Nedre luftvägsinfektioner (hos barn)

God medicinsk praxis | Publicerad: 20.08.2024 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnläkarföreningen i Finland och Allmänmedicinska föreningen i Finland

Nedre luftvägsinfektioner (hos barn)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnläkarföreningen i Finland och Allmänmedicinska föreningen i Finland
20.8.2024

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Alahengitystieinfektiot (lapset) «Alahengitystieinfektiot (lapset)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centralt innehåll

Hosta vid virusinfektion (akut bronkit)

  • Barns hosta i samband med virusinfektion läker av sig själv och behandlas inte med antibiotika.
  • Hostmediciner och betasympatomimetika rekommenderas inte vid behandling av hosta hos barn.

Strupkatarr (laryngit)

  • Orala glukokortikoider kan förebygga att personer med laryngit uppsöker vård på nytt.
  • Inhalerbart adrenalin lindrar akuta och svåra laryngitsymtom effektivt.
  • Ångandning lindrar inte laryngitsymtom.

Bronkiolit

  • Bronkiolit hos små spädbarn orsakas oftast av respiratory syncytial viruset (RS-viruset).
  • Apnéer och andningssvikt i samband med bronkiolit förekommer särskilt hos prematurer och barn under 3 månader.
  • Glukokortikoider och racemiskt adrenalin är ineffektiva vid behandling av bronkiolit.
  • Det viktigaste är att identifiera riskpatienterna och remittera dem till uppföljning på sjukhus.

Obstruktiv bronkit

  • Vid behandling av obstruktiv bronkit används inhalerbara betasympatomimetika. Betasympatomimetika som doseras via en andningsbehållare (spacer) minskar uppenbarligen symtomen effektivare och orsakar mindre biverkningar än betasympatomimetika som doseras via en inhalator.
  • Regelbundna glukokortikoidinhalationer verkar vara ineffektiva för att förebygga upprepade obstruktioner vid virusinfektion hos barn under 2 år.
  • Om symtomen fortsätter eller jourbesöken upprepas är det skäl att överväga behovet av astmaundersökningar.

Lunginflammation (pneumoni)

  • Lungröntgen är i allmänhet onödig för ett barn i gott skick som på basis av auskultationsfynd och kliniska fynd konstateras ha hemförvärvad lunginflammation.
  • Lungröntgen behövs dock om ett barn har hög feber, är tydligt sjukt och misstänks ha lunginflammation eller en komplikation till lunginflammation eller vars infektionsfokus är oklar. Dessa patienter remitteras ofta för bedömning på sjukhuset.
  • Inom öppenvården behandlas lunginflammation i första hand med en fem dagars amoxicillinkur. Om man misstänker mykoplasmainfektion läggs makrolid till behandlingen.
  • Lunginflammation hos ett litet barn kräver inte alltid antibiotikabehandling om fynden tyder på en virusinfektion.
  • Allvarligt sjuka patienter med lunginflammation vårdas på sjukhus med intravenöst penicillin i första hand. Om man misstänker en infektion orsakad av mykoplasma läggs makrolid till behandlingen.
  • Om patientens tillstånd inte tydligt förbättras inom 48 timmar efter att antibiotikabehandlingen inletts, ska man misstänka komplikationer av lunginflammationen.
  • Lunginflammation hos barn kräver i allmänhet ingen efterkontroll eller lungröntgenkontroll.

Influensa

  • Neuraminidashämmare förkortar längden på barns influensasymtom om behandlingen inleds inom 48 timmar från att symtomen börjat.
  • Testning av influensavirus A och B rekommenderas för barn med en nedre luftvägsinfektion som besöker läkarmottagningen under influensasäsongen och vars symtom har börjat mindre än 48 timmar sedan.
  • För barn som söker sig till läkarmottagningen rekommenderas influensamedicinering om influensan har konstaterats genom testning och om symtomen har börjat mindre än 48 timmar sedan.

Kikhosta

  • Kikhosta ska misstänkas särskilt hos små, ännu ovaccinerade spädbarn (under 3 månader) med hosta som huvudsakligt symtom.
  • Små spädbarn som misstänks ha kikhosta ska remitteras till den specialiserade sjukvården för bedömning.
  • Kikhosta behandlas med makrolidantibiotika.

Mikrobiologisk diagnostik och dess inverkan på behandlingen

  • Undersökning av mykoplasma genom serologiska tester anses i allmänhet inte vara till nytta hos barn.
  • Att diagnostisera influensa under influensasäsongen är till nytta.
  • Omfattande laboratorietestning av andra luftvägsvirus hos barn med infektion i de nedre luftvägarna har ingen betydelse inom öppenvården.

Målsättning och målgrupper

  • Målet med rekommendationen är att förbättra kvaliteten på behandlingen av nedre luftvägsinfektioner hos barn, dvs.
    • förbättra diagnostikens träffsäkerhet och styra till rätt användning av tilläggsundersökningar
    • förbättra kvaliteten på jourvården
    • känna igen när en barnpatient behöver sjukhusvård
    • styra till ändamålsenlig användning av antibiotika, glukokortikoider, inhalerbart adrenalin och inhalerbara betasympatomimetika
    • kunna identifiera hotande komplikationer
    • styra till förnuftig fortsatt uppföljning.
  • Målgrupperna för rekommendationen är yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
    • inom öppenvården
    • på jourenheter inom primärvården och den specialiserade sjukvården för barnsjukdomar.
  • I rekommendationen behandlas akut vård av hemförvärvade nedre luftvägsinfektioner hos barn (intensivvård behandlas inte).
  • I rekommendationen tas inte ställning till behandling och förebyggande av infektioner hos barn med allvarliga grundsjukdomar.
  • Diagnostik och behandling av astma behandlas i God medicinsk praxis-rekommendationen Astma «Astma»2.
  • I rekommendationen tas inte ställning till diagnostik och behandling av covid-19-infektion. Aktuell information om covid-19 finns på THL:s webbplats «http:\\www.thl.fi»1.

Patientperspektiv

  • För rekommendationen gjordes en informationssökning ur patientperspektiv vilket resulterade i få träffar. De studier som hittades fokuserade huvudsakligen på bronkiolit, var kvalitativa och baserade sig på små patientmaterial.
    • Det är viktigt att erbjuda föräldrarna information, men också stöd och medkänsla «Piché-Renaud PP, Thibault LP, Essouri S, ym. Paren...»1.
    • Av de förväntningar som föräldrarna till ett sjukt barn har på yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kan man identifiera fem teman, som föräldrarna önskar information, stöd och förståelse för: 1) barnets symtom och beteende, 2) sjukdomens inverkan på hela familjen, 3) faktorer som påverkar uppsökande av jourmässig vård, 4) erfarenheter av jourvården samt 5) behandlingen av sjukdomen «Campbell A, Hartling L, Louie-Poon S, ym. Parent E...»2.

