Självmedicinering

God medicinsk praxis | Publicerad: 12.02.2025 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Apotekareförbund

Självmedicinering

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Apotekareförbund
12.2.2025

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Itselääkitys «Itselääkitys»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centralt innehåll

  • Självmedicinering ska i regel vara kortvarig.
  • Många sjukdomar eller symtom kan behandlas med självmedicinering.
    • Självmedicinering är i allmänhet säker om den används på rätt sätt.
    • Alla läkemedel kan ha biverkningar och flera läkemedel kan ha interaktioner med andra läkemedel som används samtidigt.
    • Andra sjukdomar, läkemedel som används och andra produkter som används för egenvård ska beaktas i samband med självmedicinering.
  • Alla läkemedelsanvändare ska vara medvetna om läkemedlens användningsändamål, fördelar och nackdelar.
  • Tillförlitlig läkemedelsinformation och rådgivning som ges av vårdpersonal har en viktig betydelse för säker, effektiv och rationell läkemedelsbehandling och för behandlingsföljsamheten.

Avstå klokt-rekommendationer

  • För apotekspersonal: Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, patientens sjukdomar och andra läkemedel som patienten använder «Apteekin henkilökunnalle: Tulehduskipulääkkeet, potilaan sairaudet ja muut käytössä olevat lääkkeet»1. På apoteket ska man inte utan särskilda skäl rekommendera antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel för självmedicinering till en patient med artärsjukdom eller riskfaktorer för sådan, hjärtsvikt eller njursvikt eller risk för blödning i mag-tarmkanalen.
  • För apotekspersonal: Paracetamol «Apteekin henkilökunnalle: Parasetamoli»2. På apoteket ska man inte utan särskilda skäl rekommendera paracetamol om patienten använder andra preparat som innehåller paracetamol.
  • Hostmedicin vid behandling av hosta i samband med förkylning hos vuxna «Yskänlääkkeet flunssaan liittyvän yskän hoidossa aikuisilla»3. Använd inte hostmediciner rutinmässigt för behandling av hosta och bronkit i samband med förkylning.
  • Hostmedicin vid behandling av hosta hos barn «Yskänlääkkeet lasten yskän hoidossa»4:
    • Behandla inte akut hosta hos barn under 2 år med hostmediciner, eftersom de kan orsaka allvarliga biverkningar.
    • Behandla inte akut hosta hos barn under 12 år med hostmediciner som innehåller kodein, eftersom de kan orsaka allvarliga biverkningar.
    • Undvik också att behandla hosta hos barn i åldern 2–17 år med hostmediciner, eftersom det inte finns några bevis på deras effekt.

Centrala rekommendationer

  • Smärtstillande läkemedel som används som egenvårdsläkemedel ska endast användas kortvarigt. Alla orala smärtstillande läkemedel som används inom egenvården har biverkningar som kan framträda redan vid kortvarig användning.
  • Periodisk spänningshuvudvärk och migrän kan behandlas med egenvårdsläkemedel under några dagar.
  • Återhämtningen från vanlig, plötslig ryggsmärta fortskrider när patienten fortsätter att röra på sig och utföra sina vanliga sysslor inom de gränser som smärtan tillåter. Ryggsmärta där smärtan inte strålar ut i en nedre extremitet kan man kortvarigt försöka behandla med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller paracetamol.
    • Med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel kan man uppnå en liten lindring av smärta i ländryggen när smärtan inte strålar ut i de nedre extremiteterna.
    • Det säkraste smärtstillande läkemedlet att ta som egenvård är paracetamol, men det är uppenbarligen ineffektivt vid behandling av akut smärta i ländryggen.
  • Som primär behandling av akuta allergiska ögonsymtom rekommenderas ögondroppar som innehåller antihistamin.
  • Vid behandling av allergisk snuva är den primära medicineringen nässpray med kortikosteroider eller kombinationspreparat med kortikosteroider och antihistamin.
  • För att förebygga svåra reaktioner orsakade av myggbett kan oralt antihistamin användas.
  • Egenvårdsläkemedel mot hosta har uppenbarligen ingen betydande effekt på symtomen vid akut hosta hos vuxna.
  • Enligt rekommendationen ska hosta hos barn inte behandlas med egenvårdsläkemedel mot hosta.
  • För behandling av återkommande munherpes kan aciklovir eller penciklovir användas lokalt. Alternativt kan aciklovir eller valaciklovir tas oralt. Studier har visat att dessa preparat i tablettform förkortar symtomens varaktighet med cirka ett dygn.
  • Tillfälliga refluxsymtom kan behandlas med egenvårdsläkemedel mot halsbränna, i första hand protonpumpshämmare. Behandlingstiden är högst 2 veckor.
  • Om förstoppningssymtom är besvärande och läkemedelsfria behandlingar inte räcker till, rekommenderas i första hand makrogol vid självmedicinering av både vuxna och barn. Alternativt kan vuxna använda laktulos eller kostfiber och barn kostfiber.
  • Grundbehandling vid diarré är att sköta om vätskebalansen.
  • För behandling av akut diarré eller diarré i samband med funktionella magbesvär kan vuxna kortvarigt använda loperamid, vars biverkningar är vanliga, eller racekadotril som har likartad effekt men mindre biverkningar.
  • För behandling av candidavaginit kan man använda ett preparat som doseras lokalt eller tas oralt.
  • Rekommenderad behandling av fotsvamp är azolderivat eller terbinafin.
    • Risken för interaktion mellan svampläkemedel som doseras på huden och andra läkemedel är liten, men det är skäl att iaktta försiktighet även vid behandling av fotsvamp.

Rekommendationens syfte

  • Syftet med rekommendationen är att instruera egenvården och användningen av egenvårdsläkemedel så att de är en del av en effektiv, ändamålsenlig och trygg vård.
  • Dessutom är målet att man ska undvika onödig och skadlig användning av egenvårdsläkemedel.

Målgrupp

  • Målgruppen för rekommendationen är farmaceuter, provisorer, läkare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt befolkningen.

Avgränsning

  • I rekommendationen behandlas läkemedel som godkänts för egenvård i Finland.
  • I rekommendationen behandlas inte mikrobpreparat (s.k. probiotika) som har eller inte har klassificerats som läkemedel.
  • Kärnfrågor har använts för att begränsa de ämnen som kommer med i rekommendationen. Mer information «Itselääkitys Käypä hoito -suosituksen aiheen rajaus»5.
  • Rekommendationen tar inte ställning till gravidas självmedicinering utom i fråga om jästsvampsinfektion. Information om användningen av läkemedel under graviditet finns i den teratologiska informationstjänsten (se HUS Läkemedelsrådgivning för mammor – Teratologiska informationstjänsten «https://www.hus.fi/sv/for-patienten/sjukhus-och-andra-enheter/lakemedelsradgivning-mammor-teratologiska)»2).
  • Behandlingsrekommendationen för varje hälsoproblem består av en kort presentation av ämnet och en egenvårdsrekommendation. Dessa rekommendationer om egenvårdsläkemedel har utarbetats med evidensbaserade medicinska metoder och forskningsdata har bedömts kritiskt.
    • Undersökningarna har ofta gjorts under förhållanden och med doser som inte motsvarar läkemedelsanvändningen vid egenvård. Resultaten från dem om effekt och säkerhet kan således inte nödvändigtvis direkt tillämpas på egenvårdsbruk.
  • Eftersom egenvård oftast i första hand är läkemedelsfri behandling, lyfter rekommendationen på flera ställen också fram sådana metoder. Deras effekt och säkerhet har dock inte bedömts på samma sätt som egenvårdsläkemedlen när rekommendationen utarbetades.
  • Doserna för egenvårdsläkemedel har kontrollerats 3.5.2023.

Smärta

Inledning

Tabell 1. Läkemedel och läkemedelsformer avsedda för egenvård av smärta hos vuxna samt egenvårdsdoser. De läkemedel som nämns i tabellen finns också i kombinationspreparat som dessutom innehåller till exempel koffein, askorbinsyra eller både och.
Läkemedel Styrka Läkemedelsform Egenvårdsdos/dygn
1) Acetylsalicylsyra (ASA) rekommenderas inte som primärt smärtstillande läkemedel. Acetylsalicylsyra orsakar en långvarig funktionsstörning i trombocyterna och förlänger blödningstiden. Dessutom höjer det bland annat risken för blödningar i mag-tarmkanalen mer än andra antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel som används för egenvård.
2) Egenvårdsläkemedel som kräver extra rådgivning (LVI)
Acetylsalicylsyra1) 500 mg tablett 1–2 tabletter x 1–3
Maximal dos 4 g
500 mg granulat 1–2 dospåsar granulat med 4–8 timmars mellanrum
Maximal dos 4 g
Ibuprofen/ibuprofenlysinat 200 mg tablett 1–2 tabletter x 1–3
Maximal dos 1 200 mg
400 mg tablett
mjuk kapsel
pulver (för oral lösning)		 1 tablett/kapsel/dospåse (dvs. 400 mg) x 1–3
Maximal dos 1 200 mg
Ketoprofen 25 mg tablett 1 tablett x 1–3
Maximal dos 75 mg
Naproxen2) 250 mg tablett 1 tablett x 1–2
Maximal dos 500 mg
Paracetamol 500 mg tablett
munsönderfallande tablett
brustablett
granulat		 1–2 tabletter/dospåsar granulat (dvs. 500–1000 mg) x 1–3
Maximal dos 3 g
1 g tablett ½–1 tablett x 1–3
Maximal dos 3 g
Preparat som används lokalt på huden
Piroxikam 0,50 % gel 1–3 gram (1,5–4,5 cm) gel (5–15 mg piroxikam) x 2–4
Diklofenak 11,6 mg/g gel 2–4 gram gel (ca 5–10 cm) x 3–4
23 mg/g gel 2–4 gram gel (ca 5–10 cm) x 2
4 % hudspray 4–5 pumptryck (32–40 mg) x 3
Ibuprofen 50 mg/g gel 4–10 cm gel x 3 i högst 7 dygn
Mukopolysackaridsulfat/salicylsyra/binjurebarkextrakt 2/20/10 mg gel/emulsion Gel/emulsion på smärtområdet en eller flera gånger per dag

Huvudvärk

  • Skillnaderna mellan migrän och spänningshuvudvärk beskrivs i God medicinsk praxis-rekommendationen Migrän «Migrän»3, «Migreeni. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkä...»4. Se tabell 2 i rekommendationen om migrän. Skillnader mellan migrän och spänningshuvudvärk «Migrän»3.
  • Spänningshuvudvärk är den vanligaste orsaken till huvudvärk och kan orsakas av både spänningstillstånd i musklerna och psykisk spänning.
    • Spänningshuvudvärk förekommer särskilt i tinningarna, bakhuvudet eller på hjässan, och kan förekomma på ena eller båda sidorna. Symtomen förvärras ofta mot kvällen.
  • Migrän delas in i två huvudformer: med aura, där värken föregås av synrubbningar, domningar, muskelsvaghet eller talsvårigheter, och utan aura, där smärtan börjar direkt utan aurasymtom.
  • Det är alltid viktigt att utreda orsaken till upprepad eller kraftig huvudvärk. Det är skäl att uppsöka läkare om
    • kraftig huvudvärk har uppstått mycket snabbt
    • värken är mycket kraftig
    • värken har varat i mer än 5 dagar
    • huvudvärksanfall tar bort funktionsförmågan
    • egenvårdsläkemedel inte har någon effekt.
  • Orsakerna att uppsöka läkare beskrivs närmare på andra ställen. Se Terveyskirjastos artikel Päänsärky «Päänsärky»2, «Saarelma O. Päänsärky. Terveyskirjasto. Lääkärikir...»7.

