tapio Rantanen

UVB-behandlingar

SUP-behandling (selektiv ultraviolett fototerapi)

  • Effekten på psoriasis är liten eftersom andelen UVB-strålning är liten.

PUVA-behandlingar

Kombinationsbehandlingar med UV-ljusbehandling

Klimatterapi

Systemisk läkemedelsbehandling

Bild 48.

Grunderna för bedömning av terapisvar och beslut om fortsatt behandling. Som mätare fungerar PASI-förbättring (ΔPASI) eller absolut PASI och DLQI.

DLQI (Dermatology Life Quality Index)

PASI (Psoriasis Area and Severity Index)

Anpassad från artikel Mrowietz U ym. Definition of treatment goals for moderate to severe psoriasis: a European consensus Arch Dermatol Res 2011;303:1-10

Primära systemiska läkemedel

Tabell 3. Detta bör beaktas vid acitretinbehandling
Rubrik Bör beaktas
Dos Startdos 10–25 mg/dygn
Dosen höjs vid behov med 2–4 veckors intervall till högst 50 mg/dygn «Sbidian E, Maza A, Montaudié H ym. Efficacy and sa...»144, «Gollnick H, Bauer R, Brindley C ym. Acitretin vers...»145, «Berbis P, Geiger JM, Vaisse C ym. Benefit of progr...»151.
Biverkningar Fosterskador under medicineringen och i 3 år efter avslutad användning
Torr hud och torra slemhinnor
Eventuell ökning av håravfall
Eventuellt förhöjda triglycerider, kolesterol och levervärden «Gollnick H, Bauer R, Brindley C ym. Acitretin vers...»145, «Murray HE, Anhalt AW, Lessard R ym. A 12-month tre...»152, «Roenigk HH Jr, Callen JP, Guzzo CA ym. Effects of ...»153
Inga bevis på hyperostos.
Interaktioner A-vitamin och A-vitaminderivat, tetracyklin, metotrexat och fenytoin
Kontraindikationer Graviditet och amning (se tabell «Patienter med psoriasis och psoriasisartrit: systemisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning ...»22)
Kvinnor som kan bli gravida ska inte konsumera alkohol under behandlingen och inte heller 2 månader efter att behandlingen avslutats, eftersom etretinat som kan bildas kan öka risken för fosterskador.
Allvarlig lever- eller njursvikt
Användbar kombination UV-ljusbehandlingar «Asitretiinin ja UVB-valon yhdistelmähoito näyttää olevan tehokkaampi kuin pelkkä UVB-valohoito.»B
Uppföljningsprov före och under behandlingen* Triglycerider, ALAT (och kolesterol) och kreatinin före behandlingen, en månad efter att behandlingen påbörjats och därefter med 3–6 månaders intervall.
Hos personer i fertil ålder ska graviditet uteslutas före behandlingen.
Om triglyceridvärdet överstiger 4 mmol/l eller om ALAT-värdet överstiger 2 x referensvärdet, ska dosen reduceras eller medicineringen avslutas.
Se även «http://www.terveysportti.fi/xmedia/shp/shp01174/turvakokeet_ja_tulkinta.html»10, «https://www.terveyskyla.fi/reumatalo/l%C3%A4%C3%A4ke-ja-toimenpideohjeet/l%C3%A4%C3%A4kehoidon-seurantakokeet»11
* Alla nämnda uppföljningsprov behöver inte nödvändigtvis tas av varje patient, utan omfattningen av uppföljningsprov bedöms individuellt.
Tabell 4. Detta bör beaktas vid metotrexatbehandling
Rubrik Bör beaktas
Dos Som tabletter eller subkutant 7,5–25 mg en gång i veckan. Startdosen är 10–15 mg doserad oralt eller som subkutan injektion. Dosen höjs på basis av responsen med 2–4 veckors intervall vid behov upp till 25 mg. Om läkemedlet är ineffektivt oralt, övergår man till att använda subkutana injektioner.
Subkutan dosering minskar biverkningarna i mag-tarmkanalen och kan förbättra effekten.
Doseringen ska vara försiktig vid behandling av äldre personer.
Hos barn inleds medicineringen vanligen direkt med underhållsdosen.
Medicineringen kräver särskild noggrannhet på grund av exceptionell dosering och biverkningar.
Biverkningar Illamående och diarré
Nedsatt benmärgsfunktion (cytopeni)
Stomatit
Fettdegeneration av levern, toxiska skador på levercellerna och leverfibros:
Interstitiell lungreaktion
Hög ålder, hypoalbuminemi och nedsatt njurfunktion ökar förekomsten av biverkningar «Puig L. PASI90 response: the new standard in thera...»141, «Kent PD, Luthra HS, Michet C Jr. Risk factors for ...»158, «Alarcón GS, Kremer JM, Macaluso M ym. Risk factors...»159.
Interaktioner Trimetoprim, probenecid och retinoider
Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och protonpumpshämmare bör tas vid en annan tidpunkt än metotrexat (i övrigt tillåtna).
Kontraindikationer Njur-, lever- eller benmärgssvikt
Signifikant lungfibros och signifikant nedsatt lungfunktion
Överkonsumtion av alkohol
Graviditet och amning (se tabell «Patienter med psoriasis och psoriasisartrit: systemisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning ...»22)
Användbar kombination Folsyratillskott 5 mg i veckan eller 1 mg/dygn minskar levertoxiciteten och symtomen i mag-tarmkanalen utan att minska effekten av metotrexat «Foolihapposubstituutio 5 mg/vko tai 1 mg/vrk saattaa vähentää metotreksaatin aiheuttamaa maksatoksisuutta ja gastrointestinaalioireita vähentämättä kuitenkaan metotreksaatin tehoa.»C.
Uppföljningsprov* Liten blodbild + trombocyter, ALAT före behandlingen, därefter efter 3, 6 och 12 veckor och därefter med 3–6 månaders intervall
Krea var 6:e månad
Vid behov då dosen höjs.
Hos vuxna tas lungröntgen före behandlingen, om det inte har gjorts under föregående år.
Om ALAT förhöjt > 2–2,5 x referensvärdets övre gräns, görs behandlingsuppehåll för metotrexat och uppföljningsprov av ALAT tas på vuxna 2 veckor senare och hos barn 1 vecka senare. Patientens användning av alkohol och andra läkemedel samt viktindex (risk för fettlever) ska uppmärksammas. Medicineringen kan inledas på nytt när ALAT hos vuxna är tillbaka till det ursprungliga värdet och hos barn < 75 U/l.
Om ALAT stiger upprepade gånger måste andra eventuella bakomliggande orsaker utredas. Behandlingsuppehåll.
Se även «http://www.terveysportti.fi/xmedia/shp/shp01174/turvakokeet_ja_tulkinta.html»10, «https://www.terveyskyla.fi/reumatalo/l%C3%A4%C3%A4ke-ja-toimenpideohjeet/l%C3%A4%C3%A4kehoidon-seurantakokeet»11
Oral- och dentalhälsan ska hållas god under hela medicineringen.
Om antalet leukocyter är mindre än 3,0 x 109/l eller om antalet trombocyter är under 100 x 109/l, ska läkemedelsdosen minskas eller behandlingsuppehåll göras.
* Alla nämnda uppföljningsprov behöver inte nödvändigtvis tas av varje patient, utan omfattningen bedöms individuellt.
Tabell 5. Detta bör beaktas vid ciklosporinbehandling
Rubrik Bör beaktas
Dos Startdosen är 2,5–5 mg/kg/dygn, antingen som kontinuerlig behandling eller, vid hudpsoriasis, som intermittenta kurer under 3 månader.
Biverkningar Huvudvärk, förhöjt blodtryck, nedsatt njurfunktion: Behandling under längre tid än 2 år med en dygnsdos på över 5 mg/kg ökar risken för njurbiverkningar «Munuaishaittavaikutusten riskiä lisää yli 2 vuotta kestänyt hoito ja ≥ 5 mg/kg/vrk siklosporiiniannos.»A.
Tandköttshyperplasi
Ökad behåring
Muskelkramper och darrningar
Interaktioner Vanliga, ska alltid kontrolleras innan ny medicinering inleds
Kontraindikationer Cancer under de senaste 10 åren (keratinocytcancer under de 5 föregående åren), hypertoni, njursvikt, immunbristtillstånd, samtidig UV-ljusbehandling
Se även tabell «Patienter med psoriasis och psoriasisartrit: systemisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning ...»22 Graviditet och amning.
Användbar kombination Vid hypomagnesemi, magnesiumtillskott 200–250 mg/dygn
Uppföljningsprov* Kreatinin och blodtryck före behandling, efter behandling med 2 veckors intervall under 2 månader och därefter med 2–3 månaders intervall
Liten blodbild + trombocyter, ALAT, AFOS, kolesterol, triglycerider, magnesium och kalium efter 2–3 månader
Serumkalium och magnesium med 6 månaders intervall
Om kreatininhalten överstiger 30 % av utgångsvärdet måste dosen minskas och om ökningen överstiger 50 % ska medicineringen avslutas.
Om blodtrycket stiger och dosreduktion inte hjälper, ska behandlingsuppehåll göras eller vid behov blodtrycksmedicinering inledas (i första hand kalciumblockerare) «Griffiths CE, Dubertret L, Ellis CN ym. Ciclospori...»160.
Under graviditet kan ciklosporin endast användas om patienten följs intensivt (risk för förhöjt blodtryck och preeklampsi).
Munnen och tänderna ska hållas vid god hälsa under hela medicineringen.
Se även «http://www.terveysportti.fi/xmedia/shp/shp01174/turvakokeet_ja_tulkinta.html»10, «https://www.terveyskyla.fi/reumatalo/l%C3%A4%C3%A4ke-ja-toimenpideohjeet/l%C3%A4%C3%A4kehoidon-seurantakokeet»11
* Alla nämnda uppföljningsprov behöver inte nödvändigtvis tas av varje patient, utan omfattningen bedöms individuellt.
Bild 49.

Esimerkkejä keskivaikeasta ja vaikeasta läiskäpsoriaasista ja erytrodermisestä psoriaasista sekä kämmen-, jalkapohja- ja hiuspohjan psoriaasista, joissa sisäinen lääkehoito saattaa olla aiheellinen.

© Raimo Suhonen

Sekundära systemiska läkemedel

Perorala läkemedel

  • Apremilast (tabell «Detta bör beaktas vid apremilastbehandling...»6)
    • Apremilast kan användas för behandling av svår psoriasis när de primära behandlingarna visat sig ineffektiva, kontraindicerade eller olämpliga.
    • För att behandlingen ska ersättas krävs separat B-utlåtande.
  • Vid behandling av plackpsoriasis har man med apremilast uppnått ett gott terapisvar hos endast 29–33 % och ett utmärkt terapisvar hos 9–10 % av patienterna med 16 veckors behandling «Apremilasti lienee turvallinen ja melko tehokas keskivaikean ja vaikean ihopsoriaasin induktiohoidossa.»B. Ett gott terapisvar verkar fortsätta under 102 veckors behandling hos cirka hälften av patienterna «Reich K, Gooderham M, Bewley A ym. Safety and effi...»161.
    • Apremilast verkar ha något sämre effekt än metotrexat och betydligt sämre effekt än de biologiska läkemedlen.
    • Om minst PASI-75 inte uppnåtts inom 16 veckor ska behandlingen avbrytas.
  • Hos 15–17 % av patienterna förekommer illamående eller diarré i början av behandlingen.
  • Apremilastbehandlingen har inte varit förknippad med någon ökning av infektioner och ingen organtoxicitet har beskrivits. Under behandlingen behövs inte laboratorieuppföljning.
Tabell 6. Detta bör beaktas vid apremilastbehandling
Rubrik Bör beaktas
Dos Startdos under de första 6 dagarna: 10 mg x 1, därefter dag 1 10 mg x 2, dag 2 10 mg + 20 mg, dag 3 20 mg x 2, dag 4 20 mg + 30 mg och dag 5 30 mg x 2.
Underhållsdosen är 30 mg genom munnen två gånger per dygn.
Biverkningar Illamående och diarré under de första veckorna av behandlingen, viktminskning > 5 %
Interaktioner Samtidig användning av starka CYP3A4-enzyminducerare (t.ex. rifampicin, fenobarbital, karbamazepin, fenytoin och äkta johannesört) rekommenderas inte.
Kontraindikationer Gällande graviditet och amning, se tabell «Patienter med psoriasis och psoriasisartrit: systemisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning ...»22.
Användbar kombination Kan kombineras med metotrexat, men vid psoriasisartrit har inte kortvarig kombinationsbehandling ökat behandlingseffekten. Kombinationsbehandling har inte undersökts för behandling av hudpsoriasis.
Screeningundersökningar före behandlingen Behövs inte enligt produktresumén
Uppföljningsprov Ingen separat uppföljning av säkerhetsprov
Att beakta i vården Vid svår njursvikt (GFR under 30 ml/mim/1,73 m2) halveras dosen.
Om patienten är underviktig när behandlingen inleds ska vikten kontrolleras regelbundet.
Förhöjd risk för suicid ska beaktas före och under behandlingen. Om patienten under behandlingen får ångest- eller depressionssymtom eller om de försvåras under behandlingen, ska behandlingen avbrytas.
Tabell 7. Detta bör beaktas vid dimetylfumaratbehandling
Rubrik Bör beaktas
Dos Under den första veckan tas 30 mg dimetylfumarat en gång per dag (1 tablett på kvällen). Under den andra veckan tas 30 mg dimetylfumarat två gånger dagligen (1 tablett på morgonen och 1 tablett på kvällen). Under den tredje veckan tas dimetylfumarat 30 mg tre gånger dagligen (1 tablett på morgonen, 1 tablett mitt på dagen och 1 tablett på kvällen). Från och med den fjärde veckan övergår man till en tablett dimetylfumarat 120 mg som tas på kvällen. Därefter höjs dosen enligt tolerans med en tablett dimetylfumarat 120 mg i veckan som tas vid en annan tidpunkt på dagen under de följande fem veckorna.
Den högsta tillåtna dygnsdosen är 720 mg (3 x 2 dimetylfumarat 120 mg).
När hudsymtomen har lättat, kan en gradvis dosreduktion eftersträvas.
Biverkningar Vanliga: Rodnad i ansiktet och kroppen, symtom i mag-tarmkanalen (diarré, svullnad, illamående m.m.), leukopeni eller lymfopeni, eosinofili
Nyttig kombination
Screeningundersökningar före behandlingen Utredning av eventuell latent tuberkulos (se webbplats för Reumatologisk förening «https://www.reumatologinenyhdistys.fi/app/uploads/2019/11/LTBI-ohje-SRY-p%C3%A4ivitys_15.11.2019.pdf»14)
Tandläkarundersökning för konstaterande av eventuella infektionshärdar (vid behov t.ex. ortopantomografi)
Fullständig blodbild (behandlingen får inte inledas om B-Leuk är under 3,0 eller B-Lymf är under 1,0 x 109)
ALAT, AFOS, kreatinin
HIV- och hepatitantikroppar (HBsAg, HBcAb, vid behov HBcAbM, HCVAb) vid behov
Sänka, CRP, U-screening
Kärnantikroppar vid behov
Uppföljningsundersökningar under behandlingen Fullständig blodbild med minst 3 månaders intervall (se närmare anvisningar i produktresumén), ALAT, AFOS, kreatinin 3 månader efter behandlingsstart och därefter individuellt, till exempel med 3–12 månaders intervall.

Biologiska läkemedel

  • Beroende på det biologiska målet för läkemedlets verkan kan de biologiska läkemedlen indelas i fem grupper:
    • hämmare av tumörnekrosfaktor alfa (TNF-hämmare)
    • interleukin (IL)-12/23-hämmare
    • IL-17-hämmare
    • IL-23-hämmare
    • T-cellshämmare.
  • De biologiska läkemedlen har i huvudsak undersökts inom ramen för prövningsprogram med patienter med svår psoriasis (urvalskriterium PASI > 12, i genomsnitt PASI 18–20), och därför är det oklart om resultaten kan tillämpas på patienter med lindrigare psoriasis.

Allmänna anvisningar för användning av biologiska läkemedel för behandling av hudpsoriasis och psoriasisartrit

Tabell 8. Detta bör beaktas vid biologisk läkemedelsbehandling
Screeningprov före behandlingen Fullständig blodbild, ALAT, kreatinin, sänka, CRP, U-screening
Undersökning med tanke på eventuell latent tuberkulos: thorax-röntgen, Tb-INFg/IGRA-test
HIV- och hepatitantikroppar (HbsAg, HBcAb, vid behov HBcAbM, HCVAb)
Kärnantikroppar enligt övervägande
Tandläkarundersökning för konstaterande av eventuella infektionshärdar (eventuellt ortopantomografi)
Kontroll av vaccinationerna
Prov under behandlingen* Fullständig blodbild, ALAT och kreatinin en månad efter inledd behandling och därefter enligt individuell bedömning, t.ex. med 3–12 månaders intervall
Prov för uppföljning av terapisvaret Vid behandling av psoriasisartrit CRP och sänka i samband med läkarbesök eller enligt individuell bedömning
* Alla nämnda uppföljningsprov behöver inte nödvändigtvis tas av varje patient, utan behovet och omfattningen av laboratorietest bedöms individuellt. Under behandling med IL-17- och Il-23-hämmare behövs inga uppföljningsprov.

Användning av biologiska läkemedel vid hudpsoriasis

Tabell 9. Biologiska läkemedel för behandling av hudpsoriasis hos barn
Läkemedel Åldersgräns Dosering
adalimumab ≥ 4-år 0,8 mg/kg (högst 40 mg) s.c. en gång i veckan 2 doser och därefter med 2 veckors intervall
etanercept ≥ 6-år 0,8 mg/kg (högst 50 mg) s.c. en gång i veckan
ustekinumab ≥ 6-år För personer som väger < 60 kg 0,75 mg/kg, 60–100 kg 45 mg och
> 100 kg 90 mg s.c. vecka 0, 4 och därefter med 12 veckors intervall