Definitioner

  • I denna rekommendation räknas alla infektioner under stämbandsnivån till nedre luftvägsinfektioner:
    • hosta vid virusinfektion (akut bronkit)
    • strupkatarr (laryngit)
    • försvårad utandning vid virusinfektion hos barn under 3 år:
      • bronkiolit (första obstruktion hos barn under 12 månader)
      • obstruktiv bronkit (försvårad utandning vid virusinfektion hos 12–36 månader gammalt barn)
    • lunginflammation (pneumoni)
      • Klinisk definition: Inflammation i lungvävnaden som konstateras på basis av kliniska symtom och fynd och vid behov verifieras med radiologisk undersökning.
      • Radiologisk definition: Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition tolkas alveolär konsolidering och interstitiell förändring i samband med pleuravätska i lungröntgen som pneumoni hos barn «Keuhkokuvan tulkinta»1. WHO:s kriterier har ursprungligen utvecklats för vaccinundersökningar, så definitionen syftar uttryckligen till att identifiera bakteriell lunginflammation.
  • Av sjukdomsalstrarna behandlas mykoplasma separat i samband med lunginflammation. Som egna sjukdomar behandlas dessutom influensa och kikhosta. Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis.

Etiologi och diagnostik

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar att omfattande snabb diagnostik av luftvägsvirus inte används rutinmässigt inom öppenvården i diagnostiken av nedre luftvägsinfektioner.

Mikrobiologisk diagnostik och dess inverkan på behandlingen

Hosta vid virusinfektion (akut bronkit)

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar att hostmediciner och betasympatomimetika inte används för behandling av hosta som utlösts av en virusinfektion.

Laryngit

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar oral glukokortikoid vid andningssvårigheter i samband med laryngit och i svåra akuta situationer också inhalerbart racemiskt adrenalin.

Tabell 1. Användning av glukokortikoider och sympatomimetika vid nedre luftvägsinfektion hos barn.
Diagnos Rekommenderad behandling
1) Racemiskt adrenalin späds ut i 2–3 ml isoton (0,9-procentig) koksaltlösning före inhalation. Om racemiskt adrenalin inte finns att tillgå kan man använda adrenalin 1 mg/ml med inhalationsdosen 0,2 mg/kg ad 5 mg. En dos under 2 ml späds ut på samma sätt som racemiskt adrenalin.
2)Frågor som ska beaktas vid administrering av inhalerbara läkemedel för små barn behandlas närmare i tilläggsmaterialet «Alle 5-vuotiaiden lasten inhaloitavat astmalääkkeet»6 till God medicinsk praxis-rekommendationen Astma.
3)Nyttoandelen är sannolikt större om man doserar en sprejning i taget i andningsbehållaren «Csonka P, Tapiainen T, Mäkelä MJ, ym. Optimal admi...»37.
Glukokortikoider Sympatomimetika
Laryngit Betametason 0,25–0,4 mg/kg/dygn (högst 7 mg) som oral engångsdos med tabletter som upplöses i vatten
eller dexametason 0,15–0,6 mg/kg (högst 8 mg) som oral engångsdos
Som tilläggsbehandling vid behov budesonid 2 000 μg med inhalator, engångsdos 		Racemiskt adrenalin1) med inhalator
4–5 kg 0,2 ml (4,5 mg)
6–7 kg 0,3 ml (6,8 mg)
8–9 kg 0,4 ml (9,0 mg)
> 10 kg 0,5 ml (11 mg)
Akut bronkit (hosta) Ingen glukokortikoid Inga betasympatomimetika
Försvårad utandning vid virusinfektion:
Bronkiolit Ingen glukokortikoid Inga betasympatomimetika eller racemiskt adrenalin
Obstruktiv bronkit Ingen glukokortikoid Salbutamol 0,1 mg inhalationsaerosol med andningsbehållare2):
  • På jouren: 6 sprejningar (1 i taget3) i andningsbehållaren) med 20 minuters mellanrum sammanlagt ad 3 gånger
  • Fortsatt vård hemma: minst 2 sprejningar 3–6 gånger per dygn (1 i taget2) i andningsbehållaren) under vaken tid i 2–4 dygn
Lunginflammation Ingen glukokortikoid Inga betasympatomimetika
Kikhosta Ingen glukokortikoid Inga betasympatomimetika

Försvårad utandning utlöst av infektion hos barn under 3 år

Bronkiolit

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar att kortikosteroider eller läkemedelsinhalationer inte används för bronkiolitpatienter. Det är viktigt att riskpatienterna identifieras och remitteras till barnläkare för bedömning.

Definition, symtom och diagnostik

Vård

Obstruktiv bronkit

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar att betasympatomimetika-inhalationer används vid symtomatisk läkemedelsbehandling av obstruktiv bronkit hos små barn.

Definition, symtom och diagnostik

  • I Finland benämns försvårad utandning som utlösts av en akut virusinfektion hos barn i åldern 12–36 månader som obstruktiv bronkit.
  • Diagnosen är klinisk och inga radiologiska undersökningar eller laboratorieundersökningar behövs om sjukdomsbilden är typisk.

Vård

Prognos

Lunginflammation

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar att hemförvärvad lunginflammation i första hand behandlas med amoxicillin i fem dygn. Ett barn med lindriga symtom, vars symtom främst tyder på virussjukdom, behöver inte antibiotikabehandling. Patienter vars feber inte sjunker inom 48 timmar efter att behandlingen inletts undersöks på nytt och patienter som misstänks ha komplikationer av lunginflammation remitteras till sjukhusvård.

Orsaker och förekomst

Symtom och diagnostik

Radiologisk diagnostik

Tabell 2. Lungröntgens nödvändighet vid diagnostiken av nedre luftvägsinfektioner hos barn.
Lungröntgen är i allmänhet onödig Lungröntgen nödvändig
1)Om man känner till att ett främmande föremål hamnat i luftvägarna görs endoskopi utan bilddiagnostisk undersökning enligt klinisk bedömning.
2) Vid misstanke om främmande föremål i luftvägarna tas en frontalbild av lungorna vid in- och utandning.
  • Bronkit (hosta i samband med förkylning)
  • Laryngit, bronkiolit, obstruktiv bronkit
  • Kliniskt konstaterad hemförvärvad lunginflammation hos ett barn i gott skick (inspirium-rassel som auskultationsfynd)
  • Ett tydligt sjukt barn med hög feber som misstänks ha lunginflammation eller vars infektionsfokus är oklart
  • Tydligt dämpade andningsljud vid auskultation
  • En patient med lunginflammation som fortfarande har feber över 48 timmar efter att antibiotikabehandlingen inletts
  • Differentialdiagnostik av sällsynt hjärtrelaterad andnöd (myokardit, hjärtsvikt)
  • Misstanke om främmande föremål i luftvägarna1), 2)