Egenvård

Ryggsmärta

  • Ryggsmärta är ett vanligt symtom som oftast förekommer i ländryggen.
    • Den vanligaste smärtan i ländryggen är plötslig och i regel kortvarig (några dagar–veckor).
    • Ibland beror smärtan på diskbråck, dvs. att en disk mellan kotorna trycker mot ryggmärgskanalen eller nervrötterna. Detta kan orsaka så kallade ischiassymtom, dvs. kraftig smärta som strålar ut i de nedre extremiteterna, domningar och muskelsvaghet.
    • Degeneration i ryggraden kan efter en lång tid också leda till förträngning i ryggmärgskanalen, då hela ryggmärgen hamnar i kläm.
    • Andra orsaker till ryggsmärta är skador och sällsynta kotinflammationer, tumörer, ryggradsreumatism och njurrelaterade besvär.
    • I övre delen av ryggen är muskelsmärtor i området vid skulderbladen vanligast.
    • Som källa till det inledande stycket har God medicinsk praxis-rekommendationen Ländryggssmärta «Ländryggssmärta»4, «Alaselkäkipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen L...»16 använts.
  • Det är skäl att uppsöka en mottagning om
    • ryggsmärtan är kraftig
    • ryggsmärtan blir långvarig eller är förknippad med exceptionella symtom, såsom strålande smärta eller muskelsvaghet
    • det är fråga om cauda equina-syndrom (urinstopp, störning i avföringskontinensen, ridbyxanestesi, dvs. känselbortfall i området kring könsorganen och ändtarmsöppningen), som förutsätter en jourmässig vårdbedömning.

Egenvård

Muskel- och ledvärk

  • Här behandlas bland annat kortvarig behandling av muskel- och ledvärk på grund av stukningar, sträckningar, idrottsskador eller överbelastning samt egenvård av artros.
  • De flesta idrottsskadorna består av sträckningar, bristningar och krosskador i mjukvävnaden eller belastningsskador. Mer information om skador och deras utbredning samt förebyggande finns i Lääkärin tietokantas artikel Liikuntavammat ja niiden ehkäisy «Liikuntavammojen hoito ja ehkäisy»5 (kräver behörighet), «Parkkari J, Kannus P, Kujala U. Liikuntavammojen h...»17, och i Terveyskirjastos artikel Liikuntavammojen hoito ja ehkäisy – ohjeita potilaalle «Liikuntavammojen hoito ja ehkäisy - ohjeita potilaalle»6, «Parkkari J. Liikuntavammojen hoito ja ehkäisy - oh...»18.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • det finns skäl att misstänka fraktur
    • smärtan är så kraftig att det inte är möjligt att stödja på eller använda extremiteten
    • smärtan blir långvarig
    • egenvården inte räcker till.
  • Artros är en vanlig orsak till ledvärk. För att behandla den krävs en läkardiagnos.
    • Vid artros bryts broskytan ned och ledbrosket försvinner från ledytorna. Ett typiskt symtom är belastningssmärta i leden. När sjukdomen framskrider begränsar smärtan rörelseförmågan. Senare kan det också förekomma vilosmärta, stelhet i leden och begränsning av funktionsförmågan.
    • Orsaken till artros är okänd. Risken ökar bland annat på grund av ärftliga faktorer, hög ålder, fetma, ledskador och belastning på leden i samband med arbete eller tung motion.
    • Diagnosen grundar sig på symtom samt kliniska och radiologiska fynd.
    • Målet med behandlingen av artros är att hantera och lindra smärtan samt att upprätthålla och förbättra funktionsförmågan.

Egenvård

Menstruationssmärta

  • De flesta kvinnor har tidvis lindriga menstruationssmärtor under menstruationens första dagar, men 5–15 % av kvinnorna har kraftiga smärtor «Härkki P. Kuukautiskivut. Terveysportti. Lääkärin ...»21.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • egenvårdsläkemedel inte har tillräcklig effekt
    • smärtan är förknippad med avvikande drag (t.ex. smärtfria menstruationer blir smärtsamma, smärtan börjar före blödningen eller smärtan varar under hela blödningen)
    • menstruationscykeln förändras eller det förekommer oregelbunden blödning mellan menstruationerna.

Egenvård

Tandvärk

Egenvård

  • Värk i samband med att en tand bryter fram kan lindras genom att se till att området rengörs väl i samband med tandborstningen. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Visdomständer «Visdomständer»6, «Viisaudenhammas. Käypä hoito -suositus. Suomalaise...»23.
  • Egenvård av tandvärk med smärtstillande läkemedel ger sällan resultat, eftersom de i allmänhet endast lindrar symtomen tillfälligt. Om det finns en bakomliggande infektion och uppsökandet av vård drar ut på tiden, kan tillståndet leda till att infektionen sprids djupare in i vävnaderna och utvecklas till en systemisk infektion «DeAngelis AF, Barrowman RA, Harrod R, ym. Review a...»27.
  • Som symtomatisk behandling av tandvärk innan man kommer till tandläkaren kan man prova antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller paracetamol.

Pollenallergi och myggbett

Inledning

  • Med allergi avses symtom som orsakas av allergiframkallande ämnen, dvs. allergener, såsom pollen från lövträd och gräs, dammkvalster, födoämnen, djurallergener eller mögel. Här behandlas allergier orsakade av pollen och allergiska reaktioner orsakade av myggbett.
  • Pollenallergi kan visa sig som kliande, röda eller rinnande ögon, täppt näsa, klar snuva, klåda i näsan eller nysningar samt hudsymtom.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • det är fråga om outredda allergisymtom hos barn under skolåldern
    • symtomen förekommer året runt
    • symtomen inte reagerar tillräckligt på egenvård
    • ögat varar kraftigt
    • synen har försämrats
    • ögonsymtomen är ensidiga
    • ögonsmärta eller ljuskänslighet förekommer
    • allergisk snuva är förknippad med långvarig hosta
    • det förekommer pipande andning eller andnöd
    • det förekommer drag som är atypiska för allergisk snuva, såsom ensidig täppthet eller upprepad näsblödning
    • symtomen efter ett myggbett är kraftiga, bettet blir infekterat eller patienten får allvarligare symtom, såsom svullnad i ansiktet, tungan eller halsen eller andningssvårigheter.
  • Som källa till det inledande stycket har artikeln Allerginen nuha ja muu yliherkkyysnuha «Allerginen nuha ja muu yliherkkyysnuha»7, «Hannuksela M. Allerginen nuha ja muu yliherkkyysnu...»28 i Lääkärikirja Duodecim använts.

Egenvård

Behandling av allergiska ögonsymtom

Tabell 2. Ögondroppar och egenvårdsdoser som används för egenvård av allergiska ögonsymtom. Läkemedlet doseras i båda ögonen.
Läkemedel Styrka Egenvårdsdos droppar/dygn Åldersbegränsning (år)
Antihistaminer
azelastin 0,5 mg/ml 1 droppe i båda ögonen x 2 över 4
ketotifen 0,25 mg/ml 1 droppe i båda ögonen x 2 över 3
levokabastin 0,5 mg/ml 1 droppe i båda ögonen x 2, vid behov x 3–4 över 4
Övriga
lodoxamid 1 mg/ml 1 droppe i båda ögonen x 4 över 4
natriumkromoglikat 20 mg/ml 1–2 droppar i båda ögonen x 4 över 4
40 mg/ml 1–2 droppar i båda ögonen x 2 över 4
Tabell 3. Orala antihistaminer och doser vid egenvård av allergisymtom
Läkemedel Styrka Läkemedelsform Egenvårdsdos/dygn Åldersbegränsning (år)
akrivastin 8 mg kapsel 1 kapsel x 1–3 över 12
desloratadin 2,5 mg tablett, munsönderfallande 1 tablett x 1 över 6
5 mg tablett
(filmöverdragen eller munsönderfallande)		 1 tablett x 1 över 12
ebastin 10 mg tablett
(filmöverdragen eller munsönderfallande)		 1–2 tabletter x 1 över 12
20 mg tablett
(filmöverdragen eller munsönderfallande)		 1 tablett x 1 över 12
fexofenadin 120 mg tablett 1 tablett x 1 över 12
levocetirizin 5 mg tablett 1 tablett x 1 över 6
5 mg/ml droppar 20 droppar x 1 över 6
loratadin 10 mg tablett 1 tablett x 1 över 12
cetirizin 1 mg/ml oral lösning 2–6-åringar: 2,5 ml x 2
6–12-åringar: 5 ml x 2
vuxna och barn över 12 år: 10 ml x 1 		över 2
10 mg tablett (filmöverdragen eller sugtablett) 6–12-åringar: ½ tablett x 2
vuxna och barn över 12 år: 1 tablett x 1		 över 6
10 mg/ml droppar 2–6-åringar: 5 droppar x 2
6–12-åringar: 10 droppar x 2
vuxna och barn över 12 år: 20 droppar x 1 		över 2

