Vård av personer med narkotikamissbruk

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland rf
27.4.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Huumeongelmaisen hoito «Huumeongelmaisen hoito»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • I Finland har narkotikamissbruket varit ringa jämfört med övriga Europa. Narkotikamissbruket ökade under 1980- och 90-talen, men vid millennieskiftet fanns tecken på att ökningen började avta. Allmänt taget verkar narkotikamissbruk och drogrelaterade problem ha hållit sig på en relativt stabil nivå under det senaste årtiondet. Användningen av cannabis och metamfetamin verkar dock ha ökat under de senaste åren.
  • Narkotikaberoende utgör ett betydande hot mot både den fysiska och psykiska hälsan.
  • Det faktum att droganvändning är straffbart kan höja tröskeln för att föra problemet på tal. Ofta vågar inte patienten berätta för läkaren om sitt narkotikamissbruk och läkaren får inte alltid reda på problemet ens genom att ställa frågor.
  • Ett viktigt verktyg för att kunna identifiera och behandla narkotikamissbruk är en öppen och konfidentiell vårdrelation. Också laboratorieprov kan användas för att upptäcka och följa upp problemet.
  • Psykosociala metoder lägger grunden för behandlingen, även om det finns knappt med evidens om deras effektivitet i behandlingen av vissa drogproblem. läkemedel lindrar ofta endast symtomen, men vid opioidberoende har substitutionsbehandling visat sig vara effektiv.
  • Narkotikamissbruk är ofta kopplat till psykisk ohälsa, vilket kräver missbrukspsykiatrisk expertis.
  • Användningen är ofta blandmissbruk, men forskningsrön som kan tillämpas på det kliniska arbetet finns främst i fråga om enskilda substanser.
  • Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av beroendeframkallande läkemedel, men inte på ett sätt som komplicerar eller hindrar behandlingen.
  • Förutom hälsorisker medför narkotikamissbruk ett stort antal sociala problem, vars behandling kräver mångprofessionellt samarbete, särskilt samarbete med socialvården. Inte bara patientens välbefinnande, utan även välbefinnandet hos anhöriga – familj och i synnerhet barn – måste beaktas.
  • För att kunna behandla narkotikamissbruk och minska de skador som hänger samman med det krävs ett öppet, neutralt och icke-dömande förhållningssätt.
  • För samhället blir det billigare att behandla personer med narkotikamissbruk än att inte behandla dem «Cost-effectiveness of harm reduction. UNODC report...»1.
  • Kriterierna för tillgång till icke-brådskande vård (vårdgaranti enligt hälso- och sjukvårdslagen) gäller för all behandling på medicinsk grund som ges en person med narkotikamissbruk, till exempel substitutionsbehandling för personer med opioidberoende och missbruksrehabilitering inom sluten vård.

Målsättningar och avgränsningar

  • Syftet med rekommendationen är att genom kunskapsökning förtydliga behandlingen av narkotikamissbruk, förbättra det mångprofessionella samarbetet, främja nätverksbyggande och påverka attityder.
  • Rekommendationen behandlar de hälsoproblem som orsakas av användningen av substanser i berusningssyfte samt av blandmissbruk av narkotika och bensodiazepiner.
  • I rekommendationen behandlas inte andra beroendeframkallande substanser eller läkemedelsmissbruk. Om behandling av personer med alkoholmissbruk och om tobaksberoende finns separata rekommendationer (Alkoholiongelmaisen hoito «Alkoholiongelmaisen hoito»2 (på finska); Vård av personer med alkoholmissbruk «Vård av personer med alkoholmissbruk»3 (på svenska) samt Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito»4 (på finska).
  • Juridiska problem behandlas endast i avsnitten om narkotikatester och arbetsliv.
  • Rekommendationen behandlar inte primär eller sekundär prevention av narkotikamissbruk.

Målgrupper

  • Rekommendationen riktar sig till personal inom primärhälsovården och den specialiserade sjukvården, privatläkare, de specialiserade tjänsterna inom missbruksvården, socialvården och organisationer som arbetar inom missbruksområdet.

Missbruksepidemiologi

Narkotikamissbruk och sjukdomar

Tabell 1. Narkotikamissbruk och sjukdomar: cannabis «Huume ja lääkeriippuvuudet. Aalto M, Niemelä S, Al...»12, «Baghaie H, Kisely S, Forbes M ym. A systematic rev...»13, «Rawal SY, Tatakis DN, Tipton DA. Periodontal and o...»14
Sjukdom eller komplikation Provocerande faktorer Huvudsymtom eller -fynd Prevention (p), behandling (b) och kommentarer
Akut förvirringstillstånd Ovan eller ung användare, stressande situation Förvirring, hallucinationer, vanföreställningar Antipsykotiska läkemedel, bensodiazepiner (b)
Psykos Höga doser Paranoia, ångest, vanföreställningar, ibland våldsamhet Antipsykotiska läkemedel, bensodiazepiner (endast kortvarigt) (b)
Panikreaktion Ovan användare, höga doser Akut panik- och panikångestattack Återhämtning sker oftast av sig själv, vid behov läkemedelsbehandling
Kroniska psykiska effekter:
  • nedsatt inlärningsförmåga
  • personlighetsförändring
  • amotivationssyndrom
  • schizofreni?
Kroniskt missbruk Trötthet, slöhet, håglöshet, depression, ångest, fobiska tillstånd, minnesstörningar, nedsatt koncentrationsförmåga, schizofrenisymtom Efter att intaget har upphört kan tillståndet kvarstå i 6–9 månader och komplicera behandlingen av schizofreni.
Somatiska komplikationer:
  • Lunginflammation, lungemfysem
  • Ökad cancerrisk (mun, svalg, struphuvud, lungor)
  • Rubbningar i immunförsvaret
  • Nedsatt libido och fertilitet
  • Tillväxtstörning hos foster?
  • Skador på munslemhinnor, svampinfektioner i munnen, parodontiumproblem, muntorrhet
Kroniskt missbruk Enligt sjukdom Avsluta intaget helt eller minska intaget väsentligt (p)
Tabell 2. Narkotikamissbruk och sjukdomar: amfetamin, kokain och andra stimulantia «Huume ja lääkeriippuvuudet. Aalto M, Niemelä S, Al...»12, «Baghaie H, Kisely S, Forbes M ym. A systematic rev...»13, «Brand HS, Dun SN, Nieuw Amerongen AV. Ecstasy (MDM...»15
Sjukdom eller komplikation Provocerande faktorer Huvudsymtom eller -fynd Prevention (p) och behandling (b)
Psykos Långvarig användning, höga doser Paranoida tillstånd (t.ex. schizofreni) som återställs inom senast en månad Antipsykotiska läkemedel, bensodiazepiner (endast kortvarigt) (b)
Delirium Höga doser Dysfori, rastlöshet, förvirring, paranoia Bensodiazepiner, antipsykotiska läkemedel (b)
Somatiska komplikationer: Symtom och fynd som överensstämmer med den somatiska diagnosen och bekräftas utifrån anamnesen Minska intaget eller avsluta intaget helt (b, p)
  • viktminskning, sömnlöshet
Kroniskt missbruk
  • hjärnblödningar, mikrohjärninfarkter, hjärnatrofi, epileptiska anfall osv.
Höga doser
  • överbelastning av sympatiska nervsystemet och feber som leder till koma
Höga doser
  • trombos, lymfkärlsinflammation, abscesser
Intravenöst missbruk
  • leverinflammation (hepatit C och B)
Intravenöst missbruk
  • endokardit
Intravenöst missbruk
  • rinit, nekros i näsans skiljevägg
Nasalt intag av kokain
  • lunginflammation
Rökning av kokain
Tabell 3. Narkotikamissbruk och sjukdomar: opioider «Huume ja lääkeriippuvuudet. Aalto M, Niemelä S, Al...»12, «Baghaie H, Kisely S, Forbes M ym. A systematic rev...»13, «Stanciu CN, Glass M, Muzyka BC ym. "Meth Mouth": A...»16, «Brondani M, Park PE. Methadone and oral health--a ...»17
Sjukdom eller komplikation Provocerande faktorer Huvudsymtom eller -fynd Prevention (p) och behandling (b)
Akut förgiftning Heroin, metadon, buprenorfin endast i kombination med alkohol eller bensodiazepiner Andningsförlamning, blodtrycksfall Naloxon (b)
Somatiska komplikationer: Symtom och fynd som överensstämmer med den somatiska diagnosen och bekräftas utifrån anamnesen Minska intaget eller avsluta intaget helt (b, p)
  • trombos, lymfkärlsinflammation, abscesser
Intravenöst missbruk
  • leverinflammation (hepatit C och B)
Intravenöst missbruk Vaccination mot hepatit B (p)
  • endokardit
Intravenöst missbruk
  • lunginflammation
Rökheroin

Vårdorganisation och nivåstrukturering av vården

  • Enligt lagen om missbrukarvård (41/1986) ansvarar kommunen för att ordna tillräcklig och adekvat vård för personer med missbruk och deras anhöriga «Päihdepalvelujen laatusuositukset. Sosiaali- ja te...»18.
  • Personer med missbruk, inklusive personer med narkotikamissbruk, behandlas i Finland inom hälso- och sjukvården, specialtjänsterna inom missbrukarvården och socialvården. Med specialtjänsterna inom missbrukarvården avses till exempel enheter för tillnyktrings- och avvänjningsvård, missbrukskliniker, verksamhet vid A-kliniker och ungdomsstationer, anstalter för missbruksrehabilitering samt hälsorådgivningscenter för droganvändare, dagcenter och härbärgen. Samma vårdkedja används i behandlingen av narkotikamissbruket. Sluten vård söks via A-kliniker, hälsovårdscentraler eller socialvården.
  • Specialtjänsterna som behövs är till exempel avgiftningsvård och olika typer av psykosociala tjänster för personer med alkohol- och narkotikamissbruk. Många sjukhus har enheter som är specialiserade på missbrukspsykiatri.
  • Vårdorganisationen beskrivs närmare i rekommendationens tilläggsmaterial «Huumeongelmaisen hoitojärjestelmä ja hoidon porrastus»1.
  • I Finland finns några enheter med inriktning på vård av narkotikamissbruk «http://www.paihdelinkki.fi»2, som erbjuder individuell terapi och gemenskapsterapi både med och utan läkemedelsbehandling.
  • Substitutionsbehandling av opioidberoende personer regleras i social- och hälsovårdsministeriets förordning 33/2008 (källa: Författningssamlingen Finlex «http://www.finlex.fi/fi/laki/smur/2008/20080033»3). I förordningen betonas den normala nivåstruktureringen av vården i enlighet med svårighetsgrad, att vården ska inledas polikliniskt, möjligheten att sköta dosadministreringen av läkemedlen i hemmet och möjligheten att distribuera kombinationspreparat med buprenorfin och naloxon inte bara från vårdenheter utan också från apotek. Enligt förordningen kan vårdbehovet bedömas och vården inledas och genomföras vid en hälsovårdscentral, en enhet inom missbrukarvården eller en enhet för hälso- och sjukvård inom fångvårdsväsendet som uppfyller kraven enligt förordningen.
  • Vid bedömning av sjukförsäkrings-, pensions- och rehabiliteringsförmåner är den skada som orsakas av missbrukssjukdomar jämförbar med skada som orsakas av andra kroniska sjukdomar «Päihderiippuvuus ja sairauspäivärahaoikeus»2.

Fastställande av narkotikamissbruk

  • Narkotikamissbruk bör kartläggas om patienten konstateras
    • vara berusad utan att alkohol har använts (kom även ihåg metanol och läkemedel),
    • ha stickmärken och infektion vid injektionsstället,
    • en blodburen smitta (HIV, HCV, HBV),
    • abstinenssymtom,
    • små (opioider) eller förstorade (stimulantia) pupiller,
    • försämrade arbets- eller studieprestationer,
    • aggressivitet och psykotiska symtom utan tidigare psykiatriska symtom.
  • Vissa patienter berättar själv att de har ett narkotikamissbruk. Missbruket kan också avslöjas av anamnesen, remissen eller släktingar.
  • I intervjun och samtalet eftersträvas en öppen och konfidentiell atmosfär.
  • Orsaken till att patienten söker vår kan vara en infektion, olycka, magbesvär, förstämningssymtom, cirkulationsproblem eller förgiftnings- eller abstinenssymtom.
  • Vilka fynd som förknippas med olika substanser beskrivs närmare i tabellen Kliniska kännetecken vid användning av de vanligaste narkotikasorterna i ett tidigt stadium av narkotikamissbruket «Tavallisimpien huumeiden aiheuttamia kliinisiä tunnusmerkkejä päihdekäytön varhaisvaiheessa»3 som finns i tilläggsmaterialet.
  • Droganvändare har ofta en dålig munhälsa «Baghaie H, Kisely S, Forbes M ym. A systematic rev...»13, «Mateos-Moreno MV, Del-Río-Highsmith J, Riobóo-Garc...»19. I samband med behandlingen och rehabiliteringen av narkotikamissbrukare är det viktigt att bedöma behovet av mun- och tandvård «Stanciu CN, Glass M, Muzyka BC ym. "Meth Mouth": A...»16. Infektioner i munnen och käkarna bör behandlas och tandproblem åtgärdas i samband med behandlingen av narkotikamissbruket «Stanciu CN, Glass M, Muzyka BC ym. "Meth Mouth": A...»16.
  • Servicestyrningen består av möten och kontakterna mellan klienten och arbetstagaren, där servicehandledaren samtidigt bevakar klientens intressen. Klienten inom missbruksvården får information och stöd till exempel med avseende på hur man söker vård och i fråga om socialvårdens tjänster, boendetjänster och andra stödtjänster. Information om servicestyrningen i huvudstadsregionen finns på Tukikohta ry:s webbplats «http://tukikohta.org/palveluohjaus/»4 och information på riksnivå finns på A-klinikstiftelsens webbsida om tjänster «http://www.a-klinikka.fi/palvelut»5.
  • Patientens narkotikamissbruk och därmed sammanhängande problem kan kartläggas systematiskt till exempel med hjälp av en intervju enligt bedömningsmetoden Addiction Severity Index (EuropASI), på finska «hoi50041d.pdf»1, källa: «EuropASI (European Addiction Severity Index). Päih...»20.
  • forskning av hög kvalitet innefattar datainsamling från en mängd olika källor och noggrann registrering av data.