Vård och uppföljning

Komplicerad lunginflammation

Bilddiagnostik av komplikationer

Tabell 3. Användningen av antimikrobiella läkemedel vid nedre luftvägsinfektioner hos barn.
Diagnos Rekommenderad behandling
1)Makrolid kan ha otillräcklig effekt vid svår hemförvärvad lunginflammation.
2)Vid allvarlig penicillinallergi kan cirka 5 % också få symtom av första generationens cefalosporiner, men allvarliga reaktioner är mycket sällsynta «Robinson JL, Hameed T, Carr S Practical aspects of...»98, «Pichichero ME Use of selected cephalosporins in pe...»99, «Sirkeoja S, Huttunen R, Korhonen L, Syrjänen J. On...»100.
3)Staphylococcus aureus är en sällsynt men potentiellt allvarlig sjukdomsalstrare och det bör beaktas att penicillin inte omfattar S. aureus-infektioner. Det är motiverat att kombinera penicillin med klindamycin om man misstänker en sällsynt Streptococcus pyogenes-infektion.
4)Vid förebyggande medicinering av närkontakter vid influensa (barn över 3 månader som löper stor risk för svår influensa) ges 1 dos per dag i 10 dygn.
p.o. = via munnen
i.v. = intravenöst
Läkemedelsdoserna i tabell «Användningen av antimikrobiella läkemedel vid nedre luftvägsinfektioner hos barn....»3 grundar sig på följande referenser «NICE guideline. Pneumonia (community-acquired): an...»89, «American Academy of Pediatrics (Author), David W. ...»101, «Nelson J. 2019 Nelson's Pediatric Antimicrobial Th...»102.
Laryngit Ingen antibiotika
Bronkit (hosta) Ingen antibiotika
Bronkiolit Ingen antibiotika
Obstruktiv bronkit Ingen antibiotika
Hemförvärvad lunginflammation Amoxicillin
  • Normal dos: 40–45 mg/kg/dygn: fördelat på 3 doser p.o., vanligtvis 5 dygn
  • Hög dos vid misstanke om penicillinresistent stam: 80–90 mg/kg/dygn (högst 4 000 mg/dygn1)): fördelat på 3 doser p.o., vanligtvis 5 dygn
  • Penicillinallergi2)
Makrolider1)
Azitromycin (dosering en gång per dygn): 10 mg/kg i 3 dygn (högst 1 500 mg/hela kuren)
Klaritromycin 15 mg/kg/dygn: fördelat på 2 doser (högst 1 000 mg/dygn), vanligtvis 7 dygn

Doxycyklin (oftast endast för barn över 8 år) p.o. 2,2–4,4 mg/kg/dygn: fördelat på 2 doser (högst 200 mg/dygn), vanligtvis 7 dygn
  • Mykoplasmapneumoni
 Tillsätt makrolid eller doxycyklin (oftast endast för barn över 8 år) vid misstanke om mykoplasma
Sjukhusbehandlad lunginflammation G-penicillin3) 100 000–300 000 IE/kg/dygn: fördelat på 4–6 doser i.v. (högst 24 000 000 IE/dygn)
  • Penicillinallergi2)
Cefuroxim
  • 100–150 mg/kg/dygn: fördelat på 3 doser i.v. (högst 6 000 mg/dygn)


Ceftriaxon
100 mg/kg/dygn: fördelat på 1–2 doser i.v. (högst 4 000 mg/dygn)
  • Mykoplasmapneumoni
 Tillsätt makrolid eller doxycyklin (oftast endast för barn över 8 år) vid misstanke om mykoplasma
Influensa Oseltamivir (vanligtvis 5 dygn) p.o.4)
  • Barn under 12 månader 6 mg/kg/dygn
  • Barn över 12 månader som väger under 15 kg 30 mg x 2
  • Vikt 16–23 kg 45 mg x 2
  • Vikt 24–40 kg 60 mg x 2


Vikt över 40 kg 75 mg x 2 p.o. (maximal dos)
Kikhosta Azitromycin 10 mg/kg (högst 2 500 mg/hela kuren): 1 dos per dag i 5 dygn eller
klaritromycin 15 mg/kg/dygn (högst 1 000 mg/dygn): fördelat på 2 doser i sammanlagt 7 dygn p.o.

Influensa

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar testning av influensavirus hos barn som uppsöker läkarvård när det har gått mindre än 48 timmar sedan symtomen på nedre luftvägsinfektion började, eftersom dessa barn kan ha nytta av virusmedicinering.

Kikhosta

God medicinsk praxis-arbetsgruppen rekommenderar att kikhosta ska misstänkas hos spädbarn under 3 månader vars huvudsakliga symtom är hosta och att de med låg tröskel ska remitteras till barnläkare för bedömning. Makrolidprofylax rekommenderas för hela familjen om en familjemedlem insjuknar, särskilt om det finns spädbarn i familjen.

Indikationer för sjukhusvård och identifiering av komplikationer

Tabell 4. Indikationer för remittering till den specialiserade sjukvården vid nedre luftvägsinfektioner hos barn.
Diagnos Indikationer för remittering till den specialiserade sjukvården (vilken som helst av indikationerna nedan)
1) Dessa kriterier kan inte användas i telefonrådgivningen, utan barnets tillstånd ska alltid bedömas av en läkare om tillståndet oroar familjen. Dessutom kan en remiss till den specialiserade sjukvården utfärdas också på grund av någon annan orsak, om den bedömande läkaren anser det vara nödvändigt.
Laryngit Tydliga andningssvårigheter i vila efter att akutvård getts eller låg syresaturation
Bronkiolit Apnéer eller stor risk för dem (särskilt barn under 1 månad och prematurer)
Tätare andning (särskilt hos barn under 3 månader)
Kraftigt andningsarbete (retraktioner av bröstkorgen, näsvingeandning)
Låg syresaturation (< 95 %)
Klart försämrat ätande
Betydande grundsjukdom
Obstruktiv bronkit Svår andnöd efter att akutvård getts eller minskad syresaturation (< 95 %)
Lunginflammation Nedsatt allmäntillstånd eller tydliga andningssvårigheter
Minskad syresaturation (< 95 %)
Komplikation till lunginflammationen eller misstanke om komplikation
Misslyckad administrering av oralt läkemedel
Under 6 månaders ålder eller betydande grundsjukdom
Kikhosta Misstanke om kikhosta hos ovaccinerat spädbarn eller hos spädbarn som endast fått en vaccination

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnläkarföreningen i Finland och Allmänmedicinska föreningen i Finland

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Alahengitystieinfektiot (lapset)»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Bianca Arrhenius

Litteratur

Nedre luftvägsinfektioner (hos barn). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim, Barnläkarföreningen i Finland och Allmänmedicinska föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2024 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»2