Behandling av allergiska nässymtom

Tabell 4. Nässpray och egenvårdsdoser vid egenvård av allergiska nässymtom.
Läkemedel Styrka/dos Egenvårdsdos spraydoser/dygn Åldersbegränsning (år)
Kortikosteroider
beklometason 50 µg 1–2 spraydoser i båda näsborrarna x 2 över 14
flutikasonpropionat 50 µg 2 spraydoser i båda näsborrarna x 1–2 över 18
mometason 50 µg till en början 2 spraydoser i båda näsborrarna x 1, dosen kan sänkas till 1 spraydos x 1 över 18
triamcinolon 55 µg till en början 2 spraydoser i båda näsborrarna x 1, dosen kan sänkas till 1 spraydos x 1 över 18
Antihistaminer
azelastin 0,13 mg vuxna: 1–2 spraydoser i båda näsborrarna x 2
barn över 6 år: 1 spraydos i båda näsborrarna x 2		 över 6
levokabastin 0,5 mg 2 spraydoser i båda näsborrarna x 2–4 över 4
Kombinationspreparat
flutikasonpropionat + azelastin 50 µg + 0,125 mg 1 spraydos i båda näsborrarna x 2 över 18

Förebyggande och behandling av reaktioner orsakade av myggbett

Förkylning

Inledning

  • Med förkylning avses akuta symtom i de övre luftvägarna.
  • Förkylningssymtomen är i allmänhet lindriga och varar vanligtvis i 1–2 veckor. I vissa fall fortsätter symtomen i flera veckor.
    • Förkylning börjar ofta med allmänna symtom: huvudvärk, frossa, halsont och feber.
    • Senare kan det förekomma snuva och täppthet, hosta och illamående «Heikkinen T, Järvinen A The common cold. Lancet 20...»50.
    • Nästäppa, utsöndring, klåda eller nysningar är vanliga symtom på snuva.
    • Hosta är en skyddsreaktion i luftvägarna mot inflammation och irritation. Dess uppgift är att avlägsna slem. Hosta som orsakas av en infektion varar vanligtvis i 1–2 veckor men kan fortsätta i 4 veckor.
  • Vid förkylning kan följdsjukdomar förekomma, såsom öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • förkylningssymtomen blir långvariga eller förvärras
    • hostan blir långvarig (över 6 veckor) eller om hostan har uppkommit utan föregående förkylningssymtom
    • upphostningarna innehåller blod
    • värk i bihålan förekommer i över 1 vecka eller om smärta uppkommer i pannan eller ögonområdet
    • det förekommer öronvärk
    • patientens allmäntillstånd är dåligt
  • Det är skäl att uppsöka vårdbedömning jourmässigt om det förekommer alarmerande symtom, till exempel andningssvårigheter, sväljsvårigheter eller exceptionellt kraftig utmattning.

Egenvård

  • Förkylningar är virussjukdomar och går i allmänhet över utan behandling, så i vården ligger fokus på att lindra symtomen.
  • Den primära behandlingen av förkylningssymtom är vila.

Värk och feber i samband med förkylning

Nässymtom vid förkylning

  • Täppt och rinnande näsa kan lindras med sympatomimetika (xylometazolin, oximetazolin) som drar ihop blodkärlen och som doseras i näsan samt kombinationspreparat med sympatomimetika och antikolinergika (ipratropium och xylometazolin)
  • För barn under 1 år kan man använda näsdroppar eller nässprayer som innehåller fysiologiskt koksalt.

Hosta

Återkommande munherpesinfektion

Inledning

  • Munherpesinfektioner orsakas av viruset herpes simplex (HSV).
  • Det första symtomet på återkommande munherpes är i allmänhet känselbortfall i huden, följt av sveda och klåda. Inom några timmar, senast följande dag, uppträder de blåsor som är typiska för herpes.
  • Blåsorna sitter oftast på läppen, i näsborrarna eller på andra ställen i ansiktet. De kan också uppkomma i slemhinnan i munnen eller svalget, till och med i matstrupen.
  • Det tar från några dagar upp till 3–4 veckor innan det läker.
  • Förkylning, solljus, stress eller menstruation kan aktivera viruset.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
  • Som källa till det inledande stycket har artikeln Herpes eli yskänrokko (herpes simplex) «Ihon herpesinfektio (huuliherpes eli yskänrokko)»9, «Airola K. Ihon herpesinfektio (huuliherpes eli ysk...»62 i Lääkärikirja Duodecim använts.

Egenvård

Refluxsjukdom

Inledning

  • De vanligaste symtomen på refluxsjukdom är halsbränna och att maginnehåll kommer upp i svalget eller munnen (regurgitation) «Kiviniemi M. Refluksitauti. Duodecim Lääkärin käsi...»65.
    • Halsbränna är en obehaglig känsla, smärta eller sveda bakom bröstbenet.
    • Vanligtvis uppkommer symtomen efter måltid eller i liggande ställning. Att böja sig ner eller lyfta saker samt åtstramande kläder kan också ge mer halsbränna.
    • Andra symtom i samband med refluxsjukdom kan vara en känsla av en klump i svalget, sväljsvårigheter eller -smärta, tidvis riklig salivutsöndring i samband med reflux samt icke-hjärtrelaterad bröstsmärta.
    • Refluxsjukdom kan också orsaka besvär utanför matstrupen, såsom laryngit, heshet, emaljskador på tänderna, kronisk hosta, inflammationer i näsans bihåla och förvärrad astma.
  • Oftast är orsaken till refluxsjukdomen tillfällig förslappning av nedre matstrupsmunnen «Kiviniemi M. Refluksitauti. Duodecim Lääkärin käsi...»65.
  • Övervikt ökar risken för reflux «Ylävatsavaivat ja refluksioireet. Käypä hoito -suo...»66.
  • Andra faktorer som ökar risken kan vara minskad salivutsöndring, rökning, graviditet, sklerodermi, Sjögrens syndrom och diabetesgastropares «Kiviniemi M. Refluksitauti. Duodecim Lääkärin käsi...»65.
  • Huvudsymtomen vid dyspepsi är uppkördhet efter måltider, tidig mättnadskänsla, smärta eller en brännande känsla i övre delen av buken «Ylävatsavaivat ja refluksioireet. Käypä hoito -suo...»66. Dessutom kan det förekomma svullnad i övre delen av buken, illamående och halsbränna.
    • En dyspepsipatient kan ha samtidig refluxsjukdom.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • det förekommer sväljsvårigheter eller -smärtor
    • smärta eller halsbränna i samband med ansträngning
    • oavsiktlig viktminskning
    • upprepade kräkningar eller illamående
    • det förekommer anemi, blodiga kräkningar eller blodig avföring
    • förekommer ständig buksmärta som strålar från magen till ryggen
    • symtomen börjar för första gången vid över 50 års ålder
    • symtomen är kontinuerliga, återkommande eller kraftiga
    • egenvård inte fungerar.

Egenvård

Tabell 5. Protonpumpshämmare och H2-blockerare som används vid egenvård av refluxsymtom samt egenvårdsdoser för dessa
Läkemedelsgrupp Läkemedel Egenvårdsdos/dygn
Protonpumpshämmare esomeprazol 20 mg x 1
lansoprazol 15–30 mg x 1
omeprazol 20 mg x 1
pantoprazol 20 mg x 1
rabeprazol 10 mg x 1
H2-blockerare famotidin 10 mg x 1–2

Förstoppning

Inledning

Förstoppning hos vuxna

  • Hos vuxna är det fråga om förstoppning när tarmtömningarna minskar eller avföringen är så fast att tarmtömningen är svår flera gånger i följd. Normalt töms tarmen med 8–72 timmars mellanrum.
  • Orsaker till förstoppning hos vuxna kan vara
    • levnadsvanor (brist på motion, fiberfattig kost, otillräckligt vätskeintag, försummat behov av tarmtömning)
    • läkemedel (opioider, antikolinerga läkemedel, sukralfat, antacida, diuretika, järn, kalciumhämmare, betablockerare)
    • metabola och endokrina orsaker (bl.a. diabetes)
    • neurologiska sjukdomar
    • psykogena orsaker
    • strukturella orsaker (bl.a. tarmstopp, graviditet)
    • funktionella orsaker (bl.a. IBS)
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • det förekommer tilltagande buksmärtor eller smärta i samband med tarmtömning
    • tarmfunktionen förändras plötsligt eller det förekommer blodig avföring eller allmänna symtom (t.ex. viktminskning, trötthet)
    • egenvård inte ger tillräcklig lindring.
  • Inledningen grundar sig på artikeln Aikuisen ummetus «Aikuisen ummetus»10, «Arkkila P. Aikuisen ummetus. Terveysportti. Lääkär...»71 i Lääkärin käsikirja (kräver behörighet) samt Duodecims artikel Aikuisen ummetus «https://www.duodecimlehti.fi/lehti/2016/13/duo13210»6, «Arkkila P. Aikuisen ummetus. Aikakauskirja Duodeci...»72.

Förstoppning hos barn

  • Det är fråga om förstoppning hos ett barn om
    • avföringen kommer mer sällan än var tredje dag
    • avföringen är stor och hård
    • det förekommer diarréläckage
    • tarmtömningen tar lång tid och är smärtsam för barnet.
  • Det räcker med att ett av ovan nämnda symtom är kraftigt för att uppfylla definitionen av förstoppning.
    • Hos spädbarn kan även en normalt fungerande tarm tömmas bara en gång i veckan. Situationen kräver inga åtgärder om babyn inte har några symtom och äter bra. I övrigt är det skäl att hänvisa spädbarn till läkare eller rådgivning för bedömning av vårdbehovet.
  • Förstoppning debuterar vanligtvis vid 2–3 års ålder, men kan också förekomma redan under det första levnadsåret. Förstoppning hos barn är oftast funktionell (> 90 %) (ingen organisk sjukdom), och ofta hittas ingen tydlig orsak till förstoppningen.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • det förekommer avföringsinkontinens (avföring kommer ut ofrivilligt)
    • förstoppningen har pågått i 1 månad hos barn under 4 år
    • förstoppningen har pågått i 2 månader hos barn över 4 år
    • egenvård inte hjälper tillräckligt.
  • Inledningen grundar sig på artikeln Lasten ummetus «Lasten ummetus (40/2010)»11, «Kolho KL, Grönlund J, Kalliomäki M, Lähdeaho ML, R...»73 i Suomen Lääkärilehti samt artikeln Lapsen ummetus «Lapsen ummetus»12 (kräver behörighet), «Merras-Salmio L, Lehmusjärvi P.,Peldan P, Nylund M...»74 i Lääkärin käsikirja.