Narkotikatester

  • Narkotikatester kan användas för att fastställa droganvändning, förutsatt att begränsningarna i dessa beaktas.
  • Syftet med alla narkotikatester, både i vårdsammanhang och för övervakningssyften, är att främja hälsan hos den person som testas. Testningsverksamheten ska även omfatta beredskap att hänvisa en person som testat positivt till behandling «Suositus terveydenhoidollisesta huumetestauksesta....»21, «Gunnar T. Huumetestaus. Kirjassa: Aalto M, Alho H ...»22.
  • Positiva testresultat från drogscreening bör vid behov bekräftas vid ett ackrediterat laboratorium «https://www.finas.fi/Sivut/default.aspx»6.
    • Endast ett resultat som bekräftas av ett ackrediterat laboratorium kan ge rättsliga eller ekonomiska påföljder.
  • Narkotikatesterna görs vanligtvis i två steg: sållningsanalys (drogscreening) och verifiering av positiva prover genom tillförlitliga säkerställande analyser. Normalt krävs cirka 20 ml urin för den screeninganalysen och den säkerställande analysen.
  • En snabbtest från urin eller saliv kan göras som första screeningstest. Snabbtest kan även göras på jourmottagningen.
  • Spektrumet av substanser som används är stort och i vissa fall ändras ämnena snabbt. För att få ett täckande testresultat kan omfattande narkotika- och läkemedelsprov användas redan vid screening.
  • På marknaden i Finland finns både snabbtest från urin med pipett eller urinsticka samt snabbtest för saliv. Vid droganalyser i saliv är detektionstiderna kortare «Casolin A. Comparison of Urine and Oral Fluid for ...»23. Snabbtest från urin är mer tillförlitliga än salivprov «Beck O, Carlsson S, Tusic M ym. Laboratory and cli...»24, «Blencowe T, Pehrsson A, Lillsunde P ym. An analyti...»25. Urinprov visar inte vilka mängder som använts eller om det ämne som påträffats har haft någon berusande effekt vid tidpunkten då provet togs.
  • Prediktionsvärdet av ett positivt testresultat vid drogscreening beror på testets sensitivitet och specificitet och den relativa andelen personer som använder substansen i den population som testas. Testernas korrekthet bör inte förväxlas med prediktionsvärdet av ett positivt testresultat. Prediktionsvärdet av ett positivt resultat i screeninganalysen är blygsamt om testet utförs i en population med få droganvändare. Då får man oftast fler felaktiga än korrekta positiva resultat «Beck O, Carlsson S, Tusic M ym. Laboratory and cli...»24, «Blencowe T, Pehrsson A, Lillsunde P ym. An analyti...»25, «Pehrsson A, Blencowe T, Vimpari K ym. Performance ...»26.
  • Den säkerställande analysen eliminerar felaktiga positiva resultat från screeninganalyserna, och därför bör ett positivt svar från screeninganalysen som leder till påföljder alltid verifieras genom kromatografisk masspektrometri vid ett ackrediterat laboratorium. En person som fått positivt svar från screeninganalysen bör inte på felaktiga grunder stämplas som droganvändare. Automatiserade immunologianalysatorer kan ge likadana felaktiga resultat som snabbtest och kan därför inte användas för att verifiera resultaten «Huumetestien aikarajoja»4.
  • Valet av screeningtest avgör testningens omfattning, dvs. vilka narkotika som detekteras i provet och vilka inte. Testpersonalen ska vara väl förtrogen med egenskaperna hos de tester som används.
  • I synnerhet är screeningtesternas sensitivitet för vissa substansgrupper blygsam och screeninganalyserna snäva, varvid ett stort antal narkotika eventuellt förblir odetekterade.
  • Ett blodprov som kompletterar urinanalysen behövs i synnerhet för att bedöma mängden substans i kroppen, tagna doser och det akuta berusningstillståndet. Vid bedömningen av berusningsgraden ska hänsyn också tas till tidigare användning och utvecklad tolerans.
  • Narkotikatester kan grovt delas in i tester i vårdsammanhang och för övervakningssyften.
  • Med narkotikatester i vårdsammanhang avses tester som görs i samband med diagnostisering av en klient eller patient eller uppföljning av dennes behandling «Suositus terveydenhoidollisesta huumetestauksesta....»21, «Gunnar T. Huumetestaus. Kirjassa: Aalto M, Alho H ...»22. Med testerna kan till exempel drogfriheten under avgiftningsvård övervakas.
  • Testerna kan dock inte användas som det enda sättet att följa upp behandlingens framgång.
  • Vid tester som görs i övervakningssyfte riktas rättsliga, sociala eller ekonomiska påföljder mot personen som testas. Tester görs i övervakningssyfte till exempel på arbetsplatser, vid läroanstalter, inom fångvården och mödravården.
  • Inom rättsmedicin behövs bestämning av narkotiska ämnen för att fastställa dödsorsaken vid misstanke om drograttfylleri samt vid andra brotts- och olycksfallsundersökningar. Då ställs speciella krav på provtagningen «Oikeuslääketieteellinen näytteenotto Suomessa. THL...»28.
  • När narkotikatest begärs bör man noggrant bedöma om ett eventuellt positivt resultat från drogscreeningen kan få omedelbara följder eller följder i ett senare skede för patienten. Det kan till exempel vara nödvändigt att överväga överföring av vårdansvaret för en klient inom missbruksvården från en enhet till en annan eller att begränsa umgängesrätten med barnen för en person som är klient inom barnskyddet. I sådana situationer följs samma testrutiner för tester i övervakningssyfte som gäller inom företagshälsovården «Suositus terveydenhoidollisesta huumetestauksesta....»21.
  • Enligt 6 § i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) ska vård och behandling ges i samförstånd med patienten. Därmed krävs patientens samtycke för ett narkotikatest. Om patientens vilja inte kan utredas ska patienten vårdas på ett sätt som kan anses vara förenligt med hans/hennes bästa. (Lagar: Författningssamlingen Finlex «http://www.finlex.fi»7)
  • Om en minderårig patient kan med beaktande av sin ålder eller utveckling fatta beslut om vården ska hen ha självständig rätt till detta. Då kan barnets föräldrar inte kräva ett narkotikatest.
  • Enligt 66 § barnskyddslagen (417/2007) får ett minderårigt barn underkastas kroppsbesiktning och narkotikatest som barnskyddsåtgärd, om barnet misstänks ha använt berusningsframkallande ämnen.
  • En värnpliktig kan förordnas till narkotikatest om det finns skäl att misstänka att han är narkotikapåverkad (värnpliktslag 1438/2007). Den som vägrar genomgå undersökning är skyldig att underkasta sig kroppsbesiktning enligt 8 kap. 30 § i tvångsmedelslagen (806/2011) «Huumausainetestaus työelämässä. Sosiaali- ja terve...»29.
  • Enligt 22 § i mentalvårdslagen (1116/1990) får en person som tagits in för vård oberoende av sin vilja underkastas kroppsbesiktning, om det finns grund att misstänka att patienten är påverkad av rusmedel. Detta omfattar undersökning av kroppen samt utandnings-, blod-, urin- eller salivprov. Provtagningen eller genomförandet av testet får inte förorsaka onödig olägenhet för patienten.
  • Polisen har rätt att undersöka droganvändning hos en person som är misstänkt för ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst sex månader eller för straffbart bruk av narkotika eller rattfylleri (8 kap. tvångsmedelslagen).
  • Enligt bestämmelserna om rattfylleri (strafflagen 23 kap. 3 §, ändring 1.2.2003) «Gunnar T. Huumetestaus. Kirjassa: Aalto M, Alho H ...»22 tillämpas vid narkotika nolltolerans: För rattfylleri döms också den som för har använt narkotika så att en verksam beståndsdel i narkotikan eller en ämnesomsättningsprodukt från den finns i hans blod under eller efter färden. Denna bestämmelse tillämpas inte, om beståndsdelen eller ämnesomsättningsprodukten härrör från ett läkemedelspreparat som föraren har haft rätt att använda (t.ex. enligt recept). I detta fall kan polisen med stöd av tvångsmedelslagen (806/2011) beordra föraren att genomgå klinisk undersökning av berusningstillstånd och narkotikatest. Med narkotika (droger) avses ämnen enligt 3 § i narkotikalagen (373/2008).
  • En fånge kan åläggas att lämna narkotikatest enligt fängelselagen (767/2005; 16 kap. 6 §) och enligt häktningslagen (768/2005; 11 kap. 6 §).
  • Arbetsgivare har rätt att under vissa förutsättningar kräva att en arbetstagare lämnar in ett intyg över narkotikatest. Bestämmelser gällande testning och kontroller av arbetstagare finns under 7 och 8 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) och i statsrådets förordning om utförande av narkotikatester (218/2005). Enligt lag får arbetsgivaren ta emot en arbetssökandes intyg över narkotikatest endast då avsikten är att arbetssökanden ska ha sådana arbetsuppgifter som förutsätter noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga. Dessutom krävs att utförandet av arbetsuppgifterna under påverkan av narkotika eller beroende av narkotika kan äventyra arbetstagarens eller andras liv, hälsa och säkerhet, äventyra trafiksäkerheten eller orsaka ekonomisk skada för arbetsgivaren.
  • Arbetsgivaren kan kräva ett intyg över narkotikatest från en arbetstagare om arbetsgivaren har grundad anledning att misstänka att arbetstagaren är narkotikapåverkad i arbetet eller är beroende av narkotika och arbetet kan orsaka ovannämnda faror eller öka den olagliga handeln eller spridningen av droger.
  • Innan det görs tester enligt lagen om integritetsskydd i arbetslivet ska det finnas ett antidrogprogram på arbetsplatsen.
  • Utan arbetstagarens samtycke har läkaren inte rätt att lämna in intyget över narkotikatest till arbetsgivaren. Om arbetstagaren inte lämnar in intyget finns det dock en risk för att han eller hon inte väljs till uppgiften «Huumausainetestaus työelämässä. Sosiaali- ja terve...»29.
  • Narkotikatest kan även ingå i den hälsoundersökning som utförs enligt lagen om företagshälsovård (13 §, 1383/2001). Enligt § 11 ska testningen anmälas i förväg. I detta fall bestäms testets nödvändighet av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, inte av arbetsgivaren. Den läkare som deltar i tolkningen av narkotikatesterna bör vara insatt i förordningen och tolkningen av tester. I utlåtandet om företagshälsovårdens hälsoundersökning tas endast ställning till arbetstagarens lämplighet för sitt arbete. Narkotikatester i samband med hälsoundersökningen kräver inte ett skriftligt antidrogprogram.
  • Narkotikatester kan utgöra en del av testning enligt lagstiftningen som behandlar avgöranden om olämplighet för studier, den s.k. SORA-lagstiftningen (951/2011; 34a §).
  • Genom narkotikatestning av studerande försöker man förebygga farliga situationer som orsakas av droganvändning. Program för missbruk och behandlingshänvisning ska utgöra en del av elevvården vid läroanstalter. Testning av studerande enligt SORA-lagstiftningen görs huvudsakligen med blodprover och resultatet ska påvisa att den studerande har skött arbetsuppgifter i anslutning till studierna med nedsatt funktionsförmåga. Urinprover används tillsammans med blodprover för att påvisa beroende. Narkotikatester enligt SORA-lagstiftningen görs alltid i form av omfattande screeningar «SORA-lainsäädännön toimeenpano terveydenhuollossa,...»30.

Psykosociala behandlingar och rehabiliteringsformer

  • Psykosocial behandling eller rehabilitering bör erbjudas alla med ett narkotikaberoende. I samarbete mellan de viktigaste aktörerna och patienten utarbetas en övergripande behandlingsplan och fastställs ansvarsområden. Boendestöd, utkomststöd stöd samt stöd för arbete och fritid i samarbete med socialvården är införlivade i alla behandlingsformer.
  • Behandlingsplanen ska göras individuellt för patienten och i samarbete med patienten, med beaktande av förändringsfasmodellen «Muutosvaihemallin mukainen hoitosuunnitelma»6.
  • I behandlingen av personer med narkotikamissbruk används samma psykosociala behandlingsmetoder som vid behandling av personer med alkoholmissbruk. Ett centralt inslag i behandlingen är det terapeutiska samtalet och samarbete. I stället för eller vid sidan av individuell terapi kan patientens närstående (nätverksterapi) eller en kamratstödsgrupp inkluderas.
  • I behandlingen används ofta en kombination av metoder och arbetssätt som bygger på olika teorier.
  • Till exempel används följande psykosociala behandlingar (i alfabetisk ordning):
    • Tolvstegsbehandling, där rusmedelsberoende betraktas som en sjukdom. Målet är att uppnå nykterhet genom att använda inlärningsteoretiska metoder och med stöd av en AA- eller NA-grupp.
    • Kognitiv beteendeterapi (KBT), där man med hjälp av beteendeanalyser identifierar risksituationer och skadliga beteenden som medför exponering för rusmedelsbruk och söker effektivare problemlösningsstrategier. Den vanligaste metoden inom KBT är återfallsprevention där man använder olika interventionsstrategier i olika skeden av ett återfall.
    • Kognitiv terapi, där man behandlar patientens grundläggande övertygelser för att försöka förändra hens känslor och beteende och stärker patientens självreglering och medvetna beteenden till exempel genom övningar.
    • Motiverande samtal, vilket är en patientcentrerad samtalsmetod där man undviker konfrontation och som syftar till att stärka patientens motivation för förändring. Metoden undersöker personens motstridiga känslor i förhållande till missbruket och kartlägger personens värderingar, mål, vikten av den förändring som eftersträvas och de resurser som är tillgängliga för patienten.
    • Så kallad belöningsterapi där positiv förstärkning sker via belöning.
    • Servicestyrning, där en medarbetare ser till att patienten får de tjänster som hen behöver. Servicestyrningen har lite olika innehåll inom social- och hälsovården: inom den förstnämnda kan handledaren själv göra bedömningarna och i den senare ansvarar ofta handledaren för verkställandet av behandlings- och rehabiliteringsplanen.
    • Lösningsorienterad terapi, där man löser konkreta frågor och identifierar resurser för att på så sätt höja patientens självkänsla och förmåga att agera i problematiska situationer.
    • Den systemteoretiska modellen, enligt vilken alla delar av helheten och förändringar i dem påverkar varandra. Denna modell tillämpas inom familje- och nätverksterapier.
    • Gemenskapsterapi där man i en drogfri miljö lär sig vardagliga färdigheter och ansvastagande med stöd av andra klienter och personalen. Behandlingstiden varierar från några månader till två år.
    • CRA-terapi (Community Reinforcement Approach) där önskat beteende belönas och man söker stöd i familjen, arbetet och fritiden samt över på sociala färdigheter. I Finland tillämpas detta program till exempel inom nätverksterapi.
    • Allmänt stöd: terapeutisk interaktion som saknar en specifik referensram. Metoden används ofta i kontrollgruppen i studier.
  • Viktiga faktorer i alla behandlingsformer är terapeutens yrkeskunskap, behandlingens kontinuitet, beaktande av förändringsfasmodellen när behandlingsplanen utarbetas och att motivera och engagera patienten i behandlingen
  • Terapeutens interaktionsförmåga påverkar resultatet av behandlingen. En lyckad arbetsrelation är kopplad till goda resultat och det åligger terapeuten att skapa denna relation. Terapeuten bör realistiskt bedöma sin egen interaktionsförmåga och sträva efter att utveckla dem. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Alkoholiongelmaisen hoito «Alkoholiongelmaisen hoito»2 (på finska); Vård av personer med alkoholmissbruk «Vård av personer med alkoholmissbruk»3 (på svenska).
  • Rehabiliteringspenning kan beviljas under missbruksrehabiliteringen för att trygga utkomsten när rehabiliteringen grundar sig på en rehabiliteringsplan och genomförs på en anstalt som har godkänts av FPA «http://www.kela.fi/kuntoutusraha-yksilollisessa-paihdekuntoutuksessa?inheritRedirect=true»8.