Biverkningar i samband med användning av biologiska läkemedel för psoriasis

Läkemedelspreparat

Tabell 10. TNF-hämmare: genomförande och biverkningar
Läkemedel* Typisk dos vid hudpsoriasis Typisk dos vid psoriasisartrit Olägenheter
Adalimumab Startdos 80 mg, därefter 40 mg varannan vecka. Kan höjas till 80 mg varannan vecka om behandlingseffekten försvagas 40 mg varannan vecka s.c Lindriga hudreaktioner vid injektionsställena, ökad infektionskänslighet och leukopeni
Etanercept 50 mg två gånger i veckan under 3 månader och därefter 50 mg en gång i veckan 50 mg en gång i veckan s.c Lindriga hudreaktioner vid injektionsställena, ökad infektionskänslighet och leukopeni
Golimumab - 50 mg en gång i månaden s.c. För personer som väger över 100 kg 100 mg en gång i månaden Lindriga hudreaktioner vid injektionsställena, ökad infektionskänslighet
Infliximab(1) 5 mg/kg vecka 0, 2 och 6, därefter med 8 veckors intervall i.v. Beroende på den kliniska situationen kan infusionsintervallet och -dosen ändras 3–5 mg/kg vecka 0, 2 och 6, därefter med 8 veckors intervall i.v. Beroende på den kliniska situationen kan infusionsintervallet och -dosen ändras Infusionsreaktioner, anafylaxi, ökad infektionskänslighet och eventuell förhöjning av leverenzymvärdena
Certolizumab Startdos 400 mg (2 injektioner) s.c. vecka 0, 2 och 4, därefter 200 mg med två veckors intervall. Som vid hudpsoriasis Lindriga hudreaktioner vid injektionsställena, ökad infektionskänslighet
* Metotrexat är en användbar kombination för alla behandlingar med TNF-hämmare.
(1)Det finns också ett inflixamidpreparat som doseras s.c. Dess effekt på psoriasis och psoriasisartrit har inte påvisats i direkta studier. Det subkutana preparatets likvärdighet i jämförelse med i.v.-preparatet med doseringen 120 mg varannan vecka har påvisats hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (farmakokinetik) och reumatoid artrit (klinisk effekt) i två RCT-studier «Schreiber S, Ben-Horin S, Leszczyszyn J ym. Random...»196, «Westhovens R, Wiland P, Zawadzki M ym. Efficacy, p...»197.
Tabell 11. IL-17-hämmare: genomförande och biverkningar
Läkemedel Dos vid hudpsoriasis Dos vid psoriasisartrit Olägenheter
Bimekizumab 320 mg med 4 veckors intervall fram till vecka 16, därefter var 8:e vecka. - Övre luftvägsinfektioner
Jäst- och dermatofytosinfektioner
Risk för uppkomst eller exacerbation av inflammatorisk tarmsjukdom
Brodalumab 210 mg under veckorna 0, 1 och 2 och därefter varannan vecka - Lindriga hudreaktioner vid injektionsställena
Övre luftvägsinfektioner
Jäst- och dermatofytosinfektioner
Leukopeni
Ixekizumab Startdos 160 mg, därefter 80 mg med två veckors intervall fram till vecka 12, därefter 80 mg med 4 veckors intervall Samma som vid hudpsoriasis Lindriga hudreaktioner vid injektionsställena
Övre luftvägsinfektioner
Jäst- och dermatofytinfektioner
Sekukinumab 300 mg under veckorna 0, 1, 2, 3 och 4, därefter 300 mg en gång i månaden Samma dos som vid hudpsoriasis om psoriasisartrit är förknippad med svår hudpsoriasis eller om TNF-hämmare inte har gett ett tillräckligt terapisvar. I övriga fall samma behandlingsschema med engångsdoser på 150 mg Övre luftvägsinfektioner
Jäst- och dermatofytinfektioner
Tabell 12. IL-12/23- och IL-23-hämmare: genomförande och biverkningar
Läkemedel Dos vid hudpsoriasis Dos vid psoriasisartrit Olägenheter Effektmål
Guselkumab 100 mg under vecka 0 och 4 och därefter med 8 veckors intervall Samma som vi hudpsoriasis. Vid svår psoriasisartrit kan underhållsdosen ges tätare: med 4 veckors intervall Ökad benägenhet för övre luftvägsinfektioner IL-23
Risankizumab 150 mg under vecka 0 och 4 och därefter med 12 veckors intervall - Ökad benägenhet för övre luftvägsinfektioner IL-23
Tildrakizumab 100 mg under vecka 0 och 4 och därefter med 12 veckors intervall - Lindriga hudreaktioner på injektionsställena
Ökad benägenhet för övre luftvägsinfektioner
Leukopeni
IL-23
Ustekinumab 45 mg (för personer som väger över 100 kg 90 mg) under vecka 0 och 4 och därefter med 12 veckors intervall Samma som vid hudpsoriasis Hudreaktioner vid injektionsställena
Ökad benägenhet för övre luftvägsinfektioner
IL-12/23
Tabell 13. Jämförelse av biologiska läkemedel vid hudpsoriasis: TNF-hämmare och ustekinumab
Läkemedel Adalimumab Etanercept Infliximab Certolizumab pegol Ustekinumab
Typ human monoklonal antikropp (IgG1/κ) fusionsprotein löslig receptor chimerisk monoklonal antikropp (IgG1) human monoklonal antikropp (IgG1/κ) human monoklonal antikropp (IgG1/κ)
Effektmål TNF-alfa TNF-alfa, LT (TNF-beta) TNF-alfa TNF-alfa p40 (IL-12/IL-23)
Halveringstid (median) 14 dygn 3 dygn 9 dygn 14 dygn 21 dygn
Dos startdos 80 mg, från och med följande vecka 40 mg varannan vecka Vid behov kan dosen höjas till 80 mg varannan vecka 50 mg i veckan eller under de första 12 veckorna 50 mg två gånger i veckan och därefter en gång i veckan 5 mg/kg i.v. vecka 0, 2 och 6 och därefter med 8 veckors intervall startdos 400 mg vecka 0, 2 och 4 och därefter 200 mg varannan vecka
Vid behov kan dosen höjas till 400 mg varannan vecka
45 mg (för personer som väger över 100 kg 90 mg) under vecka 0 och 4 och därefter med 12 veckors intervall
Tid till terapisvar «Nast A, Sporbeck B, Rosumeck S ym. Which antipsori...»233
- 25 % PASI-75
ganska kort -
4,6 veckor
lång -
6,6 veckor
kort -
3,5 veckor
ganska kort -
4,3 veckor
ganska lång -
5,1 (4,6) veckor
Sannolikheten för terapisvar i slutet av induktionsfasen v. 8–24 vs. placebo RR (95 % KI) «Sbidian E, Chaimani A, Garcia-Doval I ym. Systemic...»236
PASI-75
PASI-90
10,05 (8,61–11,73) 8,09 (7,22–9,06) 18,02 (11,92–27,22) 9,61 (7,78–11,88) 11,04 (9,83–12,40)
Sannolikheten för terapisvar % (95 % KI) vid cirka ett års (44–60 veckor) behandling «Armstrong AW, Puig L, Joshi A ym. Comparison of Bi...»235. Siffrorna är inte nödvändigtvis jämförbara eftersom de har erhållits från olika undersökningar.
PASI-75 67,1 (52,9–78,7) 55,5 (50,1–60,9) 58,3 (52,5–63,8) 72,5 (65,9–78,2)
PASI-90 46,2 (38,6–53,9) 33,4 (28,5–38,7) 40,1 (30,0–51,1) 52,4 (47,1–57,7)
Vårdkontinuitet* ännu inte känt
Efter 1 år 69,0–79,0 % 70,0–75,8 % 58,0–68,8 % 77,2–89,0 %
Efter 2 år 53,2–67,0 % 51,0–60,8 % 30,1–54,2 % 68,5–82,0 %
Efter 3 år 41,9–59,0 % 39,1–56,0 % 22,6–45,5 % 61,8–75,6 %
* Vårdkontinuiteten i registerstudier. Se även tilläggsinformation «Psoriaasipotilaiden hoidossa pysyminen biologisilla lääkkeillä rekisteritutkimuksissa ja muissa pitkän ajan seurantatutkimuksissa»11
Tabell 14. Jämförelse av biologiska läkemedel vid hudpsoriasis: IL-17- och IL-23-hämmare
Läkemedel Bimekizumab Brodalumab Ixekizumab Sekukinumab Guselkumab Risankizumab Tildrakizumab
Typ humaniserad monoklonal antikropp (IgG1) human monoklonal antikropp (IgG2) humaniserad monoklonal antikropp (IgG4) human monoklonal antikropp (IgG1/κ) human monoklonal antikropp (IgG1/λ) humaniserad monoklonal antikropp (IgG1) humaniserad monoklonal antikropp (IgG1/κ)
Effektmål IL-17A, AF, F IL-17RA IL-17A IL-17A IL-23 (P19) IL-23 (P19) IL-23 (P19)
Halveringstid (median) 23 dygn 23 dygn 13 dygn 27 dygn 17 dygn 28 dygn 23 dygn
Dos 320 mg med 4 veckors intervall till och med vecka 16, därefter med 8 veckors intervall 210 mg under vecka 0, 1 och 2, därefter varannan vecka startdos 160 mg, därefter 80 mg med två veckors intervall till och med vecka 12 och därefter 80 mg med 4 veckors intervall 300 mg under vecka 0, 1, 2, 3 och 4, därefter 300 mg en gång i månaden 100 mg under vecka 0 och 4, därefter med 8 veckors intervall 150 mg under vecka 0 och 4, därefter 150 mg med 12 veckors intervall 100 mg under vecka 0 och 4, därefter med 12 veckors intervall
Tid till terapisvar «Nast A, Sporbeck B, Rosumeck S ym. Which antipsori...»233, «Egeberg A, Andersen YMF, Halling-Overgaard AS ym. ...»234 mycket snabbt mycket snabbt mycket snabbt mycket snabbt snabbt snabbt ganska långsamt
- 25 % PASI-75 - 2,1 veckor 2,2 veckor 3,0 veckor 3,8 veckor - 5,6 veckor
- 25 % PASI-90 - 3,5 veckor 4,1 veckor 5,1 veckor 6,2 veckor 6,1 veckor -
Sannolikheten för terapisvar i slutet av induktionsfasen v. 8–24 vs. placebo RR (95% KI) «Sbidian E, Chaimani A, Garcia-Doval I ym. Systemic...»236
PASI-75 18,02 (11,92–27,22) 12,20 (10,50–14,16) 14,54 (12,59–16,79) 12,71 (11,12–14,52) 12,25 (10,22–14,68) 13,44 (11,87–15,22) 10,72 (8,78–13,08)
PASI-90 58,64 (3,72–923,86) 23,55 (19,48–28,48) 32,48 (27,13–38,87) 25,79 (21,61–30,78) 25,52 (21,25–30,64) 28,76 (23,96–34,54) 18,73 (14,21–24,69)
Sannolikheten för terapisvar % (95 % KI) vid cirka ett års (44–60 veckor) behandling «Armstrong AW, Puig L, Joshi A ym. Comparison of Bi...»235. Siffrorna är inte nödvändigtvis jämförbara eftersom de har erhållits från olika undersökningar.
PASI-75 80,0 (75,7–83,7) 85,0 (79,2–89,4) 88,6 (80,6–93,6) 88,2 (84,6–91,1) 90,1 (86,3–92,9)
PASI-90 74,0 (69,3–78,1) 73,9 (69,9–77,5) 71,3 (64,2–77,5) 76,5 (72,1–80,5) 79,4 (75,5–82,9)
Vårdkontinuiteten*
Efter 1 år
Efter 2 år
Efter 3 år
ännu inte känt ännu inte känt ännu inte känt ännu inte känt ännu inte känt ännu inte känt
* Vårdkontinuiteten i registerstudier. Se även tilläggsinformation «Psoriaasipotilaiden hoidossa pysyminen biologisilla lääkkeillä rekisteritutkimuksissa ja muissa pitkän ajan seurantatutkimuksissa»11
  • Patientens associerade sjukdomar ska beaktas i val av systemiskt läkemedel. Se tabell «gvr00091b.pdf»5 som innehåller vägledande rekommendationer.

Psoriasisartrit

Diagnosen psoriasisartrit

Bild 50.

© Riitta Luosujärvi

Bild 51.

© Riitta Luosujärvi

Bild 52.

Sormien kärkijäsenten niveltulehdukset ja kynsimuutokset nivelpsoriaasissa.

Ledinflammationer i de yttersta fingerlederna och nagelförändringar vid ledpsoriasis.

© Riitta Luosujärvi

Bild 53.

© Riitta Luosujärvi

Bild 54.

© Riitta Luosujärvi

Bild 55.

© Riitta Luosujärvi

Bild 56.

© Raimo Suhonen

Bild 57.

© Raimo Suhonen

Bild 58.

© Riitta Luosujärvi

Bild 59.

© Riitta Luosujärvi

Bild 60.

© Riitta Luosujärvi

Laboratoriefynd och bilddiagnostiska fynd

  • Laboratorieundersökningar gagnar inte diagnostiken av psoriasisartrit.
  • Nativröntgen:
    • Nativröntgen används för diagnostik och uppföljning.
    • De radiologiska förändringarna varierar och utvecklas under årens lopp. För mer information se «Nivelpsoriaasin tyypilliset radiologiset muutokset»13.
    • De radiologiska förändringarna är ofta asymmetriska.
    • Hos samma patient kan flera olika radiologiska förändringar ses samtidigt.
  • Ultraljudsundersökning av lederna:
  • Magnetröntgen:
    • För att tolka bilderna krävs förtrogenhet med magnetröntgenundersökningar av stöd- och rörelseorganen.
    • Magnetröntgen visar inflammationsförändringar i lederna tidigare än vanlig röntgen «Offidani A, Cellini A, Valeri G ym. Subclinical jo...»247. Beträffande entesiter möjliggör magnetröntgen undersökning av djupare strukturer än ultraljud. Dessutom gör den det möjligt att upptäcka ödem i benvävnaden i anslutning till insertiter.
    • För yngre patienter (< 45 år) och för patienter med symtom en kort tid, rekommenderas i första hand magnetröntgen av SI-lederna och ryggraden «Mandl P, Navarro-Compán V, Terslev L ym. EULAR rec...»248.
    • Strukturella förändringar orsakade av kronisk inflammation i åratal kan identifieras med nativröntgen.
    • Magnetröntgen rekommenderas inte för uppföljning av ledförändringar.
  • Vid diagnostik av psoriasis är datortomografi och nukleärmedicinska undersökningar sällan nödvändiga, men de används vid behov för att utesluta andra sjukdomar.
  • Se mer information om bilddiagnostik vid psoriasisartrit «Kuvantaminen nivelpsoriaasissa»14.

Psoriasisartritfenotyper och bedömning av inflammationsaktiviteten

Tabell 15. Psoriasisartritfenotyper
Muskuloskeletala sjukdomsformer Hudpsoriasis associerad med psoriasisartrit Associerade sjukdomar
Perifera artriter:
  • Oligoartrit
  • Polyartrit
  • Mutilerande artrit

Axial sjukdom
Entesiter
Daktyliter
Eksem
Nagelförändringar
I anknynting till spondylartropati
  • Uveit
  • Inflammatoriska tarmsjukdomar


Andra associerade sjukdomar
  • Metabolt syndrom, fetma
  • Hypertoni, kardiovaskulära sjukdomar
  • Typ 2-diabetes
  • Hyperlipidemi
  • Fettlever
  • Mentala sjukdomar såsom depression och ångest
Tabell 16. Faktorer associerade med dålig prognos
  • Mycket aktiv sjukdom som försämrar livskvaliteten
  • Polyartrit
  • Snabbt progressiv sjukdom
  • Förhöjda inflammationsvärden
  • Erosiv sjukdom
  • Långvariga skador som försämrar funktionsförmågan
  • Funktionsbegränsande inflammation i flera leder eller i stor utsträckning i ryggraden
  • Daktylit
  • Mono- eller oligoartrit med nagelförändringar

Behandling av psoriasisartrit

  • Behandlingen väljs alltid individuellt i samråd med patienten.
    • För lyckad behandling krävs god behandlingsföljsamhet av patienten. Följsamheten påverkas i synnerhet av den förväntade effekten, av biverkningarna och av säkerheten hos den valda behandlingsformen. En del faktorer med anknytning till behandlingsprocessen påverkar också behandlingsföljsamheten, såsom läkemedlets administreringsväg, frågan huruvida läkemedlet ges på sjukhus eller om patienten doserar det självständigt och behandlingskostnaderna. Se även ytterligare information «Nivelpsoriaasia sairastavien potilaiden kokemuksia ja näkemyksiä»15.

Målsättningarna för behandlingen

  • Målsättningen för behandlingen är att optimera patientens funktionsförmåga och livskvalitet och att förhindra bestående strukturella skador.
  • Dessa mål nås lättare om sjukdomsaktiviteten är så låg som möjligt. På grund av sjukdomens heterogenitet är det svårt att både definiera och uppnå fullständig remission, särskilt om fullständig remission betyder fullständig smärtfrihet och lugn hud.
  • Tills vidare fastställs låg sjukdomsaktivitet (minimal disease activity, MDA) som ett realistiskt behandlingsmål ("treat-to-target") av internationella behandlingsrekommendationer «Kriterier för låg sjukdomsaktivitet (minimal disease activity, MDA) ....»17.
  • Fortfarande är forskningsresultaten knappa gällande nyttan av en behandlingsstrategi som strävar efter låg sjukdomsaktivitet.
Tabell 17. Kriterier för låg sjukdomsaktivitet (minimal disease activity, MDA) «Coates LC, Fransen J, Helliwell PS. Defining minim...»256.
Ömma leder (av 68 leder) ≤ 1
Svullna leder (av 66 leder) ≤ 1
PASI
eller
BSA
≤ 1

≤ 3
Graden av smärta enligt VAS (0–100 mm) ≤ 15
VAS för allmänt mående (0–100 mm) ≤ 20
HAQ ≤ 0,5
Ömma entesitpunkter (bilateralt enligt lokationspunkterna i Leeds Enthesitis Index) ≤ 1
MDA anses föreligga då minst 5/7 kriterier uppfylls.
PASI = Psoriasis Area Severity Index (0–72), BSA = Body Surface Area, hur många procent av kroppen täcks av psoriasisutslag, handflateytan motsvarar cirka 1 %, VAS = Visual Analog Scale 0–100 mm, HAQ = Health Assessment Questionnaire
  • I det kliniska arbetet är det naturligt att sträva efter så god funktionsförmåga, livskvalitet och låg sjukdomsaktivitet som möjligt med beaktande av sjukdomens alla tänkbara fenotyper, patientens läkemedelstolerans och hens associerade sjukdomar.
  • Förutom psoriasisartrit ska de associerade sjukdomarna också behandlas aktivt.
  • God vård förutsätter systematisk uppföljning av terapisvaret.

Uppföljning av terapisvaret

  • Inom specialsjukvården bedöms aktiviteten för alla fenotyper då terapisvaret uppföljs:
    • svullnad och ömhet i 66/68 leder
    • infektionsvärdena
    • patientens helhetsbedömning av sjukdomssituationen och smärtan (VAS 0–100 mm).
    • DAPSA (Disease Activity in PSoriatic Arthrits) Score [DAPSA = TJC (tender joint count/antalet ömma leder) + SJC (swollen joint count/antalet svullna leder) + CRP-värdet + sjukdomsaktiviteten på VAS-skalan 0–10 cm + smärtan på VAS-skalan 0–10 cm].
    • DAPSA:
      • 0–4 = remission
      • 5–14 = låg aktivitet
      • 15–28 = måttlig aktivitet
      • > 28 hög aktivitet.
  • Vid axial sjukdom bedöms dessutom
    • Ryggradsrörligheten (BASMI)
    • BASDAI- och BASFI-enkäter
    • Aktivitetsmätaren ASDAS (Ankylosing Spondylitis Disease Activity Score)
  • Det finns olika mätare för daktyliter och entesiter. Leeds enthesitis index bedömer exempelvis ömhet på 6 lokationer (insertionerna vid akillessenan på båda sidorna, mediala femurkondylen och laterala humerusepikondyler) «Entesiittien arvioiminen nivelpriaasipotilailla (LEI)»61.
  • Svaret på hudpsoriasisbehandlingen kan bedömas enligt en allmän bedömning av läkare eller utifrån en ändring i svårighetsgrad enligt PASI och/eller BSA.
  • Bilddiagnostiska undersökningar används enligt klinisk prövning.
Bild 61.

Leeds enthesitis indeksissä (LEI) arvioidaan arkuutta molemmin puolin akillesjänteen proksimaalisesta insertiosta, reisiluun sisänivelnastasta ja olkaluun ulkosivunastasta.

© Suomalainen Lääkäriseura Duodecim

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel

Traditionella syntetiska antireumatiska läkemedel (disease modifying antirheumatic drugs, csDMARD)

Tabell 18. Detta bör ska beaktas vid sulfasalazinbehandling
Rubrik Bör beaktas
Dos Startdos 500 mg × 2, under de påföljande veckorna ökas dosen till 1 g × 2, vid behov 1 g x 3/dygn
Biverkningar Vanliga: Magbesvär, lindriga symtom i centrala nervsystemet, övergående oligospermi och försämrad spermiemotilitet efter avslutad behandling
Sällsynta: Svårt överkänslighetseksem och allvarliga förändringar i blodbilden
Interaktioner
Kontraindikationer Allergi mot preparatet
Om patienten har allergi mot sulfapreparat är det bäst att inleda exponeringen för sulfasalazin på sjukhus.
Mycket höga kärnantikroppstitrar i blodet ökar risken för SLE.
Användbar kombination Folsyratillskott 1–5 mg/dygn under graviditet «Flint J, Panchal S, Hurrell A ym. BSR and BHPR gui...»259 «https://www.terveyskyla.fi/reumatalo»20
Uppföljningsprov* Liten blodbild (fullständig blodbild), ALAT vecka 3, 6 och 12 och därefter med 3–6 månaders intervall
Se även «http://www.terveysportti.fi/xmedia/shp/shp01174/turvakokeet_ja_tulkinta.html»10, «https://www.terveyskyla.fi/reumatalo/l%C3%A4%C3%A4ke-ja-toimenpideohjeet/l%C3%A4%C3%A4kehoidon-seurantakokeet»11
* Alla nämnda uppföljningsprov behöver inte nödvändigtvis tas av varje patient, utan omfattningen bedöms individuellt.
Tabell 19. Detta bör ska beaktas vid leflunomidbehandling
Rubrik Bör beaktas
Dos 20 mg/dygn
Biverkningar Högt blodtryck, huvudvärk
Eksem, håravfall
Diarré, illamående
Förändringar i levervärdena, minskat antal blodkroppar
Interaktioner Andra lever- och benmärgstoxiska läkemedel som används samtidigt
Kontraindikationer Allergi mot läkemedlet i fråga, svår infektion, funktionsstörning i levern, svårt bristtillstånd i immunsystemet, betydande funktionsstörning i benmärgen, medelsvår eller svår funktionsstörning i njurarna
Graviditet och amning (se tabell «Patienter med psoriasis och psoriasisartrit: systemisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning ...»22)
Samtidig användning av hepatotoxiska läkemedel mot reumatism (t.ex. metotrexat) rekommenderas inte, men de kan med särskild aktsamhet användas under uppföljning av specialistläkare.
Uppföljningsprov* Liten blodbild (fullständig blodbild), ALAT och blodtryck vecka 3, 6 och 12 och därefter med 3–6 månaders intervall
Se även «http://www.terveysportti.fi/xmedia/shp/shp01174/turvakokeet_ja_tulkinta.html»10, «https://www.terveyskyla.fi/reumatalo/l%C3%A4%C3%A4ke-ja-toimenpideohjeet/l%C3%A4%C3%A4kehoidon-seurantakokeet»11
* Alla nämnda uppföljningsprov behöver inte nödvändigtvis tas av varje patient, utan omfattningen bedöms individuellt.