Egenvård

  • Grunden för behandlingen av förstoppning är fiberrik kost, tillräckligt med vätska, tillräcklig motion, regelbundna måltider och regelbunden avföringsrytm. Läkemedel och annan behandling är alltid sekundära behandlingsformer.
    • Läkemedelsfria behandlingar har inte omedelbar effekt. Effekten kan bedömas först efter 1–2 månader.
    • Förändringarna måste vara bestående för att deras förstoppningsförebyggande effekt ska bibehållas.

Vuxna

Tabell 6. Läkemedel och egenvårdsdoser som används vid egenvård av förstoppning hos vuxna
Läkemedel Läkemedelsform Egenvårdsdos/dygn Dosering Att observera
Bisakodyl
enterotablett 5–10 mg x 1 engångsdos på kvällen Används högst en vecka.
Ska tas med tillräckligt mycket vätska.
Fiberpreparat (ispaghula/psyllium) granulat 1–2 teskedar à 5 g eller 2–3 dosmått eller -påsar Kvällstid eller 1–3 x/dygn beroende på preparat Minst 110 ml (cirka ett glas) vätska ska intas per dosmått eller -påse.
Ska inte tas strax före läggdags.
Laktulos oral lösning Startdos 15–45 ml, underhållsdos enligt preparat 10–30 ml Engångsdos på morgonen eller uppdelad i två doser Laktosintolerans ökar risken för biverkningar.
Används högst 2 veckor, kan användas längre vid besvärlig förstoppning.
Makrogol, PEG pulver för oral lösning 1 dospåse (12–14 g enligt preparat) x 1–3 Med jämna mellanrum Används högst 2 veckor.
Ska tas med tillräckligt mycket vätska.
Natriumpikosulfat kapsel 5–10 mg x 1 Engångsdos på kvällen Används högst en vecka.
tablett Startdos 5 mg x 1, underhållsdosen antingen mindre eller högst 10 mg x 1 Engångsdos på kvällen. Tabletten kan halveras. Används högst en vecka.
droppar Startdos 10 droppar, underhållsdos högst 20 droppar Engångsdos på kvällen Används högst en vecka.
Sennosid
tablett 12 mg 1–2 x 1 Engångsdos på kvällen Ska tas med tillräckligt mycket vätska (250 ml).
Lavemang
Bisakodyl lavemang 1 engångsdos Engångsdos på morgonen För akuta situationer.
Värms upp till rumstemperatur före dosering.
Laurylsulfat lavemang 1 engångsdos
Natriumdokusat lavemang 1 engångsdos

Barn

Tabell 7. Läkemedel och egenvårdsdoser som används vid egenvård av förstoppning hos barn Redigerad från källa «Kolho KL, Grönlund J, Kalliomäki M, Lähdeaho ML, R...»73
Läkemedel Läkemedelsform Egenvårdsdos/dygn Dosering Att observera
Fiberpreparat (ispaghula/psyllium) granulat 6–12-åringar: 1–2 dosmått eller 1–2 dospåsar fördelas på 1–3 gånger Minst 110 ml (cirka ett glas) vätska ska intas per dosmått eller dospåse.
Ska inte tas strax före läggdags.
Makrogol, PEG pulver för oral lösning 2–3-åringar: 1 dospåse (6 g) x 1
4–7-åringar: 1 dospåse (6 g) x 1–2		 Med jämna mellanrum
Produktspecifika skillnader i åldersbegränsningar och upplösning i vatten.
Separata anvisningar för behandling av avföringsobstruktion.
Ska tas med tillräckligt mycket vätska.
Natriumpikosulfat droppar Över 12 år: 10–14 droppar x 1 Högst 20 droppar x 1 Engångsdos på kvällen 2 preparat på marknaden, varav det ena innehåller sorbitol.
Används högst en vecka.
tablett Barn över 12 år: som vuxna Engångsdos på kvällen Används högst en vecka.
Sennosid tablett Över 12 år: 12–24 mg x 1 På kvällen Används högst en vecka.
Kan förändra färgen på urinet.
Ska tas med tillräckligt mycket vätska.
Natriumdokusat eller laurylsulfat lavemang 1 engångsdos För akuta situationer.
Värms upp till rumstemperatur före dosering.
Endast hälften av tubens spets stoppas in i ändtarmen.

Kortvarig diarré

Inledning

  • Med akut diarré avses här en situation där diarrén har pågått i högst 14 dygn och diarréavföring förekommer minst 3 gånger per dygn. Akut diarré går vanligen över utan läkemedelsbehandling, och den mest centrala behandlingen är vila och att ta hand om vätskebalansen.
    • Största delen av de akuta diarréerna i Finland orsakas av virus.
    • De vanligaste orsakerna till diarré är rotavirus och norovirus.
    • Typiska symtom utöver diarré är lindriga eller måttliga buksmärtor, svag feber och illamående.
  • Med turistdiarré avses diarré som börjat under en utlandsresa eller strax därefter och som i länder med dålig hygien vanligen orsakas av bakterier, mer sällan av virus eller parasiter.
  • Med funktionell diarré avses här diarré som inte kan påvisas vara orsakad av något specifikt såsom infektion, antibiotikakur, laktosintolerans, celiaki eller inflammatorisk tarmsjukdom.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • det förekommer kraftig buksmärta
    • det förekommer blodig diarré
    • patientens allmäntillstånd har försämrats eller patienten uppvisar tecken på uttorkning
    • patienten har hög feber (> 38,5 °C)
    • diarrén är förknippad med andra symtom än de som nämns ovan
    • patienten nyligen har besökt ett tropiskt område och har feber
    • patienten är ett litet barn
    • diarrén blir långvarig (2 veckor).
  • Inledningen grundar sig på artiklarna Mikrobien aiheuttamat ripulitaudit «Mikrobien aiheuttamat ripulitaudit»13, «Kantele A. Mikrobien aiheuttamat ripulitaudit. Ter...»84 och Äkillinen ripulitauti matkailijalla «Äkillinen ripulitauti matkailijalla»14, «Kantele A. Äkillinen ripulitauti matkailijalla. Te...»85 (kräver behörighet).
Bild 1.

Matkaripulin riski alueittain. Pienen, kohtalaisen, suuren ja hyvin suuren matkaripuliriskin alueet. Jos Länsi-Euroopassa matkailevien riskin suhdeluku on 1, keskisuuren riskin alueilla riski on 40–100-kertainen, suuren riskin alueilla 100–300-kertainen ja erittäin suuren riskin alueilla lähes 1 000-kertainen. Muokattu artikkelista Lääveri T, Kantele A, Hakanen A, Mattila L. Turistiripuli, matkailijan yleisin vitsaus. Duodecim 2010;126(4):403-10 «Turistiripuli, matkailijan yleisin vitsaus (4/2010)» ja Steffen R, Hill DR, DuPont HL. Traveler’s diarrhoea – A clinical review. JAMA 2015;313:71-80.

Kuva: Anu Kantele

Egenvård och profylax

  • För att förebygga akut diarré och turistdiarré är det primärt att sköta hand- och livsmedelshygienen «Lääveri T, Kantele A, Hakanen A, Mattila L. Turist...»83.
  • Grundbehandling vid diarré är att sköta om vätskebalansen.
  • Vätskebehandling av en frisk vuxen kan man vanligtvis sköta om hemma. Rekommenderade drycker är till exempel juice, vatten, te och mjölk. Det är inte bra att dricka för mycket eller enbart söt läskedryck, eftersom det kan orsaka osmotisk diarré. Patienten kan äta små portioner mat åt gången. Diarrén förvärras inte av att äta.
  • Uttorkning kan förebyggas och lindrig uttorkning kan behandlas med preparat som innehåller salter och socker (oral rehydration solution, ORS).

Akut diarré

Antibiotikadiarré

  • Diarré i samband med användning av antibiotika är inte en indikation för loperamid. Pseudomembranotisk kolit (ofta svår tarminflammation där sårigheterna täcks av ett membranliknande lager) i samband med användning av antimikrobiella läkemedel är en kontraindikation för loperamid.

Candidavaginit

Inledning

  • Det vanligaste symtomet på candidavaginit är kraftig klåda, sveda eller irritation. Flytningarna är ljusa, doftfria, klimpiga och fastnar på slidväggarna. Det kan också förekomma små sår och rodnad på slemhinnorna i slidan.
  • Klåda uppfattas lätt som candidavaginit, så det är viktigt att identifiera symtomen och få råd av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för att identifiera infektionen och välja rätt (läkemedels)behandling «Nieminen P. Hiivasienien aiheuttama vulvovaginiitt...»91.
  • Den vanligaste orsaken till candidavaginit är jästsvampen Candida albicans. Candida albicans ingår i slidans normala flora. Infektionen orsakas av överväxt av svampen.
  • Faktorer som ökar risken för candidavaginit är bland annat immunbristtillstånd, diabetes och graviditet.
  • Man kan försöka förebygga candidavaginit. Läs mer i Terveyskirjasto «Emättimen hiivatulehdus»15, «Tiitinen A. Emättimen hiivatulehdus. Terveyskirjas...»92.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • symtomen uppträder för första gången
    • infektionen återkommer ofta
    • personen är under 16 år eller över 60 år
    • det förekommer oregelbundna blödningar eller illaluktande flytningar
    • det förekommer smärta i nedre delen av buken eller feber
    • det finns blåsor på könsorganen
    • det finns skäl att misstänka att symtomen beror på en könssjukdom
    • även partnern har symtom
    • urineringssvårigheter förekommer
    • egenvård har inte lindrat symtomen inom 3 dygn eller symtomen inte försvinner inom en vecka
    • den brännande känslan och irritationen ökar eller symtomen förvärras under behandlingen.
  • Inledningen grundar sig på artikeln Emättimen hiivatulehdus «Emättimen hiivatulehdus»15, «Tiitinen A. Emättimen hiivatulehdus. Terveyskirjas...»92 i Lääkärikirja Duodecim.