Vård av personer med narkotikamissbruk

Cannabis

Stimulantia

  • Amfetamin är vid sidan av buprenorfin det vanligaste injiceringsdrogen i Finland. Användningen av metamfetamin har ökat avsevärt under de senaste åren. Metamfetamin har en kraftig påverkan på det centrala nervsystemet och är mycket beroendeframkallande. Derivatet tas oralt, nasalt (snortande), intravenöst eller röks som hydrokloridsalt.
  • Kokain används intravenöst, nasalt eller oralt. Dess alkaloidderivat (crack) röks i cigaretter eller vattenpipa.
  • Till stimulantia räknas även "ravedrogen" ecstasy (3,4-metylendioximetamfetamin, MDMA) som vanligtvis säljs som tabletter. Tabletterna kan också innehålla andra så kallade klubbdroger eller designerdroger.

Amfetamin och amfetaminderivat

Förgiftning orsakad av amfetamin och amfetaminderivat

Amfetaminavgiftning

Kokain

Kokainförgiftning

Kokainavgiftning

Behandling av stimulantiaberoende

Psykosociala behandlingar

  • Patienter med stimulantiaberoende bör erbjudas psykosociala behandlingar.
  • Studier om psykosociala behandlingar har i huvudsak gjorts i USA och främst gällande behandling av kokain- och metamfetaminberoende. Behandlingsresultaten kan eventuellt även tillämpas i behandlingen av amfetaminberoende.
  • I behandlingen av stimulantiaberoende förefaller psykosociala behandlingar vara ett bättre alternativ än att avstå från behandling helt «Stimulanttiriippuvuuksien hoidossa psykososiaalinen hoito näyttää olevan parempi kuin hoitamatta jättäminen.»B. På grund av de psykosociala metodernas heterogenitet har man dock inte kunnat identifiera någon enskild terapi eller element i den.

Opioider

Opioidförgiftning

Opioidavgiftning

  • Tidpunkten för abstinenssymtomen, deras svårighetsgrad och varaktighet beror på vilken opioid patienten har använt. Symtomen uppträder vanligtvis 1–5 dagar efter att intaget upphört. Hos heroinanvändare uppträder symtomen inom några timmar, når sin kulmen 30–72 timmar efter den sista dosen och varar i 7–10 dagar. Hos kodeinanvändare kommer symtomen långsammare och de varar cirka två veckor. Efter att intaget av buprenorfin upphört uppträder symtomen vanligen inom 1–3 dagar och varar vanligtvis 2–4 veckor, ibland längre.
  • Till de första abstinenssymtomen hör ångest och rastlöshet samt drogsökande beteende. Dessa kan åtföljas av led- och magsmärta, kräkningar, diarré, gåshud samt rinnande ögon och näsa.
  • För att lindra opioidabstinens rekommenderas buprenorfin, metadon eller alfa2-adrenerga agonister. I behandling av abstinenssymtomen bör planering av den fortsatta vården ingå.
  • Abstinenssymtom kan effektivt lindras med buprenorfin eller metadon «Metadoni ja buprenorfiini vähentävät vieroitusoireita verrattuna lumelääkkeeseen, klonidiiniin ja lofeksidiiniin.»A. Många får dock återfall efter framgångsrik avgiftning, och därför är det viktigt att planera den fortsatta vården efter avgiftningen.
  • Andra symtomatiska läkemedel kan inkludera antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, antiemetika, ångestdämpande läkemedel och loperamid mot diarré.
  • Behandlingen av abstinenssymtom varar vanligen 2–4 veckor.
  • Vid avgiftning bör inga opioidantagonister användas.
  • Vid avgiftningsvård av minderåriga med opioidberoende kan liknande läkemedelsregimer användas som hos vuxna. Buprenorfin kan vara effektivt vid opioidavgiftning av ungdomar «Buprenorfiini saattaa olla tehokas opioidiriippuvuuden vieroitushoidossa nuorilla.»C.

Naltrexon för återfallsprevention hos personer med opioidberoende

Psykosociala behandlingar i anslutning till avgiftningsvård

Opioidsubstitutionsbehandling

Psykosociala behandlingar i anslutning till substitutionsbehandling

Hallucinogener

  • Hallucinogener (psykotomimetika) består av en mängd olika ämnen: antingen växtdelar eller syntetiskt framställda. Substanserna orsakar olika sensoriska förvrängningar och tankestörningar.
  • Till hallucinogenerna hör bland annat LSD (lysergsyradietylamid), psilocybin (psilocin, svampar), meskalin, dimetyltryptamin (DMT, många gatunamn) och PCP (fencyklidin).
  • Behandlingen av hallucinogenförgiftningar hör till allmänvården och det finns inget motgift mot dem. Rastlösheten kan behandlas med bensodiazepiner eller låga doser av neuroleptika.
  • Det finns inga kontrollerade studier om behandling av hallucinogenförgiftningar. Toxiciteten varierar beroende på ämne. Symtomen som olika ämnen orsakar är likartade och förgiftningsdiagnosen baseras på anamnesen och den kliniska sjukdomsbilden. De flesta snabbtesterna för narkotika påvisar inte användningen av hallucinogener.
  • Hallucinogener orsakar inget fysiskt beroende och därför är de fysiska abstinenssymtomen begränsade. De psykiska abstinenssymtomen kan inkludera rastlöshet, rädslor, trötthet, depression och sömnstörningar. Som läkemedel mot dessa används bensodiazepiner och vid behov låga doser av neuroleptika «Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola VP, Päivä ...»80.

Designerdroger

  • Designerdroger är syntetiska psykotropa ämnen som marknadsförs bland annat via internet som "lagliga droger". Merparten av dessa ämnen tillhör gruppen stimulantia av amfetamintyp (t.ex. MDPV, "alfabetet", 2-DPMP, "daisy") och vissa av dem har hallucinogena effekter (i synnerhet bromo-dragonfly, BDF). Cannabinoidreceptoragonister ("laglig cannabis" såsom JWH-018, "Jehova") är en annan grupp av designerdroger som växer snabbt. Dessa är syntetiska ämnen som ha liknande effekter som tetrahydrokannabinol.
  • Tack vare den nya narkotikalagen (322/2011) går det fortare att klassificera nya molekyler som narkotika, men med nya föreningar kan lagen kringgås.
  • År 2014 gjordes ett tillägg till narkotikalagen (373/2008). Där anges att man med psykoaktiva ämnen som är förbjudna för konsumentmarknaden avser ämnen som används för att framkalla ett berusningstillstånd men som varken är ett läkemedel eller en drog.
  • Designerdroger detekterats ofta inte i drogscreening. Dessutom kan de ha oförutsägbara effekter och dödsfall till följd av överdos är inte ovanliga. Överdos av designerdroger behandlas symtomatiskt.

Narkotikamissbruk och psykiska störningar

  • Narkotikamissbruket är ofta kopplat till psykiska störningar. Rusmedelsbruk kan vara orsaken till eller följden av psykisk ohälsa eller också kan det finnas gemensamma predisponerande faktorer bakom båda. De läkemedel som används för att behandla beroende kan också orsaka beroende. Behandlingen av dessa problem kräver ofta samarbete mellan missbruksvården och den psykiatriska sjukvården.
  • De psykiska symtomen (sömnlöshet, ångest, depression, psykos, personlighetsstörning) hos en patient med narkotikamissbruk bör diagnostiseras noggrant och behandlas parallellt med narkotikamissbruket.
  • En pålitlig diagnos av samtidiga psykiska störningar kräver vanligtvis en fyra veckor lång nykterhetsperiod för att utesluta övergående symtom eller symtomdebut före rusmedelsbruket, symtom under nykterhetsperioder eller varaktiga symtom «American Psychiatric Association. Diagnostic and s...»81.
  • Personer med narkotikamissbruk som lider av en psykotisk störning behandlas vanligtvis inom den psykiatriska vården (se God medicinsk praxis-rekommendationerna Skitsofrenia «Skitsofrenia»5 (på finska) och Kaksisuuntainen mielialahäiriö «Kaksisuuntainen mielialahäiriö»6 (på finska)). Behandlingen av en personlighetsstörning torde sannolikt kunde genomföras bäst vid en specialiserad enhet inom missbruksvården eller inom den psykiatriska specialsjukvården, särskilt om personlighetsstörningen är allvarlig eller om patienten är självdestruktiv.

Prevention av blandmissbruk

  • En person med narkotikamissbruk kan hamna i blandmissbruk av läkemedel när hen vänjer sig vid ett lugnande läkemedel som hen använt för att behandla sitt narkotikamissbruk eller försöker ersätta sin drog med ett läkemedel. Ofta förekommer också alkoholanvändning samtidigt.
  • Bensodiazepiner kan användas för symtomatisk behandling av abstinenssymtom och drogutlöst psykos. Med undantag för kortvariga situationer i samband med behandling av abstinenssymtom bör förskrivning av beroendeframkallande läkemedel till personer med narkotikamissbruk undvikas. I andra jourmottagningssituationer bör patienterna normalt inte ordineras bensodiazepiner.
  • Långvarig användning av bensodiazepiner är endast motiverad i sällsynta undantagsfall, om inga andra behandlingar har effekt på patientens psykiska symtom och när man kan ordna en intensiv och långvarig vårdkontakt för patienten.
  • Om behandling med bensodiazepiner bedöms vara nödvändig för en person med narkotikamissbruk måste det säkerställas att personen använder läkemedlet korrekt. Läkemedelsbehandlingen bör övervakas noggrant genom att ställa frågor om rusmedelsbruk och göra narkotikatester. Ibland behöver läkemedlen dessutom administreras på ett övervakat sätt från en vårdenhet (ibland dagligen) eller som apoteksdistribution 1–2 gånger i veckan (apoteksavtal) «https://www.valvira.fi/documents/14444/414583/Apteekkisopimusohjeistus+2013/19003d2c-aedf-4b9d-a974-4657e2edb886»11.
  • Behandlingen med bensodiazepiner ska avbrytas – vid behov med hjälp av avvänjningsvård eller genom gradvis minskning av dosen – om det framkommer att preparatet har missbrukats, vid förgiftningar, gatuhandel, upprepad förlust av recept, ökning av dosen på egen hand eller kontakt med flera läkare.
  • Olika bensodiazepinderivat skiljer sig i fråga om de beroendeframkallande egenskaperna. Snabbverkande bensodiazepiner med kort elimineringstid såsom triazolam och alprazolam «Griffiths RR, Weerts EM. Benzodiazepine self-admin...»82, «Soldatos CR, Dikeos DG, Whitehead A. Tolerance and...»83 bör undvikas.

Vård av personer med blandmissbruk

Prevention och minskning av hälsoskador hos personer med narkotikamissbruk

Narkotika, graviditet och barn

Cannabis och stimulantia under graviditet

Metadon och buprenorfin under graviditet

Behandling av abstinenssymtom hos nyfödda

Amning

Utskrivning av den nyfödda

Prognos och fortsatt vård

Vård av personer med narkotikamissbruk i fängelset

Kvalitetsbedömning av vården av personer med narkotikamissbruk

  • Om organisering, bedömning och dimensionering av missbrukstjänster har det publicerats en rekommendation «Päihdepalvelujen laatusuositukset. Sosiaali- ja te...»18. Frågan behandlas även i SHM:s guide för tillämpning av socialvårdslagen «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3959-2»19.
  • Vid bedömning av enheten för missbruksvård kan följande frågor ställas för att pröva vårdkvaliteten:
  • 1. Har möjligheterna att förebygga och screena narkotikamissbruk i samband med hälsokontroller och vårdmöten kartlagts och utnyttjats?
    • Det bästa behandlingsresultatet uppnås om man kan ingripa i ett narkotikamissbruk som är under utveckling i ett tidigt skede. Hälso- och sjukvårdens omfattande hälsokontroller (företagshälsovården, hälsovården för unga och studerande, hälsokontroller för körkort, T-intyg) ger möjligheter att samtala om rusmedelsanvändning.
  • 2. Söker man aktivt efter narkotikamissbruk i möten med klienter, särskilt klienter i riskgrupper?
    • Framför allt primärhälsovården har ett stort antal patientkontakter och de symtom som patienten beskriver kan dölja ett rusmedels- eller narkotikamissbruk. Att få fram detta kräver att man håller problemet i åtanke, har kunskaper om dess symtom och manifestationer samt agerar finkänsligt och beslutsamt.
  • 3. Finns det beredskap för första hjälpen vid förgiftningar och andra farliga situationer som orsakas av narkotika?
    • En akut förgiftning på grund av narkotika kan vara ett doseringsmisstag eller ett självmordsförsök. En god somatisk och psykiatrisk akutvård lägger grunden för den fortsatta vården.
  • 4. Har man tillgång till en alkoholmätare och lämpliga tester för drogscreening?
    • I samarbete med patienten ger dessa indikatorer en objektiv bild av problemet och dess utvecklingsfas.
  • 5. Har enheten tillgång till akutvård dygnet runt antingen vid den egna enheten eller på någon annan anstalt?
    • Ett akut narkotikamissbruk kan ibland behandlas inom öppenvården, men ofta krävs anstaltsvård. Inom anstaltsvården finns möjlighet att behandla en motiverad patient på ett holistiskt och långsiktigt sätt. Då tvingas även patienten sätta sig närmare in i sitt problem.
  • 6. Har man flexibelt tillgång till psykiatrisk konsultation?
    • Narkotikamissbruket är oftare förknippat med psykiatriska sjukdomar än alkoholmissbruk, och behandlingen av dessa kan kräva särskild kompetens.
  • 7. Känner man till de enheter för specialiserad vård som behövs?
    • En del av personerna med narkotikamissbruk söker sig åtminstone i början till hälsovårdscentralen och somatiska sjukhus. Man måste känna till kontakterna till missbruksvården. Samarbetet mellan den somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrisk expertis och specialtjänsterna inom missbrukarvården måste vara sömlöst att patientens vårdansvar inte splittras.
  • 8. Har den fortsatta vården för en patient som återvänder från slutenvård, rehabilitering och fängelse ordnats?
    • Kontakten mellan specialtjänsterna inom missbrukarvården och primärhälsovården måste fungera i båda riktningarna.
  • 9. Har man kontakt med frivilligorganisationer, egenvårdsgrupper och andra organisationer?
    • Kontakterna bör fungera så att patienten, om hen så vill, enkelt kan gå vidare från en vårdenhet inom hälso- och sjukvården till tjänster som tillhandahålls av organisationer inom den tredje sektorn.
  • 10. Har man ordnat den sociala tryggheten och vårdplatser för patienter med narkotikamissbruk som är marginaliserade?
    • Narkotikamissbruk är en somatiskt och socialt invalidiserande sjukdom. På grund av problemets art kan det hända att patientens pensionsförmåner och andra sociala förmåner inte ordnas. I narkotikamissbrukets slutskede kan även anstaltsvård bli nödvändig.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Huumeongelmaisen hoito»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Tove Hertzberg