Allmänna principer för användning av biologiska läkemedel, JAK-hämmare och apremilast

Sjukdomens fenotyp och val av behandling

Tabell 20. Arbetsgruppens rekommendation för val av läkemedel för behandling av psoriasisartrit enligt målorgansymtom. Bearbetad från källorna «Gossec L, Baraliakos X, Kerschbaumer A ym. EULAR r...»249, «Singh JA, Guyatt G, Ogdie A ym. Special Article: 2...»250, «Coates LC, Kavanaugh A, Mease PJ ym. Group for Res...»251, «Brüner M, Dige A, Loft AG ym. Spondylitis-psoriasi...»293, «Noviani M, Saffari SE, Tan JL ym. Mortality and ho...»294.
Hudpsoriasis Perifer artrit Entesit Daktylit Axial sjukdom Uveit Inflammatorisk tarmsjukdom Radiologisk progression
Metotrexat ++ + - - - + + -
Apremilast + + ++ ++ ? ? - -
JAK-hämmare +(+) ++ ++ ++ ++ ? ++UC ++
TNF-hämmare ++ +++ ++ ++ +++ +++* +++* ++
IL-23-hämmare +++ ++ ++ ++ - ? + ?
IL-17-hämmare +++ +++ ++ ++ +++ ? - ++
Ustekinumab ++ ++ ++ ++ ++ ? +++ ++
Abatacept - + ? ? - ? - +
+ = kliniskt påvisad effekt
? = bristande eller motstridig information
? = rekommenderas inte
UC = ulcerös kolit
* Andra TNF-hämmare än etanercept

Riktade syntetiska antireumatiska läkemedel (targeted synthetic disease-modifying antirheumatic drugs, tsDMARD)

JAK-hämmare

Tabell 21. Dosering av apremilast och JAK-hämmare vid psoriasisartrit samt uppföljning av behandlingen
Dos Oönskade händelser Uppföljning Effektmål Obs.
Apremilast Gradvis titrering av dosen till 30 mg x 2 Mag-tarmkanalssymtom Labprov behövs inte för uppföljning fosfodiesteras-4 hämmare (PDE4)
Tofacitinib 5 mg x 2 Övre luftvägsinfektioner
Huvudvärk
Ökad infektionsbenägenhet (särskilt herpes zoster)
Neutro- och lymfopeni
Fullständig blodbild, ALAT vecka 3, 6 och 12 efter start och i fortsättningen med 3–6 månaders intervall, lipider efter 3 månader Januskinas 1/3-hämmare (JAK1/3) Används med försiktighet för behandling av patienter med ökad risk för lung- och ventrombos
Upadacitinib 15 mg x 1 Övre luftvägsinfektioner
Illamående
Ökad infektionsbenägenhet (särskilt herpes zoster)
Neutropeni
Fullständig blodbild, ALAT vecka 3, 6 och 12 efter start och i fortsättningen med 3–6 månaders intervall,
lipider efter 3 månader
Januskinas 1-hämmare (JAK1) Används med försiktighet för behandling av patienter med ökad risk för lung- och ventrombos

Biologiska läkemedel

Kirurgisk behandling

  • Behandlingen är densamma som vid ledgångsreumatism. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Nivelreuma «Nivelreuma»2 (på finska).

Patientperspektiv på behandlingen av psoriasisartrit

Rehabilitering vid psoriasisartrit

  • Syftet med såväl rehabiliteringen som behandlingen är att främja patientens funktions- och arbetsförmåga samt välbefinnande. Behandlingen och rehabiliteringen stöder varandra.
  • I God medicinsk praxis-rekommendationen för ledgångsreumatism behandlas rehabilitering vid ledgångsreumatism. Samma principer gäller för rehabilitering vid psoriasisartrit. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Nivelreuma avsnitt Nivelreuman hoito, Kuntoutus «Nivelreuma»2 (på finska).
  • Se även Hälsobyns Rehabiliteringshus «https://www.terveyskyla.fi/kuntoutumistalo/sv»24.

Specialfall

Psoriasis och graviditet

Tabell 22. Patienter med psoriasis och psoriasisartrit: systemisk läkemedelsbehandling under graviditet och amning «Sihvonen S, Pertovaara M. Reumasairaudet raskauden...»310
Behandling Graviditet Tilläggsinformation Amning
Systemiska kortikosteroider Tillåtet Minsta möjliga dos, särskilt under första trimestern Tillåtet
Paracetamol Tillåtet I mån av möjlighet ska regelbunden och långvarig användning undvikas Tillåtet
Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel
icke-selektiva Kan övervägas Regelbunden användning bör i mån av möjlighet undvikas under första trimestern. Mot slutet av graviditeten ska läkemedlet inte alls användas upprepade gånger eller regelbundet. Tillåtet
COX-2-hämmare selektiva Förbjudet Celekoxib tillåtet
Primära systemiska läkemedel
Acitretin Förbjudet Teratogen, karenstid 3 år Förbjudet
Leflunomid Förbjudet Kom ihåg: metod för eliminering av läkemedlet ur kroppen Förbjudet
Metoxisalen Rekommenderas inte Otillräcklig information Rekommenderas inte
Metotrexat Förbjudet Teratogen, karenstid 3 mån. Förbjudet
Ciklosporin Tillåtet Tillåtet
Sulfasalazin Tillåtet Folsyratillskott 0,4–1 mg/dygn rekommenderas under graviditet «Flint J, Panchal S, Hurrell A ym. BSR and BHPR gui...»259 Tillåtet
Sekundära systemiska läkemedel
Adalimumab Kan övervägas Avslutas helst före graviditetsvecka 20 Tillåtet
Abatacept Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Apremilast Förbjudet Förbjudet
Brodalumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Dimetylfumarat Förbjudet Förbjudet
Etanercept Kan övervägas Avslutas helst före graviditetsvecka 30–32 Tillåtet
Golimumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Guselkumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Ixekizumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Infliximab Kan övervägas Avslutas helst före graviditetsvecka 20 Tillåtet
Risankizumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Sekukinumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Certolizumab pegol Tillåtet Passerar inte moderkakan och utsöndras inte i bröstmjölken Tillåtet
Tildrakizumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Tofacitinib Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Upadacitinib Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Ustekinumab Rekommenderas inte Tillsvidare lite erfarenhet Rekommenderas inte
Män behöver inte avbryta följande läkemedel då de används i reumatologiska doser och familjetillökning planeras: metotrexat, ciklosporin, leflunomid, apremilast, tofacitinib, upadacitinib eller biologiska läkemedel. Sulfasalazin kan försämra fertiliteten hos män, men effekten är övergående och försvinner vanligtvis inom 2 veckor till 2 månader efter att användningen av läkemedlet upphört «https://www.terveyskyla.fi/reumatalo»20.

Behandling av hudpsoriasis hos barn

Bild 62.

© Raimo Suhonen

Bild 63.

© Raimo Suhonen

Lokalbehandling

  • Se även avsnittet Behandling av hudpsoriasis/Lokalbehandling.
  • Keratolytika:
    • Ex tempore-preparat som innehåller urea eller mjölksyra (3–5 % i fet bassalva) är användbara.
    • Salicylsyrapreparat:
      • När barn behandlas ska risken för salicylism beaktas. Se Konsultation i klinisk farmakologi nr 3208 om säkerhet vid användning av salicylatsalvor på barn «hoi50062c.pdf»7.
      • För barn under skolåldern används preparaten endast på små hudområden (t.ex. i hårbottnen) och med en halt på högst 0,5 % «Sticherling M, Augustin M, Boehncke WH ym. Therapy...»316.
      • Preparaten används inte på barn under 2 år. Se Konsultation i klinisk farmakologi nr 3208 om säkerhet vid användning av salicylatsalvor på barn «hoi50062c.pdf»7.
  • Kortikosteroidsalvor:
    • Användningen ska begränsas till behandling av akuta inflammatoriska faser.
    • Kortikosteroidsalvor i grupp I–II (III) används (d.v.s. milda preparat gynnas).
    • Upprepad användning av kortikosteroidsalvor ska undvikas «Kortikosteroidivoiteet psoriaasin hoidossa»4.
  • D-vitaminderivat:
    • Kalcipotriolsalva är relativt effektiv jämfört med placebo «Kalsipotrioli saattaa olla tehokas (PASI-alenema 60 %) lasten psoriaasin paikallishoidossa.»C.
      • Efter flera veckors behandling (8–40 veckor) reduceras PASI-indexet med ca 60 %.
      • Kalcipotriolsalva används på högst 30 % av hudytan.
      • De rekommenderade doserna får inte överskridas.
      • Mängden kalcipotriolsalva som används på barn över 12 år får inte överstiga 75 gram per vecka och på barn mellan 6 och 12 år 50 gram per vecka.
      • På barn under 6 år används kalcipotriolsalva endast under specialistläkarkontroll.
      • Tillgången begränsar användningen.
    • Användningen av kalcitriolpreparat för behandling av personer under 18 år har inte undersökts på ett tillförlitligt sätt, men terapisvaret och säkerheten torde motsvara kalcipotriol «de Jager ME, de Jong EM, van de Kerkhof PC ym. Eff...»317.
  • Kalcineurinhämmare:
    • Takrolimus i en halt på 0,1% verkar vara ett effektivt och säkert behandlingsalternativ för barnpatienter, särskilt för behandling av psoriasis i ansikte och hudveck «de Jager ME, de Jong EM, van de Kerkhof PC ym. Eff...»317. Takrolimuspreparat är inte FPA-ersatta när indikationen är psoriasis.

UV-fototerapi

Systemiska och biologiska läkemedel

Psoriasisartrit hos barn

Kriterier och klassificering

  • ILAR-kriterierna (International League of Associations for Rheumatology) för barnreuma uppfylls när artrit konstateras hos en patient under 16 års ålder, när den pågått i minst 6 veckor och när någon särskild orsak till artriten inte kan påvisas. Barnreuma delas enligt klassificeringskriterierna in i sex specifika subtyper samt en grupp som inte kan klassificeras «Petty RE, Southwood TR, Manners P ym. Internationa...»324.
  • Psoriasisartrit hos barn är en av undertyperna av barnreuma. ILAR-kriterierna är följande:
    • Patienten med barnreuma har psoriasisartrit då hen har antingen artrit och hudpsoriasis eller artrit och 2 av följande:
      • daktylit
      • nagelförändringar förenliga med psoriasis
      • psoriasis hos släkting i första ledet.
    • Kriterier som exkluderar psoriasisartrit hos barn och som antyder annan specifik typ av barnreuma, t.ex. entesitartrit eller seropositiv barnreuma eller barnreuma med allmänna symtom, är bl.a.:
      • RF+
      • pojke som insjuknat efter 6 års ålder och är HLA-B27-positiv
      • HLA-B27-associerad spondylartrit hos släkting i första ledet
      • kriterierna för två subtyper uppfylls samtidigt.
  • Ändringar till klassificeringskriterierna för barnreuma har föreslagits, emedan en del av patienterna har drag av flera sjukdomstyper. När eksklusionskriterierna tillämpas stringent blir inte mindre än 20–30 % av patienterna med barnreuma oklassificerade.
    • Eksklusionskriteriernas inverkan på subtypen av barnreuma har undersökts i en kanadensisk studie med 162 barn med barnreuma. Av patienterna med barnreuma hade 67 % (57/85) en släkting i första ledet psoriasis och detta var orsaken till att diagnosen för dessa barn blev ospecificerad barnreumatism. Om psoriasis hos släktingar i första ledet inte beaktades som kriterium, klassificerades 14,3 % (11/77) av patienterna inte längre i kategorin psoriasisartrit.
  • Psoriasisartrit hos barn har ansetts ha en mycket varierande sjukdomsbild och har inte tidigare observerats skilja sig tydligt från andra barnreumatiska subtyper vad gäller prognos och karakteristika såsom fenotyp, sjukdomsförlopp, förekomst av uveit, terapisvar och prognos «Butbul Aviel Y, Tyrrell P, Schneider R ym. Juvenil...»325.
    • I en nordisk studie var prognosen för psoriasisartrit hos barn dock sämre än för andra typer av barnreuma och sjukdomen var mer sällan i remission än andra typer. Tecken på dålig prognos var hudpsoriasis, daktylit, stort antal inflammatoriska leder och psoriasis hos en släkting i första ledet «Ekelund M, Aalto K, Fasth A ym. Psoriasis and asso...»326.
  • Vid psoriasisartrit hos barn kan man urskilja två subgrupper enligt ålder. I båda dessa subtyper har patienterna många daktyliter, vilket skiljer dessa subtyper från andra barnreumatiska subtyper.
  • Den form av psoriasisartrit hos barn som börjar i unga år påminner om de kärnantikroppspositiva subtyperna av barnreuma, medan den form som debuterar sent har drag av spondylartrit och påminner om psoriasisartrit hos vuxna typ spondylartropati.
  • Enligt en studie var kategorierna oligoartrit och psoriasisartrit bland barnpatienter under 5 år som insjuknade i psoriasisartrit klart olika till sin sjukdomsbild trots en viss överlappning «Stoll ML, Nigrovic PA, Gotte AC ym. Clinical compa...»327.
  • Det amerikanska pediatriska psoriasisartritmaterialet stödde tanken om två olika sjukdomsbilder bland barn under 4 år respektive barn över 4 år. Det var inte möjligt att diagnostisera alla fall av psoriasisartrit hos barn genom att tillämpa ILAR-kriterierna, där CASPAR-kriterierna för vuxna hade tillämpats. Detta beror främst på exklusionskriterierna som hänför sig till entesitartriterna hos barn «Zisman D, Gladman DD, Stoll ML ym. The Juvenile Ps...»328.

Särdrag

  • Hos barn med psoriasisartrit kommer artriten ofta många år före hudutslaget. Bland 119 kanadensiska patienter kom utslaget före artriten hos 32 % av patienterna, 29 % av patienterna hade samtidiga manifestationer och hos 39 % kom artriten först och hudsymtomen flera år senare «Butbul Aviel Y, Tyrrell P, Schneider R ym. Juvenil...»325.
  • Daktylit förekommer åtminstone hos 20–40 % av patienterna, om sjukdomen börjar före 6 års ålder «Stoll ML, Zurakowski D, Nigrovic LE ym. Patients w...»329.
  • Vid psoriasisartrit hos barn kan man särskilja andra subtyper av barnreuma «Butbul Aviel Y, Tyrrell P, Schneider R ym. Juvenil...»325.
    • Den vanligaste subtypen (55 %) var sjukdom som debuterade oligoartikulärt. Den avancerade och blev polyartrikulär hos en tredjedel av patienterna.
    • Bland patienterna vars sjukdom kännetecknades av polyartrit (inklusive avancerad oligoartrit) (46 %) var sjukdomsförloppet svårare och prognosen sämre än för patienterna i andra subtyper. Hos barn konstaterades kontrakturer oftare och tiden till inaktiv sjukdom blev längre. Typiska drag för denna sjukdomstyp var symmetriska inflammationer i de små lederna och i handledslederna och behov av DMARD-behandling.
    • 13 % av patienterna hade drag av barnreuma av entesittyp (bl.a. sakroilit).

Behandling

  • Behandlingen av psoriasisartrit hos barn genomförs individuellt under övervakning av specialist enligt samma principer som behandlingen av andra subtyper av barnreuma «Kröger L, Vähäsalo P, Tynjälä P ym. [Medical treat...»330.
    • Barnpatienter med psoriasisartrit har inte undersökts separat, utan dessa patienter kommer med i en del behandlingsstudier av barnreuma. För behandlingen av psoriasisartrit hos barn tillämpas resultaten som erhållits i barnreumastudier.
    • Materialet är litet och målet är i allmänhet att utreda läkemedelssäkerheten.
  • Vid bedömning av terapisvaret bör man använda kliniskt betydande läkningsresultat.
  • Den viktigaste skillnaden i fråga om vaccinationer av barn jämfört med anvisningarna för vuxna är att man strävar efter att ge barnen åtminstone de levande primärvaccinerna (MPR och vid behov vattkoppsvaccin) innan behandling med metotrexat inleds.
  • Metotrexat:
    • Metotrexat är det primära läkemedlet för behandling av reuma hos barn,
      • när terapisvaret vid behandling av psoriasisartrit typ oligoartrit enbart med intraartikulära injektioner och antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel blir otillräckligt,
      • oftast när det är fråga om psoriasisartrit typ polyartrit.
    • Det finns inga separata undersökningar om behandling av psoriasisartrit med metotrexat hos barn. Metotrexat har dock visat sig vara effektivt både vid oral och subkutan administration, men biverkningarna ökar i takt med att dosen ökar «Ruperto N, Murray KJ, Gerloni V ym. A randomized t...»331.
    • Se även tabell «Detta bör beaktas vid metotrexatbehandling...»4 Detta bör beaktas vid metotrexatbehandling.
  • Sulfasalazin:
  • Leflunomid:
  • Hydroxiklorokin:
    • Hydroxiklorokin används ibland vid barnreuma, främst för behandling av lindriga sjukdomsformer och i kombination med andra antireumatika.
  • Kortikosteroider:
    • Kortikosteroidpreparat andvänds vid behov lokalt för behandling av barnreuma i form av intraartikulära injektioner. Kortikosteroider används också oralt i små doser i svåra sjukdomsformer som överbryggande behandling vid introduktion av nya antireumatika, vid byte av läkemedel eller vid behandling av artrit i halskotpelaren.
  • Biologiska läkemedel:
    • Adalimumab, etanercept, golimumab, tocilizumab (IL-6-blockerare) och abatacept är i Finland officiellt indicerade för behandling av barnreuma med undantag för den subtyp som associeras med allmänna symtom. Infliximab används också allmänt «Tynjälä P, Vähäsalo P, Tarkiainen M ym. Aggressive...»334.
    • Adalimumab:
    • Randomiserade läkemedelprövningar med pediatriska patienter (som inkluderade icke-psoriasisartritpatienter) visade att säkerhetsprofilen för adalimumab i alla dessa indikationer var lika. Till exempel var svåra infektioner sällsynta och inga maligna sjukdomar förekom «Horneff G, Seyger MMB, Arikan D ym. Safety of Adal...»336.
    • Etanercept:
      • En öppen studie har publicerats omfattande 29 patienter med psoriasisartrit som ingick i datamaterialet med barnreumapatienter. Vid 2 års uppföljning hade 83 % uppnått ACRpedi70-respons och 24 % hade inaktiv sjukdom «Constantin T, Foeldvari I, Vojinovic J ym. Two-yea...»337.
      • Effekt- och säkerhetsresultatet av etanercept bekräftades av en öppen 6 års uppföljningsstudie (CLIPPER) med 23 patienter med psoriasisartrit. Cirka 70 % av patienterna bibehöll ACRpedi70-responsen och cirka 25 % hade inaktiv sjukdom «Foeldvari I, Constantin T, Vojinovic J ym. Etanerc...»338.
      • Effekt- och säkerhetsresultatet bekräftas också av en öppen registerstudie med 18 patienter «Otten MH, Prince FH, Ten Cate R ym. Tumour necrosi...»339 och 127 patienter «Windschall D, Müller T, Becker I ym. Safety and ef...»340.
      • En jämförande studie av tre behandlingsstrategier visade att kombinationen metotrexat och etanercept har bättre effekt än DMARD-monoterapi (metotrexat eller sulfasalazin) eller överbryggande behandling med metotrexat och prednisolon. Undersökningen omfattade 94 patienter med barnreuma, varav 16 hade psoriasisartrit. Efter tre månaders behandling uppnåddes ACRpedi50 av 53 % av patienterna i gruppen som fått metotrexat och etanercept, av 31 % i gruppen som fått metotrexat och prednisolon och av 38 % i gruppen som fått metotrexat eller sulfasalazin (p=0,19). ACRpedi70 uppnåddes hos 47 %, 19 % och 25 % (p=0,04) «Hissink Muller PC, Brinkman DM, Schonenberg D ym. ...»341.
      • I en annan behandlingsstrategistudie randomiserades 85 patienter med barnreuma typ polyartrit (inte psoriasisartrit, men en släkting i första ledet fick ha psoriasis) i två grupper: metotrexat s.c., prednison och etanercept eller metotrexat s.c., prednisonplacebo och etanerceptplacebo. Behandlingen inleddes senast inom 1 år efter diagnos. Vid sex månaders uppföljning konstaterades inaktiv sjukdom hos 40 % i kombinationsbehandlingsgruppen och hos 23 % i metotrexatgruppen (p = 0,088). Motsvarande siffror för 12 månader var 73 % och 58 % (p = 0,053) «Wallace CA, Giannini EH, Spalding SJ ym. Trial of ...»342.
    • Golimumab:
      • I en behandlingsstudie med barnreumapatienter med den polyartikulära sjuksdomsformen, där också lämpliga patienter med psoriasisartrit ingick, var golimumab effektivt, men 3 månader efter att medicineringen avslutats skilde sig antalet relapsfall inte längre mellan dem som fått verksamt ämne och dem som fått placebo. Golimumab ledde till att barnreuma typ polyartrit förbättrades, även om det primära målet inte uppnåddes i RCT-undersökningen. Läkemedlet tolererades väl av patienterna och några överraskande biverkningar förekom inte «Brunner HI, Ruperto N, Tzaribachev N ym. Subcutane...»343.
    • Infliximab:
    • Tocilizumab:
      • Tocilizumab har visat sig vara effektivt för behandling av barnreuma med allmänna symtom och barnreuma typ polyartrit «De Benedetti F, Brunner HI, Ruperto N ym. Randomiz...»344, «Brunner HI, Ruperto N, Zuber Z ym. Efficacy and sa...»345.
      • I en tvåårig kohortundersökning (56 barnreumapatienter i åldern 2–17 år med seropositiv eller seronegativ polyartrit eller avancerande oligoartrit, inga patienter med psoriasisartrit) ökade andelen patienter med låg sjukdomsaktivitet (JADAS10 ≤ 3,9) från 18 % till 58 % vid 1 års uppföljning och till 84 % vid 2 års uppföljning. Andelen patienter med inaktiv sjukdom (JADAS10 ≤ 0,7) ökade på motsvarande sätt från 2 % till 19 % och till 44 % och andelen patienter med kliniskt inaktiv sjukdom (Wallaces preliminära kriterier) ökade från 2 % till 28 % och till 46 %. Allvarliga biverkningar förekom som väntat: 12,9/100 patientår «Grönlund MM, Remes-Pakarinen T, Kröger L ym. Effic...»346.
    • Abatacept
      • I en öppen uppföljningsstudie som gällde patienter med barnreuma typ polyartrit (n = 190) påvisades att den uppnådda behandlingseffekten kvarstår i 7 år. Även de som fick placebo i början svarade på behandling med abatacept. Enligt intention-to- treat-analys uppnådde 27,4 % ACRpedi70-respons och hos 16,3 % var sjukdomen inaktiv «Lovell DJ, Ruperto N, Mouy R ym. Long-term safety,...»347.