Egenvård

Hemorrojder

Inledning

  • Vid hemorrojder är den normala blodkärlsstrukturen förstorad eller buktar ut utanför ändtarmsöppningen.
  • Hemorrojder orsakar upprepade eller långvariga symtom, såsom blödning (blödning efter tarmtömning eller på toalettpappret då man torkar sig) och klåda. Hemorrojder kan orsaka hygienproblem. En permanent utbuktande hemorrojd kan orsaka ömhet.
  • I allmänhet är det endast hemorrojder som ständigt buktar ut utanför ändtarmsöppningen som kräver kirurgisk behandling.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • blödningen från ändtarmsöppningen är riklig eller långvarig eller det finns blod i avföringen
    • besvären varar i dagar eller veckor trots egenvård
    • hemorrojder har kommit ut genom ändtarmsöppningen och inte hålls inne
    • det uppkommer stark, plötslig smärta (tecken på trombotiserad hemorrojd)
    • det är fråga om ett barn.
  • Inledningen grundar sig på artikeln Peräpukamat «Peräpukamat»16 (kräver behörighet), «Kairaluoma MV. Peräpukamat. Terveysportti. Lääkäri...»95 i Lääkärin käsikirja.

Egenvård

Fotsvamp

Inledning

  • En infektion i huden som orsakas av dermatofyter (trådsvampar) kallas tinea.
  • Den vanligaste orsaken till fotsvamp (tinea pedis) är svampen Trichophyton rubrum.
  • Fotsvamp förekommer vanligen i ett eller två av de yttersta mellanrummen mellan tårna.
  • Typiska symtom på fotsvamp är rodnad, klåda, fjällande hud och sprickor mellan tårna. Blåsor kan också förekomma. Se bilden Jalkasilsa varvasvälissä «Jalkasilsa varvasvälissä»17 som publicerats i Terveyskirjasto.
  • Fotsvamp kan också förekomma på fotsulan i form av rodnad, blåsor, fjällande hud eller sprickor.
  • Typisk fotsvamp kan behandlas genom egenvård utan läkarbesök.
  • Det är skäl att uppsöka läkare om
    • infektionen har spridit sig till fotsulan
    • fotsvampen är förknippad med ljumsksvamp (tinea cruris)
    • egenvård inte fungerar.
  • Ett eventuellt svampprov ska tas innan medicinering inleds. Om man har använt ett svampläkemedel på huden ska man inte ta prov förrän det har gått minst 2 veckor sedan läkemedelsbehandlingen avslutades.
  • Inledningen grundar sig på God medicinsk praxis-rekommendationen Hudinfektioner «Hudinfektioner»8 samt artikeln Ihon ja kynsien sieni-infektiot «Ihon ja kynsien sieni-infektiot»18 (kräver behörighet), «Heikkilä H. Ihon ja kynsien sieni-infektiot. Terve...»98 i Lääkärin tietokannat.

Egenvård

Tabell 8. Allylaminer och azolderivat som används lokalt vid egenvård av fotsvamp och egenvårdsdoser av dessa
Läkemedel Egenvårdsdos Att observera
Allylaminer
terbinafin En gång per dag i 1 vecka eller engångsdosbehandling (lösning)
Azolderivat
bifonazol En gång per dag i 3 veckors tid Används 1–2 veckor efter hudens kliniska läkning
ketokonazol En gång per dag i 4–6 veckor
klotrimazol 2–3 gånger per dag under 3–4 veckor
mikonazol 1–2 gånger per dag i 2–6 veckor beroende på preparat
tiokonazol 1–2 gånger per dag under 4–6 veckor
Tabell 9. Kliniskt betydande interaktioner mellan egenvårdsläkemedel enligt läkemedelsgrupp. Vid små doser egenvårdsläkemedel och kortvarig behandling kan den kliniska betydelsen av vissa interaktioner vara liten.
Egenvårdsläkemedel Annat läkemedel Följdverkning
Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel
Acetylsalicylsyra (ASA)
Ibuprofen
Ketoprofen
Naproxen (egenvårdsläkemedel som kräver extra rådgivning)		 Apixaban
Dabigatran
Edoxaban
Dalteparin
Enoxaparin
Rivaroxaban
Warfarin		 Risken för blödning i mag-tarmkanalen ökar
Andra antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel
Klopidogrel
Prasugrel
Tikagrelor		 Risken för blödning i mag-tarmkanalen ökar
Duloxetin
Klomipramin
Milnacipran
SSRI-läkemedel
Trazodon
Venlafaxin		 Risken för blödning i mag-tarmkanalen ökar
Systemisk kortikosteroidbehandling med hög dos Risken för blödning i mag-tarmkanalen ökar
ACE-hämmare
Amilorid
Aliskiren
Angiotensin II-receptorblockerare
Betablockerare
Furosemid
Hydroklorotiazid
Spironolakton		 Effekten av blodtrycks- eller hjärtmedicin kan försämras
Litium Samtidig användning kan höja litiumhalten
Ibuprofen ASA (liten dos) ASA:s trombocyteffekt kan försämras
Flukonazol (CYP2C9-hämmare) Ibuprofenhalten ökar
Övriga smärtstillande läkemedel
Paracetamol Warfarin Risken för blödning kan öka något när paracetamol används kontinuerligt i dagsdoser på över 2 g
Migränläkemedel
Sumatriptan (egenvårdsläkemedel som kräver extra rådgivning) Linezolid
Moklobemid
Selegilin
Serotonerga antidepressiva läkemedel		 Överdriven serotonerg effekt är möjlig.
Allergiläkemedel
Ebastin Itrakonazol
Klaritromycin
Telitromycin
Ritonavir
(CYP3A4-hämmare)		 Exponeringen för ebastin och dess aktiva metabolit kan öka betydligt
Karbamazepin
Fenytoin
Rifampicin
Johannesört (enzyminduktion)		 Exponeringen för ebastin och dess aktiva metabolit kan minska betydligt
Fexofenadin Aluminium
Grapefrukt-, apelsin-, äppeljuice

Karbamazepin
Johannesört		 Halten av fexofenadin minskar om de doseras samtidigt med antacida eller juice, samt av effekten av starka enzyminduktioner
Itrakonazol
Verapamil		 Halten av fexofenadin ökar
Nässprayer med kortikosteroider
Flutikasonpropionat
Mometason
Triamcinolon		 Itrakonazol
Ritonavir
Flukonazol
(CYP3A4-hämmare)		 Särskilt flutikason, men också triamcinolon och mometason kan öka den systemiska exponeringen så att den blir kliniskt betydande. Bland annat i samband med användning av inhalator och nässpray med flutikason har flera fall av Cushings syndrom rapporterats hos patienter som under flera veckor samtidigt använt ritonavir eller itrakonazol.
Hostmediciner
Dextrometorfan Bupropion
Fluoxetin
Kinidin
Moklobemid
Paroxetin
Terbinafin
(CYP2D6-hämmare)		 Halterna av dextrometorfan och risken för biverkningar på centrala nervsystemet ökar
Kodein Bupropion
Fluoxetin
Kinidin
Moklobemid
Paroxetin
Terbinafin
(CYP2D6-hämmare)		 Kodeinets analgetiska och hostdämpande effekt försämras eftersom kodeinet bildar mindre morfin
Protonpumpshämmare
Esomeprazol
Lansoprazol
Omeprazol
Pantoprazol
Rabeprazol		 Bosutinib
Dabigatran
Doxycyklin
Itrakonazol		 Absorptionen av andra läkemedel försämras
Esomeprazol
Omeprazol
Lansoprazol 		Johannesört
Ginkgo		 Halten av protonpumpshämmare minskar
Esomeprazol
Omeprazol 		Klopidogrel Den aktiva metabolit som bildas av klopidogrel minskar och trombocyteffekten kan försämras
Escitalopram
Vorikonazol		 Halten av escitalopram och vorikonazol kan öka
H2-hämmare
Famotidin Dasatinib
Itrakonazol		 Absorptionen av andra läkemedel minskar och halterna minskar
Antacida och sukralfat
Aluminium
Kalcium
Magnesium
Sukralfat		 Bisfosfonater
Fexofenadin
Fluorokinoloner
Gabapentin
Gemfibrozil
Itrakonazol
Levotyroxin
Järn
Strontium
Tetracykliner		 Absorptionen av flera andra läkemedel minskar och halterna minskar
Läkemedel mot diarré
Loperamid Gemfibrozil
Itrakonazol
Kinidin
(CYP2C8- eller CYP3A4-hämmare)		 Halten av loperamid kan öka betydligt
Racekadotril ACE-hämmare Risken för angioödem ökar
Medicinskt kol De flesta läkemedel Absorptionen av andra läkemedel minskar
Svampläkemedel
Flukonazol Flera läkemedel Flukonazol förhindrar särskilt CYP2C9- och CYP2C19-enzymer, men också CYP3A4-enzymet, vilket gör att andra läkemedels metabolism blir långsammare. Risken för interaktion av flukonazol som används i engångsdoser är kortvarig.
Mikonazol (lokalt preparat kan absorberas i blodomloppet från slemhinnan och skadad hud) Fenytoin
Glimepirid
Warfarin		 Mikonazol blockerar CYP-enzymer och därför kan andra läkemedels metabolism bli långsammare och halten öka. Till exempel har interaktioner med warfarin beskrivits i samband med lokal användning av mikonazolpreparat.
Ketokonazol
Klotrimazol
Tiokonazol (lokalt preparat kan absorberas i blodomloppet från slemhinnan och skadad hud) 		Warfarin
Takrolimus		 Vid lokal (riklig) dosering kan en del av svampläkemedlen i azolgruppen absorberas i den systemiska blodcirkulationen och förhindra funktionen hos CYP-enzymerna i levern, vilket innebär att de också kan ha en effekt som ökar halten av andra läkemedel. Det finns knappt om forskningsrön om de lokala preparatens interaktioner.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Apotekareförbund