Litteratur

Vård av personer med narkotikamissbruk. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»20

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Cost-effectiveness of harm reduction. UNODC reports, http://www.unodc.org/documents/hiv-aids/CND2014/UNDOC_SCIENTIFIC_EVENT_Cost_effectiveness_of_harm_reduction_WILSON.pdf «http://www.unodc.org/documents/hiv-aids/CND2014/UNDOC_SCIENTIFIC_EVENT_Cost_effectiveness_of_harm_reduction_WILSON.pdf»21
  2. Päihdetilastollinen vuosikirja 2016 : Alkoholi ja huumeet - Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2016 - Yearbook of alcohol and drug statistics 2016. Julkaisun pysyvä osoite on http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-786-2 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-786-2»22
  3. Huumetilanne Suomessa 2014, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL), EMCDDA raportti 1/2015, http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-123-5 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-123-5»23
  4. Gunnar T, Vuori E. Huumausaineet Suomessa - jäteveden rooli käytön osoittajana. Duodecim 2017;133:1243-5
  5. Alho H, Sinclair D, Vuori E ym. Abuse liability of buprenorphine-naloxone tablets in untreated IV drug users. Drug Alcohol Depend 2007;88:75-8 «PMID: 17055191»PubMed
  6. Amfetamiinien ja opioidien ongelmakäytön yleisyys Suomessa 2012. Julkaisun pysyvä osoite on http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2014102145466 «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2014102145466»24
  7. Ollgren J, Forsell M, Varjonen V ym. Amfetamiinien ja opioidien ongelmakäytön yleisyys Suomessa 2012. Yhteiskuntapolitiikka 79 2014;5:498-508
  8. Kouluterveyskysely 2015, tulokset. https://www.thl.fi/fi/tutkimus-ja-asiantuntijatyo/vaestotutkimukset/kouluterveyskysely/tulokset/tulokset-aiheittain/paihteet-ja-riippuvuudet
  9. Päihdehuollon huumeasiakkaat 2015. Julkari 2016,  http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2016091423718 «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2016091423718»25
  10. THL:n ja STM:n selvitys opioidiriippuvuuden lääkkeellisestä vieroitus- ja korvaushoidossa olevista potilaista Suomessa 2015. THL raportteja, painossa 2017
  11. Ojanperä I, Häkkinen M. Päihde ja lääkeainemyrkytyskuolemat. Kirjassa: Huume- ja lääkeriippuvuus, Duodecim 2017
  12. Huume ja lääkeriippuvuudet. Aalto M, Niemelä S, Alho H (toim.). Kustannus Oy Duodecim 2017
  13. Baghaie H, Kisely S, Forbes M ym. A systematic review and meta-analysis of the association between poor oral health and substance abuse. Addiction 2017;112:765-779 «PMID: 28299855»PubMed
  14. Rawal SY, Tatakis DN, Tipton DA. Periodontal and oral manifestations of marijuana use. J Tenn Dent Assoc 2012;92:26-31; quiz 31-2 «PMID: 23420976»PubMed
  15. Brand HS, Dun SN, Nieuw Amerongen AV. Ecstasy (MDMA) and oral health. Br Dent J 2008;204:77-81 «PMID: 18268544»PubMed
  16. Stanciu CN, Glass M, Muzyka BC ym. "Meth Mouth": An Interdisciplinary Review of a Dental and Psychiatric Condition. J Addict Med 2017;11:250-255 «PMID: 28441274»PubMed
  17. Brondani M, Park PE. Methadone and oral health--a brief review. J Dent Hyg 2011;85:92-8 «PMID: 21619737»PubMed
  18. Päihdepalvelujen laatusuositukset. Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita. Helsinki 2002,  http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201309236197 «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201309236197»26
  19. Mateos-Moreno MV, Del-Río-Highsmith J, Riobóo-García R ym. Dental profile of a community of recovering drug addicts: Biomedical aspects. Retrospective cohort study. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2013;18:e671-9 «PMID: 23722124»PubMed
  20. EuropASI (European Addiction Severity Index). Päihderiippuvuuden vaikeusasteen arviointi. Ohjekirja. Eurooppalainen versio 1998
  21. Suositus terveydenhoidollisesta huumetestauksesta. Mykkänen S, Kuoppasalmi K, Tissari P, Henriksson M, (toim.). Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL) sekä Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto (Valvira), Helsinki: THL 2015, http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-488-5 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-488-5»27
  22. Gunnar T. Huumetestaus. Kirjassa: Aalto M, Alho H ja Niemelä S, toim. Huume- ja lääkeriippuvuudet, Helsinki. Duodecim 2017
  23. Casolin A. Comparison of Urine and Oral Fluid for Workplace Drug Testing. J Anal Toxicol 2016;40:479-85 «PMID: 27344042»PubMed
  24. Beck O, Carlsson S, Tusic M ym. Laboratory and clinical evaluation of on-site urine drug testing. Scand J Clin Lab Invest 2014;74:681-6 «PMID: 25046332»PubMed
  25. Blencowe T, Pehrsson A, Lillsunde P ym. An analytical evaluation of eight on-site oral fluid drug screening devices using laboratory confirmation results from oral fluid. Forensic Sci Int 2011;208:173-9 «PMID: 21183299»PubMed
  26. Pehrsson A, Blencowe T, Vimpari K ym. Performance evaluation of the DrugWipe® 5/5+ on-site oral fluid screening device. Int J Legal Med 2011;125:675-83 «PMID: 20652713»PubMed
  27. Saitman A, Park HD, Fitzgerald RL. False-positive interferences of common urine drug screen immunoassays: a review. J Anal Toxicol 2014;38:387-96 «PMID: 24986836»PubMed
  28. Oikeuslääketieteellinen näytteenotto Suomessa. THL:n asettaman työryhmän raportti. Helsinki:THL 2014. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-400-7 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-400-7»28
  29. Huumausainetestaus työelämässä. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2006:2. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201504223268 «http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201504223268»29
  30. SORA-lainsäädännön toimeenpano terveydenhuollossa, ratkaisuja opiskeluun soveltumattomuuteen. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2015:2. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3562-4 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3562-4»30
  31. Maldonado R, Berrendero F, Ozaita A ym. Neurochemical basis of cannabis addiction. Neuroscience 2011;181:1-17 «PMID: 21334423»PubMed
  32. Budney AJ, Hughes JR, Moore BA ym. Review of the validity and significance of cannabis withdrawal syndrome. Am J Psychiatry 2004;161:1967-77 «PMID: 15514394»PubMed
  33. Volkow ND, Swanson JM, Evins AE ym. Effects of Cannabis Use on Human Behavior, Including Cognition, Motivation, and Psychosis: A Review. JAMA Psychiatry 2016;73:292-7 «PMID: 26842658»PubMed
  34. Marconi A, Di Forti M, Lewis CM ym. Meta-analysis of the Association Between the Level of Cannabis Use and Risk of Psychosis. Schizophr Bull 2016;42:1262-9 «PMID: 26884547»PubMed
  35. Winstock AR, Ford C, Witton J. Assessment and management of cannabis use disorders in primary care. BMJ 2010;340:c1571 «PMID: 20360216»PubMed
  36. Richards JR, Albertson TE, Derlet RW ym. Treatment of toxicity from amphetamines, related derivatives, and analogues: a systematic clinical review. Drug Alcohol Depend 2015;150:1-13 «PMID: 25724076»PubMed
  37. Buchanan JF, Brown CR. 'Designer drugs'. A problem in clinical toxicology. Med Toxicol Adverse Drug Exp 1988;3:1-17 «PMID: 3285124»PubMed
  38. Callaway CW, Clark RF. Hyperthermia in psychostimulant overdose. Ann Emerg Med 1994;24:68-76 «PMID: 8010552»PubMed
  39. Doyon S. The many faces of ecstasy. Curr Opin Pediatr 2001;13:170-6 «PMID: 11317061»PubMed
  40. Hegadoren KM, Baker GB, Bourin M. 3,4-Methylenedioxy analogues of amphetamine: defining the risks to humans. Neurosci Biobehav Rev 1999;23:539-53 «PMID: 10073892»PubMed
  41. Liechti ME. ["Ecstasy" (MDMA): pharmacology, toxicology, and treatment of acute intoxication]. Dtsch Med Wochenschr 2003;128:1361-6 «PMID: 12802747»PubMed
  42. Saarijärvi S, Lopperi M. Ekstaasin vaikutukset elimistöön. Duodecim 2003;119:1211-5
  43. Rochester JA, Kirchner JT. Ecstasy (3,4-methylenedioxymethamphetamine): history, neurochemistry, and toxicology. J Am Board Fam Pract 1999;12:137-42 «PMID: 10220237»PubMed
  44. Alho H, Järvenpää E, Seppälä T. Uudet synteettiset huumeet ja päihdetarkoituksessa käytetyt psykotrooppiset aineet. Suom Lääkäril 2001;56:1005-7
  45. Laine P. Päihdepotilas terveyskeskuksen päivystyksessä. Duodecim 2002;118:312-6
  46. Laine K. Myrkytyksiin liittyvät toksiset oireyhtymät. Duodecim 2000;116:1620-7
  47. Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola VP, Päivä H, Valli J, Vaula E (toim).huumetestaus, Kustannus Oy Duodecim 2016:487
  48. Shoptaw S, Heinzerling KG, Rotheram-Fuller E ym. Randomized, placebo-controlled trial of bupropion for the treatment of methamphetamine dependence. Drug Alcohol Depend 2008;96:222-32 «PMID: 18468815»PubMed
  49. Leelahanaj T, Kongsakon R, Netrakom P. A 4-week, double-blind comparison of olanzapine with haloperidol in the treatment of amphetamine psychosis. J Med Assoc Thai 2005;88 Suppl 3:S43-52 «PMID: 16858942»PubMed
  50. Health evaluation of energy-generating sources. AMA Council on Scientific Affairs. JAMA 1978;240:2193-5 «PMID: 702736»PubMed
  51. Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola VP, Päivä H, Valli J, Vaula E (toim).huumetestaus, Kustannus Oy Duodecim 2016:491-2
  52. Benowitz NL. Clinical pharmacology and toxicology of cocaine. Pharmacol Toxicol 1993;72:3-12 «PMID: 8441738»PubMed
  53. Hoffman RS, Henry GC, Howland MA ym. Association between life-threatening cocaine toxicity and plasma cholinesterase activity. Ann Emerg Med 1992;21:247-53 «PMID: 1536483»PubMed
  54. Karch SB, Stephens B, Ho CH. Relating cocaine blood concentrations to toxicity--an autopsy study of 99 cases. J Forensic Sci 1998;43:41-5 «PMID: 9456523»PubMed
  55. Linder MW, Bosse GM, Henderson MT ym. Detection of cocaine metabolite in serum and urine: frequency and correlation with medical diagnosis. Clin Chim Acta 2000;295:179-85 «PMID: 10767403»PubMed
  56. Brower KJ, Maddahian E, Blow FC ym. A comparison of self-reported symptoms and DSM-III-R criteria for cocaine withdrawal. Am J Drug Alcohol Abuse 1988;14:347-56 «PMID: 3189256»PubMed
  57. Kajdasz DK, Moore JW, Donepudi H ym. Cardiac and mood-related changes during short-term abstinence from crack cocaine: the identification of possible withdrawal phenomena. Am J Drug Alcohol Abuse 1999;25:629-37 «PMID: 10548439»PubMed
  58. Nademanee K, Gorelick DA, Josephson MA ym. Myocardial ischemia during cocaine withdrawal. Ann Intern Med 1989;111:876-80 «PMID: 2817640»PubMed
  59. Eiler K, Schaefer MR, Salstrom D ym. Double-blind comparison of bromocriptine and placebo in cocaine withdrawal. Am J Drug Alcohol Abuse 1995;21:65-79 «PMID: 7762545»PubMed
  60. Handelsman L, Rosenblum A, Palij M ym. Bromocriptine for cocaine dependence. A controlled clinical trial. Am J Addict 1997;6:54-64 «PMID: 9097872»PubMed
  61. Miller NS, Summers GL, Gold MS. Cocaine dependence: alcohol and other drug dependence and withdrawal characteristics. J Addict Dis 1993;12:25-35 «PMID: 8381028»PubMed
  62. Pérez-Mañá C, Castells X, Torrens M ym. Efficacy of psychostimulant drugs for amphetamine abuse or dependence. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD009695 «PMID: 23996457»PubMed
  63. Ahtee L. Opioidit ja kannabinoidit. Kirjassa: Salaspuro M, Kiianmaa K, Seppä K (toim.) Päihdelääketiede. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim, 2. uudistettu painos 2003:151-60
  64. Holopainen A, Fabritius C, Salaspuro M. Opiaattiriippuvuus. Kirjassa: Salaspuro M, Kiianmaa K, Seppä K (toim.) Päihdelääketiede. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim, 2. uudistettu painos 2003:468-82
  65. Harris DS, Mendelson JE, Lin ET ym. Pharmacokinetics and subjective effects of sublingual buprenorphine, alone or in combination with naloxone: lack of dose proportionality. Clin Pharmacokinet 2004;43:329-40 «PMID: 15080765»PubMed
  66. Umbricht A, Huestis MA, Cone EJ ym. Effects of high-dose intravenous buprenorphine in experienced opioid abusers. J Clin Psychopharmacol 2004;24:479-87 «PMID: 15349002»PubMed
  67. Häkkinen M, Launiainen T, Vuori E ym. Benzodiazepines and alcohol are associated with cases of fatal buprenorphine poisoning. Eur J Clin Pharmacol 2012;68:301-9 «PMID: 21927835»PubMed
  68. Ahmadi J, Ahmadi K. Controlled trial of maintenance treatment of intravenous buprenorphine dependence. Ir J Med Sci 2003;172:171-3 «PMID: 15029983»PubMed
  69. Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola V-P, Päivä H, Valli J, Vaula E (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2015
  70. Pricolo A, Nielsen S. Naloxone rescheduling in Australia: Processes, implementation and challenges with supply of naloxone as a 'pharmacist only' over-the-counter medicine. Drug Alcohol Rev 2017;: «PMID: 28449379»PubMed
  71. Vanky E, Hellmundt L, Bondesson U ym. Pharmacokinetics after a single dose of naloxone administered as a nasal spray in healthy volunteers. Acta Anaesthesiol Scand 2017;61:636-640 «PMID: 28444856»PubMed
  72. Sporer KA. Buprenorphine: a primer for emergency physicians. Ann Emerg Med 2004;43:580-4 «PMID: 15111917»PubMed
  73. Pirnay S, Borron SW, Giudicelli CP ym. A critical review of the causes of death among post-mortem toxicological investigations: analysis of 34 buprenorphine-associated and 35 methadone-associated deaths. Addiction 2004;99:978-88 «PMID: 15265095»PubMed
  74. Guidelines for the psychosocially assisted pharmacological treatment of opioid dependence. World Health Organization 2009, http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241547543_eng.pdf «http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241547543_eng.pdf»31