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Piché-Renaud PP, Thibault LP, Essouri S, ym. Parents' perspectives, information needs and healthcare preferences when consulting for their children with bronchiolitis: A qualitative study. Acta Paediatr 2021;110:944-951 «PMID: 33006194»PubMed
  2. Campbell A, Hartling L, Louie-Poon S, ym. Parent Experiences Caring for a Child With Bronchiolitis: A Qualitative Study. J Patient Exp 2020;7:1362-1368 «PMID: 33457588»PubMed
  3. Pratt MTG, Abdalla T, Richmond PC, ym. Prevalence of respiratory viruses in community-acquired pneumonia in children: a systematic review and meta-analysis. Lancet Child Adolesc Health 2022;6:555-570 «PMID: 35636455»PubMed
  4. Li Y, Wang X, Blau DM, ym. Global, regional, and national disease burden estimates of acute lower respiratory infections due to respiratory syncytial virus in children younger than 5 years in 2019: a systematic analysis. Lancet 2022399:2047-2064
  5. Wang X, Li Y, O'Brien KL, ym. Global burden of respiratory infections associated with seasonal influenza in children under 5 years in 2018: a systematic review and modelling study. Lancet Glob Health 2020;8:e497-e510 «PMID: 32087815»PubMed
  6. Jartti T, Jartti L, Peltola V, ym. Identification of respiratory viruses in asymptomatic subjects: asymptomatic respiratory viral infections. Pediatr Infect Dis J 2008;27:1103-7 «PMID: 18978518»PubMed
  7. Ruuskanen O, Lahti E, Jennings LC, ym. Viral pneumonia. Lancet 2011;377:1264-75 «PMID: 21435708»PubMed
  8. Miller EK, Gebretsadik T, Carroll KN, ym. Viral etiologies of infant bronchiolitis, croup and upper respiratory illness during 4 consecutive years. Pediatr Infect Dis J 2013;32:950-5 «PMID: 23694832»PubMed
  9. Kengne-Nde C, Kenmoe S, Modiyinji AF, ym. Prevalence of respiratory viruses using polymerase chain reaction in children with wheezing, a systematic review and meta-analysis. PLoS One 2020;15:e0243735 «PMID: 33315873»PubMed
  10. Kenmoe S, Kengne-Nde C, Ebogo-Belobo JT, Mbaga DS, Fatawou Modiyinji A, Njouom R. Systematic review and meta-analysis of the prevalence of common respiratory viruses in children 2 years with bronchiolitis in the pre-COVID-19 pandemic era. PLoS One 2020;15:e0242302
  11. Rihkanen H, Rönkkö E, Nieminen T, ym. Respiratory viruses in laryngeal croup of young children. J Pediatr 2008;152:661-5 «PMID: 18410770»PubMed
  12. Jartti T, Korppi M Rhinovirus-induced bronchiolitis and asthma development. Pediatr Allergy Immunol 2011;22:350-5 «PMID: 21535176»PubMed
  13. Peltola V, Jartti T, Putto-Laurila A, ym. Rhinovirus infections in children: a retrospective and prospective hospital-based study. J Med Virol 2009;81:1831-8 «PMID: 19697407»PubMed
  14. Christensen A, Kesti O, Elenius V, ym. Human bocaviruses and paediatric infections. Lancet Child Adolesc Health 2019;3:418-426 «PMID: 30948251»PubMed
  15. Irfan O, Muttalib F, Tang K, ym. Clinical characteristics, treatment and outcomes of paediatric COVID-19: a systematic review and meta-analysis. Arch Dis Child 2021;106:440-8 «PMID: 33593743»PubMed
  16. Jartti T, Jartti L, Ruuskanen O, ym. New respiratory viral infections. Curr Opin Pulm Med 2012;18:271-8 «PMID: 22366993»PubMed
  17. Jartti T, Hedman K, Söderlund-Venermo M, Hyypiä T, Ruuskanen O. Uudet hengitystievirukset. Duodecim 2008;124:2313-9
  18. Ivaska L, Niemelä J, Heikkinen T, ym. Identification of respiratory viruses with a novel point-of-care multianalyte antigen detection test in children with acute respiratory tract infection. J Clin Virol 2013;57:136-40 «PMID: 23490399»PubMed
  19. Grijalva CG, Poehling KA, Edwards KM, ym. Accuracy and interpretation of rapid influenza tests in children. Pediatrics 2007;119:e6-11 «PMID: 17200259»PubMed
  20. Heinonen S, Silvennoinen H, Lehtinen P, ym. Feasibility of diagnosing influenza within 24 hours of symptom onset in children 1-3 years of age. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2011;30:387-92 «PMID: 20981463»PubMed
  21. Bruning AHL, Leeflang MMG, Vos JMBW, ym. Rapid Tests for Influenza, Respiratory Syncytial Virus, and Other Respiratory Viruses: A Systematic Review and Meta-analysis. Clin Infect Dis 2017;65:1026-1032 «PMID: 28520858»PubMed
  22. Bergmann M, Haasenritter J, Beidatsch D, ym. Coughing children in family practice and primary care: a systematic review of prevalence, aetiology and prognosis. BMC Pediatr 2021;21:260 «PMID: 34088294»PubMed
  23. O'Grady KF, Drescher BJ, Goyal V, ym. Chronic cough postacute respiratory illness in children: a cohort study. Arch Dis Child 2017;102:1044-1048 «PMID: 28814419»PubMed
  24. Smith SM, Schroeder K, Fahey T Over-the-counter (OTC) medications for acute cough in children and adults in community settings. Cochrane Database Syst Rev 2014;(11):CD001831 «PMID: 25420096»PubMed
  25. Becker LA, Hom J, Villasis-Keever M, ym. Beta2-agonists for acute cough or a clinical diagnosis of acute bronchitis. Cochrane Database Syst Rev 2015;(9):D001726 «PMID: 26333656»PubMed
  26. Halmo LS, Wang GS, Reynolds KM, ym. Pediatric Fatalities Associated With Over-the-Counter Cough and Cold Medications. Pediatrics 2021;148 «PMID: 34607934»PubMed
  27. Green JL, Wang GS, Reynolds KM, ym. Safety Profile of Cough and Cold Medication Use in Pediatrics. Pediatrics 2017;139 «PMID: 28562262»PubMed
  28. Public Health Advisory: FDA recommends that over-the-counter cough and cold products not be used for infants and children under 2 years of age. http://www.fda.gov/drugs/drugsafety/postmarketdrugsafetyinformationforpatientsandproviders/drugsafetyinformationforheathcareprofessionals/publichealthadvisories/ucm051137.htm
  29. U.S. Food and Drug Administration. Bad Bug Book: Foodborne Pathogenic Microorganisms and Natural Toxins Handbook. Clostridium botulinum. http://www.fda.gov/downloads/food/foodborneillnesscontaminants/ucm297627.pdf