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Itselääkitys»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Tanja Eriksson

Litteratur

Självmedicinering. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Apotekareförbund. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2025 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»7

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Anestesiologiyhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 12.11.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  2. Kriikku P, Ojanperä I. Alkoholimyrkytyskuolemat ovat vähentyneet, huumekuolemat eivät. Suom Lääkäril 2020;75:126-34
  3. Derry CJ, Derry S, Moore RA Caffeine as an analgesic adjuvant for acute pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2014;(12):CD009281 «PMID: 25502052»PubMed
  4. Migreeni. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Neurologinen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 12.11.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  5. Päänsärky (lapset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lastenneurologinen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 12.11.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  6. Paakkari P. Kipulääkkeet. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 18.2.2022
  7. Saarelma O. Päänsärky. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 19.1.2022.
  8. Nissilä M. Särkylääkepäänsärky ja päänsärkylääkkeiden turvallinen käyttö. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 22.10.2021
  9. Könönen E. Hammassärky. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 27.1.2021.
  10. Moore RA, Derry S, Wiffen PJ, ym. Evidence for efficacy of acute treatment of episodic tension-type headache: methodological critique of randomised trials for oral treatments. Pain 2014;155:2220-8 «PMID: 25139586»PubMed
  11. Law S, Derry S, Moore RA Naproxen with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;(10):CD009455 «PMID: 24142263»PubMed
  12. Kirthi V, Derry S, Moore RA Aspirin with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;(4):CD008041 «PMID: 23633350»PubMed
  13. Rabbie R, Derry S, Moore RA Ibuprofen with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;(4):CD008039 «PMID: 23633348»PubMed
  14. Derry S, Moore RA Paracetamol (acetaminophen) with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults. Cochrane Database Syst Rev 2013;(4):CD008040 «PMID: 23633349»PubMed
  15. Moore RA, Derry S, McQuay HJ, ym. Single dose oral analgesics for acute postoperative pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2011;(9):CD008659. «PMID: 21901726»PubMed
  16. Alaselkäkipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Fysiatriyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 12.11.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  17. Parkkari J, Kannus P, Kujala U. Liikuntavammojen hoito ja ehkäisy. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 21.4.2022
  18. Parkkari J. Liikuntavammojen hoito ja ehkäisy - ohjeita potilaalle. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 20.4.2022
  19. Derry S, Moore RA, Gaskell H, ym. Topical NSAIDs for acute musculoskeletal pain in adults. Cochrane Database Syst Rev 2015;(6):CD007402 «PMID: 26068955»PubMed
  20. Polvi- ja lonkkanivelrikko. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Ortopediyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 12.11.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  21. Härkki P. Kuukautiskivut. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 30.12.2021
  22. Marjoribanks J, Ayeleke RO, Farquhar C, ym. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs for dysmenorrhoea. Cochrane Database Syst Rev 2015;(7):CD001751 «PMID: 26224322»PubMed
  23. Viisaudenhammas. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 12.11.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  24. Purentaelimistön kipu ja toimintahäiriöt (TMD). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Hammaslääkäriseura Apollonia ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2021 (viitattu 12.11.2022). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  25. Yatani H, Komiyama O, Matsuka Y, ym. Systematic review and recommendations for nonodontogenic toothache. J Oral Rehabil 2014;41:843-52 «PMID: 25040436»PubMed
  26. Jalali N, Vilke GM, Korenevsky M, ym. The tooth, the whole tooth, and nothing but the tooth: can dental pain ever be the sole presenting symptom of a myocardial infarction? A systematic review. J Emerg Med 2014;46:865-72 «PMID: 24472352»PubMed
  27. DeAngelis AF, Barrowman RA, Harrod R, ym. Review article: Maxillofacial emergencies: oral pain and odontogenic infections. Emerg Med Australas 2014;26:336-42. «PMID: 25065769»PubMed
  28. Hannuksela M. Allerginen nuha ja muu yliherkkyysnuha. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 7.1.2013
  29. Owen CG, Shah A, Henshaw K, ym. Topical treatments for seasonal allergic conjunctivitis: systematic review and meta-analysis of efficacy and effectiveness. Br J Gen Pract 2004;54:451-6 «PMID: 15186569»PubMed
  30. Azevedo M, Castel-Branco MG, Oliveira JF, ym. Double-blind comparison of levocabastine eye drops with sodium cromoglycate and placebo in the treatment of seasonal allergic conjunctivitis. Clin Exp Allergy 1991;21:689-94 «PMID: 1685691»PubMed
  31. Davies BH, Mullins J Topical levocabastine is more effective than sodium cromoglycate for the prophylaxis and treatment of seasonal allergic conjunctivitis. Allergy 1993;48:519-24 «PMID: 7902022»PubMed
  32. Juniper EF, Guyatt GH, Ferrie PJ, ym. Sodium cromoglycate eye drops: regular versus "as needed" use in the treatment of seasonal allergic conjunctivitis. J Allergy Clin Immunol 1994;94:36-43 «PMID: 8027497»PubMed
  33. Crampton HJ Comparison of ketotifen fumarate ophthalmic solution alone, desloratadine alone, and their combination for inhibition of the signs and symptoms of seasonal allergic rhinoconjunctivitis in the conjunctival allergen challenge model: a double-masked, placebo- and active-controlled trial. Clin Ther 2003;25:1975-87 «PMID: 12946545»PubMed
  34. Topical levocabastine compared with oral loratadine for the treatment of seasonal allergic rhinoconjunctivitis. Swedish GP Allergy Team. Allergy 1994;49:611-5 «PMID: 7653738»PubMed
  35. Bielory L, Lien KW, Bigelsen S Efficacy and tolerability of newer antihistamines in the treatment of allergic conjunctivitis. Drugs 2005;65:215-28 «PMID: 15631542»PubMed
  36. Lange B, Lukat KF, Rettig K, ym. Efficacy, cost-effectiveness, and tolerability of mometasone furoate, levocabastine, and disodium cromoglycate nasal sprays in the treatment of seasonal allergic rhinitis. Ann Allergy Asthma Immunol 2005;95:272-82 «PMID: 16200819»PubMed
  37. Drouin M, Yang WH, Bertrand B, ym. Once daily mometasone furoate aqueous nasal spray is as effective as twice daily beclomethasone dipropionate for treating perennial allergic rhinitis patients. Ann Allergy Asthma Immunol 1996;77:153-60 «PMID: 8760782»PubMed
  38. Mandl M, Nolop K, Lutsky BN Comparison of once daily mometasone furoate (Nasonex) and fluticasone propionate aqueous nasal sprays for the treatment of perennial rhinitis. 194-079 Study Group. Ann Allergy Asthma Immunol 1997;79:370-8 «PMID: 9357385»PubMed
  39. van As A, Bronsky EA, Dockhorn RJ, ym. Once daily fluticasone propionate is as effective for perennial allergic rhinitis as twice daily beclomethasone diproprionate. J Allergy Clin Immunol 1993;91:1146-54 «PMID: 8509578»PubMed
  40. Carr W, Bernstein J, Lieberman P, ym. A novel intranasal therapy of azelastine with fluticasone for the treatment of allergic rhinitis. J Allergy Clin Immunol 2012;129:1282-1289.e10. «PMID: 22418065»PubMed
  41. Klimek L, Berger WE, Bousquet J, ym. MP-AzeFlu in Moderate-to-Severe Allergic Rhinitis: A Literature Review. Int Arch Allergy Immunol 2021;182:1026-1035 «PMID: 34082425»PubMed
  42. Corren J, Storms W, Bernstein J, ym. Effectiveness of azelastine nasal spray compared with oral cetirizine in patients with seasonal allergic rhinitis. Clin Ther 2005;27:543-53. «PMID: 15978303»PubMed
  43. Tapiala J, Toppila-Salmi S, Penttilä E. Nenän suolavesihuuhtelu. Duodecim 2021;137:1885-91
  44. Ratner PH, van Bavel JH, Martin BG, ym. A comparison of the efficacy of fluticasone propionate aqueous nasal spray and loratadine, alone and in combination, for the treatment of seasonal allergic rhinitis. J Fam Pract 1998;47:118-25 «PMID: 9722799»PubMed
  45. Di Lorenzo G, Pacor ML, Pellitteri ME, ym. Randomized placebo-controlled trial comparing fluticasone aqueous nasal spray in mono-therapy, fluticasone plus cetirizine, fluticasone plus montelukast and cetirizine plus montelukast for seasonal allergic rhinitis. Clin Exp Allergy 2004;34(2)259-67 «PMID: 14987306»PubMed
  46. Anolik R, Mometasone Furoate Nasal Spray With Loratadine Study Group Clinical benefits of combination treatment with mometasone furoate nasal spray and loratadine vs monotherapy with mometasone furoate in the treatment of seasonal allergic rhinitis. Ann Allergy Asthma Immunol 2008;100:264-71 «PMID: 18426147»PubMed