  75. Schottenfeld RS, Pakes JR, Oliveto A ym. Buprenorphine vs methadone maintenance treatment for concurrent opioid dependence and cocaine abuse. Arch Gen Psychiatry 1997;54:713-20 «PMID: 9283506»PubMed
  76. Strain EC, Bigelow GE, Liebson IA ym. Moderate- vs high-dose methadone in the treatment of opioid dependence: a randomized trial. JAMA 1999;281:1000-5 «PMID: 10086434»PubMed
  77. Rhoades HM, Creson D, Elk R ym. Retention, HIV risk, and illicit drug use during treatment: methadone dose and visit frequency. Am J Public Health 1998;88:34-9 «PMID: 9584030»PubMed
  78. Faggiano F, Vigna-Taglianti F, Versino E ym. Methadone maintenance at different dosages for opioid dependence. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD002208 «PMID: 12917925»PubMed
  79. Bao YP, Liu ZM, Epstein DH ym. A meta-analysis of retention in methadone maintenance by dose and dosing strategy. Am J Drug Alcohol Abuse 2009;35:28-33 «PMID: 19152203»PubMed
  80. Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola VP, Päivä H, Valli J, Vaula E (toim). Huumeidenkäyttäjä somaattisessa hoidossa, Kustannus Oy Duodecim 2016.
  81. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders. Fourth Edition. Washington, DC, American Psychiatric Association, 1994
  82. Griffiths RR, Weerts EM. Benzodiazepine self-administration in humans and laboratory animals--implications for problems of long-term use and abuse. Psychopharmacology (Berl) 1997;134:1-37 «PMID: 9399364»PubMed
  83. Soldatos CR, Dikeos DG, Whitehead A. Tolerance and rebound insomnia with rapidly eliminated hypnotics: a meta-analysis of sleep laboratory studies. Int Clin Psychopharmacol 1999;14:287-303 «PMID: 10529072»PubMed
  84. Akuuttihoito-opas. Mäkijärvi M, Harjola VP, Päivä H, Valli J, Vaula E (toim). Flumatseniili, Kustannus Oy Duodecim 2016
  85. Hoppu K. Huumeyliannospotilaan tunnistaminen ja huumemyrkytyksen diagnostiikka. Akuuttihoito-opas. Elonen E, Mäkijärvi M, Voipio-Pulkki LM, Vuoristo M (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2005:483-5
  86. de las Cuevas C, Sanz EJ, de la Fuente JA ym. The Severity of Dependence Scale (SDS) as screening test for benzodiazepine dependence: SDS validation study. Addiction 2000;95:245-50 «PMID: 10723853»PubMed
  87. Topp L, Mattick RP. Choosing a cut-off on the Severity of Dependence Scale (SDS) for amphetamine users. Addiction 1997;92:839-45 «PMID: 9293043»PubMed
  88. Gossop M, Darke S, Griffiths P ym. The Severity of Dependence Scale (SDS): psychometric properties of the SDS in English and Australian samples of heroin, cocaine and amphetamine users. Addiction 1995;90:607-14 «PMID: 7795497»PubMed
  89. Pétursson H. The benzodiazepine withdrawal syndrome. Addiction 1994;89:1455-9
  90. Gatzonis SD, Angelopoulos EK, Daskalopoulou EG ym. Convulsive status epilepticus following abrupt high-dose benzodiazepine discontinuation. Drug Alcohol Depend 2000;59:95-7 «PMID: 10706979»PubMed
  91. Pages KP, Ries RK. Use of anticonvulsants in benzodiazepine withdrawal. Am J Addict 1998;7:198-204 «PMID: 9702287»PubMed
  92. Lugoboni F, Migliozzi S, Mezzelani P ym. Progressive decrease of hepatitis B in a cohort of drug users followed over a period of 15 years: the impact of anti-HBV vaccination. Scand J Infect Dis 2004;36:131-3 «PMID: 15061668»PubMed
  93. Quaglio G, Pajusco B, Civitelli P ym. Immunogenicity, reactogenicity and adherence with hepatitis A vaccination among drug users. Drug Alcohol Depend 2004;74:85-8 «PMID: 15072811»PubMed
  94. Baral S, Sherman SG, Millson P ym. Vaccine immunogenicity in injecting drug users: a systematic review. Lancet Infect Dis 2007;7:667-74 «PMID: 17897609»PubMed
  95. Lamden KH, Kennedy N, Beeching NJ ym. Hepatitis B and hepatitis C virus infections: risk factors among drug users in Northwest England. J Infect 1998;37:260-9 «PMID: 9892530»PubMed
  96. Syed NA, Hearing SD, Shaw IS ym. Outbreak of hepatitis A in the injecting drug user and homeless populations in Bristol: control by a targeted vaccination programme and possible parenteral transmission. Eur J Gastroenterol Hepatol 2003;15:901-6 «PMID: 12867801»PubMed
  97. Tjon GM, Götz H, Koek AG ym. An outbreak of hepatitis A among homeless drug users in Rotterdam, The Netherlands. J Med Virol 2005;77:360-6 «PMID: 16173016»PubMed
  98. Quaglio G, Talamini G, Lugoboni F ym. Compliance with hepatitis B vaccination in 1175 heroin users and risk factors associated with lack of vaccine response. Addiction 2002;97:985-92 «PMID: 12144601»PubMed
  99. Palmateer N, Kimber J, Hickman M ym. Evidence for the effectiveness of sterile injecting equipment provision in preventing hepatitis C and human immunodeficiency virus transmission among injecting drug users: a review of reviews. Addiction 2010;105:844-59 «PMID: 20219055»PubMed
  100. Hedrich D, Kerr T, Dubois-Arber F. (2010), 'Drug consumption facilities in Europe and beyond', in: European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), Harm reduction: evidence, impacts and challenges, in: Rhodes, T. and Hedrich, D. (eds), Scientific Monograph Series No. 10, Publications Office of the European Union, Luxembourg. Available at: - http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_101257_EN_EMCDDA-monograph10-harm%20reduction_final.pdf «http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_101257_EN_EMCDDA-monograph10-harm%20reduction_final.pdf»32
  101. Prevention and control of infectious diseases among people who inject drugs. European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC)/ European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). Stockholm: ECDC. Oct 2011, http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_101273_EN_emcdda-harm%20red-mon-ch11-web.pdf «http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_101273_EN_emcdda-harm%20red-mon-ch11-web.pdf»33
  102. Ksobiech K. A meta-analysis of needle sharing, lending, and borrowing behaviors of needle exchange program attenders. AIDS Educ Prev 2003;15:257-68 «PMID: 12866837»PubMed
  103. Wodak A, Cooney A. Effectiveness of Sterile Needle and Syringe Programming in Reducing HIV/AIDS among Injecting Drug Users Evidence for Action Technical Papers. Geneva: World Health Organization; 2004
  104. Gibson DR, Flynn NM, Perales D. Effectiveness of syringe exchange programs in reducing HIV risk behavior and HIV seroconversion among injecting drug users. AIDS 2001;15:1329-41 «PMID: 11504954»PubMed
  105. Tilson H, Aramrattana A, Bozzette S ym. Preventing HIV infection among injecting drug users in high risk countries: an assessment of the evidence', Institute of Medicine, Washington DC, 2007
  106. Lurie P, Gorsky R, Jones TS ym. An economic analysis of needle exchange and pharmacy-based programs to increase sterile syringe availability for injection drug users. J Acquir Immune Defic Syndr Hum Retrovirol 1998;18 Suppl 1:S126-32 «PMID: 9663635»PubMed
  107. Van Den Berg C, Smit C, Van Brussel G ym. Full participation in harm reduction programmes is associated with decreased risk for human immunodeficiency virus and hepatitis C virus: evidence from the Amsterdam Cohort Studies among drug users. Addiction 2007;102:1454-62 «PMID: 17697278»PubMed
  108. Wood E, Kerr T, Spittal PM ym. An external evaluation of a peer-run "unsanctioned" syringe exchange program. J Urban Health 2003;80:455-64 «PMID: 12930883»PubMed
  109. Hutchinson SJ, Taylor A, Goldberg DJ ym. Factors associated with injecting risk behaviour among serial community-wide samples of injecting drug users in Glasgow 1990-94: implications for control and prevention of blood-borne viruses. Addiction 2000;95:931-40 «PMID: 10946441»PubMed
  110. Maxwell S, Bigg D, Stanczykiewicz K ym. Prescribing naloxone to actively injecting heroin users: a program to reduce heroin overdose deaths. J Addict Dis 2006;25:89-96 «PMID: 16956873»PubMed
  111. Hedrich D. (2004), European report on drug consumption rooms, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Lisbon. Available at: http://www.emcdda.europa.eu/html.cfm/index54125EN.html «http://www.emcdda.europa.eu/html.cfm/index54125EN.html»34
  112. Poschadel S, Hoger R, Schnitzler J, Schreckenberger D. (2003), Evaluation der Arbeit derDrogenkonsumräume in der Bundesrepublik Deutschland: Endbericht im Auftrag des Bundesministeriums für Gesundheit, Nomos-Verlags-Gesellschaft, Baden-Baden
  113. Bayoumi AM, Zaric GS. The cost-effectiveness of Vancouver's supervised injection facility. CMAJ 2008;179:1143-51 «PMID: 19015565»PubMed
  114. Andresen MA, Boyd N. A cost-benefit and cost-effectiveness analysis of Vancouver's supervised injection facility. Int J Drug Policy 2010;21:70-6 «PMID: 19423324»PubMed
  115. Schmittner J, Schroeder JR, Epstein DH ym. Menstrual cycle length during methadone maintenance. Addiction 2005;100:829-36 «PMID: 15918813»PubMed
  116. Jukic AM, Weinberg CR, Baird DD ym. Lifestyle and reproductive factors associated with follicular phase length. J Womens Health (Larchmt) 2007;16:1340-7 «PMID: 18001191»PubMed
  117. Bell J, Harvey-Dodds L. Pregnancy and injecting drug use. BMJ 2008;336:1303-5 «PMID: 18535073»PubMed
  118. Heil SH, Jones HE, Arria A ym. Unintended pregnancy in opioid-abusing women. J Subst Abuse Treat 2011;40:199-202 «PMID: 21036512»PubMed
  119. Ralph N, Spigner C. Contraceptive practices among female heroin addicts. Am J Public Health 1986;76:1016-7 «PMID: 3728758»PubMed
  120. Mensch B, Kandel DB. Drug use as a risk factor for premarital teen pregnancy and abortion in a national sample of young white women. Demography 1992;29:409-29 «PMID: 1426437»PubMed
  121. Vidal-Trecan G, Warszawski J, Coste J ym. Contraceptive practices of non-HIV-seropositive injecting drug users. Eur J Epidemiol 2003;18:863-9 «PMID: 14561045»PubMed
  122. Rose SB, Cooper AJ, Baker NK ym. Attitudes toward long-acting reversible contraception among young women seeking abortion. J Womens Health (Larchmt) 2011;20:1729-35 «PMID: 21923281»PubMed
  123. Campbell SJ, Cropsey KL, Matthews CA. Intrauterine device use in a high-risk population: experience from an urban university clinic. Am J Obstet Gynecol 2007;197:193.e1-6; discussion 193.e6-7 «PMID: 17689646»PubMed
  124. Jansson LM, Velez ML. Infants of drug-dependent mothers. Pediatr Rev 2011;32:5-12; quiz 12-3 «PMID: 21196501»PubMed
  125. Strengell P, Vahtola M, Tammela O ym. Raskauden aikainen buprenorfiinihoito – riskit ja hyöty punnittava tarkkaan. Duodecim 2005;121:392-9
  126. MacMahon JR. Perinatal substance abuse: the impact of reporting infants to child protective services. Pediatrics 1997;100:E1 «PMID: 9346995»PubMed
  127. Fergusson DM, Horwood LJ, Northstone K ym. Maternal use of cannabis and pregnancy outcome. BJOG 2002;109:21-7 «PMID: 11843371»PubMed
  128. Hurd YL, Wang X, Anderson V ym. Marijuana impairs growth in mid-gestation fetuses. Neurotoxicol Teratol 2005;27:221-9 «PMID: 15734273»PubMed
  129. Gray TR, Eiden RD, Leonard KE ym. Identifying prenatal cannabis exposure and effects of concurrent tobacco exposure on neonatal growth. Clin Chem 2010;56:1442-50 «PMID: 20628142»PubMed
  130. Metz TD, Stickrath EH. Marijuana use in pregnancy and lactation: a review of the evidence. Am J Obstet Gynecol 2015;213:761-78 «PMID: 25986032»PubMed
  131. Little BB, Snell LM, Gilstrap LC 3rd. Methamphetamine abuse during pregnancy: outcome and fetal effects. Obstet Gynecol 1988;72:541-4 «PMID: 3419732»PubMed
  132. Ludlow JP, Evans SF, Hulse G. Obstetric and perinatal outcomes in pregnancies associated with illicit substance abuse. Aust N Z J Obstet Gynaecol 2004;44:302-6 «PMID: 15282000»PubMed
  133. Cox S, Posner SF, Kourtis AP ym. Hospitalizations with amphetamine abuse among pregnant women. Obstet Gynecol 2008;111:341-7 «PMID: 18238971»PubMed
  134. Azadi A, Dildy GA 3rd. Universal screening for substance abuse at the time of parturition. Am J Obstet Gynecol 2008;198:e30-2 «PMID: 18279831»PubMed
  135. Elliott L, Loomis D, Lottritz L ym. Case-control study of a gastroschisis cluster in Nevada. Arch Pediatr Adolesc Med 2009;163:1000-6 «PMID: 19884590»PubMed
  136. Oei J, Abdel-Latif ME, Clark R ym. Short-term outcomes of mothers and infants exposed to antenatal amphetamines. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2010;95:F36-41 «PMID: 19679891»PubMed
  137. Della Grotta S, LaGasse LL, Arria AM ym. Patterns of methamphetamine use during pregnancy: results from the Infant Development, Environment, and Lifestyle (IDEAL) Study. Matern Child Health J 2010;14:519-27 «PMID: 19565330»PubMed
  138. Gorman MC, Orme KS, Nguyen NT ym. Outcomes in pregnancies complicated by methamphetamine use. Am J Obstet Gynecol 2014;211:429.e1-7 «PMID: 24905417»PubMed
  139. Holbrook BD, Rayburn WF. Teratogenic risks from exposure to illicit drugs. Obstet Gynecol Clin North Am 2014;41:229-39 «PMID: 24845487»PubMed
  140. Hulse GK, Milne E, English DR ym. The relationship between maternal use of heroin and methadone and infant birth weight. Addiction 1997;92:1571-9 «PMID: 9519499»PubMed
  141. Dryden C, Young D, Hepburn M ym. Maternal methadone use in pregnancy: factors associated with the development of neonatal abstinence syndrome and implications for healthcare resources. BJOG 2009;116:665-71 «PMID: 19220239»PubMed
  142. McCarthy JJ, Leamon MH, Parr MS ym. High-dose methadone maintenance in pregnancy: maternal and neonatal outcomes. Am J Obstet Gynecol 2005;193:606-10 «PMID: 16150249»PubMed
  143. Cleary BJ, Donnelly J, Strawbridge J ym. Methadone dose and neonatal abstinence syndrome-systematic review and meta-analysis. Addiction 2010;105:2071-84 «PMID: 20840198»PubMed