Ekonomisk information

Nivåstrukturering av vården

Diagnostik och nivåstrukturering av vården av hudpsoriasis

  • För diagnostik och nivåstrukturering av vården av hudpsoriasis se diagram «Nivåstrukturering av vården vid hudpsoriasis»1.
  • Inom primärvården behandlas följande patienter utan specialistkonsultation:
    • psoriasis hos vuxna patienter,
      • som kan kontrolleras med ändamålsenlig lokalbehandling
      • som inte orsakar problem med arbetsförmågan
      • som inte har ledsymtom.
  • Utredningen och behandlingen av andra sjukdomar och riskfaktorer ska påbörjas redan före konsultationen inom specialsjukvården. Centrala är
  • Patienten remitteras till specialsjukvården när
    • det är fråga om snabbt expanderande, omfattande eller svår psoriasis
    • det är fråga om hudpsoriasis hos barn eller misstanke om detta
    • det är fråga om begränsad psoriasis som
      • inte reagerar på lämplig lokalbehandling (för bekräftelse av diagnosen)
      • orsakar problem med arbetsförmågan (t.ex. psoriasis i handflatan)
      • orsakar oskälig subjektiv olägenhet (t.ex. psoriasis i ansiktet).
    • det behövs mer information om handledning av patienten eller hens sjukdom
    • det är fråga om överkonsumtion eller beroende av starka kortikosteroidsalvor.
  • Efter specialistläkarkonsultation
    • följs patienten upp inom primärvården såvida inte utslaget kräver UV-ljusbehandling eller systemisk medicinering.

Diagnostik och nivåstrukturering av vården vid psoriasisartrit

  • Diagnosen psoriasisartrit och bedömningen av vårdbehovet görs av specialist förtrogen med psoriasisartrit.
  • Inom primärvården behandlas följande patienter utan specialistkonsultation:
    • psoriasisartrit med lindriga symtom.
      • Behandlas med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och intraartikulära kortikosteroidinjektioner.
  • Specialsjukvården ska konsulteras om det är fråga om
    • artrit som blir långvarig eller svår och som inte svarar på antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel och lokala kortikosteroidinjektioner (2–3 gånger)
    • färsk polyartrit
    • en sjukdomsform som påminner om ankyloserande spondylit
    • psoriasisartrit hos barn eller misstanke om detta
    • psoriasisartrit hos gravida kvinnor eller hos kvinnor som planerar graviditet.
  • Efter konsultation med specialistläkare:
    • När terapeutisk balans har uppnåtts kan behandlingen och uppföljningen av en vuxen patient överföras till primärvården.
      • Innan vårdansvaret överförs rekommenderas att specialistläkaren och den läkare inom primärvården som ansvarar för patienten samarbetar i form av mellanbedömningar (s.k. delat behandlingsansvar).
      • Då terapisvaret försämras och då patientens symtom tilltar, konsulteras specialsjukvården.
    • Uppföljningen av patienter som får biologisk läkemedelsbehandling och behandling med JAK-hämmare sker inom specialsjukvården.
    • Regionala förfaranden för nivåstruktureringen av behandlingen (vårdkedjorna) kan avvika från denna rekommendation.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Dermatologförening och Reumatologisk Förening i Finland rf

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Psoriaasi ja nivelpsoriaasi»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Robert Paul

Litteratur

Psoriasis och psoriasisartrit. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Finlands Dermatologförening och Reumatologisk Förening i Finland rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2023 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»26