  47. Barnes ML, Ward JH, Fardon TC, ym. Effects of levocetirizine as add-on therapy to fluticasone in seasonal allergic rhinitis. Clin Exp Allergy 2006;36:676-84 «PMID: 16650054»PubMed
  48. Brummer-Korvenkontio H, Reunala T. Hyttysallergia. Duodecim 2013;129:1363-7
  49. Eccles R Understanding the symptoms of the common cold and influenza. Lancet Infect Dis 2005;5:718-25. «PMID: 16253889»PubMed
  50. Heikkinen T, Järvinen A The common cold. Lancet 2003;361:51-9 «PMID: 12517470»PubMed
  51. McNally D, Simpson M, Morris C, ym. Rapid relief of acute sore throat with AMC/DCBA throat lozenges: randomised controlled trial. Int J Clin Pract 2010;64:194-207 «PMID: 19849767»PubMed
  52. Cingi C, Songu M, Ural A, ym. Effect of chlorhexidine gluconate and benzydamine hydrochloride mouth spray on clinical signs and quality of life of patients with streptococcal tonsillopharyngitis: multicentre, prospective, randomised, double-blinded, placebo-controlled study. J Laryngol Otol 2011;125:620-5 «PMID: 21310101»PubMed
  53. Wethington JF Double-blind study of benzydamine hydrochloride, a new treatment for sore throat. Clin Ther 1985;7:641-6 «PMID: 3902241»PubMed
  54. Chrubasik S, Beime B, Magora F Efficacy of a benzocaine lozenge in the treatment of uncomplicated sore throat. Eur Arch Otorhinolaryngol 2012;269:571-7 «PMID: 22015737»PubMed
  55. Radkova E, Burova N, Bychkova V, ym. Efficacy of flurbiprofen 8.75 mg delivered as a spray or lozenge in patients with sore throat due to upper respiratory tract infection: a randomized, non-inferiority trial in the Russian Federation. J Pain Res 2017;10:1591-1600 «PMID: 28740426»PubMed
  56. de Looze F, Russo M, Bloch M, ym. Efficacy of flurbiprofen 8.75 mg spray in patients with sore throat due to an upper respiratory tract infection: A randomised controlled trial. Eur J Gen Pract 2016;22:111-8 «PMID: 27028316»PubMed
  57. Smith SM, Schroeder K, Fahey T Over-the-counter (OTC) medications for acute cough in children and adults in community settings. Cochrane Database Syst Rev 2014;(11):CD001831 «PMID: 25420096»PubMed
  58. Fimea. Iäkkäiden lääkityksen hakupalvelu Lääke75+, «http://www.fimea.fi/laakehaut_ja_luettelot/laake75-»8
  59. Chalumeau M, Duijvestijn YC Acetylcysteine and carbocysteine for acute upper and lower respiratory tract infections in paediatric patients without chronic broncho-pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2013;(5):CD003124 «PMID: 23728642»PubMed
  60. European Medicines Agency (EMA). Codeine not to be used in children below 12 years for cough and cold. European Medicines agency. EMA/249413/2015. 24.04.2015
  61. Reho T. Imusuonitulehdus (lymfangiitti, "verenmyrkytys"). Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 14.9.2021
  62. Airola K. Ihon herpesinfektio (huuliherpes eli yskänrokko) Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 28.3.2022
  63. Rosa MI, Souza SL, Farias BF, ym. Efficacy of Topical 5% Acyclovir-1% Hydrocortisone Cream (ME-609) for Treatment of Herpes Labialis: a systematic review. An Acad Bras Cienc 2015;87(2 Suppl):1415-20 «PMID: 26247156»PubMed
  64. Arain N, Paravastu SC, Arain MA Effectiveness of topical corticosteroids in addition to antiviral therapy in the management of recurrent herpes labialis: a systematic review and meta-analysis. BMC Infect Dis 2015;15:82 «PMID: 25887308»PubMed
  65. Kiviniemi M. Refluksitauti. Duodecim Lääkärin käsikirja 22.4.2021
  66. Ylävatsavaivat ja refluksioireet. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Gastroenterologiayhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu 12.11.2022) Saatavilla internetistä: www.käypähoito.fi
  67. Gillen D, McColl KE Problems related to acid rebound and tachyphylaxis. Best Pract Res Clin Gastroenterol 2001;15:487-95 «PMID: 11403541»PubMed
  68. Wang WH, Huang JQ, Zheng GF, ym. Head-to-head comparison of H2-receptor antagonists and proton pump inhibitors in the treatment of erosive esophagitis: a meta-analysis. World J Gastroenterol 2005;11:4067-77 «PMID: 15996033»PubMed
  69. Klok RM, Postma MJ, van Hout BA, ym. Meta-analysis: comparing the efficacy of proton pump inhibitors in short-term use. Aliment Pharmacol Ther 2003;17:1237-45 «PMID: 12755837»PubMed
  70. Nissinen M. Protonipumpun estäjät lääkemarkkinoilla yli kaksi vuosikymmentä. Aikakauskirja Duodecim 2011;127:785-92
  71. Arkkila P. Aikuisen ummetus. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 8.9.2022
  72. Arkkila P. Aikuisen ummetus. Aikakauskirja Duodecim 2016;132:1293-4
  73. Kolho KL, Grönlund J, Kalliomäki M, Lähdeaho ML, Ruuska T. Lasten ummetus. Suom Lääkäril 2010;65:3219-25
  74. Merras-Salmio L, Lehmusjärvi P.,Peldan P, Nylund M. Lapsen ummetus. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 2.6.2021
  75. Ramkumar D, Rao SS Efficacy and safety of traditional medical therapies for chronic constipation: systematic review. Am J Gastroenterol 2005;100:936-71 «PMID: 15784043»PubMed
  76. Attar A, Lémann M, Ferguson A, ym. Comparison of a low dose polyethylene glycol electrolyte solution with lactulose for treatment of chronic constipation. Gut 1999;44:226-30 «PMID: 9895382»PubMed
  77. Paré P, Fedorak RN Systematic review of stimulant and nonstimulant laxatives for the treatment of functional constipation. Can J Gastroenterol Hepatol 2014;28:549-57 «PMID: 25390617»PubMed
  78. Brenner DM Stimulant laxatives for the treatment of chronic constipation: is it time to change the paradigm? Gastroenterology 2012;142:402-4 «PMID: 22192430»PubMed
  79. Podzemny V, Pescatori LC, Pescatori M Management of obstructed defecation. World J Gastroenterol 2015;21:1053-60 «PMID: 25632177»PubMed
  80. Gordon M, Naidoo K, Akobeng AK, ym. Osmotic and stimulant laxatives for the management of childhood constipation. Cochrane Database Syst Rev 2012;(7):CD009118 «PMID: 22786523»PubMed
  81. Chen SL, Cai SR, Deng L, ym. Efficacy and complications of polyethylene glycols for treatment of constipation in children: a meta-analysis. Medicine (Baltimore) 2014;93:e65 «PMID: 25310742»PubMed
  82. Greenwood Z, Black J, Weld L, ym. Gastrointestinal infection among international travelers globally. J Travel Med 2008;15:221-8 «PMID: 18666921»PubMed
  83. Lääveri T, Kantele A, Hakanen A, Mattila L. Turistiripuli, matkailijan yleisin vitsaus. Aikakauskirja Duodecim 2010;126:403-10
  84. Kantele A. Mikrobien aiheuttamat ripulitaudit. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 7.7.2022
  85. Kantele A. Äkillinen ripulitauti matkailijalla. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 30.3.2022
  86. Lesbros-Pantoflickova D, Michetti P, Fried M, ym. Meta-analysis: The treatment of irritable bowel syndrome. Aliment Pharmacol Ther 2004;20:1253-69 «PMID: 15606387»PubMed
  87. Efskind PS, Bernklev T, Vatn MH A double-blind placebo-controlled trial with loperamide in irritable bowel syndrome. Scand J Gastroenterol 1996;31:463-8 «PMID: 8734343»PubMed
  88. Truven Health Analytics. DynaMed Plus (Internet). Ipswich (MA): EBSCO Information Services. 1995-. Record No. 233135, Loperamide; updated 2015 Dec 03, cited 2015 Dec 07
  89. Li ST, Grossman DC, Cummings P Loperamide therapy for acute diarrhea in children: systematic review and meta-analysis. PLoS Med 2007;4:e98 «PMID: 17388664»PubMed
  90. Gottlieb T, Heather CS Diarrhoea in adults (acute). BMJ Clin Evid 2011;2011 «PMID: 21718555»PubMed
  91. Nieminen P. Hiivasienien aiheuttama vulvovaginiitti – usein väärä diagnoosi. Sic!: Lääketietoa Fimeasta 1/2017 «https://sic.fimea.fi/verkkolehdet/2017/1_2017/gynekologia-ja-urologia/hiivasienen-aiheuttama-vulvovaginiitti-usein-vaara-diagnoosi»9
  92. Tiitinen A. Emättimen hiivatulehdus. Terveyskirjasto. Lääkärikirja Duodecim 26.10.2015
  93. Nurbhai M, Grimshaw J, Watson M, ym. Oral versus intra-vaginal imidazole and triazole anti-fungal treatment of uncomplicated vulvovaginal candidiasis (thrush). Cochrane Database Syst Rev 2007;(4):CD002845. «PMID: 17943774»PubMed
  94. SFINX-PHARAO-yhteisvaikutustietokanta. Terveysportti. Kustannus Oy Duodecim, 2015
  95. Kairaluoma MV. Peräpukamat. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 16.2.2022
  96. Alonso-Coello P, Mills E, Heels-Ansdell D, ym. Fiber for the treatment of hemorrhoids complications: a systematic review and meta-analysis. Am J Gastroenterol 2006;101:181-8 «PMID: 16405552»PubMed
  97. Jacobs D Clinical practice. Hemorrhoids. N Engl J Med 2014;371:944-51 «PMID: 25184866»PubMed
  98. Heikkilä H. Ihon ja kynsien sieni-infektiot. Terveysportti. Lääkärin käsikirja 14.1.2014
  99. Crawford F, Hollis S Topical treatments for fungal infections of the skin and nails of the foot. Cochrane Database Syst Rev 2007;(3):CD001434 «PMID: 17636672»PubMed
  100. El-Gohary M, van Zuuren EJ, Fedorowicz Z, ym. Topical antifungal treatments for tinea cruris and tinea corporis. Cochrane Database Syst Rev 2014;(8):CD009992 «PMID: 25090020»PubMed
  101. Devaraj A, O'Beirne JP, Veasey R, ym. Interaction between warfarin and topical miconazole cream. BMJ 2002;325:77 «PMID: 12114237»PubMed
Artikelns ID: gvr00082 (050.106)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Itsehoitokipulääkkeet ja jännityspäänsärky