  144. Jones HE, Dengler E, Garrison A ym. Neonatal outcomes and their relationship to maternal buprenorphine dose during pregnancy. Drug Alcohol Depend 2014;134:414-417 «PMID: 24290979»PubMed
  145. Bar-Oz B, Klein J, Karaskov T ym. Comparison of meconium and neonatal hair analysis for detection of gestational exposure to drugs of abuse. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2003;88:F98-F100 «PMID: 12598495»PubMed
  146. Lester BM, ElSohly M, Wright LL ym. The Maternal Lifestyle Study: drug use by meconium toxicology and maternal self-report. Pediatrics 2001;107:309-17 «PMID: 11158464»PubMed
  147. Ostrea EM Jr, Knapp DK, Tannenbaum L ym. Estimates of illicit drug use during pregnancy by maternal interview, hair analysis, and meconium analysis. J Pediatr 2001;138:344-8 «PMID: 11241040»PubMed
  148. Hudak ML, Tan RC, COMMITTEE ON DRUGS. ym. Neonatal drug withdrawal. Pediatrics 2012;129:e540-60 «PMID: 22291123»PubMed
  149. Oei J, Lui K. Management of the newborn infant affected by maternal opiates and other drugs of dependency. J Paediatr Child Health 2007;43:9-18 «PMID: 17207049»PubMed
  150. American Academy of Pediatrics Committee on Drugs.. Transfer of drugs and other chemicals into human milk. Pediatrics 2001;108:776-89 «PMID: 11533352»PubMed
  151. Breastfeeding and HIV International Transmission Study Group., Coutsoudis A, Dabis F ym. Late postnatal transmission of HIV-1 in breast-fed children: an individual patient data meta-analysis. J Infect Dis 2004;189:2154-66 «PMID: 15181561»PubMed
  152. Kivitie-Kallio S, Silvennoinen L. Lääkäri ja lastensuojelulaki. Duodecim 2011;127:215-6 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo99318»35
  153. Pajulo M, Suchman N, Kalland M ym. Enhancing the effectiveness of residential treatment for substance abusing pregnant and parenting women: focus on maternal reflective functioning and mother-child relationship. Infant Ment Health J 2006;27:448 «PMID: 20119507»PubMed
  154. Savonlahti E, Pajulo M, Ahlqvist S ym. Interactive skills of infants with their high-risk mothers. Nord J Psychiatry 2005;59:139-47 «PMID: 16195112»PubMed
  155. Burns KA, Chethik L, Burns WJ ym. The early relationship of drug abusing mothers and their infants: an assessment at eight to twelve months of age. J Clin Psychol 1997;53:279-87 «PMID: 9075056»PubMed
  156. Lehtonen L, Renlund M. Huumevauvojen hoito. Suom Lääkäril 2002;57:4343-7
  157. Kandall SR, Gaines J, Habel L ym. Relationship of maternal substance abuse to subsequent sudden infant death syndrome in offspring. J Pediatr 1993;123:120-6 «PMID: 8320605»PubMed
  158. Ornoy A, Segal J, Bar-Hamburger R ym. Developmental outcome of school-age children born to mothers with heroin dependency: importance of environmental factors. Dev Med Child Neurol 2001;43:668-75 «PMID: 11665823»PubMed
  159. Lester BM, Boukydis CFZ, Twomey JE. Maternal substance abuse and child outcome. Kirjassa: Handbook of infant mental health. Zeanah CH (toim.) 2. painos. Guilford Press, New York 2000:161-75
  160. Singer LT, Minnes S, Short E ym. Cognitive outcomes of preschool children with prenatal cocaine exposure. JAMA 2004;291:2448-56 «PMID: 15161895»PubMed
  161. Walsh C, MacMillan HL, Jamieson E. The relationship between parental substance abuse and child maltreatment: findings from the Ontario Health Supplement. Child Abuse Negl 2003;27:1409-25 «PMID: 14644058»PubMed
  162. Ammerman RT, Kolko DJ, Kirisci L ym. Child abuse potential in parents with histories of substance use disorder. Child Abuse Negl 1999;23:1225-38 «PMID: 10626607»PubMed
  163. Jaudes PK, Ekwo E, Van Voorhis J. Association of drug abuse and child abuse. Child Abuse Negl 1995;19:1065-75 «PMID: 8528813»PubMed
  164. Perry AE, Neilson M, Martyn-St James M ym. Interventions for female drug-using offenders. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD010910 «PMID: 26035085»PubMed
  165. Perry AE, Woodhouse R, Neilson M ym. Are Non-Pharmacological Interventions Effective in Reducing Drug Use and Criminality? A Systematic and Meta-Analytical Review with an Economic Appraisal of These Interventions. Int J Environ Res Public Health 2016;13: «PMID: 27690077»PubMed
  166. Perry AE, Neilson M, Martyn-St James M ym. Pharmacological interventions for drug-using offenders. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD010862 «PMID: 26035084»PubMed
  167. Academy of Breastfeeding Medicine Protocol Committee., Jansson LM. ABM clinical protocol #21: Guidelines for breastfeeding and the drug-dependent woman. Breastfeed Med 2009;4:225-8 «PMID: 19835481»PubMed
  168. Almario CV, Seligman NS, Dysart KC ym. Risk factors for preterm birth among opiate-addicted gravid women in a methadone treatment program. Am J Obstet Gynecol 2009;201:326.e1-6 «PMID: 19631928»PubMed
  169. Amato L, Davoli M, Minozzi S ym. Methadone at tapered doses for the management of opioid withdrawal. Cochrane Database Syst Rev 2005;:CD003409 «PMID: 16034898»PubMed
  170. Amato L, Minozzi S, Davoli M ym. Psychosocial and pharmacological treatments versus pharmacological treatments for opioid detoxification. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD005031 «PMID: 21901695»PubMed
  171. Amato L, Minozzi S, Davoli M ym. Psychosocial combined with agonist maintenance treatments versus agonist maintenance treatments alone for treatment of opioid dependence. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD004147 «PMID: 21975742»PubMed
  172. Armstrong MA, Gonzales Osejo V, Lieberman L ym. Perinatal substance abuse intervention in obstetric clinics decreases adverse neonatal outcomes. J Perinatol 2003;23:3-9 «PMID: 12556919»PubMed
  173. Avants SK, Margolin A, Sindelar JL ym. Day treatment versus enhanced standard methadone services for opioid-dependent patients: a comparison of clinical efficacy and cost. Am J Psychiatry 1999;156:27-33 «PMID: 9892294»PubMed
  174. Bakker A, Streel E. Benzodiazepine maintenance in opiate substitution treatment: Good or bad? A retrospective primary care case-note review. J Psychopharmacol 2017;31:62-66 «PMID: 28072037»PubMed
  175. Barnett PG, Rodgers JH, Bloch DA. A meta-analysis comparing buprenorphine to methadone for treatment of opiate dependence. Addiction 2001;96:683-90 «PMID: 11331027»PubMed
  176. Binder T, Vavrinková B. Prospective randomised comparative study of the effect of buprenorphine, methadone and heroin on the course of pregnancy, birthweight of newborns, early postpartum adaptation and course of the neonatal abstinence syndrome (NAS) in women followed up in the outpatient department. Neuro Endocrinol Lett 2008;29:80-6 «PMID: 18283247»PubMed
  177. Brogly SB, Saia KA, Walley AY ym. Prenatal buprenorphine versus methadone exposure and neonatal outcomes: systematic review and meta-analysis. Am J Epidemiol 2014;180:673-86 «PMID: 25150272»PubMed
  178. Caplehorn JR, Ross MW. Methadone maintenance and the likelihood of risky needle-sharing. Int J Addict 1995;30:685-98 «PMID: 7657397»PubMed
  179. Cleary BJ, Donnelly JM, Strawbridge JD ym. Methadone and perinatal outcomes: a retrospective cohort study. Am J Obstet Gynecol 2011;204:139.e1-9 «PMID: 21145035»PubMed
  180. Clinical Guidelines: Substance Use During Pregnancy, Birth and the Postnatal Period NSW HEALTH 2014. Accessed 21.4.2017
  181. Cooper K, Chatters R, Kaltenthaler E ym. Psychological and psychosocial interventions for cannabis cessation in adults: a systematic review short report. Health Technol Assess 2015;19:1-130 «PMID: 26202542»PubMed
  182. Cruickshank CC, Montebello ME, Dyer KR ym. A placebo-controlled trial of mirtazapine for the management of methamphetamine withdrawal. Drug Alcohol Rev 2008;27:326-33 «PMID: 18368615»PubMed
  183. Dashe JS, Jackson GL, Olscher DA ym. Opioid detoxification in pregnancy. Obstet Gynecol 1998;92:854-8 «PMID: 9794682»PubMed
  184. Debelak K, Morrone WR, O'Grady KE ym. Buprenorphine + naloxone in the treatment of opioid dependence during pregnancy-initial patient care and outcome data. Am J Addict 2013;22:252-4 «PMID: 23617867»PubMed
  185. Dimova RB, Zeremski M, Jacobson IM ym. Determinants of hepatitis C virus treatment completion and efficacy in drug users assessed by meta-analysis. Clin Infect Dis 2013;56:806-16 «PMID: 23223596»PubMed
  186. D'Ippoliti D, Davoli M, Perucci CA ym. Retention in treatment of heroin users in Italy: the role of treatment type and of methadone maintenance dosage. Drug Alcohol Depend 1998;52:167-71 «PMID: 9800146»PubMed
  187. Dore GJ, Altice F, Litwin AH ym. Elbasvir-Grazoprevir to Treat Hepatitis C Virus Infection in Persons Receiving Opioid Agonist Therapy: A Randomized Trial. Ann Intern Med 2016;165:625-634 «PMID: 27537841»PubMed
  188. Drummond DC, Perryman K. Psychosocial Interventions in Pharmacotherapy of Opioid Dependence: A Literature Review. London: St. George’s University of London; 2007.
  189. Dugosh K, Abraham A, Seymour B ym. A Systematic Review on the Use of Psychosocial Interventions in Conjunction With Medications for the Treatment of Opioid Addiction. J Addict Med 2016;10:93-103 «PMID: 26808307»PubMed
  190. Duodecimin Imetystietokanta, Gravbase ja Lactbase – Lääkkeiden käyttö raskauden ja imetyksen aikana. Tietokanta on maksullinen ja vaatii Terveysportin ja tietokannan käyttöoikeudet. «http://www.terveysportti.fi/terveysportti/gravbase.koti»17
  191. Dutra L, Stathopoulou G, Basden SL ym. A meta-analytic review of psychosocial interventions for substance use disorders. Am J Psychiatry 2008;165:179-87 «PMID: 18198270»PubMed
  192. European Paediatric Hepatitis C Virus Network.. Effects of mode of delivery and infant feeding on the risk of mother-to-child transmission of hepatitis C virus. European Paediatric Hepatitis C Virus Network. BJOG 2001;108:371-7 «PMID: 11305543»PubMed
  193. Fiellin DA, Pantalon MV, Chawarski MC ym. Counseling plus buprenorphine-naloxone maintenance therapy for opioid dependence. N Engl J Med 2006;355:365-74 «PMID: 16870915»PubMed
  194. Fischer G, Ortner R, Rohrmeister K ym. Methadone versus buprenorphine in pregnant addicts: a double-blind, double-dummy comparison study. Addiction 2006;101:275-81 «PMID: 16445556»PubMed
  195. Gaalema DE, Scott TL, Heil SH ym. Differences in the profile of neonatal abstinence syndrome signs in methadone- versus buprenorphine-exposed neonates. Addiction 2012;107 Suppl 1:53-62 «PMID: 23106927»PubMed
  196. Gates PJ, Sabioni P, Copeland J ym. Psychosocial interventions for cannabis use disorder. Cochrane Database Syst Rev 2016;:CD005336 «PMID: 27149547»PubMed
  197. Glatstein MM, Garcia-Bournissen F, Finkelstein Y ym. Methadone exposure during lactation. Can Fam Physician 2008;54:1689-90 «PMID: 19074706»PubMed
  198. Goler NC, Armstrong MA, Osejo VM ym. Early start: a cost-beneficial perinatal substance abuse program. Obstet Gynecol 2012;119:102-10 «PMID: 22183217»PubMed
  199. Gowing L, Ali R, White JM. Buprenorphine for the management of opioid withdrawal. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD002025 «PMID: 19588330»PubMed
  200. Gowing L, Farrell M, Ali R ym. Alpha2-adrenergic agonists for the management of opioid withdrawal. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD002024 «PMID: 19370574»PubMed
  201. Gowing L, Farrell M, Bornemann R ym. Substitution treatment of injecting opioid users for prevention of HIV infection. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD004145 «PMID: 18425898»PubMed
  202. Gowing L, Proudfoot H, Henry-Ewards S, Teesson M. Evidence supporting treatment. The effectiveness of interventions for illicit drug use. Australian National Council on Drugs 2001, http://www.ancd.org.au/ «http://www.ancd.org.au/»36
  203. Graves SM, Rafeyan R, Watts J ym. Mirtazapine, and mirtazapine-like compounds as possible pharmacotherapy for substance abuse disorders: evidence from the bench and the bedside. Pharmacol Ther 2012;136:343-53 «PMID: 22960395»PubMed
  204. Grebely J, Dore GJ, Zeuzem S ym. Efficacy and Safety of Sofosbuvir/Velpatasvir in Patients With Chronic Hepatitis C Virus Infection Receiving Opioid Substitution Therapy: Analysis of Phase 3 ASTRAL Trials. Clin Infect Dis 2016;63:1479-1481 «PMID: 27553377»PubMed
  205. Grebely J, Mauss S, Brown A ym. Efficacy and Safety of Ledipasvir/Sofosbuvir With and Without Ribavirin in Patients With Chronic HCV Genotype 1 Infection Receiving Opioid Substitution Therapy: Analysis of Phase 3 ION Trials. Clin Infect Dis 2016;63:1405-1411 «PMID: 27553375»PubMed
  206. Green H, James RA, Gilbert JD ym. Methadone maintenance programs--a two-edged sword? Am J Forensic Med Pathol 2000;21:359-61 «PMID: 11111797»PubMed
  207. Griffith JD, Rowan-Szal GA, Roark RR ym. Contingency management in outpatient methadone treatment: a meta-analysis. Drug Alcohol Depend 2000;58:55-66 «PMID: 10669055»PubMed
  208. Haabrekke KJ, Slinning K, Walhovd KB ym. The perinatal outcome of children born to women with substance dependence detoxified in residential treatment during pregnancy. J Addict Dis 2014;33:114-23 «PMID: 24717065»PubMed
  209. Hellem TL. A Review of Methamphetamine Dependence and Withdrawal Treatment: A Focus on Anxiety Outcomes. J Subst Abuse Treat 2016;71:16-22 «PMID: 27776672»PubMed
  210. Hulse GK, Milne E, English DR ym. Assessing the relationship between maternal opiate use and neonatal mortality. Addiction 1998;93:1033-42 «PMID: 9744134»PubMed
  211. Hulse GK, O'Neill G. Methadone and the pregnant user: a matter for careful clinical consideration. Aust N Z J Obstet Gynaecol 2001;41:329-32 «PMID: 11592552»PubMed