  30. Ruokavirasto. Clostridium botulinum ja botulismin ehkäisy. Clostridium botulinum - Ruokavirasto. https://www.ruokavirasto.fi/zoonoosikeskus/ruokamyrkytykset/ruokamyrkytysten-aiheuttajat/clostridium-botulinum/
  31. Chang AB, Oppenheimer JJ, Weinberger MM, ym. Management of Children With Chronic Wet Cough and Protracted Bacterial Bronchitis: CHEST Guideline and Expert Panel Report. Chest 2017;151:884-890 «PMID: 28143696»PubMed
  32. Denny FW, Murphy TF, Clyde WA Jr, ym. Croup: an 11-year study in a pediatric practice. Pediatrics 1983;71:871-6 «PMID: 6304611»PubMed
  33. Bjornson CL, Johnson DW Croup. Lancet 2008;371:329-39 «PMID: 18295000»PubMed
  34. Gates A, Gates M, Vandermeer B, ym. Glucocorticoids for croup in children. Cochrane Database Syst Rev 2018;(8):CD001955 «PMID: 30133690»PubMed
  35. Cetinkaya F, Tüfekçi BS, Kutluk G A comparison of nebulized budesonide, and intramuscular, and oral dexamethasone for treatment of croup. Int J Pediatr Otorhinolaryngol 2004;68:453-6 «PMID: 15013613»PubMed
  36. Klassen TP, Watters LK, Feldman ME, ym. The efficacy of nebulized budesonide in dexamethasone-treated outpatients with croup. Pediatrics 1996;97:463-6 «PMID: 8632929»PubMed
  37. Csonka P, Tapiainen T, Mäkelä MJ, ym. Optimal administration of bronchodilators with valved holding chambers in preschool children: a review of literature. Eur J Pediatr 2021;180:3101-3109 «PMID: 33877400»PubMed
  38. NICE guideline. Bronchiolitis in children: diagnosis and management. 2021. https://www.nice.org.uk/guidance/ng9
  39. Smyth RL, Openshaw PJ Bronchiolitis. Lancet 2006;368:312-22 «PMID: 16860701»PubMed
  40. Ralston SL, Lieberthal AS, Meissner HC, ym. Clinical practice guideline: the diagnosis, management, and prevention of bronchiolitis. Pediatrics 2014;134:e1474-502 «PMID: 25349312»PubMed
  41. Che D, Caillere N, Brosset P, ym. Burden of infant bronchiolitis: data from a hospital network. Epidemiol Infect 2010;138:573-5 «PMID: 19796451»PubMed
  42. THL. RSV-esiintyvyys Suomessa. https://thl.fi/fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/taudit-ja-torjunta/taudit-ja-taudinaiheuttajat-a-o/rsv/rsv-esiintyvyys-suomessa
  43. Renko M, Tapiainen T Change in respiratory syncytial virus seasonality in Finland. Acta Paediatr 2020;109:202-203 «PMID: 31441534»PubMed
  44. Waris M Pattern of respiratory syncytial virus epidemics in Finland: two-year cycles with alternating prevalence of groups A and B. J Infect Dis 1991;163:464-9 «PMID: 1995719»PubMed
  45. Teale A, Deshpande S, Burls A. Palivizumab and the importance of cost effectiveness. BMJ 2009;338:b1935
  46. Hammitt LL, Dagan R, Yuan Y, ym. Nirsevimab for Prevention of RSV in Healthy Late-Preterm and Term Infants. N Engl J Med 2022;386:837-846 «PMID: 35235726»PubMed
  47. Global Initiative for Asthma. Global Strategy for Asthma Management and Prevention, 2022. Available http://www.ginasthma.org/
  48. Gupta P, Aggarwal A, Gupta P, ym. Oral salbutamol for symptomatic relief in mild bronchiolitis a double blind randomized placebo controlled trial. Indian Pediatr 2008;45:547-53 «PMID: 18695272»PubMed
  49. Patel H, Gouin S, Platt RW Randomized, double-blind, placebo-controlled trial of oral albuterol in infants with mild-to-moderate acute viral bronchiolitis. J Pediatr 2003;142:509-14 «PMID: 12756382»PubMed
  50. Gadomski AM, Lichenstein R, Horton L, ym. Efficacy of albuterol in the management of bronchiolitis. Pediatrics 1994;93:907-12 «PMID: 8190575»PubMed
  51. McKean M, Ducharme F Inhaled steroids for episodic viral wheeze of childhood. Cochrane Database Syst Rev 2000;(2):CD001107 «PMID: 10796596»PubMed
  52. Wilson N, Sloper K, Silverman M Effect of continuous treatment with topical corticosteroid on episodic viral wheeze in preschool children. Arch Dis Child 1995;72:317-20 «PMID: 7763063»PubMed
  53. Doull IJ, Lampe FC, Smith S, ym. Effect of inhaled corticosteroids on episodes of wheezing associated with viral infection in school age children: randomised double blind placebo controlled trial. BMJ 1997;315:858-62 «PMID: 9353508»PubMed
  54. Wilson NM, Silverman M Treatment of acute, episodic asthma in preschool children using intermittent high dose inhaled steroids at home. Arch Dis Child 1990;65:407-10 «PMID: 2189367»PubMed
  55. Connett G, Lenney W Prevention of viral induced asthma attacks using inhaled budesonide. Arch Dis Child 1993;68:85-7 «PMID: 8435016»PubMed
  56. Svedmyr J, Nyberg E, Thunqvist P, ym. Prophylactic intermittent treatment with inhaled corticosteroids of asthma exacerbations due to airway infections in toddlers. Acta Paediatr 1999;88:42-7 «PMID: 10090546»PubMed
  57. Taussig LM, Wright AL, Holberg CJ, ym. Tucson Children's Respiratory Study: 1980 to present. J Allergy Clin Immunol 2003;111:661-75; quiz 676 «PMID: 12704342»PubMed
  58. Rhodes HL, Thomas P, Sporik R, ym. A birth cohort study of subjects at risk of atopy: twenty-two-year follow-up of wheeze and atopic status. Am J Respir Crit Care Med 2002;165:176-80 «PMID: 11790650»PubMed
  59. Stein RT, Martinez FD Asthma phenotypes in childhood: lessons from an epidemiological approach. Paediatr Respir Rev 2004;5:155-61 «PMID: 15135126»PubMed
  60. Astma. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Keuhkolääkäriyhdistys ry:n, Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n ja Suomen Kliinisen Fysiologian Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2022 (viitattu 1.2.2023). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  61. Don M, Canciani M, Korppi M Community-acquired pneumonia in children: what's old? What's new? Acta Paediatr 2010;99:1602-8 «PMID: 20573146»PubMed
  62. Jain S, Williams DJ, Arnold SR, ym. Community-acquired pneumonia requiring hospitalization among U.S. children. N Engl J Med 2015;372:835-45 «PMID: 25714161»PubMed
  63. Juvén T, Mertsola J, Waris M, ym. Etiology of community-acquired pneumonia in 254 hospitalized children. Pediatr Infect Dis J 2000;19:293-8 «PMID: 10783017»PubMed