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Mälkonen T, Suomela S. [What do we know about pathogenesis of psoriasis?]. Duodecim 2011;127:1579-89 «PMID: 21995128»PubMed
  2. Matikainen S, Jokiranta S, Eklund KK. [Role of cytokines and their blocking in immune-mediated inflammatory diseases]. Duodecim 2016;132:349-54 «PMID: 27017787»PubMed
  3. Global report on psoriasis. World Health Organization 2016. ISBN 978 92 4 156518 9. 2016
  4. Petty RE, Southwood TR, Manners P ym. International League of Associations for Rheumatology classification of juvenile idiopathic arthritis: second revision, Edmonton, 2001. J Rheumatol 2004;31:390-2 «PMID: 14760812»PubMed
  5. Felson DT, Anderson JJ, Boers M ym. American College of Rheumatology. Preliminary definition of improvement in rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 1995;38:727-35 «PMID: 7779114»PubMed
  6. Giannini EH, Ruperto N, Ravelli A ym. Preliminary definition of improvement in juvenile arthritis. Arthritis Rheum 1997;40:1202-9 «PMID: 9214419»PubMed
  7. Carlin CS, Feldman SR, Krueger JG ym. A 50% reduction in the Psoriasis Area and Severity Index (PASI 50) is a clinically significant endpoint in the assessment of psoriasis. J Am Acad Dermatol 2004;50:859-66 «PMID: 15153885»PubMed
  8. Gordon KB, Feldman SR, Koo JY ym. Definitions of measures of effect duration for psoriasis treatments. Arch Dermatol 2005;141:82-4 «PMID: 15655149»PubMed
  9. Parisi R, Symmons DP, Griffiths CE ym. Global epidemiology of psoriasis: a systematic review of incidence and prevalence. J Invest Dermatol 2013;133:377-85 «PMID: 23014338»PubMed
  10. Danielsen K, Olsen AO, Wilsgaard T ym. Is the prevalence of psoriasis increasing? A 30-year follow-up of a population-based cohort. Br J Dermatol 2013;168:1303-10 «PMID: 23374051»PubMed
  11. Svensson A, Ofenloch RF, Bruze M ym. Prevalence of skin disease in a population-based sample of adults from five European countries. Br J Dermatol 2018;178:1111-1118 «PMID: 29247509»PubMed
  12. Egeberg A, Andersen YMF, Thyssen JP. Prevalence and characteristics of psoriasis in Denmark: findings from the Danish skin cohort. BMJ Open 2019;9:e028116 «PMID: 30898836»PubMed
  13. Burden-Teh E, Thomas KS, Ratib S ym. The epidemiology of childhood psoriasis: a scoping review. Br J Dermatol 2016;174:1242-57 «PMID: 26928555»PubMed
  14. Tollefson MM, Crowson CS, McEvoy MT ym. Incidence of psoriasis in children: a population-based study. J Am Acad Dermatol 2010;62:979-87 «PMID: 19962785»PubMed
  15. Huerta C, Rivero E, Rodríguez LA. Incidence and risk factors for psoriasis in the general population. Arch Dermatol 2007;143:1559-65 «PMID: 18087008»PubMed
  16. Icen M, Crowson CS, McEvoy MT ym. Trends in incidence of adult-onset psoriasis over three decades: a population-based study. J Am Acad Dermatol 2009;60:394-401 «PMID: 19231638»PubMed
  17. Henseler T, Christophers E. Psoriasis of early and late onset: characterization of two types of psoriasis vulgaris. J Am Acad Dermatol 1985;13:450-6 «PMID: 4056119»PubMed
  18. Lønnberg AS, Skov L, Duffy DL ym. Genetic Factors Explain Variation in the Age at Onset of Psoriasis: A Population-based Twin Study. Acta Derm Venereol 2016;96:35-8 «PMID: 26073043»PubMed
  19. Vogel SA, Yentzer B, Davis SA ym. Trends in pediatric psoriasis outpatient health care delivery in the United States. Arch Dermatol 2012;148:66-71 «PMID: 21931013»PubMed
  20. Gelfand JM, Gladman DD, Mease PJ ym. Epidemiology of psoriatic arthritis in the population of the United States. J Am Acad Dermatol 2005;53:573 «PMID: 16198775»PubMed
  21. Madland TM, Apalset EM, Johannessen AE ym. Prevalence, disease manifestations, and treatment of psoriatic arthritis in Western Norway. J Rheumatol 2005;32:1918-22 «PMID: 16206347»PubMed
  22. Wilson FC, Icen M, Crowson CS ym. Time trends in epidemiology and characteristics of psoriatic arthritis over 3 decades: a population-based study. J Rheumatol 2009;36:361-7 «PMID: 19208565»PubMed
  23. Kaipiainen-Seppänen O. Incidence of psoriatic arthritis in Finland. Br J Rheumatol 1996;35:1289-91 «PMID: 9010058»PubMed
  24. Alamanos Y, Voulgari PV, Drosos AA. Incidence and prevalence of psoriatic arthritis: a systematic review. J Rheumatol 2008;35:1354-8 «PMID: 18464305»PubMed
  25. Wilson FC, Icen M, Crowson CS ym. Incidence and clinical predictors of psoriatic arthritis in patients with psoriasis: a population-based study. Arthritis Rheum 2009;61:233-9 «PMID: 19177544»PubMed
  26. Prey S, Paul C, Bronsard V ym. Assessment of risk of psoriatic arthritis in patients with plaque psoriasis: a systematic review of the literature. J Eur Acad Dermatol Venereol 2010;24 Suppl 2:31-5 «PMID: 20443998»PubMed
  27. Christophers E, Barker JN, Griffiths CE ym. The risk of psoriatic arthritis remains constant following initial diagnosis of psoriasis among patients seen in European dermatology clinics. J Eur Acad Dermatol Venereol 2010;24:548-54 «PMID: 19874432»PubMed
  28. Gladman DD, Shuckett R, Russell ML ym. Psoriatic arthritis (PSA)--an analysis of 220 patients. Q J Med 1987;62:127-41 «PMID: 3659255»PubMed
  29. Berntson L, Andersson Gäre B, Fasth A ym. Incidence of juvenile idiopathic arthritis in the Nordic countries. A population based study with special reference to the validity of the ILAR and EULAR criteria. J Rheumatol 2003;30:2275-82 «PMID: 14528529»PubMed
  30. Savolainen E, Kaipiainen-Seppänen O, Kröger L ym. Total incidence and distribution of inflammatory joint diseases in a defined population: results from the Kuopio 2000 arthritis survey. J Rheumatol 2003;30:2460-8 «PMID: 14677193»PubMed
  31. Virta R, Helenius H, Klaukka T. Lasten reuma yleistyy Suomessa. Suom Lääkäril 2008;63:2806-9
  32. Icen M, Crowson CS, McEvoy MT ym. Trends in incidence of adult-onset psoriasis over three decades: a population-based study. J Am Acad Dermatol 2009;60:394-401 «PMID: 19231638»PubMed
  33. Dand N, Mahil SK, Capon F ym. Psoriasis and Genetics. Acta Derm Venereol 2020;100:adv00030 «PMID: 31971603»PubMed
  34. Lomholt G. Psoriasis. Prevalence, Spontaneous Course, and Genetics; a Census Study on the Prevalence of Skin Diseases on the Faroe Islands. GEC Gad, Copenhagen 1963;
  35. Swanbeck G, Inerot A, Martinsson T ym. Genetic counselling in psoriasis: empirical data on psoriasis among first-degree relatives of 3095 psoriatic probands. Br J Dermatol 1997;137:939-42 «PMID: 9470911»PubMed
  36. Asumalahti K, Saarialho-Kere U, Kere J. [The pathogenesis of psoriasis--investigating the genetics of a multifactorial disease]. Duodecim 2003;119:1517-22 «PMID: 14535024»PubMed
  37. Andressen C, Henseler T. [Inheritance of psoriasis. Analysis of 2035 family histories]. Hautarzt 1982;33:214-7 «PMID: 7096085»PubMed
  38. Mallbris L, Larsson P, Bergqvist S ym. Psoriasis phenotype at disease onset: clinical characterization of 400 adult cases. J Invest Dermatol 2005;124:499-504 «PMID: 15737189»PubMed
  39. Harden JL, Krueger JG, Bowcock AM. The immunogenetics of Psoriasis: A comprehensive review. J Autoimmun 2015;64:66-73 «PMID: 26215033»PubMed
  40. Arakawa A, Siewert K, Stöhr J ym. Melanocyte antigen triggers autoimmunity in human psoriasis. J Exp Med 2015;212:2203-12 «PMID: 26621454»PubMed
  41. Lande R, Botti E, Jandus C ym. The antimicrobial peptide LL37 is a T-cell autoantigen in psoriasis. Nat Commun 2014;5:5621 «PMID: 25470744»PubMed
  42. Cheung KL, Jarrett R, Subramaniam S ym. Psoriatic T cells recognize neolipid antigens generated by mast cell phospholipase delivered by exosomes and presented by CD1a. J Exp Med 2016;213:2399-2412 «PMID: 27670592»PubMed
  43. Gudjonsson JE, Thorarinsson AM, Sigurgeirsson B ym. Streptococcal throat infections and exacerbation of chronic plaque psoriasis: a prospective study. Br J Dermatol 2003;149:530-4 «PMID: 14510985»PubMed
  44. Seville RH. Stress and psoriasis: the importance of insight and empathy in prognosis. J Am Acad Dermatol 1989;20:97-100 «PMID: 2643644»PubMed
  45. Naldi L, Peli L, Parazzini F ym. Family history of psoriasis, stressful life events, and recent infectious disease are risk factors for a first episode of acute guttate psoriasis: results of a case-control study. J Am Acad Dermatol 2001;44:433-8 «PMID: 11209111»PubMed
  46. Li WQ, Qureshi AA, Schernhammer ES ym. Rotating night-shift work and risk of psoriasis in US women. J Invest Dermatol 2013;133:565-7 «PMID: 22931920»PubMed
  47. Dominguez PL, Han J, Li T ym. Depression and the risk of psoriasis in US women. J Eur Acad Dermatol Venereol 2013;27:1163-7 «PMID: 23030685»PubMed
  48. Wu S, Li WQ, Han J ym. Hypercholesterolemia and risk of incident psoriasis and psoriatic arthritis in US women. Arthritis Rheumatol 2014;66:304-10 «PMID: 24504802»PubMed
  49. Naldi L, Chatenoud L, Linder D ym. Cigarette smoking, body mass index, and stressful life events as risk factors for psoriasis: results from an Italian case-control study. J Invest Dermatol 2005;125:61-7 «PMID: 15982303»PubMed
  50. Setty AR, Curhan G, Choi HK. Obesity, waist circumference, weight change, and the risk of psoriasis in women: Nurses' Health Study II. Arch Intern Med 2007;167:1670-5 «PMID: 17698691»PubMed
  51. Wolk K, Mallbris L, Larsson P ym. Excessive body weight and smoking associates with a high risk of onset of plaque psoriasis. Acta Derm Venereol 2009;89:492-7 «PMID: 19734975»PubMed
  52. Li W, Han J, Choi HK ym. Smoking and risk of incident psoriasis among women and men in the United States: a combined analysis. Am J Epidemiol 2012;175:402-13 «PMID: 22247049»PubMed
  53. Setty AR, Curhan G, Choi HK. Smoking and the risk of psoriasis in women: Nurses' Health Study II. Am J Med 2007;120:953-9 «PMID: 17976422»PubMed
  54. Poikolainen K, Reunala T, Karvonen J ym. Alcohol intake: a risk factor for psoriasis in young and middle aged men? BMJ 1990;300:780-3 «PMID: 1969757»PubMed
  55. Qureshi AA, Dominguez PL, Choi HK ym. Alcohol intake and risk of incident psoriasis in US women: a prospective study. Arch Dermatol 2010;146:1364-9 «PMID: 20713772»PubMed
  56. Ockenfels HM. [Trigger factors for psoriasis]. Hautarzt 2003;54:215-23 «PMID: 12634989»PubMed
  57. Poikolainen K, Reunala T, Karvonen J. Smoking, alcohol and life events related to psoriasis among women. Br J Dermatol 1994;130:473-7 «PMID: 8186112»PubMed
  58. Keller JJ, Wu CS, Lin HC. Increased risk of psoriasis following chronic rhinosinusitis without nasal polyps: a population-based matched-cohort study. Br J Dermatol 2013;168:289-94 «PMID: 23013326»PubMed
  59. Thorleifsdottir RH, Eysteinsdóttir JH, Olafsson JH ym. Throat Infections are Associated with Exacerbation in a Substantial Proportion of Patients with Chronic Plaque Psoriasis. Acta Derm Venereol 2016;96:788-91 «PMID: 26984718»PubMed
  60. Dika E, Varotti C, Bardazzi F ym. Drug-induced psoriasis: an evidence-based overview and the introduction of psoriatic drug eruption probability score. Cutan Ocul Toxicol 2006;25:1-11 «PMID: 16702050»PubMed
  61. Harrison MJ, Dixon WG, Watson KD ym. Rates of new-onset psoriasis in patients with rheumatoid arthritis receiving anti-tumour necrosis factor alpha therapy: results from the British Society for Rheumatology Biologics Register. Ann Rheum Dis 2009;68:209-15 «PMID: 18385277»PubMed
  62. Shmidt E, Wetter DA, Ferguson SB ym. Psoriasis and palmoplantar pustulosis associated with tumor necrosis factor-a inhibitors: the Mayo Clinic experience, 1998 to 2010. J Am Acad Dermatol 2012;67:e179-85 «PMID: 21752492»PubMed
  63. Guerra I, Algaba A, Pérez-Calle JL ym. Induction of psoriasis with anti-TNF agents in patients with inflammatory bowel disease: a report of 21 cases. J Crohns Colitis 2012;6:518-23 «PMID: 22398059»PubMed
  64. Brauchli YB, Jick SS, Curtin F ym. Association between beta-blockers, other antihypertensive drugs and psoriasis: population-based case-control study. Br J Dermatol 2008;158:1299-307 «PMID: 18410416»PubMed
  65. Karason A, Love TJ, Gudbjornsson B. A strong heritability of psoriatic arthritis over four generations--the Reykjavik Psoriatic Arthritis Study. Rheumatology (Oxford) 2009;48:1424-8 «PMID: 19741010»PubMed
  66. Green A, Shaddick G, Charlton R ym. Modifiable risk factors and the development of psoriatic arthritis in people with psoriasis. Br J Dermatol 2020;182:714-720 «PMID: 31209855»PubMed
  67. Eder L, Harvey P, Chandran V ym. Gaps in Diagnosis and Treatment of Cardiovascular Risk Factors in Patients with Psoriatic Disease: An International Multicenter Study. J Rheumatol 2018;45:378-384 «PMID: 29419462»PubMed
  68. Eder L, Shanmugarajah S, Thavaneswaran A ym. The association between smoking and the development of psoriatic arthritis among psoriasis patients. Ann Rheum Dis 2012;71:219-24 «PMID: 21953342»PubMed
  69. Pezzolo E, Naldi L. The relationship between smoking, psoriasis and psoriatic arthritis. Expert Rev Clin Immunol 2019;15:41-48 «PMID: 30380949»PubMed
  70. Zhao SS, Goodson NJ, Robertson S ym. Smoking in spondyloarthritis: unravelling the complexities. Rheumatology (Oxford) 2020;59:1472-1481 «PMID: 32236486»PubMed
  71. Tsuruta N, Imafuku S, Narisawa Y. Hyperuricemia is an independent risk factor for psoriatic arthritis in psoriatic patients. J Dermatol 2017;44:1349-1352 «PMID: 28691207»PubMed
  72. Neimann AL, Shin DB, Wang X ym. Prevalence of cardiovascular risk factors in patients with psoriasis. J Am Acad Dermatol 2006;55:829-35 «PMID: 17052489»PubMed
  73. Mallbris L, Ritchlin CT, Ståhle M. Metabolic disorders in patients with psoriasis and psoriatic arthritis. Curr Rheumatol Rep 2006;8:355-63 «PMID: 16973109»PubMed
  74. Husted JA, Thavaneswaran A, Chandran V ym. Cardiovascular and other comorbidities in patients with psoriatic arthritis: a comparison with patients with psoriasis. Arthritis Care Res (Hoboken) 2011;63:1729-35 «PMID: 21905258»PubMed
  75. McAleer MA, Mason DL, Cunningham S ym. Alcohol misuse in patients with psoriasis: identification and relationship to disease severity and psychological distress. Br J Dermatol 2011;164:1256-61 «PMID: 21457207»PubMed
  76. Mehta NN, Azfar RS, Shin DB ym. Patients with severe psoriasis are at increased risk of cardiovascular mortality: cohort study using the General Practice Research Database. Eur Heart J 2010;31:1000-6 «PMID: 20037179»PubMed
  77. Gelfand JM, Troxel AB, Lewis JD ym. The risk of mortality in patients with psoriasis: results from a population-based study. Arch Dermatol 2007;143:1493-9 «PMID: 18086997»PubMed
  78. Abuabara K, Azfar RS, Shin DB ym. Cause-specific mortality in patients with severe psoriasis: a population-based cohort study in the U.K. Br J Dermatol 2010;163:586-92 «PMID: 20633008»PubMed
  79. Cohen AD, Dreiher J, Birkenfeld S. Psoriasis associated with ulcerative colitis and Crohn's disease. J Eur Acad Dermatol Venereol 2009;23:561-5 «PMID: 19207663»PubMed
  80. Ludvigsson JF, Lindelöf B, Zingone F ym. Psoriasis in a nationwide cohort study of patients with celiac disease. J Invest Dermatol 2011;131:2010-6 «PMID: 21654830»PubMed
  81. Rehal B, Modjtahedi BS, Morse LS ym. Ocular psoriasis. J Am Acad Dermatol 2011;65:1202-12 «PMID: 21550135»PubMed
  82. Boffetta P, Gridley G, Lindelöf B. Cancer risk in a population-based cohort of patients hospitalized for psoriasis in Sweden. J Invest Dermatol 2001;117:1531-7 «PMID: 11886519»PubMed
  83. Brauchli YB, Jick SS, Miret M ym. Psoriasis and risk of incident cancer: an inception cohort study with a nested case-control analysis. J Invest Dermatol 2009;129:2604-12 «PMID: 19440219»PubMed
  84. Chen YJ, Wu CY, Chen TJ ym. The risk of cancer in patients with psoriasis: a population-based cohort study in Taiwan. J Am Acad Dermatol 2011;65:84-91 «PMID: 21458106»PubMed
  85. Schmitt J, Ford DE. Psoriasis is independently associated with psychiatric morbidity and adverse cardiovascular risk factors, but not with cardiovascular events in a population-based sample. J Eur Acad Dermatol Venereol 2010;24:885-92 «PMID: 20015170»PubMed
  86. Kurd SK, Troxel AB, Crits-Christoph P ym. The risk of depression, anxiety, and suicidality in patients with psoriasis: a population-based cohort study. Arch Dermatol 2010;146:891-5 «PMID: 20713823»PubMed
  87. De Lorenzis E, Natalello G, Bruno D ym. Psoriatic arthritis and depressive symptoms: does systemic inflammation play a role? Clin Rheumatol 2021;40:1893-1902 «PMID: 33009969»PubMed
  88. Augustin M, Radtke MA, Glaeske G ym. Epidemiology and Comorbidity in Children with Psoriasis and Atopic Eczema. Dermatology 2015;231:35-40 «PMID: 25966818»PubMed
  89. Finlay AY, Coles EC. The effect of severe psoriasis on the quality of life of 369 patients. Br J Dermatol 1995;132:236-44 «PMID: 7888360»PubMed
  90. Rapp SR, Feldman SR, Exum ML ym. Psoriasis causes as much disability as other major medical diseases. J Am Acad Dermatol 1999;41:401-7 «PMID: 10459113»PubMed
  91. Burden AD, Hilton Boon M, Leman J ym. Diagnosis and management of psoriasis and psoriatic arthritis in adults: summary of SIGN guidance. BMJ 2010;341:c5623 «PMID: 21036815»PubMed
  92. Ahlehoff O, Gislason GH, Charlot M ym. Psoriasis is associated with clinically significant cardiovascular risk: a Danish nationwide cohort study. J Intern Med 2011;270:147-57 «PMID: 21114692»PubMed
  93. Gelfand JM, Troxel AB, Lewis JD ym. The risk of mortality in patients with psoriasis: results from a population-based study. Arch Dermatol 2007;143:1493-9 «PMID: 18086997»PubMed
  94. Daudén E, Puig L, Ferrándiz C ym. Consensus document on the evaluation and treatment of moderate-to-severe psoriasis: Psoriasis Group of the Spanish Academy of Dermatology and Venereology. J Eur Acad Dermatol Venereol 2016;30 Suppl 2:1-18 «PMID: 26812550»PubMed
  95. Strober B, Ryan C, van de Kerkhof P ym. Recategorization of psoriasis severity: Delphi consensus from the International Psoriasis Council. J Am Acad Dermatol 2020;82:117-122 «PMID: 31425723»PubMed
  96. Lodén M. Role of topical emollients and moisturizers in the treatment of dry skin barrier disorders. Am J Clin Dermatol 2003;4:771-88 «PMID: 14572299»PubMed
  97. Lebwohl M. The role of salicylic acid in the treatment of psoriasis. Int J Dermatol 1999;38:16-24 «PMID: 10065604»PubMed
  98. Fetil E, Ozka S, Soyal MC ym. Effects of topical petrolatum and salicylic acid on the erythemogenicity of UVB. Eur J Dermatol 2002;12:154-6 «PMID: 11872412»PubMed
  99. Lebwohl M, Martinez J, Weber P ym. Effects of topical preparations on the erythemogenicity of UVB: implications for psoriasis phototherapy. J Am Acad Dermatol 1995;32:469-71 «PMID: 7868718»PubMed
  100. Surber C, Itin PH, Bircher AJ ym. Topical corticosteroids. J Am Acad Dermatol 1995;32:1025-30 «PMID: 7751447»PubMed
  101. Mason J, Mason AR, Cork MJ. Topical preparations for the treatment of psoriasis: a systematic review. Br J Dermatol 2002;146:351-64 «PMID: 11952534»PubMed
  102. Haapasaari KM, Risteli J, Oikarinen A. Recovery of human skin collagen synthesis after short-term topical corticosteroid treatment and comparison between young and old subjects. Br J Dermatol 1996;135:65-9 «PMID: 8776361»PubMed
  103. Murdoch D, Clissold SP. Calcipotriol. A review of its pharmacological properties and therapeutic use in psoriasis vulgaris. Drugs 1992;43:415-29 «PMID: 1374321»PubMed
  104. Liu X, Liu Y, Xu M ym. Zinc finger protein A20 is involved in the antipsoriatic effect of calcipotriol. Br J Dermatol 2016;175:314-24 «PMID: 26875609»PubMed
  105. Germán B, Wei R, Hener P ym. Disrupting the IL-36 and IL-23/IL-17 loop underlies the efficacy of calcipotriol and corticosteroid therapy for psoriasis. JCI Insight 2019;4: «PMID: 30674716»PubMed
  106. Barnes L, Altmeyer P, Fôrstrôm L ym. Long-term treatment of psoriasis with calcipotriol scalp solution and cream. Eur J Dermatol 2000;10:199-204 «PMID: 10725818»PubMed
  107. Ramsay CA, Berth-Jones J, Brundin G ym. Long-term use of topical calcipotriol in chronic plaque psoriasis. Dermatology 1994;189:260-4 «PMID: 7949479»PubMed
  108. Bruner CR, Feldman SR, Ventrapragada M ym. A systematic review of adverse effects associated with topical treatments for psoriasis. Dermatol Online J 2003;9:2 «PMID: 12639460»PubMed
  109. Carboni I, de Felice C, Bergamin A ym. Topical use of calcitriol 3 microg/g ointment in the treatment of mild-to-moderate psoriasis: results from an open-label study. J Eur Acad Dermatol Venereol 2005;19 Suppl 3:11-3 «PMID: 16274406»PubMed
  110. Ortonne JP, Humbert P, Nicolas JF ym. Intra-individual comparison of the cutaneous safety and efficacy of calcitriol 3 microg g(-1) ointment and calcipotriol 50 microg g(-1) ointment on chronic plaque psoriasis localized in facial, hairline, retroauricular or flexural areas. Br J Dermatol 2003;148:326-33 «PMID: 12588387»PubMed
  111. Bourke JF, Iqbal SJ, Hutchinson PE. Vitamin D analogues in psoriasis: effects on systemic calcium homeostasis. Br J Dermatol 1996;135:347-54 «PMID: 8949424»PubMed
  112. Berth-Jones J, Bourke JF, Iqbal SJ ym. Urine calcium excretion during treatment of psoriasis with topical calcipotriol. Br J Dermatol 1993;129:411-4 «PMID: 8217755»PubMed
  113. Koo J, Tyring S, Werschler WP ym. Superior efficacy of calcipotriene and betamethasone dipropionate aerosol foam versus ointment in patients with psoriasis vulgaris--A randomized phase II study. J Dermatolog Treat 2016;27:120-7 «PMID: 26444907»PubMed
  114. Paul C, Stein Gold L, Cambazard F ym. Calcipotriol plus betamethasone dipropionate aerosol foam provides superior efficacy vs. gel in patients with psoriasis vulgaris: randomized, controlled PSO-ABLE study. J Eur Acad Dermatol Venereol 2017;31:119-126 «PMID: 27531752»PubMed
  115. Zonneveld IM, Rubins A, Jablonska S ym. Topical tacrolimus is not effective in chronic plaque psoriasis. A pilot study. Arch Dermatol 1998;134:1101-2 «PMID: 9762021»PubMed
  116. Harth W, Caffier PP, Mayelzadeh B ym. Topical tacrolimus treatment for chronic dermatitis of the ear. Eur J Dermatol 2007;17:405-11 «PMID: 17673384»PubMed
  117. Crowley JJ, Weinberg JM, Wu JJ ym. Treatment of nail psoriasis: best practice recommendations from the Medical Board of the National Psoriasis Foundation. JAMA Dermatol 2015;151:87-94 «PMID: 25471223»PubMed
  118. Gümüsel M, Özdemir M, Mevlitoglu I ym. Evaluation of the efficacy of methotrexate and cyclosporine therapies on psoriatic nails: a one-blind, randomized study. J Eur Acad Dermatol Venereol 2011;25:1080-4 «PMID: 21118309»PubMed
  119. Jiaravuthisan MM, Sasseville D, Vender RB ym. Psoriasis of the nail: anatomy, pathology, clinical presentation, and a review of the literature on therapy. J Am Acad Dermatol 2007;57:1-27 «PMID: 17572277»PubMed
  120. Tosti A, Ricotti C, Romanelli P ym. Evaluation of the efficacy of acitretin therapy for nail psoriasis. Arch Dermatol 2009;145:269-71 «PMID: 19289755»PubMed
  121. Yones SS, Palmer RA, Garibaldinos TT ym. Randomized double-blind trial of the treatment of chronic plaque psoriasis: efficacy of psoralen-UV-A therapy vs narrowband UV-B therapy. Arch Dermatol 2006;142:836-42 «PMID: 16847198»PubMed
  122. Hearn RM, Kerr AC, Rahim KF ym. Incidence of skin cancers in 3867 patients treated with narrow-band ultraviolet B phototherapy. Br J Dermatol 2008;159:931-5 «PMID: 18834483»PubMed
  123. Ibbotson SH, Bilsland D, Cox NH ym. An update and guidance on narrowband ultraviolet B phototherapy: a British Photodermatology Group Workshop Report. Br J Dermatol 2004;151:283-97 «PMID: 15327535»PubMed
  124. Diffey BL. Factors affecting the choice of a ceiling on the number of exposures with TL01 ultraviolet B phototherapy. Br J Dermatol 2003;149:428-30 «PMID: 12932263»PubMed
  125. Koek MB, Buskens E, van Weelden H ym. Home versus outpatient ultraviolet B phototherapy for mild to severe psoriasis: pragmatic multicentre randomised controlled non-inferiority trial (PLUTO study). BMJ 2009;338:b1542 «PMID: 19423623»PubMed
  126. Koek MB, Sigurdsson V, van Weelden H ym. Cost effectiveness of home ultraviolet B phototherapy for psoriasis: economic evaluation of a randomised controlled trial (PLUTO study). BMJ 2010;340:c1490 «PMID: 20406865»PubMed
  127. Koek MB, Buskens E, Bruijnzeel-Koomen CA ym. Home ultraviolet B phototherapy for psoriasis: discrepancy between literature, guidelines, general opinions and actual use. Results of a literature review, a web search, and a questionnaire among dermatologists. Br J Dermatol 2006;154:701-11 «PMID: 16536814»PubMed
  128. Koek MB, Buskens E, Steegmans PH ym. UVB phototherapy in an outpatient setting or at home: a pragmatic randomised single-blind trial designed to settle the discussion. The PLUTO study. BMC Med Res Methodol 2006;6:39 «PMID: 16882343»PubMed