  212. Hunt GE, Siegfried N, Morley K ym. Psychosocial interventions for people with both severe mental illness and substance misuse. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD001088 «PMID: 24092525»PubMed
  213. Jansson LM, Choo R, Velez ML ym. Methadone maintenance and breastfeeding in the neonatal period. Pediatrics 2008;121:106-14 «PMID: 18166563»PubMed
  214. Jansson LM, Choo R, Velez ML ym. Methadone maintenance and long-term lactation. Breastfeed Med 2008;3:34-7 «PMID: 18333767»PubMed
  215. Jansson LM, Dipietro JA, Velez M ym. Fetal neurobehavioral effects of exposure to methadone or buprenorphine. Neurotoxicol Teratol 2011;33:240-3 «PMID: 20868741»PubMed
  216. Jansson LM, Dipietro JA, Velez M ym. Maternal methadone dosing schedule and fetal neurobehaviour. J Matern Fetal Neonatal Med 2009;22:29-35 «PMID: 19085624»PubMed
  217. Jansson LM, Svikis D, Lee J ym. Pregnancy and addiction. A comprehensive care model. J Subst Abuse Treat 1996;13:321-9 «PMID: 9076650»PubMed
  218. Jansson LM, Svikis DS, Velez M ym. The impact of managed care on drug-dependent pregnant and postpartum women and their children. Subst Use Misuse 2007;42:961-74 «PMID: 17613957»PubMed
  219. Jayaram-Lindström N, Hammarberg A, Beck O ym. Naltrexone for the treatment of amphetamine dependence: a randomized, placebo-controlled trial. Am J Psychiatry 2008;165:1442-8 «PMID: 18765480»PubMed
  220. Johansson BA. Pharmacotherapy for opioid dependence. Kirjassa: Treating Alcohol and Drug Abuse, An Evidence Based Review. Berglund M, Thelander S, Jonsson E (toim.) Wiley-VCH, Wienheim 2003:465-531
  221. Jones HE, Johnson RE, Jasinski DR ym. Buprenorphine versus methadone in the treatment of pregnant opioid-dependent patients: effects on the neonatal abstinence syndrome. Drug Alcohol Depend 2005;79:1-10 «PMID: 15943939»PubMed
  222. Jones HE, Kaltenbach K, Heil SH ym. Neonatal abstinence syndrome after methadone or buprenorphine exposure. N Engl J Med 2010;363:2320-31 «PMID: 21142534»PubMed
  223. Jones HE, O'Grady KE, Malfi D ym. Methadone maintenance vs. methadone taper during pregnancy: maternal and neonatal outcomes. Am J Addict 2008;17:372-86 «PMID: 18770079»PubMed
  224. Kakko J, Heilig M, Sarman I. Buprenorphine and methadone treatment of opiate dependence during pregnancy: comparison of fetal growth and neonatal outcomes in two consecutive case series. Drug Alcohol Depend 2008;96:69-78 «PMID: 18355989»PubMed
  225. Kaminer Y, Burleson JA, Burke R ym. The efficacy of contingency management for adolescent cannabis use disorder: a controlled study. Subst Abus 2014;35:391-8 «PMID: 25010430»PubMed
  226. Kimber J, Larney S, Hickman M ym. Mortality risk of opioid substitution therapy with methadone versus buprenorphine: a retrospective cohort study. Lancet Psychiatry 2015;2:901-8 «PMID: 26384619»PubMed
  227. Kongsakon R, Papadopoulos KI, Saguansiritham R. Mirtazapine in amphetamine detoxification: a placebo-controlled pilot study. Int Clin Psychopharmacol 2005;20:253-6 «PMID: 16096515»PubMed
  228. Krupitsky E, Nunes EV, Ling W ym. Injectable extended-release naltrexone (XR-NTX) for opioid dependence: long-term safety and effectiveness. Addiction 2013;108:1628-37 «PMID: 23701526»PubMed
  229. Krupitsky E, Nunes EV, Ling W ym. Injectable extended-release naltrexone for opioid dependence: a double-blind, placebo-controlled, multicentre randomised trial. Lancet 2011;377:1506-13 «PMID: 21529928»PubMed
  230. Lalezari J, Sullivan JG, Varunok P ym. Ombitasvir/paritaprevir/r and dasabuvir plus ribavirin in HCV genotype 1-infected patients on methadone or buprenorphine. J Hepatol 2015;63:364-9 «PMID: 25839406»PubMed
  231. Larney S, Gowing L, Mattick RP ym. A systematic review and meta-analysis of naltrexone implants for the treatment of opioid dependence. Drug Alcohol Rev 2014;33:115-28 «PMID: 24299657»PubMed
  232. Lindemalm S, Nydert P, Svensson JO ym. Transfer of buprenorphine into breast milk and calculation of infant drug dose. J Hum Lact 2009;25:199-205 «PMID: 19136395»PubMed
  233. Lund IO, Fitzsimons H, Tuten M ym. Comparing methadone and buprenorphine maintenance with methadone-assisted withdrawal for the treatment of opioid dependence during pregnancy: maternal and neonatal outcomes. Subst Abuse Rehabil 2012;3:17-25 «PMID: 24474873»PubMed
  234. Luty J, Nikolaou V, Bearn J. Is opiate detoxification unsafe in pregnancy? J Subst Abuse Treat 2003;24:363-7 «PMID: 12867211»PubMed
  235. Marsch LA, Bickel WK, Badger GJ ym. Comparison of pharmacological treatments for opioid-dependent adolescents: a randomized controlled trial. Arch Gen Psychiatry 2005;62:1157-64 «PMID: 16203961»PubMed
  236. Marsch LA. The efficacy of methadone maintenance interventions in reducing illicit opiate use, HIV risk behavior and criminality: a meta-analysis. Addiction 1998;93:515-32 «PMID: 9684390»PubMed
  237. Marsden J, Eastwood B, Bradbury C ym. Effectiveness of community treatments for heroin and crack cocaine addiction in England: a prospective, in-treatment cohort study. Lancet 2009;374:1262-70 «PMID: 19800681»PubMed
  238. Marteau D, McDonald R, Patel K. The relative risk of fatal poisoning by methadone or buprenorphine within the wider population of England and Wales. BMJ Open 2015;5:e007629 «PMID: 26024998»PubMed
  239. Mattick RP, Breen C, Kimber J ym. Buprenorphine maintenance versus placebo or methadone maintenance for opioid dependence. Cochrane Database Syst Rev 2014;:CD002207 «PMID: 24500948»PubMed
  240. Mattick RP, Breen C, Kimber J ym. Methadone maintenance therapy versus no opioid replacement therapy for opioid dependence. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD002209 «PMID: 19588333»PubMed
  241. Mayet S, Farrell M, Ferri M ym. Psychosocial treatment for opiate abuse and dependence. Cochrane Database Syst Rev 2005;:CD004330 «PMID: 15744796»PubMed
  242. McGregor C, Machin A, White JM. In-patient benzodiazepine withdrawal: comparison of fixed and symptom-triggered taper methods. Drug Alcohol Rev 2003;22:175-80 «PMID: 12850904»PubMed
  243. McGregor C, Srisurapanont M, Mitchell A ym. Symptoms and sleep patterns during inpatient treatment of methamphetamine withdrawal: a comparison of mirtazapine and modafinil with treatment as usual. J Subst Abuse Treat 2008;35:334-42 «PMID: 18329221»PubMed
  244. Meader N. A comparison of methadone, buprenorphine and alpha(2) adrenergic agonists for opioid detoxification: a mixed treatment comparison meta-analysis. Drug Alcohol Depend 2010;108:110-4 «PMID: 20074867»PubMed
  245. Minozzi S, Amato L, Bellisario C ym. Maintenance agonist treatments for opiate-dependent pregnant women. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD006318 «PMID: 24366859»PubMed
  246. Minozzi S, Amato L, Davoli M. Detoxification treatments for opiate dependent adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD006749 «PMID: 19370651»PubMed
  247. Minozzi S, Amato L, Vecchi S ym. Oral naltrexone maintenance treatment for opioid dependence. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD001333 «PMID: 21491383»PubMed
  248. Minozzi S, Saulle R, De Crescenzo F ym. Psychosocial interventions for psychostimulant misuse. Cochrane Database Syst Rev 2016;9:CD011866 «PMID: 27684277»PubMed
  249. Nanovskaya T, Deshmukh S, Brooks M ym. Transplacental transfer and metabolism of buprenorphine. J Pharmacol Exp Ther 2002;300:26-33 «PMID: 11752093»PubMed
  250. National Collaborating Centre for Women's and Children's Health (UK). 2010;: «PMID: 22787688»PubMed
  251. National Institute of Health 1997. Consensus Development Statement: Effective medical treatment of heroin addiction. JAMA 1998;280:1936-43, http://consensus.nih.gov/1997/1998TreatOpiateAddiction108PDF.pdf «http://consensus.nih.gov/1997/1998TreatOpiateAddiction108PDF.pdf»37
  252. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. Vetenskaplig underlag. Bilaga. Slutversion. http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-missbruk-beroende-vetenskapligt-underlag-2015.pdf «http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-missbruk-beroende-vetenskapligt-underlag-2015.pdf»38
  253. Noormohammadi A, Forinash A, Yancey A ym. Buprenorphine Versus Methadone for Opioid Dependence in Pregnancy. Ann Pharmacother 2016;50:666-72 «PMID: 27199497»PubMed
  254. Norton EC, Zarkin GA, Calingaert B ym. The effect of maternal substance abuse on the cost of neonatal care. Inquiry 1996;33:247-57 «PMID: 8883459»PubMed
  255. Osborn DA, Jeffery HE, Cole MJ. Opiate treatment for opiate withdrawal in newborn infants. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD002059 «PMID: 20927730»PubMed
  256. Osborn DA, Jeffery HE, Cole MJ. Sedatives for opiate withdrawal in newborn infants. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD002053 «PMID: 20927729»PubMed
  257. Pérez-Mañá C, Castells X, Vidal X ym. Efficacy of indirect dopamine agonists for psychostimulant dependence: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. J Subst Abuse Treat 2011;40:109-22 «PMID: 21036508»PubMed
  258. Resti M, Azzari C, Galli L ym. Maternal drug use is a preeminent risk factor for mother-to-child hepatitis C virus transmission: results from a multicenter study of 1372 mother-infant pairs. J Infect Dis 2002;185:567-72 «PMID: 11865412»PubMed
  259. Rosenbach A, Hunot V. The introduction of a methadone prescribing programme to a drug-free treatment service: implications for harm reduction. Addiction 1995;90:815-21 «PMID: 7633299»PubMed
  260. Saulle R, Vecchi S, Gowing L. Supervised dosing with a long-acting opioid medication in the management of opioid dependence. Cochrane Database Syst Rev 2017;4:CD011983 «PMID: 28447766»PubMed
  261. Shoptaw SJ, Kao U, Heinzerling K ym. Treatment for amphetamine withdrawal. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD003021 «PMID: 19370579»PubMed
  262. Srisurapanont M, Jarusuraisin N, Kittirattanapaiboon P. Treatment for amphetamine dependence and abuse. Cochrane Database Syst Rev 2001;:CD003022 «PMID: 11687171»PubMed
  263. Suomen C-hepatiittistrategia. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3845-8 «http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-3845-8»39
  264. Sweeney PJ, Schwartz RM, Mattis NG ym. The effect of integrating substance abuse treatment with prenatal care on birth outcome. J Perinatol 2000;20:219-24 «PMID: 10879333»PubMed
  265. Taylor R Jr, Raffa RB, Pergolizzi JV Jr. Naltrexone extended-release injection: an option for the management of opioid abuse. Subst Abuse Rehabil 2011;2:219-26 «PMID: 24474859»PubMed
  266. Terplan M, Lui S. Psychosocial interventions for pregnant women in outpatient illicit drug treatment programs compared to other interventions. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD006037 «PMID: 17943878»PubMed
  267. THL. HCV esiintyvyys Suomessa 2016: https://www.thl.fi/fi/web/infektiotaudit/seuranta-ja-epidemiat/tartuntatautirekisteri/tartuntataudit-suomessa-vuosiraportit/tautien-esiintyvyys-2016/hepatiitti-c-esiintyvyys-2016 «https://www.thl.fi/fi/web/infektiotaudit/seuranta-ja-epidemiat/tartuntatautirekisteri/tartuntataudit-suomessa-vuosiraportit/tautien-esiintyvyys-2016/hepatiitti-c-esiintyvyys-2016»40
  268. Tiihonen J, Krupitsky E, Verbitskaya E ym. Naltrexone implant for the treatment of polydrug dependence: a randomized controlled trial. Am J Psychiatry 2012;169:531-6 «PMID: 22764364»PubMed
  269. Walsh SL, Eissenberg T. The clinical pharmacology of buprenorphine: extrapolating from the laboratory to the clinic. Drug Alcohol Depend 2003;70:S13-27 «PMID: 12738347»PubMed
  270. Weinmann S, Kunstmann W, Rheinberger P. [Methadone substitution--a scientific review in the context of out-patient therapy in Germany]. Z Arztl Fortbild Qualitatssich 2004;98:673-82 «PMID: 15646730»PubMed
  271. Weizman T, Gelkopf M, Melamed Y ym. Treatment of benzodiazepine dependence in methadone maintenance treatment patients: a comparison of two therapeutic modalities and the role of psychiatric comorbidity. Aust N Z J Psychiatry 2003;37:458-63 «PMID: 12873331»PubMed
  272. Werb D, Kamarulzaman A, Meacham MC ym. The effectiveness of compulsory drug treatment: A systematic review. Int J Drug Policy 2016;28:1-9 «PMID: 26790691»PubMed
  273. WHO. Guidelines for the Identification and Management of Substance Use and Substance Use Disorders in Pregnancy. Geneva: World Health Organization; 2014
  274. Wiegand SL, Stringer EM, Stuebe AM ym. Buprenorphine and naloxone compared with methadone treatment in pregnancy. Obstet Gynecol 2015;125:363-8 «PMID: 25569005»PubMed
  275. Wiegand SL, Swortwood MJ, Huestis MA ym. Naloxone and Metabolites Quantification in Cord Blood of Prenatally Exposed Newborns and Correlations with Maternal Concentrations. AJP Rep 2016;6:e385-e390 «PMID: 27896019»PubMed
  276. Winklbaur B, Kopf N, Ebner N ym. Treating pregnant women dependent on opioids is not the same as treating pregnancy and opioid dependence: a knowledge synthesis for better treatment for women and neonates. Addiction 2008;103:1429-40 «PMID: 18783498»PubMed
  277. Woody GE, Poole SA, Subramaniam G ym. Extended vs short-term buprenorphine-naloxone for treatment of opioid-addicted youth: a randomized trial. JAMA 2008;300:2003-11 «PMID: 18984887»PubMed
  278. Yeung CY, Lee HC, Chan WT ym. Vertical transmission of hepatitis C virus: Current knowledge and perspectives. World J Hepatol 2014;6:643-51 «PMID: 25276280»PubMed
  279. Yeung LT, King SM, Roberts EA. Mother-to-infant transmission of hepatitis C virus. Hepatology 2001;34:223-9 «PMID: 11481604»PubMed