  64. Michelow IC, Olsen K, Lozano J, ym. Epidemiology and clinical characteristics of community-acquired pneumonia in hospitalized children. Pediatrics 2004;113:701-7 «PMID: 15060215»PubMed
  65. Don M, Fasoli L, Paldanius M, ym. Aetiology of community-acquired pneumonia: serological results of a paediatric survey. Scand J Infect Dis 2005;37:806-12 «PMID: 16308213»PubMed
  66. Marchello C, Dale AP, Thai TN, ym. Prevalence of Atypical Pathogens in Patients With Cough and Community-Acquired Pneumonia: A Meta-Analysis. Ann Fam Med 2016;14:552-566 «PMID: 28376442»PubMed
  67. Korppi M, Heiskanen-Kosma T, Kleemola M Mycoplasma pneumoniae causes over 50% of community-acquired pneumonia in school-aged children. Scand J Infect Dis 2003;35:294 «PMID: 12839167»PubMed
  68. Honkila M, Renko M, Pokka T, ym. Symptoms, Signs and Long-term Prognosis of Vertically Transmitted Chlamydia trachomatis Infections. Pediatr Infect Dis J 2018;37:930-933 «PMID: 29389825»PubMed
  69. Palmu AA, Rinta-Kokko H, Nohynek H, ym. Impact of ten-valent pneumococcal conjugate vaccine on pneumonia in Finnish children in a nation-wide population-based study. PLoS One 2017;12(3)e0172690 «PMID: 28249015»PubMed
  70. Senstad AC, Surén P, Brauteset L, ym. Community-acquired pneumonia (CAP) in children in Oslo, Norway. Acta Paediatr 2009;98:332-6 «PMID: 19006533»PubMed
  71. Myles PR, McKeever TM, Pogson Z, ym. The incidence of pneumonia using data from a computerized general practice database. Epidemiol Infect 2009;137:709-16 «PMID: 18840320»PubMed
  72. Prayle A, Atkinson M, Smyth A Pneumonia in the developed world. Paediatr Respir Rev 2011;12:60-9 «PMID: 21172677»PubMed
  73. Lantto M, Renko M, Uhari M Changes in infectious disease mortality in children during the past three decades. Pediatr Infect Dis J 2013;32:e355-9 «PMID: 23538525»PubMed
  74. GBD 2016 Lower Respiratory Infections Collaborators Estimates of the global, regional, and national morbidity, mortality, and aetiologies of lower respiratory infections in 195 countries, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Infect Dis 2018;18:1191-1210 «PMID: 30243584»PubMed
  75. Palmu AA, Jokinen J, Borys D, ym. Effectiveness of the ten-valent pneumococcal Haemophilus influenzae protein D conjugate vaccine (PHiD-CV10) against invasive pneumococcal disease: a cluster randomised trial. Lancet 2013;381:214-22 «PMID: 23158882»PubMed
  76. Korppi M, Karppa H, Vuento R. Universal pneumococcal vaccination of2-year-olds decreased pneumococcal bacteremia and antibiotic resistance in 5-year-olds. Acta Paediatr 2013;102:e239-40
  77. Rinta-Kokko H, Palmu AA, Auranen K, ym. Long-term impact of 10-valent pneumococcal conjugate vaccination on invasive pneumococcal disease among children in Finland. Vaccine 2018;36:1934-1940 «PMID: 29526371»PubMed
  78. Ramanuja S, Kelkar PS The approach to pediatric cough. Ann Allergy Asthma Immunol 2010;105:3-8; quiz 9-11, 42 «PMID: 20642197»PubMed
  79. Swingler GH, Hussey GD, Zwarenstein M Randomised controlled trial of clinical outcome after chest radiograph in ambulatory acute lower-respiratory infection in children. Lancet 1998;351:404-8 «PMID: 9482294»PubMed
  80. Lahti E, Peltola V, Virkki R, ym. Development of parapneumonic empyema in children. Acta Paediatr 2007;96:1686-92 «PMID: 17888048»PubMed
  81. Bradley JS, Byington CL, Shah SS, ym. The management of community-acquired pneumonia in infants and children older than 3 months of age: clinical practice guidelines by the Pediatric Infectious Diseases Society and the Infectious Diseases Society of America. Clin Infect Dis 2011;53:e25-76 «PMID: 21880587»PubMed
  82. Harris M, Clark J, Coote N, ym. British Thoracic Society guidelines for the management of community acquired pneumonia in children: update 2011. Thorax 2011;66 Suppl 2:ii1-23 «PMID: 21903691»PubMed
  83. Bradley JS, Byington CL, Shah SS, ym. Executive summary: the management of community-acquired pneumonia in infants and children older than 3 months of age: clinical practice guidelines by the Pediatric Infectious Diseases Society and the Infectious Diseases Society of America. Clin Infect Dis 2011;53:617-30 «PMID: 21890766»PubMed
  84. Bowen SJ, Thomson AH British Thoracic Society Paediatric Pneumonia Audit: a review of 3 years of data. Thorax 2013;68:682-3 «PMID: 23291351»PubMed
  85. Wacogne I, Negrine RJ Are follow up chest x ray examinations helpful in the management of children recovering from pneumonia? Arch Dis Child 2003;88:457-8 «PMID: 12716727»PubMed
  86. McCrossan P, McNaughten B, Shields M, ym. Is follow up chest X-ray required in children with round pneumonia? Arch Dis Child 2017;102:1182-1183 «PMID: 29021188»PubMed
  87. Canada ChoosingWisely, Association of Medical Microbiology and Infectious Disease Canada Last updated: July 2022 https://choosingwiselycanada.org/recommendation/infectious-disease/
  88. American Academy of Pediatrics – Committee on Infectious Diseases and the Pediatric Infectious Diseases Society. November 12, 2018. https://www.choosingwisely.org/clinician-lists/aapcoid-pids-antibiotic-therapy-for-pneumonia-in-hospitalized-patients/
  89. NICE guideline. Pneumonia (community-acquired): antimicrobial prescribin. 2019. https://www.nice.org.uk/guidance/ng138
  90. Kuitunen I, Jääskeläinen J, Korppi M, ym. Antibiotic Treatment Duration for Community-Acquired Pneumonia in Outpatient Children in High-Income Countries-A Systematic Review and Meta-Analysis. Clin Infect Dis 2023;76:e1123-e1128 «PMID: 35579504»PubMed
  91. THL. Bakteerien mikrobilääkeresistenssi Suomessa. Finres 2020. Räisänen K. (toim.). Työpaperi 29/2021. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-758-6
  92. Gunell M, Hakanen A, Aittoniemi J ym. Mikrobilääkeresistenssi Suomessa. Finres 1997–2010. THL:n raportti 67/2012. http://www.thl.fi/thl-client/pdfs/9aef338e-953d-451a-9f3c-59a37e286f49