  129. Voss A, Leverkus M, Bröcker EB ym. Topical psoralen photochemotherapy with lethal outcome. Arch Dermatol 2001;137:383 «PMID: 11255360»PubMed
  130. Hannuksela-Svahn A, Pukkala E, Koulu L ym. Cancer incidence among Finnish psoriasis patients treated with 8-methoxypsoralen bath PUVA. J Am Acad Dermatol 1999;40:694-6 «PMID: 10321595»PubMed
  131. Stern RS, Liebman EJ, Väkevä L. Oral psoralen and ultraviolet-A light (PUVA) treatment of psoriasis and persistent risk of nonmelanoma skin cancer. PUVA Follow-up Study. J Natl Cancer Inst 1998;90:1278-84 «PMID: 9731734»PubMed
  132. Stern RS, PUVA Follow up Study.. The risk of melanoma in association with long-term exposure to PUVA. J Am Acad Dermatol 2001;44:755-61 «PMID: 11312420»PubMed
  133. Griffiths CE, Clark CM, Chalmers RJ ym. A systematic review of treatments for severe psoriasis. Health Technol Assess 2000;4:1-125 «PMID: 11207450»PubMed
  134. Stern RS, Lunder EJ. Risk of squamous cell carcinoma and methoxsalen (psoralen) and UV-A radiation (PUVA). A meta-analysis. Arch Dermatol 1998;134:1582-5 «PMID: 9875197»PubMed
  135. Lebwohl M, Menter A, Koo J ym. Combination therapy to treat moderate to severe psoriasis. J Am Acad Dermatol 2004;50:416-30 «PMID: 14988684»PubMed
  136. Sugie N, Fujii N, Danno K. Cyclosporin-A suppresses p53-dependent repair DNA synthesis and apoptosis following ultraviolet-B irradiation. Photodermatol Photoimmunol Photomed 2002;18:163-8 «PMID: 12390669»PubMed
  137. Paul CF, Ho VC, McGeown C ym. Risk of malignancies in psoriasis patients treated with cyclosporine: a 5 y cohort study. J Invest Dermatol 2003;120:211-6 «PMID: 12542524»PubMed
  138. Marcil I, Stern RS. Squamous-cell cancer of the skin in patients given PUVA and ciclosporin: nested cohort crossover study. Lancet 2001;358:1042-5 «PMID: 11589933»PubMed
  139. Murphy GM. Skin cancer in patients with psoriasis-many intertwined risk factors. Br J Dermatol 1999;141:1001-2 «PMID: 10606842»PubMed
  140. Snellman E. E. Heliotherapy of psoriasis (thesis). Publications of the Social Insurance Institution, Finland, ML 124 1993;
  141. Puig L. PASI90 response: the new standard in therapeutic efficacy for psoriasis. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015;29:645-8 «PMID: 25370811»PubMed
  142. Strober B, Papp KA, Lebwohl M ym. Clinical meaningfulness of complete skin clearance in psoriasis. J Am Acad Dermatol 2016;75:77-82.e7 «PMID: 27206759»PubMed
  143. Elewski BE, Puig L, Mordin M ym. Psoriasis patients with psoriasis Area and Severity Index (PASI) 90 response achieve greater health-related quality-of-life improvements than those with PASI 75-89 response: results from two phase 3 studies of secukinumab. J Dermatolog Treat 2017;28:492-499 «PMID: 28266243»PubMed
  144. Sbidian E, Maza A, Montaudié H ym. Efficacy and safety of oral retinoids in different psoriasis subtypes: a systematic literature review. J Eur Acad Dermatol Venereol 2011;25 Suppl 2:28-33 «PMID: 21388456»PubMed
  145. Gollnick H, Bauer R, Brindley C ym. Acitretin versus etretinate in psoriasis. Clinical and pharmacokinetic results of a German multicenter study. J Am Acad Dermatol 1988;19:458-68 «PMID: 2971692»PubMed
  146. Ruzicka T, Sommerburg C, Braun-Falco O ym. Efficiency of acitretin in combination with UV-B in the treatment of severe psoriasis. Arch Dermatol 1990;126:482-6 «PMID: 2138875»PubMed
  147. Warren RB, Weatherhead SC, Smith CH ym. British Association of Dermatologists' guidelines for the safe and effective prescribing of methotrexate for skin disease 2016. Br J Dermatol 2016;175:23-44 «PMID: 27484275»PubMed
  148. Anttila VJ, Haapamäki J, Peltomaa R ym. [Interruption of biological drugs in patients affected with inflammatory diseases]. Duodecim 2016;132:369-76 «PMID: 27017789»PubMed
  149. Ryan C, Amor KT, Menter A. The use of cyclosporine in dermatology: part II. J Am Acad Dermatol 2010;63:949-72; quiz 973-4 «PMID: 21093660»PubMed
  150. Koo J, Lebwohl M. Duration of remission of psoriasis therapies. J Am Acad Dermatol 1999;41:51-9 «PMID: 10411411»PubMed
  151. Berbis P, Geiger JM, Vaisse C ym. Benefit of progressively increasing doses during the initial treatment with acitretin in psoriasis. Dermatologica 1989;178:88-92 «PMID: 2522405»PubMed
  152. Murray HE, Anhalt AW, Lessard R ym. A 12-month treatment of severe psoriasis with acitretin: results of a Canadian open multicenter study. J Am Acad Dermatol 1991;24:598-602 «PMID: 1827800»PubMed
  153. Roenigk HH Jr, Callen JP, Guzzo CA ym. Effects of acitretin on the liver. J Am Acad Dermatol 1999;41:584-8 «PMID: 10495381»PubMed
  154. Kuitunen T, Malmström J, Palva E ym. Pancytopenia induced by low-dose methotrexate. A study of the cases reported to the Finnish Adverse Drug Reaction Register From 1991 to 1999. Scand J Rheumatol 2005;34:238-41 «PMID: 16134732»PubMed
  155. Lim AY, Gaffney K, Scott DG. Methotrexate-induced pancytopenia: serious and under-reported? Our experience of 25 cases in 5 years. Rheumatology (Oxford) 2005;44:1051-5 «PMID: 15901903»PubMed
  156. Whiting-O'Keefe QE, Fye KH, Sack KD. Methotrexate and histologic hepatic abnormalities: a meta-analysis. Am J Med 1991;90:711-6 «PMID: 1828327»PubMed
  157. Barker J, Horn EJ, Lebwohl M ym. Assessment and management of methotrexate hepatotoxicity in psoriasis patients: report from a consensus conference to evaluate current practice and identify key questions toward optimizing methotrexate use in the clinic. J Eur Acad Dermatol Venereol 2011;25:758-64 «PMID: 21198946»PubMed
  158. Kent PD, Luthra HS, Michet C Jr. Risk factors for methotrexate-induced abnormal laboratory monitoring results in patients with rheumatoid arthritis. J Rheumatol 2004;31:1727-31 «PMID: 15338491»PubMed
  159. Alarcón GS, Kremer JM, Macaluso M ym. Risk factors for methotrexate-induced lung injury in patients with rheumatoid arthritis. A multicenter, case-control study. Methotrexate-Lung Study Group. Ann Intern Med 1997;127:356-64 «PMID: 9273826»PubMed
  160. Griffiths CE, Dubertret L, Ellis CN ym. Ciclosporin in psoriasis clinical practice: an international consensus statement. Br J Dermatol 2004;150 Suppl 67:11-23 «PMID: 15115441»PubMed
  161. Reich K, Gooderham M, Bewley A ym. Safety and efficacy of apremilast through 104 weeks in patients with moderate to severe psoriasis who continued on apremilast or switched from etanercept treatment: findings from the LIBERATE study. J Eur Acad Dermatol Venereol 2018;32:397-402 «PMID: 29220542»PubMed
  162. Mrowietz U, Szepietowski JC, Loewe R ym. Efficacy and safety of LAS41008 (dimethyl fumarate) in adults with moderate-to-severe chronic plaque psoriasis: a randomized, double-blind, Fumaderm® - and placebo-controlled trial (BRIDGE). Br J Dermatol 2017;176:615-623 «PMID: 27515097»PubMed
  163. Mrowietz U, Kragballe K, Reich K ym. Definition of treatment goals for moderate to severe psoriasis: a European consensus. Arch Dermatol Res 2011;303:1-10 «PMID: 20857129»PubMed
  164. Götestam Skorpen C, Hoeltzenbein M, Tincani A ym. The EULAR points to consider for use of antirheumatic drugs before pregnancy, and during pregnancy and lactation. Ann Rheum Dis 2016;75:795-810 «PMID: 26888948»PubMed
  165. Lecluse LL, Driessen RJ, Spuls PI ym. Extent and clinical consequences of antibody formation against adalimumab in patients with plaque psoriasis. Arch Dermatol 2010;146:127-32 «PMID: 20157022»PubMed
  166. Hoffmann JH, Hartmann M, Enk AH ym. Autoantibodies in psoriasis as predictors for loss of response and anti-infliximab antibody induction. Br J Dermatol 2011;165:1355-8 «PMID: 21801160»PubMed
  167. Kimball AB, Gordon KB, Fakharzadeh S ym. Long-term efficacy of ustekinumab in patients with moderate-to-severe psoriasis: results from the PHOENIX 1 trial through up to 3 years. Br J Dermatol 2012;166:861-72 «PMID: 22356258»PubMed
  168. Hsu L, Snodgrass BT, Armstrong AW. Antidrug antibodies in psoriasis: a systematic review. Br J Dermatol 2014;170:261-73 «PMID: 24117166»PubMed
  169. Germano V, Cattaruzza MS, Osborn J ym. Infection risk in rheumatoid arthritis and spondyloarthropathy patients under treatment with DMARDs, corticosteroids and TNF-a antagonists. J Transl Med 2014;12:77 «PMID: 24655394»PubMed
  170. Galloway JB, Hyrich KL, Mercer LK ym. Anti-TNF therapy is associated with an increased risk of serious infections in patients with rheumatoid arthritis especially in the first 6 months of treatment: updated results from the British Society for Rheumatology Biologics Register with special emphasis on risks in the elderly. Rheumatology (Oxford) 2011;50:124-31 «PMID: 20675706»PubMed
  171. García-Doval I, Hernández MV, Vanaclocha F ym. Should tumour necrosis factor antagonist safety information be applied from patients with rheumatoid arthritis to psoriasis? Rates of serious adverse events in the prospective rheumatoid arthritis BIOBADASER and psoriasis BIOBADADERM cohorts. Br J Dermatol 2017;176:643-649 «PMID: 27258623»PubMed
  172. Yiu ZZN, Exton LS, Jabbar-Lopez Z ym. Risk of Serious Infections in Patients with Psoriasis on Biologic Therapies: A Systematic Review and Meta-Analysis. J Invest Dermatol 2016;136:1584-1591 «PMID: 27085754»PubMed
  173. Dávila-Seijo P, Dauden E, Descalzo MA ym. Infections in Moderate to Severe Psoriasis Patients Treated with Biological Drugs Compared to Classic Systemic Drugs: Findings from the BIOBADADERM Registry. J Invest Dermatol 2017;137:313-321 «PMID: 27677836»PubMed
  174. Garcia-Doval I, Cohen AD, Cazzaniga S ym. Risk of serious infections, cutaneous bacterial infections, and granulomatous infections in patients with psoriasis treated with anti-tumor necrosis factor agents versus classic therapies: Prospective meta-analysis of Psonet registries. J Am Acad Dermatol 2017;76:299-308.e16 «PMID: 27693008»PubMed
  175. Reich K, Mrowietz U, Radtke MA ym. Drug safety of systemic treatments for psoriasis: results from The German Psoriasis Registry PsoBest. Arch Dermatol Res 2015;307:875-83 «PMID: 26358263»PubMed
  176. Gniadecki R, Bang B, Bryld LE ym. Comparison of long-term drug survival and safety of biologic agents in patients with psoriasis vulgaris. Br J Dermatol 2015;172:244-52 «PMID: 25132294»PubMed
  177. Papp K, Gottlieb AB, Naldi L ym. Safety Surveillance for Ustekinumab and Other Psoriasis Treatments From the Psoriasis Longitudinal Assessment and Registry (PSOLAR). J Drugs Dermatol 2015;14:706-14 «PMID: 26151787»PubMed
  178. Crowley JJ, Warren RB, Cather JC. Safety of selective IL-23p19 inhibitors for the treatment of psoriasis. J Eur Acad Dermatol Venereol 2019;33:1676-1684 «PMID: 31054215»PubMed
  179. Sahuquillo-Torralba A, Carretero G, Rivera R ym. The risk of urinary tract infections in patients with psoriasis on systemic medications in Biobadaderm Registry: A prospective cohort study. J Am Acad Dermatol 2020;82:738-741 «PMID: 31306726»PubMed
  180. Mariette X, Matucci-Cerinic M, Pavelka K ym. Malignancies associated with tumour necrosis factor inhibitors in registries and prospective observational studies: a systematic review and meta-analysis. Ann Rheum Dis 2011;70:1895-904 «PMID: 21885875»PubMed
  181. van Lümig PP, Driessen RJ, Berends MA ym. Safety of treatment with biologics for psoriasis in daily practice: 5-year data. J Eur Acad Dermatol Venereol 2012;26:283-91 «PMID: 21435026»PubMed
  182. Raaschou P, Simard JF, Asker Hagelberg C ym. Rheumatoid arthritis, anti-tumour necrosis factor treatment, and risk of squamous cell and basal cell skin cancer: cohort study based on nationwide prospectively recorded data from Sweden. BMJ 2016;352:i262 «PMID: 26823527»PubMed
  183. Raaschou P, Simard JF, Holmqvist M ym. Rheumatoid arthritis, anti-tumour necrosis factor therapy, and risk of malignant melanoma: nationwide population based prospective cohort study from Sweden. BMJ 2013;346:f1939 «PMID: 23568792»PubMed
  184. Nyboe Andersen N, Pasternak B, Basit S ym. Association between tumor necrosis factor-a antagonists and risk of cancer in patients with inflammatory bowel disease. JAMA 2014;311:2406-13 «PMID: 24938563»PubMed
  185. Papoutsaki M, Chimenti MS, Costanzo A ym. Adalimumab for severe psoriasis and psoriatic arthritis: an open-label study in 30 patients previously treated with other biologics. J Am Acad Dermatol 2007;57:269-75 «PMID: 17574299»PubMed
  186. Van Lümig PP, Lecluse LL, Driessen RJ ym. Switching from etanercept to adalimumab is effective and safe: results in 30 patients with psoriasis with primary failure, secondary failure or intolerance to etanercept. Br J Dermatol 2010;163:838-46 «PMID: 20649798»PubMed
  187. Woolf RT, Smith CH, Robertson K ym. Switching to adalimumab in patients with moderate to severe psoriasis who have failed on etanercept: a retrospective case cohort study. Br J Dermatol 2010;163:889-92 «PMID: 20854408»PubMed
  188. Strober BE, Poulin Y, Kerdel FA ym. Switching to adalimumab for psoriasis patients with a suboptimal response to etanercept, methotrexate, or phototherapy: efficacy and safety results from an open-label study. J Am Acad Dermatol 2011;64:671-81 «PMID: 21414495»PubMed
  189. Ortonne JP, Chimenti S, Reich K ym. Efficacy and safety of adalimumab in patients with psoriasis previously treated with anti-tumour necrosis factor agents: subanalysis of BELIEVE. J Eur Acad Dermatol Venereol 2011;25:1012-20 «PMID: 21214631»PubMed
  190. Papp K, Crowley J, Ortonne JP ym. Adalimumab for moderate to severe chronic plaque psoriasis: efficacy and safety of retreatment and disease recurrence following withdrawal from therapy. Br J Dermatol 2011;164:434-41 «PMID: 21083543»PubMed
  191. Chiu HY, Wang TS, Chan CC ym. Risk Factor Analysis for the Immunogenicity of Adalimumab Associated with Decreased Clinical Response in Chinese Patients with Psoriasis. Acta Derm Venereol 2015;95:711-6 «PMID: 25673333»PubMed
  192. Thaçi D, Ortonne JP, Chimenti S ym. A phase IIIb, multicentre, randomized, double-blind, vehicle-controlled study of the efficacy and safety of adalimumab with and without calcipotriol/betamethasone topical treatment in patients with moderate to severe psoriasis: the BELIEVE study. Br J Dermatol 2010;163:402-11 «PMID: 20377585»PubMed
  193. Bagel J. Adalimumab plus narrowband ultraviolet B light phototherapy for the treatment of moderate to severe psoriasis. J Drugs Dermatol 2011;10:366-71 «PMID: 21455546»PubMed
  194. Wolf P, Hofer A, Weger W ym. 311 nm ultraviolet B-accelerated response of psoriatic lesions in adalimumab-treated patients. Photodermatol Photoimmunol Photomed 2011;27:186-9 «PMID: 21729166»PubMed
  195. Heiberg MS, Koldingsnes W, Mikkelsen K ym. The comparative one-year performance of anti-tumor necrosis factor alpha drugs in patients with rheumatoid arthritis, psoriatic arthritis, and ankylosing spondylitis: results from a longitudinal, observational, multicenter study. Arthritis Rheum 2008;59:234-40 «PMID: 18240258»PubMed
  196. Schreiber S, Ben-Horin S, Leszczyszyn J ym. Randomized Controlled Trial: Subcutaneous vs Intravenous Infliximab CT-P13 Maintenance in Inflammatory Bowel Disease. Gastroenterology 2021;160:2340-53 «PMID: 33676969»PubMed
  197. Westhovens R, Wiland P, Zawadzki M ym. Efficacy, pharmacokinetics and safety of subcutaneous versus intravenous CT-P13 in rheumatoid arthritis: a randomized phase I/III trial. Rheumatology (Oxford) 2021;60:2277-87 «PMID: 33230526»PubMed
  198. Gordon KB, Foley P, Krueger JG ym. Bimekizumab efficacy and safety in moderate to severe plaque psoriasis (BE READY): a multicentre, double-blind, placebo-controlled, randomised withdrawal phase 3 trial. Lancet 2021;397:475-486 «PMID: 33549192»PubMed
  199. Reich K, Papp KA, Blauvelt A ym. Bimekizumab versus ustekinumab for the treatment of moderate to severe plaque psoriasis (BE VIVID): efficacy and safety from a 52-week, multicentre, double-blind, active comparator and placebo controlled phase 3 trial. Lancet 2021;397:487-498 «PMID: 33549193»PubMed
  200. Reich K, Warren RB, Lebwohl M ym. Bimekizumab versus Secukinumab in Plaque Psoriasis. N Engl J Med 2021;385:142-152 «PMID: 33891380»PubMed
  201. Warren RB, Blauvelt A, Bagel J ym. Bimekizumab versus Adalimumab in Plaque Psoriasis. N Engl J Med 2021;385:130-141 «PMID: 33891379»PubMed
  202. Blauvelt A, Papp KA, Merola JF ym. Bimekizumab for patients with moderate to severe plaque psoriasis: 60-week results from BE ABLE 2, a randomized, double-blinded, placebo-controlled, phase 2b extension study. J Am Acad Dermatol 2020;83:1367-1374 «PMID: 32473974»PubMed
  203. Papp KA, Reich K, Paul C ym. A prospective phase III, randomized, double-blind, placebo-controlled study of brodalumab in patients with moderate-to-severe plaque psoriasis. Br J Dermatol 2016;175:273-86 «PMID: 26914406»PubMed
  204. Lebwohl M, Strober B, Menter A ym. Phase 3 Studies Comparing Brodalumab with Ustekinumab in Psoriasis. N Engl J Med 2015;373:1318-28 «PMID: 26422722»PubMed
  205. Papp KA, Tyring S, Lahfa M ym. A global phase III randomized controlled trial of etanercept in psoriasis: safety, efficacy, and effect of dose reduction. Br J Dermatol 2005;152:1304-12 «PMID: 15948997»PubMed
  206. Gordon KB, Gottlieb AB, Leonardi CL ym. Clinical response in psoriasis patients discontinued from and then reinitiated on etanercept therapy. J Dermatolog Treat 2006;17:9-17 «PMID: 16467018»PubMed
  207. Moore A, Gordon KB, Kang S ym. A randomized, open-label trial of continuous versus interrupted etanercept therapy in the treatment of psoriasis. J Am Acad Dermatol 2007;56:598-603 «PMID: 17113190»PubMed
  208. Ortonne J, Griffiths C, Daudén Ey. Efficacy and safety of continuous versus paused etanercept treatment in patients with moderate-to-severe psoriasis over 54 weeks: the CRYSTEL study. Expert Rev Dermatol 2008;3:657-65
  209. Ortonne JP, Taïeb A, Ormerod AD ym. Patients with moderate-to-severe psoriasis recapture clinical response during re-treatment with etanercept. Br J Dermatol 2009;161:1190-5 «PMID: 19566665»PubMed
  210. Foley PA, Quirk C, Sullivan JR ym. Combining etanercept with traditional agents in the treatment of psoriasis: a review of the clinical evidence. J Eur Acad Dermatol Venereol 2010;24:1135-43 «PMID: 20337816»PubMed
  211. Zachariae C, Mørk NJ, Reunala T ym. The combination of etanercept and methotrexate increases the effectiveness of treatment in active psoriasis despite inadequate effect of methotrexate therapy. Acta Derm Venereol 2008;88:495-501 «PMID: 18779890»PubMed
  212. Gottlieb AB, Langley RG, Strober BE ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled study to evaluate the addition of methotrexate to etanercept in patients with moderate to severe plaque psoriasis. Br J Dermatol 2012;167:649-57 «PMID: 22533447»PubMed
  213. Blauvelt A, Papp KA, Griffiths CE ym. Efficacy and safety of guselkumab, an anti-interleukin-23 monoclonal antibody, compared with adalimumab for the continuous treatment of patients with moderate to severe psoriasis: Results from the phase III, double-blinded, placebo- and active comparator-controlled VOYAGE 1 trial. J Am Acad Dermatol 2017;76:405-417 «PMID: 28057360»PubMed
  214. Reich K, Armstrong AW, Foley P ym. Efficacy and safety of guselkumab, an anti-interleukin-23 monoclonal antibody, compared with adalimumab for the treatment of patients with moderate to severe psoriasis with randomized withdrawal and retreatment: Results from the phase III, double-blind, placebo- and active comparator-controlled VOYAGE 2 trial. J Am Acad Dermatol 2017;76:418-431 «PMID: 28057361»PubMed
  215. Lecluse LL, Piskin G, Mekkes JR ym. Review and expert opinion on prevention and treatment of infliximab-related infusion reactions. Br J Dermatol 2008;159:527-36 «PMID: 18627374»PubMed
  216. Gordon KB, Strober B, Lebwohl M ym. Efficacy and safety of risankizumab in moderate-to-severe plaque psoriasis (UltIMMa-1 and UltIMMa-2): results from two double-blind, randomised, placebo-controlled and ustekinumab-controlled phase 3 trials. Lancet 2018;392:650-661 «PMID: 30097359»PubMed
  217. Blauvelt A, Reich K, Lebwohl M ym. Certolizumab pegol for the treatment of patients with moderate-to-severe chronic plaque psoriasis: pooled analysis of week 16 data from three randomized controlled trials. J Eur Acad Dermatol Venereol 2019;33:546-552 «PMID: 30242918»PubMed
  218. Gottlieb AB, Blauvelt A, Thaçi D ym. Certolizumab pegol for the treatment of chronic plaque psoriasis: Results through 48 weeks from 2 phase 3, multicenter, randomized, double-blinded, placebo-controlled studies (CIMPASI-1 and CIMPASI-2). J Am Acad Dermatol 2018;79:302-314.e6 «PMID: 29660421»PubMed
  219. Papp KA, Reich K, Blauvelt A ym. Efficacy of tildrakizumab for moderate-to-severe plaque psoriasis: pooled analysis of three randomized controlled trials at weeks 12 and 28. J Eur Acad Dermatol Venereol 2019;33:1098-1106 «PMID: 30838709»PubMed
  220. Leonardi CL, Kimball AB, Papp KA ym. Efficacy and safety of ustekinumab, a human interleukin-12/23 monoclonal antibody, in patients with psoriasis: 76-week results from a randomised, double-blind, placebo-controlled trial (PHOENIX 1). Lancet 2008;371:1665-74 «PMID: 18486739»PubMed
  221. Papp KA, Langley RG, Lebwohl M ym. Efficacy and safety of ustekinumab, a human interleukin-12/23 monoclonal antibody, in patients with psoriasis: 52-week results from a randomised, double-blind, placebo-controlled trial (PHOENIX 2). Lancet 2008;371:1675-84 «PMID: 18486740»PubMed
  222. Talamonti M, Galluzzo M, Chimenti S ym. HLA-C*06 and response to ustekinumab in Caucasian patients with psoriasis: Outcome and long-term follow-up. J Am Acad Dermatol 2016;74:374-5 «PMID: 26775778»PubMed
  223. Gordon KB, Papp KA, Langley RG ym. Long-term safety experience of ustekinumab in patients with moderate to severe psoriasis (Part II of II): results from analyses of infections and malignancy from pooled phase II and III clinical trials. J Am Acad Dermatol 2012;66:742-51 «PMID: 21978572»PubMed
  224. Warren RB, Smith CH, Yiu ZZN ym. Differential Drug Survival of Biologic Therapies for the Treatment of Psoriasis: A Prospective Observational Cohort Study from the British Association of Dermatologists Biologic Interventions Register (BADBIR). J Invest Dermatol 2015;135:2632-2640 «PMID: 26053050»PubMed
  225. Zweegers J, van den Reek JM, van de Kerkhof PC ym. Body mass index predicts discontinuation due to ineffectiveness and female sex predicts discontinuation due to side-effects in patients with psoriasis treated with adalimumab, etanercept or ustekinumab in daily practice: a prospective, comparative, long-term drug-survival study from the BioCAPTURE registry. Br J Dermatol 2016;175:340-7 «PMID: 26989852»PubMed
  226. Menter A, Papp KA, Gooderham M ym. Drug survival of biologic therapy in a large, disease-based registry of patients with psoriasis: results from the Psoriasis Longitudinal Assessment and Registry (PSOLAR). J Eur Acad Dermatol Venereol 2016;30:1148-58 «PMID: 27027388»PubMed
  227. Kalb RE, Fiorentino DF, Lebwohl MG ym. Risk of Serious Infection With Biologic and Systemic Treatment of Psoriasis: Results From the Psoriasis Longitudinal Assessment and Registry (PSOLAR). JAMA Dermatol 2015;151:961-9 «PMID: 25970800»PubMed
  228. Carretero G, Ferrandiz C, Dauden E ym. Risk of adverse events in psoriasis patients receiving classic systemic drugs and biologics in a 5-year observational study of clinical practice: 2008-2013 results of the Biobadaderm registry. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015;29:156-63 «PMID: 24684267»PubMed
  229. Lebwohl M, Leonardi C, Griffiths CE ym. Long-term safety experience of ustekinumab in patients with moderate-to-severe psoriasis (Part I of II): results from analyses of general safety parameters from pooled Phase 2 and 3 clinical trials. J Am Acad Dermatol 2012;66:731-41 «PMID: 21930328»PubMed
  230. Reich K, Papp KA, Griffiths CE ym. An update on the long-term safety experience of ustekinumab: results from the psoriasis clinical development program with up to four years of follow-up. J Drugs Dermatol 2012;11:300-12 «PMID: 22395580»PubMed
  231. Kimball AB, Papp KA, Wasfi Y ym. Long-term efficacy of ustekinumab in patients with moderate-to-severe psoriasis treated for up to 5 years in the PHOENIX 1 study. J Eur Acad Dermatol Venereol 2013;27:1535-45 «PMID: 23279003»PubMed
  232. Langley RG, Lebwohl M, Krueger GG ym. Long-term efficacy and safety of ustekinumab, with and without dosing adjustment, in patients with moderate-to-severe psoriasis: results from the PHOENIX 2 study through 5 years of follow-up. Br J Dermatol 2015;172:1371-83 «PMID: 25307931»PubMed