A

Amfetamiiniriippuvuuksien hoito masennuslääkkeillä

Masennuslääkkeistä (amlopriini, bupropioni, desipramiini, imipramiini, fluoksetiini, paroksetiini, venlafaksiini, sertaliini) ei ole hyötyä (met)amfetamiiniriippuvuuden hoidossa.

A

Amfetamiiniriippuvuuksien hoito psykostimulanteilla

Bupropionista, D-amfetamiinista, modafiniilista tai metyylifenidaatista ei ole hyötyä (met)amfetamiiniriippuvuuden hoidossa.

A

Metadonikorvaushoito ja raskaus

Metadonikorvaushoito raskauden aikana parantaa heroiiniriippuvaisen naisen sitoutumista hoitoon, vähentää heroiinin katukäyttöön liittyviä riskejä ja parantaa raskauden ennustetta, mikäli oheiskäyttö loppuu.

A

Opioidikorvaushoidon tehokkuus

Metadoni- ja buprenorfiinikorvaushoidot lisäävät hoidossa pysymistä. Ne vähentävät myös laittomien opioidien käyttöä ja rikollisuutta, potilaiden kuolleisuutta ja HIV-riskikäyttäytymistä.

A

Opioidikorvaushoito: metadonin ja buprenorfiinin turvallisuuden vertailu

Buprenorfiini on kuolemanriskin osalta turvallisempi kuin metadoni.

A

Opioidikorvaushoito: metadonin ja buprenorfiinin vertailu

Metadonilla ja buprenorfiinilla saadaan riittävillä annoksilla yhtä hyvä hoitotulos, mutta joidenkin kohdalla metadoni lisää hoidossa pysymistä.

A

Opioidivierotushoito opioidiagonisteilla

Metadoni ja buprenorfiini vähentävät vieroitusoireita verrattuna lumelääkkeeseen, klonidiiniin ja lofeksidiiniin.

A

Psykososiaalisen hoidon merkitys opioidivieroituksessa

Opioidivieroituksen lääkehoitoon liitetty psykososiaalinen hoito parantaa opioidivieroitushoidon tuloksellisuutta.

A

Raskaana olevan päihdeongelmaisen hoidon järjestäminen

Päihdehoidon ja äitiyshuollon yhteistyö parantaa raskauden ennustetta ja on taloudellisesti kannattavaa.

A

Rintaruokinnan merkitys hepatiitti C:n (HCV) tarttumisriskiin äidistä lapseen

HCV-positiivisen äidin lapsen rintaruokinta ei lisää HCV:n tarttumisriskiä lapseen, jos äiti on HIV-negatiivinen ja rinnanpäät ovat ehjät.

B

Buprenorfiini ja raskaus

Buprenorfiini saattaa olla vastasyntyneen kannalta metadonia parempi vaihtoehto raskaudenaikaisessa opioidikorvaushoidossa.

B

HCV-hoito korvaushoitopotilailla

Uusien DAA-lääkkeiden HCV-hoidon tulokset ovat samankaltaiset ja siedettävyys sama korvaushoidossa olevilla huumeiden käyttäjillä kuin huumeita käyttämättömillä henkilöillä. Hoito on yhdistettävissä osaksi korvaushoitoa.

B

Hoidon intensiteetti opioidikorvaushoidossa

Opioidikorvaushoidossa hoidon tai lääkkeenjaon tiivistäminen eivät ilmeisesti paranna hoitotulosta.

B

Huumeita suonensisäisesti käyttävien välineiden vaihto ja HIV

Puhtaiden pistosvälineiden vaihto ilmeisesti vähentää HIV:n ilmaantuvuutta. Pistosvälineiden yhteiskäytön vähenemisen voi olettaa pienentävän veriteitse tarttuvan sairauden, kuten HIV:n, leviämistä.

B

Huumeriippuvuuden korvaushoito vankiloissa

Vankilassa aloitetusta farmakologisesta korvaushoidosta ei ilmeisesti ole hyötyä vankeusaikana.

B

Kannabisriippuvuuden hoidon tehostaminen palkkiolla

Palkitseminen rahalla tai ostosetelillä näyttäisi parantavan psykoterapian hoitotuloksia kannabisriippuvuuden hoidossa.

B

Kannabisriippuvuuden psykososiaalinen hoito

Sekä kognitiivis-behavioraalinen terapia että motivaatiota lisäävä terapia näyttäisivät olevan tehokkaita hoitomuotoja kannabisriippuvuuden hoidossa silloin, kun potilaalla ei ole vaikeaa mielenterveyden häiriötä.

B

Korvaushoidossa olevien opioidiriippuvaisten psykososiaaliset hoidot

Opioidikorvaushoitoon yhdistetty psykososiaalinen hoito ilmeisesti parantaa opioidiriippuvuuden hoitotulosta. Mikään yksittäinen psykososiaalinen hoitomuoto ei ilmeisesti ole tavanomaista psykososiaalista hoitoa sisältävää korvaushoitoa tehokkaampaa.

B

Opioidien väärinkäyttäjien psykososiaaliset hoidot

Yhteisöhoitomalli, palkkiohoito, kognitiivinen käyttäytymisterapia sekä näiden yhdistelmät ilmeisesti vähentävät opioidien käyttöä ja lisäävät raittiutta opioidien väärinkäyttäjillä, jotka ovat onnistuneet vieroittautumaan opioideista eivätkä ole opioidikorvaushoidossa.

B

Opioidiriippuvuuden hoito injektiona annosteltavalla opioidinvastavaikuttaja naltreksonilla

Pitkävaikutteinen naltreksoni-injektio ilmeisesti lisää lumelääkkeeseen verrattuna hoidossa pysymistä ja vähentää opioidien käyttöä.

B

Opioidiriippuvuuden hoito palkitsemalla korvaushoidon yhteydessä

Palkitsemiseen perustuvat hoito-ohjelmat ilmeisesti parantavat metadoniopioidikorvaushoidon tehokkuutta.

B

Opioidiriippuvuuden hoito suun kautta otetulla opioidinvastavaikuttaja naltreksonilla

Suun kautta otettavan naltreksonin teho opioidiriippuvuuden hoidossa ei näytä eroavan lumelääkkeestä.

B

Raskaana olevan huumeidenkäyttäjän psykososiaalinen hoito

Motivoiva haastattelu sekä palkkiohoito eivät ilmeisesti tuo lisähyötyä tavanomaiseen psykososiaalista tukea sisältävään hoitoon verrattuna, kun mittarina on raskaana olevan huumeiden käyttö ja vastasyntyneen vointi.

B

Stimulanttiriippuvuuksien psykososiaalinen hoito

Stimulanttiriippuvuuksien hoidossa psykososiaalinen hoito näyttää olevan parempi kuin hoitamatta jättäminen.

B

Vastasyntyneen opiaattivieroitusoireiden hoito sedatiiveilla

Sedatiivit eivät näyttäisi olevan ensisijainen hoito opiaattivieroitusoireisille vastasyntyneille.

B

Vastasyntyneen opioidivieroitusoireiden hoito opiaateilla

Opiaattihoito näyttäisi nopeuttavan syntymäpainon saavuttamista ja vähentävän tukihoitojen kestoa opiaateille altistuneilla vieroitusoireisilla vastasyntyneillä, mutta se pidentää sairaalahoidon kestoa.

C

Amfetamiiniriippuvuuksien hoito naltreksonilla

Naltreksonista saattaa olla hyötyä amfetamiiniriippuvuuden hoidossa. Pitkävaikutteinen naltreksoni saattaa lisätä hoitomyönteisyyttä.

C

Amfetamiinivieroitusoireiden hoito mirtatsapiinilla

Mirtatsapiinista saattaa olla apua metamfetamiinivieroitusoireiden hoidossa.

C

Huumeongelmaisen bentsodiatsepiinivieroitus sairaalahoidossa

Pienenevin annoksin toteutettu bentsodiatsepiinivieroitus ei lisänne vieroitushoidon onnistumista verrattuna oireista riippumatta tehtyyn tasaisesti väheneviin annoksiin.

C

Huumeriippuvuuden hoito vankiloissa

Vapaaehtoisen huumeongelman hoidon tarjoaminen vangeille saattaa vähentää huumeiden käyttöä vankilassa.

C

Nuorten opioidiriippuvaisten vieroitushoito buprenorfiinilla

Buprenorfiini saattaa olla tehokas opioidiriippuvuuden vieroitushoidossa nuorilla.

C

Opioideista vieroittuminen ja raskaus

Opioideista vieroittuminen lienee turvallista motivoituneilla henkilöillä raskauden aikana.

C

Opioidiriippuvuuden hoito ihonalaisella implantilla annosteltavalla opioidinvastavaikuttaja naltreksonilla

Ihonalaisella naltreksoni-implantilla ei todennäköisesti saada lisähyötyä opioidiriippuvuuden hoidossa.

D

Buprenorfiini- tai metadonikorvaushoito ja imetys

Buprenorfiini- ja metadonikorvaushoidossa oleva äiti saa imettää edellyttäen, että hänellä ei ole muita imetyksen vasta-aiheita, äiti on tiiviissä päihdehoitokontaktissa ja lapsella on tarkka pediatrinen seuranta.

D

Buprenorfiini-naloksoniyhdistelmävalmiste ja raskaus

Buprenorfiini-naloksonioyhdistelmävalmisteen tehosta ja turvallisuudesta raskaudenaikaisessa opioidikorvaushoidossa verrattuna pelkkään buprenorfiiniin ei ole riittävästi näyttöä.

D

Valvottu bentsodiatsepiinilääkitys opioidikorvaushoidon aikana

Jos opioidiriippuvuuden korvaushoidossa olevan potilaan bentsodiatsepiinivieroitus on monta kertaa epäonnistunut, hän saattaa hyötyä valvotusta pitkäaikaisesta bentsodiatsepiinihoidosta.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään kuvaa tai kaaviota.