  93. European Centre for Disease Prevention and Control, Antimicrobial resistance interactive database (EARS-Net): http://www.ecdc.europa.eu/en/healthtopics/antimicrobial_resistance/database/Pages/database.aspx
  94. Hampton LM, Farley MM, Schaffner W, ym. Prevention of antibiotic-nonsusceptible Streptococcus pneumoniae with conjugate vaccines. J Infect Dis 2012;205:401-11 «PMID: 22158567»PubMed
  95. Rantala M. Antimicrobial resistance in Streptococcus pneumoniae in Finland with special reference to macrolides and telithromycin. Doctoral Thesis. 118 s. Publications of the National Institute for Health and Welfare, Research 8/2009. Yliopistopaino, Helsinki: THL, 2009, http://urn.fi/, URN: ISBN:978-952-245-058-6
  96. Sihvonen R, Siira L, Toropainen M, ym. Streptococcus pneumoniae antimicrobial resistance decreased in the Helsinki Metropolitan Area after routine 10-valent pneumococcal conjugate vaccination of infants in Finland. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2017;36:2109-2116 «PMID: 28612153»PubMed
  97. Wubbel L, Muniz L, Ahmed A, ym. Etiology and treatment of community-acquired pneumonia in ambulatory children. Pediatr Infect Dis J 1999;18:98-104 «PMID: 10048679»PubMed
  98. Robinson JL, Hameed T, Carr S Practical aspects of choosing an antibiotic for patients with a reported allergy to an antibiotic. Clin Infect Dis 2002;35:26-31 «PMID: 12060871»PubMed
  99. Pichichero ME Use of selected cephalosporins in penicillin-allergic patients: a paradigm shift. Diagn Microbiol Infect Dis 2007;57(3 Suppl):13S-18S «PMID: 17349459»PubMed
  100. Sirkeoja S, Huttunen R, Korhonen L, Syrjänen J. Onko potilaallasi penisilliiniallergia? Lääkäril 2020;75:539-45
  101. American Academy of Pediatrics (Author), David W. Kimberlin (Editor), Michael T. Brady (Editor), Mary Anne Jackson (Editor), Sarah S. Long (Editor). Red book: 2018-2021 report of the Committee on Infectious Diseases. Thirty-first edition. American Academy of Pediatrics, Elk Grove Village, IL, 2018
  102. Nelson J. 2019 Nelson's Pediatric Antimicrobial Therapy (25th Edition). Edited by Bradley J, Barnett E, Cantey J. American Academy of Pediatrics. https://doi.org/10.1542/9781610022262
  103. Peltola V, Reunanen T, Ziegler T, ym. Accuracy of clinical diagnosis of influenza in outpatient children. Clin Infect Dis 2005;41:1198-200 «PMID: 16163640»PubMed
  104. Bonner AB, Monroe KW, Talley LI, ym. Impact of the rapid diagnosis of influenza on physician decision-making and patient management in the pediatric emergency department: results of a randomized, prospective, controlled trial. Pediatrics 2003;112:363-7 «PMID: 12897288»PubMed
  105. Esposito S, Marchisio P, Morelli P, ym. Effect of a rapid influenza diagnosis. Arch Dis Child 2003;88:525-6 «PMID: 12765923»PubMed
  106. Heinonen S, Silvennoinen H, Lehtinen P, ym. Early oseltamivir treatment of influenza in children 1-3 years of age: a randomized controlled trial. Clin Infect Dis 2010;51:887-94 «PMID: 20815736»PubMed
  107. Louie JK, Yang S, Samuel MC, ym. Neuraminidase inhibitors for critically ill children with influenza. Pediatrics 2013;132:e1539-45 «PMID: 24276847»PubMed
  108. Uyeki TM, Bernstein HH, Bradley JS, ym. Clinical Practice Guidelines by the Infectious Diseases Society of America: 2018 Update on Diagnosis, Treatment, Chemoprophylaxis, and Institutional Outbreak Management of Seasonal Influenzaa. Clin Infect Dis 2019;68:895-902 «PMID: 30834445»PubMed
  109. Korppi M, Hiltunen J Pertussis is common in nonvaccinated infants hospitalized for respiratory syncytial virus infection. Pediatr Infect Dis J 2007;26:316-8 «PMID: 17414394»PubMed
  110. Nuolivirta K, Koponen P, He Q, ym. Bordetella pertussis infection is common in nonvaccinated infants admitted for bronchiolitis. Pediatr Infect Dis J 2010;29:1013-5 «PMID: 21046700»PubMed
  111. Vitek CR, Pascual FB, Baughman AL, ym. Increase in deaths from pertussis among young infants in the United States in the 1990s. Pediatr Infect Dis J 2003;22:628-34 «PMID: 12867839»PubMed
  112. Gabutti G, Rota MC Pertussis: a review of disease epidemiology worldwide and in Italy. Int J Environ Res Public Health 2012;9:4626-38 «PMID: 23330226»PubMed
  113. Zepp F, Heininger U, Mertsola J, ym. Rationale for pertussis booster vaccination throughout life in Europe. Lancet Infect Dis 2011;11:557-70 «PMID: 21600850»PubMed
  114. Abu-Raya B, Maertens K Protection of the Newborn Through Vaccination in Pregnancy. Neoreviews 2021;22:e25-e39 «PMID: 33386312»PubMed
  115. Gkentzi D, Katsakiori P, Marangos M, ym. Maternal vaccination against pertussis: a systematic review of the recent literature. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2017;102:F456-F463 «PMID: 28468899»PubMed
  116. THL. Rokottajan käsikirja. http://www.thl.fi/fi_FI/web/rokottajankasikirja-fi
  117. Jerris RC, Williams SR, MacDonald HJ, ym. Testing implications of varying targets for Bordetella pertussis: comparison of the FilmArray Respiratory Panel and the Focus B. pertussis PCR assay. J Clin Pathol 2015;68:394-6 «PMID: 25742911»PubMed
  118. Kenicer J, Hardie A, Hamilton F, ym. Comparative evaluation of the Diagenode multiplex PCR assay on the BD max system versus a routine in-house assay for detection of Bordetella pertussis. J Clin Microbiol 2014;52:2668-70 «PMID: 24789178»PubMed
  119. Mayhew CE, Cranford JA, Newton DW, ym. Can Comprehensive Respiratory Pathogen Panels be Used to Exclude Pertussis Infection? J Emerg Med 2021;60:591-598 «PMID: 33298358»PubMed
  120. THL. Hinkuyskä-laboratoriotutkimukset. http://www.thl.fi/fi_FI/web/infektiotaudit-fi/hinkuyskan-laboratoriotutkimukset
  121. Guiso N, Berbers G, Fry NK, ym. What to do and what not to do in serological diagnosis of pertussis: recommendations from EU reference laboratories. Eur J Clin Microbiol Infect Dis 2011;30:307-12 «PMID: 21069406»PubMed
Artikelns ID: gvr00096 (050.098)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