  233. Nast A, Sporbeck B, Rosumeck S ym. Which antipsoriatic drug has the fastest onset of action? Systematic review on the rapidity of the onset of action. J Invest Dermatol 2013;133:1963-70 «PMID: 23426133»PubMed
  234. Egeberg A, Andersen YMF, Halling-Overgaard AS ym. Systematic review on rapidity of onset of action for interleukin-17 and interleukin-23 inhibitors for psoriasis. J Eur Acad Dermatol Venereol 2020;34:39-46 «PMID: 31465593»PubMed
  235. Armstrong AW, Puig L, Joshi A ym. Comparison of Biologics and Oral Treatments for Plaque Psoriasis: A Meta-analysis. JAMA Dermatol 2020;156:258-269 «PMID: 32022825»PubMed
  236. Sbidian E, Chaimani A, Garcia-Doval I ym. Systemic pharmacological treatments for chronic plaque psoriasis: a network meta-analysis. Cochrane Database Syst Rev 2021;4:CD011535 «PMID: 33871055»PubMed
  237. Gladman DD, Farewell V, Buskila D ym. Reliability of measurements of active and damaged joints in psoriatic arthritis. J Rheumatol 1990;17:62-4 «PMID: 2313676»PubMed
  238. Oriente P, Biondi-Oriente C, Scarpa R. Psoriatic arthritis. Clinical manifestations. Baillieres Clin Rheumatol 1994;8:277-94 «PMID: 8076388»PubMed
  239. Cohen MR, Reda DJ, Clegg DO. Baseline relationships between psoriasis and psoriatic arthritis: analysis of 221 patients with active psoriatic arthritis. Department of Veterans Affairs Cooperative Study Group on Seronegative Spondyloarthropathies. J Rheumatol 1999;26:1752-6 «PMID: 10451073»PubMed
  240. Cantini F, Salvarani C, Olivieri I ym. Distal extremity swelling with pitting edema in psoriatic arthritis: a case-control study. Clin Exp Rheumatol 2001;19:291-6 «PMID: 11407082»PubMed
  241. Coates LC, Baraliakos X, Blanco FJ ym. The Phenotype of Axial Spondyloarthritis: Is It Dependent on HLA-B27 Status? Arthritis Care Res (Hoboken) 2021;73:856-860 «PMID: 32100954»PubMed
  242. Chandran V. Psoriatic spondylitis or ankylosing spondylitis with psoriasis: same or different? Curr Opin Rheumatol 2019;31:329-334 «PMID: 31135567»PubMed
  243. Payet J, Goulvestre C, Bialé L ym. Anticyclic citrullinated peptide antibodies in rheumatoid and nonrheumatoid rheumatic disorders: experience with 1162 patients. J Rheumatol 2014;41:2395-402 «PMID: 25274898»PubMed
  244. Kane D. The role of ultrasound in the diagnosis and management of psoriatic arthritis. Curr Rheumatol Rep 2005;7:319-24 «PMID: 16045836»PubMed
  245. Dubash SR, De Marco G, Wakefield RJ ym. Ultrasound Imaging in Psoriatic Arthritis: What Have We Learnt in the Last Five Years? Front Med (Lausanne) 2020;7:487 «PMID: 32984374»PubMed
  246. Balint PV, Terslev L, Aegerter P ym. Reliability of a consensus-based ultrasound definition and scoring for enthesitis in spondyloarthritis and psoriatic arthritis: an OMERACT US initiative. Ann Rheum Dis 2018;77:1730-1735 «PMID: 30076154»PubMed
  247. Offidani A, Cellini A, Valeri G ym. Subclinical joint involvement in psoriasis: magnetic resonance imaging and X-ray findings. Acta Derm Venereol 1998;78:463-5 «PMID: 9833050»PubMed
  248. Mandl P, Navarro-Compán V, Terslev L ym. EULAR recommendations for the use of imaging in the diagnosis and management of spondyloarthritis in clinical practice. Ann Rheum Dis 2015;74:1327-39 «PMID: 25837448»PubMed
  249. Gossec L, Baraliakos X, Kerschbaumer A ym. EULAR recommendations for the management of psoriatic arthritis with pharmacological therapies: 2019 update. Ann Rheum Dis 2020;79:700-712 «PMID: 32434812»PubMed
  250. Singh JA, Guyatt G, Ogdie A ym. Special Article: 2018 American College of Rheumatology/National Psoriasis Foundation Guideline for the Treatment of Psoriatic Arthritis. Arthritis Care Res (Hoboken) 2019;71:2-29 «PMID: 30499259»PubMed
  251. Coates LC, Kavanaugh A, Mease PJ ym. Group for Research and Assessment of Psoriasis and Psoriatic Arthritis 2015 Treatment Recommendations for Psoriatic Arthritis. Arthritis Rheumatol 2016;68:1060-71 «PMID: 26749174»PubMed
  252. Sumpton D, Kelly A, Tunnicliffe DJ ym. Patients' Perspectives and Experience of Psoriasis and Psoriatic Arthritis: A Systematic Review and Thematic Synthesis of Qualitative Studies. Arthritis Care Res (Hoboken) 2020;72:711-722 «PMID: 30927508»PubMed
  253. Coates LC, Orbai AM, Azevedo VF ym. Results of a global, patient-based survey assessing the impact of psoriatic arthritis discussed in the context of the Psoriatic Arthritis Impact of Disease (PsAID) questionnaire. Health Qual Life Outcomes 2020;18:173 «PMID: 32513190»PubMed
  254. Garrido-Cumbrera M, Hillmann O, Mahapatra R ym. Improving the Management of Psoriatic Arthritis and Axial Spondyloarthritis: Roundtable Discussions with Healthcare Professionals and Patients. Rheumatol Ther 2017;4:219-231 «PMID: 28600789»PubMed
  255. Coates LC, Mahmood F, Freeston J ym. Long-term follow-up of patients in the TIght COntrol of inflammation in early Psoriatic Arthritis (TICOPA) trial. Rheumatology (Oxford) 2020;59:807-810 «PMID: 31504996»PubMed
  256. Coates LC, Fransen J, Helliwell PS. Defining minimal disease activity in psoriatic arthritis: a proposed objective target for treatment. Ann Rheum Dis 2010;69:48-53 «PMID: 19147615»PubMed
  257. Dressler C, Eisert L, Pham PA ym. Efficacy and safety of systemic treatments in psoriatic arthritis: a systematic review, meta-analysis and GRADE evaluation. J Eur Acad Dermatol Venereol 2019;33:1249-1260 «PMID: 30735612»PubMed
  258. Nash P, Thaçi D, Behrens F ym. Leflunomide improves psoriasis in patients with psoriatic arthritis: an in-depth analysis of data from the TOPAS study. Dermatology 2006;212:238-49 «PMID: 16549920»PubMed
  259. Flint J, Panchal S, Hurrell A ym. BSR and BHPR guideline on prescribing drugs in pregnancy and breastfeeding-Part I: standard and biologic disease modifying anti-rheumatic drugs and corticosteroids. Rheumatology (Oxford) 2016;55:1693-7 «PMID: 26750124»PubMed
  260. Brent RL. Teratogen update: reproductive risks of leflunomide (Arava); a pyrimidine synthesis inhibitor: counseling women taking leflunomide before or during pregnancy and men taking leflunomide who are contemplating fathering a child. Teratology 2001;63:106-12 «PMID: 11241434»PubMed
  261. Baker H, Ryan TJ. Generalized pustular psoriasis. A clinical and epidemiological study of 104 cases. Br J Dermatol 1968;80:771-93 «PMID: 4236712»PubMed
  262. Burns D, Breathnach S, Cox N ym. Rook´s Textbook of Dermatology. Blackwell Publishing 2004;
  263. Kavanaugh A, Gladman DD, Edwards CJ ym. Long-term experience with apremilast in patients with psoriatic arthritis: 5-year results from a PALACE 1-3 pooled analysis. Arthritis Res Ther 2019;21:118 «PMID: 31077258»PubMed
  264. Nash P, Ohson K, Walsh J ym. Early and sustained efficacy with apremilast monotherapy in biological-naïve patients with psoriatic arthritis: a phase IIIB, randomised controlled trial (ACTIVE). Ann Rheum Dis 2018;77:690-698 «PMID: 29343507»PubMed
  265. Wells AF, Edwards CJ, Kivitz AJ ym. Apremilast monotherapy in DMARD-naive psoriatic arthritis patients: results of the randomized, placebo-controlled PALACE 4 trial. Rheumatology (Oxford) 2018;57:1253-1263 «PMID: 29635379»PubMed
  266. Nash P, Coates LC, Fleischmann R ym. Efficacy of Tofacitinib for the Treatment of Psoriatic Arthritis: Pooled Analysis of Two Phase 3 Studies. Rheumatol Ther 2018;5:567-582 «PMID: 30414064»PubMed
  267. Mease P, Hall S, FitzGerald O ym. Tofacitinib or Adalimumab versus Placebo for Psoriatic Arthritis. N Engl J Med 2017;377:1537-1550 «PMID: 29045212»PubMed
  268. Mease PJ, Lertratanakul A, Papp KA ym. Upadacitinib in Patients with Psoriatic Arthritis and Inadequate Response to Biologics: 56-Week Data from the Randomized Controlled Phase 3 SELECT-PsA 2 Study. Rheumatol Ther 2021;8:903-919 «PMID: 33913086»PubMed
  269. Arnett FC, Edworthy SM, Bloch DA ym. The American Rheumatism Association 1987 revised criteria for the classification of rheumatoid arthritis. Arthritis Rheum 1988;31:315-24 «PMID: 3358796»PubMed
  270. Gladman DD, Mease PJ, Ritchlin CT ym. Adalimumab for long-term treatment of psoriatic arthritis: forty-eight week data from the adalimumab effectiveness in psoriatic arthritis trial. Arthritis Rheum 2007;56:476-88 «PMID: 17265483»PubMed
  271. Mease PJ. Biologic Therapy for Psoriatic Arthritis. Rheum Dis Clin North Am 2015;41:723-38 «PMID: 26476229»PubMed
  272. Ramiro S, Smolen JS, Landewé R ym. Pharmacological treatment of psoriatic arthritis: a systematic literature review for the 2015 update of the EULAR recommendations for the management of psoriatic arthritis. Ann Rheum Dis 2016;75:490-8 «PMID: 26660203»PubMed
  273. Kavanaugh A, van der Heijde D, McInnes IB ym. Golimumab in psoriatic arthritis: one-year clinical efficacy, radiographic, and safety results from a phase III, randomized, placebo-controlled trial. Arthritis Rheum 2012;64:2504-17 «PMID: 22378566»PubMed
  274. Kavanaugh A, McInnes IB, Mease P ym. Clinical efficacy, radiographic and safety findings through 5 years of subcutaneous golimumab treatment in patients with active psoriatic arthritis: results from a long-term extension of a randomised, placebo-controlled trial (the GO-REVEAL study). Ann Rheum Dis 2014;73:1689-94 «PMID: 24748630»PubMed
  275. Mease PJ, Goffe BS, Metz J ym. Etanercept in the treatment of psoriatic arthritis and psoriasis: a randomised trial. Lancet 2000;356:385-90 «PMID: 10972371»PubMed
  276. Mease PJ, Kivitz AJ, Burch FX ym. Etanercept treatment of psoriatic arthritis: safety, efficacy, and effect on disease progression. Arthritis Rheum 2004;50:2264-72 «PMID: 15248226»PubMed
  277. Antoni C, Krueger GG, de Vlam K ym. Infliximab improves signs and symptoms of psoriatic arthritis: results of the IMPACT 2 trial. Ann Rheum Dis 2005;64:1150-7 «PMID: 15677701»PubMed
  278. Kavanaugh A, Krueger GG, Beutler A ym. Infliximab maintains a high degree of clinical response in patients with active psoriatic arthritis through 1 year of treatment: results from the IMPACT 2 trial. Ann Rheum Dis 2007;66:498-505 «PMID: 17114188»PubMed
  279. Feletar M, Brockbank JE, Schentag CT ym. Treatment of refractory psoriatic arthritis with infliximab: a 12 month observational study of 16 patients. Ann Rheum Dis 2004;63:156-61 «PMID: 14722204»PubMed
  280. Kavanaugh A, Antoni CE, Gladman D ym. The Infliximab Multinational Psoriatic Arthritis Controlled Trial (IMPACT): results of radiographic analyses after 1 year. Ann Rheum Dis 2006;65:1038-43 «PMID: 16439444»PubMed
  281. Mease PJ, Fleischmann R, Deodhar AA ym. Effect of certolizumab pegol on signs and symptoms in patients with psoriatic arthritis: 24-week results of a Phase 3 double-blind randomised placebo-controlled study (RAPID-PsA). Ann Rheum Dis 2014;73:48-55 «PMID: 23942868»PubMed
  282. Ramiro S, Smolen JS, Landewé R ym. Pharmacological treatment of psoriatic arthritis: a systematic literature review for the 2015 update of the EULAR recommendations for the management of psoriatic arthritis. Ann Rheum Dis 2016;75:490-8 «PMID: 26660203»PubMed
  283. van der Heijde D, Deodhar A, FitzGerald O ym. 4-year results from the RAPID-PsA phase 3 randomised placebo-controlled trial of certolizumab pegol in psoriatic arthritis. RMD Open 2018;4:e000582 «PMID: 29556416»PubMed
  284. McInnes IB, Kavanaugh A, Gottlieb AB ym. Efficacy and safety of ustekinumab in patients with active psoriatic arthritis: 1 year results of the phase 3, multicentre, double-blind, placebo-controlled PSUMMIT 1 trial. Lancet 2013;382:780-9 «PMID: 23769296»PubMed
  285. Kavanaugh A, Puig L, Gottlieb AB ym. Maintenance of Clinical Efficacy and Radiographic Benefit Through Two Years of Ustekinumab Therapy in Patients With Active Psoriatic Arthritis: Results From a Randomized, Placebo-Controlled Phase III Trial. Arthritis Care Res (Hoboken) 2015;67:1739-49 «PMID: 26097039»PubMed
  286. Araujo EG, Englbrecht M, Hoepken S ym. Effects of ustekinumab versus tumor necrosis factor inhibition on enthesitis: Results from the enthesial clearance in psoriatic arthritis (ECLIPSA) study. Semin Arthritis Rheum 2019;48:632-637 «PMID: 30037432»PubMed
  287. Ruyssen-Witrand A, Perry R, Watkins C ym. Efficacy and safety of biologics in psoriatic arthritis: a systematic literature review and network meta-analysis. RMD Open 2020;6: «PMID: 32094304»PubMed
  288. Smolen JS, Mease P, Tahir H ym. Multicentre, randomised, open-label, parallel-group study evaluating the efficacy and safety of ixekizumab versus adalimumab in patients with psoriatic arthritis naïve to biological disease-modifying antirheumatic drug: final results by week 52. Ann Rheum Dis 2020;79:1310-1319 «PMID: 32660977»PubMed
  289. Mease PJ, McInnes IB, Kirkham B ym. Secukinumab Inhibition of Interleukin-17A in Patients with Psoriatic Arthritis. N Engl J Med 2015;373:1329-39 «PMID: 26422723»PubMed
  290. Mease P, van der Heijde D, Landewé R ym. Secukinumab improves active psoriatic arthritis symptoms and inhibits radiographic progression: primary results from the randomised, double-blind, phase III FUTURE 5 study. Ann Rheum Dis 2018;77:890-897 «PMID: 29550766»PubMed
  291. Mease PJ, Gottlieb AB, van der Heijde D ym. Efficacy and safety of abatacept, a T-cell modulator, in a randomised, double-blind, placebo-controlled, phase III study in psoriatic arthritis. Ann Rheum Dis 2017;76:1550-1558 «PMID: 28473423»PubMed
  292. Mourad A, Gniadecki R. Treatment of Dactylitis and Enthesitis in Psoriatic Arthritis with Biologic Agents: A Systematic Review and Metaanalysis. J Rheumatol 2020;47:59-65 «PMID: 30824641»PubMed
  293. Brüner M, Dige A, Loft AG ym. Spondylitis-psoriasis-enthesitis-enterocolitis-dactylitis-uveitis-peripheral synovitis (SPEED-UP) treatment. Autoimmun Rev 2021;20:102731 «PMID: 33326852»PubMed
  294. Noviani M, Saffari SE, Tan JL ym. Mortality and hospitalization outcomes of interstitial lung disease and pulmonary hypertension in the Singapore systemic sclerosis cohort. Semin Arthritis Rheum 2020;50:473-479 «PMID: 31810742»PubMed
  295. Tauscher AE, Fleischer AB Jr, Phelps KC ym. Psoriasis and pregnancy. J Cutan Med Surg 2002;6:561-70 «PMID: 12362257»PubMed
  296. Hale EK, Pomeranz MK. Dermatologic agents during pregnancy and lactation: an update and clinical review. Int J Dermatol 2002;41:197-203 «PMID: 12031026»PubMed
  297. Murase JE, Chan KK, Garite TJ ym. Hormonal effect on psoriasis in pregnancy and post partum. Arch Dermatol 2005;141:601-6 «PMID: 15897382»PubMed
  298. Raychaudhuri SP, Navare T, Gross J ym. Clinical course of psoriasis during pregnancy. Int J Dermatol 2003;42:518-20 «PMID: 12839599»PubMed
  299. Gudjonsson JE, Karason A, Runarsdottir EH ym. Distinct clinical differences between HLA-Cw*0602 positive and negative psoriasis patients--an analysis of 1019 HLA-C- and HLA-B-typed patients. J Invest Dermatol 2006;126:740-5 «PMID: 16439971»PubMed
  300. Yang YW, Chen CS, Chen YH ym. Psoriasis and pregnancy outcomes: a nationwide population-based study. J Am Acad Dermatol 2011;64:71-7 «PMID: 20970879»PubMed
  301. Mowad CM, Margolis DJ, Halpern AC ym. Hormonal influences on women with psoriasis. Cutis 1998;61:257-60 «PMID: 9608337»PubMed
  302. Ursin K, Lydersen S, Skomsvoll JF ym. Psoriatic Arthritis Disease Activity During and After Pregnancy: A Prospective Multicenter Study. Arthritis Care Res (Hoboken) 2019;71:1092-1100 «PMID: 30192071»PubMed
  303. Bobotsis R, Gulliver WP, Monaghan K ym. Psoriasis and adverse pregnancy outcomes: a systematic review of observational studies. Br J Dermatol 2016;175:464-72 «PMID: 26991866»PubMed
  304. Bandoli G, Johnson DL, Jones KL ym. Potentially modifiable risk factors for adverse pregnancy outcomes in women with psoriasis. Br J Dermatol 2010;163:334-9 «PMID: 20545678»PubMed
  305. Bae YS, Van Voorhees AS, Hsu S ym. Review of treatment options for psoriasis in pregnant or lactating women: from the Medical Board of the National Psoriasis Foundation. J Am Acad Dermatol 2012;67:459-77 «PMID: 22018758»PubMed
  306. Chi CC, Kirtschig G, Aberer W ym. Evidence-based (S3) guideline on topical corticosteroids in pregnancy. Br J Dermatol 2011;165:943-52 «PMID: 21729030»PubMed
  307. Chi CC, Wang SH, Wojnarowska F ym. Safety of topical corticosteroids in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD007346 «PMID: 26497573»PubMed
  308. Clowse ME, Förger F, Hwang C ym. Minimal to no transfer of certolizumab pegol into breast milk: results from CRADLE, a prospective, postmarketing, multicentre, pharmacokinetic study. Ann Rheum Dis 2017;76:1890-1896 «PMID: 28814432»PubMed
  309. Mariette X, Förger F, Abraham B ym. Lack of placental transfer of certolizumab pegol during pregnancy: results from CRIB, a prospective, postmarketing, pharmacokinetic study. Ann Rheum Dis 2018;77:228-233 «PMID: 29030361»PubMed
  310. Sihvonen S, Pertovaara M. Reumasairaudet raskauden aikana. Duodecim 2019;135:257-64
  311. Morris A, Rogers M, Fischer G ym. Childhood psoriasis: a clinical review of 1262 cases. Pediatr Dermatol 2001;18:188-98 «PMID: 11437997»PubMed
  312. Varni JW, Globe DR, Gandra SR ym. Health-related quality of life of pediatric patients with moderate to severe plaque psoriasis: comparisons to four common chronic diseases. Eur J Pediatr 2012;171:485-92 «PMID: 21960290»PubMed
  313. Siegfried EC. Neonatal skin and skin care. Dermatol Clin 1998;16:437-46 «PMID: 9704203»PubMed
  314. Chiou YB, Blume-Peytavi U. Stratum corneum maturation. A review of neonatal skin function. Skin Pharmacol Physiol 2004;17:57-66 «PMID: 14976382»PubMed
  315. Lebwohl M, Ali S. Treatment of psoriasis. Part 1. Topical therapy and phototherapy. J Am Acad Dermatol 2001;45:487-98; quiz 499-502 «PMID: 11568737»PubMed
  316. Sticherling M, Augustin M, Boehncke WH ym. Therapy of psoriasis in childhood and adolescence - a German expert consensus. J Dtsch Dermatol Ges 2011;9:815-23 «PMID: 21585653»PubMed
  317. de Jager ME, de Jong EM, van de Kerkhof PC ym. Efficacy and safety of treatments for childhood psoriasis: a systematic literature review. J Am Acad Dermatol 2010;62:1013-30 «PMID: 19900732»PubMed
  318. Jury CS, McHenry P, Burden AD ym. Narrowband ultraviolet B (UVB) phototherapy in children. Clin Exp Dermatol 2006;31:196-9 «PMID: 16487089»PubMed
  319. Pasic A, Ceovic R, Lipozencic J ym. Phototherapy in pediatric patients. Pediatr Dermatol 2003;20:71-7 «PMID: 12558852»PubMed
  320. Paller AS, Siegfried EC, Langley RG ym. Etanercept treatment for children and adolescents with plaque psoriasis. N Engl J Med 2008;358:241-51 «PMID: 18199863»PubMed
  321. Paller AS, Siegfried EC, Eichenfield LF ym. Long-term etanercept in pediatric patients with plaque psoriasis. J Am Acad Dermatol 2010;63:762-8 «PMID: 20605256»PubMed
  322. Paller AS, Siegfried EC, Pariser DM ym. Long-term safety and efficacy of etanercept in children and adolescents with plaque psoriasis. J Am Acad Dermatol 2016;74:280-7.e1-3 «PMID: 26775775»PubMed
  323. Landells I, Marano C, Hsu MC ym. Ustekinumab in adolescent patients age 12 to 17 years with moderate-to-severe plaque psoriasis: results of the randomized phase 3 CADMUS study. J Am Acad Dermatol 2015;73:594-603 «PMID: 26259989»PubMed
  324. Petty RE, Southwood TR, Manners P ym. International League of Associations for Rheumatology classification of juvenile idiopathic arthritis: second revision, Edmonton, 2001. J Rheumatol 2004;31:390-2 «PMID: 14760812»PubMed
  325. Butbul Aviel Y, Tyrrell P, Schneider R ym. Juvenile Psoriatic Arthritis (JPsA): juvenile arthritis with psoriasis? Pediatr Rheumatol Online J 2013;11:11 «PMID: 23497068»PubMed
  326. Ekelund M, Aalto K, Fasth A ym. Psoriasis and associated variables in classification and outcome of juvenile idiopathic arthritis - an eight-year follow-up study. Pediatr Rheumatol Online J 2017;15:13 «PMID: 28222745»PubMed
  327. Stoll ML, Nigrovic PA, Gotte AC ym. Clinical comparison of early-onset psoriatic and non-psoriatic oligoarticular juvenile idiopathic arthritis. Clin Exp Rheumatol 2011;29:582-8 «PMID: 21385553»PubMed
  328. Zisman D, Gladman DD, Stoll ML ym. The Juvenile Psoriatic Arthritis Cohort in the CARRA Registry: Clinical Characteristics, Classification, and Outcomes. J Rheumatol 2017;44:342-351 «PMID: 28148698»PubMed
  329. Stoll ML, Zurakowski D, Nigrovic LE ym. Patients with juvenile psoriatic arthritis comprise two distinct populations. Arthritis Rheum 2006;54:3564-72 «PMID: 17075862»PubMed
  330. Kröger L, Vähäsalo P, Tynjälä P ym. [Medical treatment of juvenile idiopathic arthritis]. Duodecim 2012;128:477-86 «PMID: 22486063»PubMed
  331. Ruperto N, Murray KJ, Gerloni V ym. A randomized trial of parenteral methotrexate comparing an intermediate dose with a higher dose in children with juvenile idiopathic arthritis who failed to respond to standard doses of methotrexate. Arthritis Rheum 2004;50:2191-201 «PMID: 15248217»PubMed
  332. van Rossum MA, Fiselier TJ, Franssen MJ ym. Sulfasalazine in the treatment of juvenile chronic arthritis: a randomized, double-blind, placebo-controlled, multicenter study. Dutch Juvenile Chronic Arthritis Study Group. Arthritis Rheum 1998;41:808-16 «PMID: 9588731»PubMed
  333. Silverman E, Mouy R, Spiegel L ym. Leflunomide or methotrexate for juvenile rheumatoid arthritis. N Engl J Med 2005;352:1655-66 «PMID: 15843668»PubMed
  334. Tynjälä P, Vähäsalo P, Tarkiainen M ym. Aggressive combination drug therapy in very early polyarticular juvenile idiopathic arthritis (ACUTE-JIA): a multicentre randomised open-label clinical trial. Ann Rheum Dis 2011;70:1605-12 «PMID: 21623000»PubMed
  335. Lovell DJ, Ruperto N, Goodman S ym. Adalimumab with or without methotrexate in juvenile rheumatoid arthritis. N Engl J Med 2008;359:810-20 «PMID: 18716298»PubMed
  336. Horneff G, Seyger MMB, Arikan D ym. Safety of Adalimumab in Pediatric Patients with Polyarticular Juvenile Idiopathic Arthritis, Enthesitis-Related Arthritis, Psoriasis, and Crohn's Disease. J Pediatr 2018;201:166-175.e3 «PMID: 30054164»PubMed
  337. Constantin T, Foeldvari I, Vojinovic J ym. Two-year Efficacy and Safety of Etanercept in Pediatric Patients with Extended Oligoarthritis, Enthesitis-related Arthritis, or Psoriatic Arthritis. J Rheumatol 2016;43:816-24 «PMID: 26932344»PubMed
  338. Foeldvari I, Constantin T, Vojinovic J ym. Etanercept treatment for extended oligoarticular juvenile idiopathic arthritis, enthesitis-related arthritis, or psoriatic arthritis: 6-year efficacy and safety data from an open-label trial. Arthritis Res Ther 2019;21:125 «PMID: 31122296»PubMed
  339. Otten MH, Prince FH, Ten Cate R ym. Tumour necrosis factor (TNF)-blocking agents in juvenile psoriatic arthritis: are they effective? Ann Rheum Dis 2011;70:337-40 «PMID: 21068101»PubMed
  340. Windschall D, Müller T, Becker I ym. Safety and efficacy of etanercept in children with the JIA categories extended oligoarthritis, enthesitis-related arthritis and psoriasis arthritis. Clin Rheumatol 2015;34:61-9 «PMID: 25034081»PubMed
  341. Hissink Muller PC, Brinkman DM, Schonenberg D ym. A comparison of three treatment strategies in recent onset non-systemic Juvenile Idiopathic Arthritis: initial 3-months results of the BeSt for Kids-study. Pediatr Rheumatol Online J 2017;15:11 «PMID: 28166785»PubMed
  342. Wallace CA, Giannini EH, Spalding SJ ym. Trial of early aggressive therapy in polyarticular juvenile idiopathic arthritis. Arthritis Rheum 2012;64:2012-21 «PMID: 22183975»PubMed
  343. Brunner HI, Ruperto N, Tzaribachev N ym. Subcutaneous golimumab for children with active polyarticular-course juvenile idiopathic arthritis: results of a multicentre, double-blind, randomised-withdrawal trial. Ann Rheum Dis 2018;77:21-29 «PMID: 28507219»PubMed
  344. De Benedetti F, Brunner HI, Ruperto N ym. Randomized trial of tocilizumab in systemic juvenile idiopathic arthritis. N Engl J Med 2012;367:2385-95 «PMID: 23252525»PubMed
  345. Brunner HI, Ruperto N, Zuber Z ym. Efficacy and safety of tocilizumab in patients with polyarticular-course juvenile idiopathic arthritis: results from a phase 3, randomised, double-blind withdrawal trial. Ann Rheum Dis 2015;74:1110-7 «PMID: 24834925»PubMed
  346. Grönlund MM, Remes-Pakarinen T, Kröger L ym. Efficacy and safety of tocilizumab in a real-life observational cohort of patients with polyarticular juvenile idiopathic arthritis. Rheumatology (Oxford) 2020;59:732-741 «PMID: 31359057»PubMed
  347. Lovell DJ, Ruperto N, Mouy R ym. Long-term safety, efficacy, and quality of life in patients with juvenile idiopathic arthritis treated with intravenous abatacept for up to seven years. Arthritis Rheumatol 2015;67:2759-70 «PMID: 26097215»PubMed
  348. Rutter MK, Kane K, Lunt M ym. Primary care-based screening for cardiovascular risk factors in patients with psoriasis. Br J Dermatol 2016;175:348-56 «PMID: 26990294»PubMed