Tulehduskipulääkkeet ja parasetamoli lievittävät satunnaisen tai episodisen jännityspäänsäryn oireita itsehoidossa käytettävinä annoksina.

A

Itsehoitokipulääkkeet ja migreenipäänsärky

Tulehduskipulääkkeet ja parasetamoli lievittävät migreenipäänsärkyä itsehoidossa käytettyinä kerta-annoksina.

A

Itsehoitokipulääkkeet ja viisaudenhampaan poiston jälkeinen kipu

Parasetamoli ja tulehduskipulääkkeet lievittävät itsehoidossa käytettyinä annoksina viisaudenhampaan poiston jälkeistä kipua.

A

Loperamidi akuutin ripulin itselääkityksenä

Loperamidi lyhentää akuutin ripulin kestoa.

A

Oraaliset antihistamiinit allergisen nuhan hoidossa

Oraaliset antihistamiinit lievittävät allergisen nuhan oireita ja ovat turvallisia lyhytaikaisessa käytössä.

A

Paikallisesti käytettävien tulehduskipulääkkeiden kipua lievittävä ja toimintakykyä parantava vaikutus nivelrikkoa sairastavilla potilailla

Paikallisesti käytettävät tulehduskipulääkkeet lievittävät nivelrikkopotilaan kipua ja parantavat toimintakykyä paremmin kuin lumelääke.

A

Paikallisesti käytettävä kortikosteroidi-antihistamiininenäsumute allergisen nuhan itsehoidossa

Paikallisesti käytettävä kortikosteroidi-antihistamiiniyhdistelmänenäsuihke lievittää allergisen nuhan oireita monoterapiaa tehokkaammin.

A

Paikalliset kortikosteroidit ja systeemiset antihistamiinit allergisen nuhan hoidossa

Paikallisesti käytettävät kortikosteroidinenäsuihkeet lievittävät tehokkaammin allergisen nuhan oireita verrattuna systeemiseen antihistamiiniin.

A

Parasetamolin vaikutus kipuun polvi- ja lonkkanivelrikkopotilailla

Parasetamoli lievittää nivelrikkoon liittyvää kipua, ja meta-analyysien mukaan sen vaikutus on samaa luokkaa tai jonkin verran lievempi kuin tulehduskipulääkkeiden.

A

Polyetyyleeniglykoli (makrogoli) aikuisen toiminnallisen ummetuksen hoidossa

Polyetyleeniglykoli (makrogoli) lisää ulostekertoja aikuisen toiminnallisen lyhytkestoisen ummetuksen hoidossa.

A

Protonipumpun estäjät ja H2-reseptorin salpaajat aikuisten närästysoireiden lyhytaikaisessa hoidossa

PPI:t ja H2-salpaajat lievittävät närästysoireita lumetta tehokkaammin.

A

Sumatriptaani migreenin kohtaushoidossa

Sumatriptaani on tehokas migreenin kohtaushoidossa.

A

Topical treatments for fungal infections of the skin and nails of the foot

Allylamines, azoles and undecenoic acid are effective for fungal infections of the skin of the foot. Allyllamines appear to be slightly more effective than azoles. Evidence for the management of topical treatments for infections of the toenails is sparser.

A

Tulehduskipulääkkeet, alaselkäkipu ja iskiaskipu

Tulehduskipulääkkeet lievittävät vähäisessä määrin alaselkäkipua, jossa ei ole iskiasoireita.

A

Tulehduskipulääkkeet ja kuukautiskivut

Ibuprofeeni, naprokseeni ja ketoprofeeni lievittävät itsehoidossa käytettyinä annoksina primääristä kuukautiskipua.

A

Tulehduskipulääkkeiden vaikutukset flunssan hoidossa

Tulehduskipulääkkeet helpottavat flunssaan liittyviä päänsärky- ja lihas- ja nivelkipuoireita, mutta eivät auta hengitysteiden oireisiin.

A

Varvasvälisilsan paikallishoito terbinafiinilla

Terbinafiinin emulsiovoide, emulsiogeeli sekä kerta-annoshoito ovat lumelääkkeitä tehokkaampia varvasvälisilsan hoidossa. Haitat ovat lumelääkkeen luokkaa.

B

Allergisten silmäoireiden hoito atselastiinilla

Atselastiinisilmätipat ilmeisesti vähentävät allergisia silmäoireita ainakin lyhytaikaisessa käytössä.

B

Allergisten silmäoireiden hoito levokabastiinilla

Levokabastiinisilmätipat ilmeisesti vähentävät allergisia silmäoireita ainakin lyhytaikaisessa käytössä.

B

Emättimen hiivan systeeminen tai paikallishoito

Paikallishoito ja systeeminen hoito ovat ilmeisesti yhtä tehokkaita emättimen hiivatulehduksen hoidossa.

B

Fiber supplements as treatment for hemorrhoids

Fiber supplements in the diet appear to relieve overall symptoms and bleeding from symptomatic hemorrhoids.

B

Hunajan teho yli 1-vuotiaiden lasten lyhytaikaisessa yskässä

Hunaja ilmeisesti helpottaa oireita yli 1-vuotiaiden lasten yskän lyhytaikaisessa hoidossa paremmin kuin lumelääke tai ei hoitoa.

B

Hyttysenpistojen aiheuttamien oireiden ehkäisy oraalisilla antihistamiineilla aikuisilla

Ehkäisevästi käytettynä oraaliset antihistamiinit pienentävät ilmeisesti hyttysenpiston aiheuttamaa paukamaa ja lieventävät kutinaa aiemmin voimakkaan reaktion saaneilla aikuisilla.

B

Itsehoitoyskänlääkkeet lapsilla

Itsehoitoyskänlääkkeillä ei näytä olevan kliinisesti merkittävää vaikutusta lasten yskäoireisiin, ja tutkimusten mukaan ainakin dekstrometorfaanin, kodeiinin ja asetyylikysteiinin haitat ovat suurempia kuin hyödyt.

B

Nenän tukkoisuutta helpottavien lääkkeiden käyttö aikuisten flunssan hoidossa

Paikallisesti annostellut ksylometatsoliini ja oksimetatsoliini sekä ipratropiumin ja ksylometatsoliinin yhdistelmävalmiste ilmeisesti lievittävät nenän tukkoisuutta flunssan aikana aikuisilla.

B

Parasetamoli, alaselkä- ja nivelrikkokipu

Parasetamoli on ilmeisesti tehoton akuutin alaselkäkivun hoidossa ja tuottaa vähäisen lyhyen aikavälin hyödyn potilaille, joilla on nivelrikko.

B

Parasetamolin vaikutus toimintakykyyn polvi- ja lonkkanivelrikkopotilailla

Parasetamolin ilmeisesti parantaa nivelrikkopotilaan toimintakykyä, ja meta-analyysien mukaan sen vaikutus on samaa luokkaa tai jonkin verran lievempi kuin tulehduskipulääkkeiden.

B

Polyetyleeniglykoli (makrogoli) lapsen toiminnallisen ummetuksen hoidossa

Polyetyleeniglykoli (makrogoli) ilmeisesti lisää ulostekertoja lapsuusiän toiminnallisen lyhytkestoisen ummetuksen hoidossa.

B

Protonipumpun estäjien turvallisuus

Nonerosiivisen refluksitaudin lyhytkestoisessa hoidossa protonipumpun estäjien käyttäjät eivät raportoi enempää haittatapahtumia kuin lumelääkkeen käyttäjät.

B

Protonipumpun estäjät ja H2-reseptorin salpaajat aikuisten närästysoireiden lyhytaikaisessa hoidossa

Protonipumpun estäjät ovat närästysoireiden lievittämisessä ilmeisesti tehokkaampia kuin H2-reseptorin salpaajat.

B

Systeemisen valasikloviirin tehokkuus huuliherpeksen hoidossa

Valasikloviiri ilmeisesti lyhentää hieman uusiutuvan huuliherpeksen oireiden kestoa, leesion paranemista ja kivun kestoa.

C

Allergisten silmäoireiden hoito ketotifeenilla

Ketotifeenisilmätipat saattavat vähentää allergisia silmäoireita ainakin lyhytaikaisessa käytössä.

C

Antasidi-alginaattiyhdistelmät lievittävät närästysoireita

Antasidi-alginaattiyhdistelmä ja vähäisessä määrin antasidi saattaa lievittää närästysoireita lumetta tehokkaammin.

C

Asetyylikysteiini, karbosisteiini ja ambroksoli lasten yskän hoidossa

Asetyylikysteiini, karbosisteiini ja ambroksoli saattavat helpottaa ja olla turvallisia lasten lyhytkestoisen, hengitystieinfektioon liittyvän yskän hoidossa. Alle 2-vuotiaille lapsille asetyylikysteiiniä ja karbosisteiiniä ei suositella mahdollisten haittavaikutusten vuoksi. Ambroksoli on vasta-aiheinen alle 6-vuotiaille.

C

Itsehoitoyskänlääkkeiden käyttö aikuisilla

Tutkimusten perusteella itsehoitoyskänlääkkeillä ei ilmeisesti ole merkittävää tehoa akuutin yskän oireisiin. Lääkitystä käytettäessä on tärkeää ottaa huomioon mahdolliset haittavaikutukset.

C

Paikallisesti annostellun asikloviirin ja pensikloviirin tehokkuus huuliherpeksen hoidossa

Paikallinen asikloviiri saattaa lyhentää herpesleesion paranemisaikaa heti annosteltuna, mutta ei lyhennä kivun kestoa, kun taas pensikloviiri saattaa lyhentää molempia.

C

Parasetamoli flunssan yleisoireiden hoidossa

Parasetamoli ei ilmeisesti lievitä flunssaan liittyvää kurkkukipua, huonovointisuutta, nenän vuotamista tai yskää.

C

Rasekadotriili aikuisen akuutin ripulin hoidossa

Rasekadotriili saattaa lyhentää aikuisen akuutin ripulin kestoa ja vähentää ripuliulosteiden määrää enemmän kuin lumelääke, mutta saman verran kuin loperamidi. Kuitenkin rasekadotriili saattaa aiheuttaa vähemmän ummetusta ja vatsakipua kuin loperamidi.

C

Systeemisen asikloviirin tehokkuus huuliherpeksen hoidossa

Oraalinen asikloviiri saattaa lyhentää herpesleesion liittyvien oireiden kestoa noin 4 vuorokaudella, jos sen käyttö aloitetaan heti ensimmäisten kutinaoireiden ilmaantuessa.

D

Lasten yöllisten flunssaoireiden lievittyminen kamferi-mentoli-eukalyptusvoiteella

Lasten yölliset, vanhempien arvioimat yskäoireet saattavat lievittyä ja lasten ja aikuisten kyky nukkua parantua kamferi-mentoli-eukalyptusvoidehoidolla paremmin kuin vaseliinivoiteella tai ilman hoitoa, mutta luotettava näyttö asiasta puuttuu.

Matkaripulin riski alueittain
Kontakta oss