C-reaktiivinen proteiini ja veren valkosolumäärä lasten keuhkokuumeen etiologian selvittämisessä

C-reaktiivisen proteiinin (CRP) ja veren valkosolujen avulla ei voida luotettavasti erottaa viruksen ja bakteerin aiheuttamaa keuhkokuumetta toisistaan, mutta suuri CRP-pitoisuus viittaa bakteeri-infektioon.

A

Glukokortikoidien käyttö laryngiitin hoidossa

Glukokortikoidi lievittää 0–18-vuotiaiden potilaiden laryngiitin oireita lumetta tehokkaammin.

A

Hinkuyskän antibioottihoito

Atsitromysiini ja klaritromysiini ovat tehokkaita verrattuna lumelääkkeeseen B. pertussis -bakteerin eradikaatiossa lapsilla ja aikuisilla.

A

Hinkuyskän diagnosointi imeväisillä

Hinkuyskän diagnoosi perustuu B. pertussiksen osoitukseen PCR-menetelmällä.

A

Höyryhengitys laryngiitin hoidossa

Höyryhengityksestä ei ole hyötyä laryngiitin oireiden lievittämisessä.

A

Inhaloidut beetasympatomimeetit bronkioliitin hoidossa

Inhaloitu beetasympatomimeetti ei paranna bronkioliittia sairastavien lasten happisaturaatioarvoja eikä vähennä riskiä joutua sairaalahoitoon tai lyhennä sairaalahoidon kestoa lumelääkettä tehokkaammin.

A

Keuhkojen sivukuvan merkitys lapsen keuhkokuumeen diagnostiikassa

Keuhkojen sivukuvan ottaminen ei lisää keuhkokuvan sensitiivisyyttä tai spesifisyyttä pelkkään etukuvaan verrattuna lasten keuhkokuumeen diagnostiikassa.

A

Lapsen avohoitokeuhkokuumeen hoidon kesto

Viiden vuorokauden antibioottikuuri riittää yleensä lapsen avohoitokeuhkokuumeen hoidon kestoksi.

A

Neuraminidaasin estäjien teho lasten influenssan hoidossa

Neuraminidaasin estäjät lyhentävät lasten influenssan oireiden kestoa, jos lääkehoito aloitetaan 48 tunnin kuluessa oireiden alusta.

A

Neuraminidaasin estäjien teho lasten influenssan preventiossa

Yhden perheenjäsenen sairastuttua influenssaan altistuneille lapsille aloitettu neuraminidaasin estäjä vähentää riskiä sairastua influenssaan.

A

Pienten imeväisten RSV-alahengitystieinfektioiden esto nirsevimabilla

Yksi annos nirsevimabia on turvallinen ja estää tehokkaasti RS-viruksen (RSV) aiheuttamia alahengitystieinfektioita ja niistä johtuvia sairaalahoitoja imeväisen ensimmäisen epidemiakauden aikana.

A

Raseemisen adrenaliinin käyttö laryngiitin hoidossa

Inhaloitu raseeminen adrenaliini on tehokas laryngiitin oireiden lievittämisessä. Adrenaliinin vaikutuksen kesto on lyhytaikainen.

A

Yskänlääkkeiden ja beetasympatomimeettihoidon teho lasten akuutissa yskässä

Yskänlääkkeet ja suun kautta annettava beetasympatomimeettihoito eivät helpota oireita lasten akuutissa yskässä.

B

Beetasympatomimeettien annostelureitti lasten virusinfektion aiheuttaman uloshengitysvaikeuden hoidossa

Virusinfektion aiheuttamassa lasten uloshengitysvaikeudessa tilajatkeen kautta annosteltu beetasympatomimeetti ilmeisesti vähentää oireita tehokkaammin ja aiheuttaa vähemmän haittavaikutuksia kuin lääkesumuttimen kautta annosteltu.

B

Glukokortikoiden käyttö akuutissa bronkioliitissa

Systeemisesti tai inhaloiden annostellut glukokortikoidit eivät ilmeisesti lievennä bronkioliitin oireita, vähennä sairaalahoidon tarvetta tai lyhennä sairaalahoidon kestoa.

B

Hinkuyskän antibioottiprofylaksia

Todetun hinkuyskätapauksen jälkeen muille perheenjäsenille annettu makrolidiprofylaksia ilmeisesti estää hinkuyskän leviämisen perheessä.

B

Hinkuyskän kliininen diagnoosi rokottamattomilla vauvoilla

Hinkuyskää tulee epäillä pienillä imeväisillä, joilla on puuskittainen yskä.

B

Hinkuyskän oireenmukainen hoito

Hinkuyskän hoidossa yskän oireenmukaisella hoidolla ei ilmeisesti ole tehoa.

B

Hunajan teho yli 1-vuotiaiden lasten lyhytaikaisessa yskässä

Hunaja ilmeisesti helpottaa oireita yli 1-vuotiaiden lasten yskän lyhytaikaisessa hoidossa paremmin kuin lumelääke tai ei hoitoa.

B

Hypertoninen suolaliuos bronkioliitissa

Hypertoniset (3-prosenttiset) keittosuolaliuosinhalaatiot eivät ilmeisesti lyhennä bronkioliitin sairaalahoidon kestoa verrattuna siihen, että keittosuolainhalaatioita ei anneta.

B

Inhaloitu adrenaliini bronkioliitissa

Inhaloitu adrenaliini ei ilmeisesti vähennä imeväisikäisen bronkioliittipotilaan sairaalahoidon tarvetta verrattuna tavanomaiseen hoitoon tai lumeinhalaatioon.

B

Kuinka luotettavasti lapsen keuhkokuume voidaan todeta keuhkokuvasta?

Alveolaarinen pneumoninen konsolidaatio on kohtalaisen luotettavasti todettavissa keuhkokuvasta.

B

Lämmitetyn ja kostutetun lisähapen anto bronkioliitissa korkeaa virtausta käyttäen

Korkeavirtaushappihoito ilmeisesti vähentää hoidon tehostamisen tarvetta bronkioliittipotilailla verrattuna matalavirtaushappihoitoon.

B

Mykoplasman akuuttivaiheen diagnostiikka

Yksittäinen vasta-ainemääritys ei ilmeisesti ole käyttökelpoinen Mycoplasma pneumoniae -infektion diagnostiikassa.

B

Nopean virusdiagnostiikan vaikutus alahengitystieinfektiota sairastavan lapsen hoitoon

Hengitystievirusten nopealla diagnostiikalla ei ilmeisesti ole merkitystä alahengitystieinfektiota sairastavan lapsen avohoidossa lukuun ottamatta influenssa A- ja B -virusten diagnostiikkaa.

B

Virtsan pneumokokkiantigeeni lasten keuhkokuumeen diagnostiikassa

Virtsan pneumokokkiantigeenitesti ei ilmeisesti sovellu pneumokokin aiheuttaman keuhkokuumeen diagnostiikkaan lapsilla.

C

Antibioottihoito bakteerin aiheuttamassa bronkiitissa

Antibioottihoito lienee tehokas lasten yli kuukauden kestäneessä selvästi jatkuvassa limaisessa yskässä.

C

Inhaloitu salbutamoli alle 3-vuotiaiden lasten akuutissa virusinfektion aiheuttamassa uloshengitysvaikeudessa

Inhaloitu salbutamoli saattaa helpottaa oireita alle 3-vuotiaiden lasten akuutissa virusinfektion aiheuttamassa uloshengitysvaikeudessa.

C

Keuhkokuva lapsen keuhkokuumeen etiologian arvioinnissa

Lapsen keuhkokuvassa todettu alveolaarinen konsolidaatio liittynee useammin bakteeritulehdukseen kuin interstitielli infiltraatio.

C

Mycoplasma pneumoniaen aiheuttaman alahengitystieinfektion antibioottihoito

Makrolidit saattavat nopeuttaa mykoplasman aiheuttaman keuhkokuumeen paranemista.

Suosituksen yhteyteen ei ole liitetty yhtään kuvaa tai kaaviota.

Kontakta oss