A

Adalimumabi keskivaikean tai vaikean nivelpsoriaasin hoidossa

Adalimumabi verrattuna lumeeseen lisää ACR20-vasteen saavuttaneiden osuutta (noin 6 % vs. noin 15–30 %) nivelpsoriaasipotilailla, joiden tauti on keskivaikea tai vaikea.

A

Adalimumabin hoitoteho läiskäpsoriaasin induktiohoidossa

Adalimumabilla saavutetaan hyvä hoitoteho läiskäpsoriaasin induktiohoidossa lumehoitoon verrattuna.

A

Bimekizumab treatment in patients with plaque psoriasis: effectiveness and safety compared to placebo.

Subcutaneous bimekizumab treatment at the dose of 320 mg monthly increases the proportion of patients with plaque psoriasis achieving the PASI90 and IGA 0/1 responses at week 16 when compared to placebo (PASI90 approximately 85–91 % vs. 1–5 % and IGA 0/1 84–93 % vs. 1–5 % respectively), and adverse events seem to be mild.

A

Etanersepti ja nivelpsoriaasi

Etanersepti verrattuna lumeeseen lisää ACR20-vasteen saavuttaneiden osuutta nivelpsoriaasia sairastavilla (noin 60 % vs. noin 15 %).

A

Etanerseptin hoitoteho läiskäpsoriaasin induktiohoidossa aikuisilla

Hyvän hoitovasteen etanerseptilla saavuttaa annoksesta riippuen 12 viikon hoidossa vähintään kolmannes ja 24 viikon hoidossa vähintään puolet potilaista.

A

Guselkumab treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness compared to placebo

Subcutaneous guselkumab treatment at the dose of 100 mg every 4 or 8 weeks, when compared to placebo, increases the proportion of patients with active psoriatic arthritis achieving the ACR20 response at week 24 (52–64 % vs. 18–33 %). Most adverse events seem to be mild and the number of adverse events seems to be equal to placebo.

A

Infliksimabi nivelpsoriaasin hoidossa

Infliksimabi verrattuna lumeeseen lisää ACR20-vasteen saavuttamista nivelpsoriaasipotilailla, joilla on aiemmin ollut metotreksaatti- tai steroidihoito (noin 60 % vs. noin 10 %).

A

Infliksimabin hoitoteho läiskäpsoriaasin pitkäaikaishoidossa

Infliksimabin hyvä hoitoteho säilyy hyvin puoleen vuoteen asti ja melko hyvin vuoteen asti.

A

Infliksimabin hoitoteho vaikean läiskäpsoriaasin induktiohoidossa

Infliksimabi on tehokas ja nopeavaikutteinen vaikean läiskäpsoriaasin induktiohoidossa.

A

Ixekizumab treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness compared to placebo and adalimumab

Ixekizumab treatment at the dose of 80 mg, when compared to placebo, increases the proportion of patients with active psoriatic arthritis achieving the ACR20 response at week 24 and probably already at week 12.

A

Ixekizumab treatment in patients with active skin psoriasis: effectiveness compared to placebo

Ixekizumab treatment at the dose of 80 mg, when compared to placebo, increases the proportion of patients with active skin psoriasis to achieve a clinically meaningful improvement at 12 weeks of treatment.

A

Kalsipotrioli-beetametasonidipropionaattiyhdistelmä psoriaasin hoidossa

Kalsipotrioli-beetametasonidipropionaattiyhdistelmävoide on kuukauden hoitokuurina tehokkaampi kuin vaikuttavat aineet käytettynä erikseen.

A

Metotreksaatin annostelu ja nivelreuma

Metotreksaatin hyötyosuus on parempi ihon alle tai lihakseen annosteltuna.

A

Metotreksaatin teho läiskäpsoriaasissa

Metotreksaatti on tehokas hoito läiskäpsoriaasissa.

A

Secukinumab treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness and safety compared to placebo.

Subcutaneous secukinumab treatment at the dose of 150-300 mg monthly increases the proportion of patients with psoriatic arthritis achieving the ACR20 response at week 24 when compared to placebo (approximately 42–63 % vs. 15–27 %), and it is safe.

A

Sekukinumabin teho läiskäpsoriaasin induktiohoidossa

Sekukinumabi on tehokas läiskäpsoriaasin induktiohoidossa.

A

Siklosporiinin munuaistoksisuus

Munuaishaittavaikutusten riskiä lisää yli 2 vuotta kestänyt hoito ja ≥ 5 mg/kg/vrk siklosporiiniannos.

A

Siklosporiinin teho läiskäpsoriaasissa

Siklosporiini on tehokas hoito läiskäpsoriaasissa.

A

Sydän- ja verisuonisairauksien riski vaikeaa ihopsoriaasia sairastavilla

Vaikeaa ihopsoriaasia sairastavilla on muuta väestöä useammin sydän- ja verisuonisairauksia.

A

Upadacitinib treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness and safety compared to placebo.

Oral upadacitinib treatment at the dose of 15 mg daily increases the proportion of patients with active psoriatic arthritis achieving the ACR20 response at week 12, when compared to placebo (approximately 57–71 % vs. 24–36 %, depending on patient population).

A

Ustekinumabin teho ihopsoriaasissa

Ustekinumabin vaste ihopsoriaasissa on hyvä ja pitkäkestoinen.

A

Vaikea psoriaasi ja okasolusyöpä

Vaikeaan psoriaasiin liittyy lievästi kohonnut ihon okasolusyövän riski, jonka tärkein riskitekijä on metoksaleeni-tabletti-PUVA-hoito.

B

Abatacept treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness compared to placebo

Parenteral abatacept 125 mg per week treatment increases the ACR20 response at week 24 in patients with active psoriatic arthritis when compared to placebo.

B

Adalimumabin hoitotehon säilyminen läiskäpsoriaasin pitkäaikaishoidossa

Adalimumabilla 16 viikon induktiohoidossa saavutettu hoitovaste säilyy kohtalaisen hyvin pitkäaikaishoidossa, mutta osa potilaista tarvitsee ajoittain hoitoannoksen nostoa tai annosvälin tihentämistä tai yhdistelmähoitoa.

B

Apremilast treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness compared to placebo

Apremilast treatment at the dose of 30 mg twice daily, when compared to placebo, may increase the proportion of patients with active psoriatic arthritis achieving the ACR20 response at week 16 to 24 from approximately 20% to 40%.

B

Apremilastin teho ja turvallisuus ihopsoriaasin induktiohoidossa

Apremilasti lienee turvallinen ja melko tehokas keskivaikean ja vaikean ihopsoriaasin induktiohoidossa.

B

Brodalumab in treatment of moderate to severe plaque psoriasis: effectiveness compared to placebo

Brodalumab at dose of 210 mg, when compared to placebo, increases the proportion of patients with moderate to severe plaque psoriasis to achieve a clinically meaningful improvement at 12 weeks of treatment. The safety profile of brodalumad may be equal to placebo after 12 weeks treatment.

B

Brodalumab treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness and safety compared to placebo.

Subcutaneous brodalumab treatment at the dose of 210 mg every other week increases the proportion of patients with active psoriatic arthritis achieving the ACR20 response at weeks 16 and 24, when compared to placebo (47.9 % vs. 20.9 %, P<0.0001 and 53.6 % vs. 23.8 %, P<0.0001 respectively), and it is safe.

B

Certolizumab pegol in treatment of moderate to severe plaque psoriasis: effectiveness and safety compared to placebo

Certolizumab treatment, when compared to placebo, seems to increase the proportion of patients with moderate to severe plaque psoriasis to achieve a clinically meaningful improvement at 16 weeks of treatment. There may be more adverse events in certolizumab pegol treatment compared to placebo after 16 weeks of treatment. Most of them are mild upper respiratory infections.

B

Etanerseptin hoitotehon säilyminen läiskäpsoriaasin pitkäaikaishoidossa aikuisilla

Etanerseptilla 24 viikon induktiohoidossa saavutettu hoitovaste säilyy kohtalaisen hyvin pitkäaikaishoidossa, mutta osa potilaista tarvitsee ajoittain tai jatkuvasti yhdistelmähoitoa tai hoitoannoksen nostoa.

B

Golimumabin teho nivelpsoriaasissa

Subkutaaninen golimumabi verrattuna lumeeseen ilmeisesti lisää ARC20-vasteen saavuttaneiden osuutta nivelpsoriaasia sairastavilla (noin 45–51 % riippuen annoksesta vs. noin 10 %) 14 viikon seurannassa.

B

Guselkumab in treatment of moderate to severe plaque psoriasis: effectiveness compared to placebo

Guselkumab treatment when compared to placebo, seems to increase the proportion of patients with moderate to severe plaque psoriasis to achieve a clinically meaningful improvement at 12 weeks of treatment.

B

Infliksimabin teho psoriaasin säännöllisessä hoidossa verrattuna jaksottaiseen, tarvittaessa annettuun hoitoon

Infliksimabihoitoa ei suositella tauotettavaksi, koska uudelleenaloituksiin näyttää liittyvän suurentunut anafylaksiariski sekä tehon heikkeneminen.

B

Kapeakaistainen UVB-hoito ja keskivaikean psoriaasin paraneminen

Keskivaikea psoriaasi-ihottuma ilmeisesti paranee oireettomaksi kapeakaistaisella UVB-hoidolla noin 70 %:lla potilaista.

B

Paikalliset kalsineuriinin estäjät erityisalueiden (kasvot ja taivealueet) psoriaasin paikallishoidossa

Paikalliset kalsineuriinin estäjät näyttävät tehoavan kasvojen ja taivealueiden psoriaasiin.

B

Risankizumab in treatment of moderate to severe plaque psoriasis: effectiveness compared to placebo

Risankizumab treatment when compared to placebo, increases the proportion of patients moderate to severe plaque psoriasis to achieve a clinically meaningful improvement at 16 weeks of treatment. The safety profile of risankizumab seems to be equal to placebo after 16 weeks treatment.

B

Sertolitsumabipegoli nivelpsoriaasin lyhytkestoisessa hoidossa

Sertolitsumabipegoli verrattuna lumeeseen näyttää parantavan ACR20-vasteita (sen saavuttaa noin 56–64 % vs. noin 24 %) ja toimintakykyä nivelpsoriaasin hoidossa 24 viikon seurannassa. Hoidon teho saattaa säilyä lähes 2 vuotta jatkuvassa hoidossa.

B

Siklosporiinin aiheuttama psoriaasipotilaiden ihon okasolusyövän riski

Siklosporiini näyttää lisäävän ihon okasolusyövän riskiä psoriaasipotilailla.

B

Tildrakizumab in treatment of moderate to severe plaque psoriasis: effectiveness and safety compared to placebo

Tildrakizumab, compared to placebo, seems to increase the proportion of patients with moderate to severe plaque psoriasis who reach PGA0-1 at 12-16 weeks of treatment. It may be effective in terms of PASI90 and the safety profile may be comparable to placebo at 16 weeks of treatment. The most common treatment-emergent adverse event is nasopharyngitis.

B

Tofacitinib treatment in patients with active psoriatic arthritis: effectiveness compared to placebo

Tofacitinib treatment at the dose of 5 mg twice daily, when compared to placebo, seems to increase the proportion of patients with active psoriatic arthritis achieving the ACR20 response at week 12 (50–60 % vs. 25–30 %).

B

Ustekinumabi nivelpsoriaasin hoidossa

Nivelpsoriaasipotilaista, joiden hoitona on ustekinumabi (annoksella 45 mg ja 90 mg 12 viikon välein), noin 40–50 % näyttää saavuttavan ACR20-vasteen viikkoon 24 mennessä, kun lumehoidossa noin 20 % saavuttaa sen.

B

UVB-valohoidon ja asitretiinin yhteisvaikutus psoriaasin hoidossa

Asitretiinin ja UVB-valon yhdistelmähoito näyttää olevan tehokkaampi kuin pelkkä UVB-valohoito.

B

Vaikeaan psoriaasiin liittyvä lymfoomariski

Vaikeaan psoriaasiin näyttää liittyvän lievästi kohonnut lymfoomariski.

C

Asitretiini ja ihon okasolusyövän riski

Asitretiini saattaa vähentää ihon okasolusyövän riskiä hoidon aikana.

C

Asitretiinin teho psoriaasin hoidossa

Tutkimusnäyttö asitretiinin tehosta näyttää olevan vähäinen.

C

Biologiset lääkkeet lasten ihopsoriaasin hoidossa

Etanersepti ja ustekinumabi saattavat olla tehokkaita lasten ihopsoriaasin hoidossa.

C

Ditranoli psoriaasin paikallishoitona

Ditranoli ja kalsipotrioli ovat todennäköisesti yhtä tehokkaita psoriaasin paikallishoitoja poliklinikan avohoito-osastolla käytettynä vähintään 12 viikon pituisessa hoidossa. Molemmat hoidot vaikuttavat positiivisesti psoriaatikon elämänlaatuun.

C

Folaattisubstituutio metotreksaattilääkityksen yhteydessä

Foolihapposubstituutio 5 mg/vko tai 1 mg/vrk saattaa vähentää metotreksaatin aiheuttamaa maksatoksisuutta ja gastrointestinaalioireita vähentämättä kuitenkaan metotreksaatin tehoa.

C

Iksekitsumabin teho läiskäpsoriaasin pitkäaikaishoidossa

Iksekitsumabin hoitoteho läiskäpsoriaasiin näyttää säilyvän hyvin vähintään 1 vuoden seurannassa.

C

Kalsipotrioli lasten psoriaasin hoidossa

Kalsipotrioli saattaa olla tehokas (PASI-alenema 60 %) lasten psoriaasin paikallishoidossa.

C

Kalsipotrioli-beetametasonidipropionaattiyhdistelmän pitkäaikaiskäyttö psoriaasin hoidossa

Kalsipotrioli-beetametasonidipropionaattivoiteen atrofogeeniset ominaisuudet vastannevat beetametasonidipropionaattia. Pitkäaikaiskäytön turvallisuutta ei ole pystytty osoittamaan.

C

Kapeakaistaisen UVB-hoidon antotiheys psoriaasin hoidossa

Kapeakaistaisen UVB-hoidon suositeltava antotiheys lienee kolme kertaa viikossa.

C

Leflunomidin teho ja turvallisuus nivelpsoriaasin hoidossa

Leflunomidi saattaa olla tehokas ja turvallinen hoitovaihtoehto nivelpsoriaasissa.

C

Metotreksaatin teho nivelpsoriaasin hoidossa

Metotreksaatti verrattuna lumeeseen saattaa nivelpsoriaasia sairastavilla lisätä hoitovasteen saavuttamista 6 kuukauden seurannassa (RR 1,76; 95 % luottamusväli 1,14–2,70).

C

Sekukinumabin teho läiskäpsoriaasin pitkäaikaishoidossa

Sekukinumabin hoitoteho läiskäpsoriaasiin näyttää säilyvän hyvin vähintään 1 vuoden seurannassa.

C

Sulfasalatsiini (SSZ, SASP) nivelpsoriaasin hoidossa

Sulfasalatsiini saattaa olla lumelääkettä tehokkaampi nivelpsoriaasin hoidossa, mutta tutkimusnäyttö siitä on vähäistä.

D

Dimethyl fumarate in treatment of moderate to severe plaque psoriasis: effectiveness compared to placebo

Dimethyl fumarate may increase the proportion of patients with moderate to severe psoriasis to achieve a clinically meaningful improvement at 16 weeks of tretament but the evidence is scarce. The number of adverse events may be higher than for placebo but the number of severe adverse events may be equal to placebo at 16 weeks of tretament.

Entesiittien arvioiminen nivelpriaasipotilailla (LEI)
Eri valohoitolamppujen emittoiman UV-säteilyn aallonpituusspektrit
Erytroderminen psoriaasi
Esimerkkejä keskivaikeasta ja vaikeasta läiskäpsoriaasista ja erytrodermisestä psoriaasista sekä kämmen-, jalkapohja- ja hiuspohjan psoriaasista
Esimerkkejä keskivaikeasta pisara- ja läiskäpsoriaasista
Esimerkkejä pisarapsoriaasin erotusdiagnostiikasta huomioitavista ihottumista
Genitaalialueen psoriaasi
Jalkapohjien psoriaasi
Jalkapohjien psoriaasi
Jalkapohjien psoriaasi
Kasvopsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia
Kynsipsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia kynsimuutoksia
Käden pitting-turvotus vaikeaa nivelpsoriaasia sairastavalla potilaalla
Kämmen- ja jalkapohjapsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia
Kämmenten psoriaasi
Kämmenten psoriaasi
Kämmenten psoriaasi
Kämmenten psoriaasi
Kämmenten psoriaasi
Lapsen psoriaasi-ihottuma
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasi eli psoriasis vulgaris
Läiskäpsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia
Makkaramainen turvotus varpaassa nivelpsoriaasipotilaalla
Målorienterad behandlingsstrategi för biologisk behandling för hudpsoriasis
Nivåstrukturering av vården vid hudpsoriasis
Otsan psoriaasi
Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata
Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata
Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata
Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata
Pisarapsoriaasi eli psoriasis guttata
Psoriaasi lapsen kasvoilla
Psoriaasin kynsimuutoksia
Psoriaasin kynsimuutoksia
Psoriaasin kynsimuutoksia
Psoriaasin kynsimuutoksia
Päänahan psoriaasi
Päänahan psoriaasi
Päänahan psoriaasi
Päänahan psoriaasi
Päänahan psoriaasi
Päänahan psoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia
Sormien kärkijäsenten niveltulehdukset ja kynsimuutokset nivelpsoriaasissa
Sormien kärkijäsenten niveltulehdukset ja kynsimuutokset nivelpsoriaasissa
Sormien kärkijäsenten niveltulehdukset ja kynsimuutokset nivelpsoriaasissa
Sormien kärkijäsenten niveltulehdukset ja lievät kynsimuutokset nivelpsoriaasissa
Sormien kärkinivelten tulehdukset ja kynsimuutokset
Sormien kärkinivelten tulehdukset ja kynsimuutokset
Sormien pustuloiva psoriaasi eli Acrodermatitis continua Hallopeau
Taivepsoriaasi eli psoriasis in versa
Taivepsoriaasi kainalossa eli psoriasis in versa
Taivepsoriaasin erotusdiagnostiikassa huomioitavia ihottumia
Vaikea nivelpsoriaasin makkaramainen turvotus sormessa
Val av behandlingsform för hudpsoriasis
Varpaiden niveltulehdukset nivelpsoriaasissa
Varpaiden niveltulehdukset psoriartriitissa