Graviditetshypertoni och preeklampsi

God medicinsk praxis | Publicerad: 30.12.2021 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening

Graviditetshypertoni och preeklampsi

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening
30.12.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Raskaudenaikainen kohonnut verenpaine ja pre-eklampsia «Raskaudenaikainen kohonnut verenpaine ja pre-eklampsia»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Preeklampsi definieras som högt blodtryck efter graviditetsvecka 20+0 (systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg) och proteinuri, eller, i frånvaro av proteinuri, åtminstone ett av följande: trombocytopeni, förhöjda levertransaminasnivåer, förhöjt kreatininvärde, neurologiska symtom (t.ex. huvudvärk, synrubbningar) eller tillväxthämning hos fostret.
  • De kliniska riskfaktorerna för preeklampsi kartläggs på rådgivningen i början av graviditeten.
  • För kvinnor i riskgruppen rekommenderas insättning av lågdosbehandling med acetylsalicylsyra (mini-ASA) i graviditetsvecka 12+0(–16+0). Det rekommenderas att mini-ASA sätts in inom primärvården. Se video MiniASA pre-eklampsian ehkäisyssä «Mini-ASA pre-eklampsian ehkäisyssä (video)»1 (på finska).
  • Alla gravida sållas för högt blodtryck, proteinuri och övriga symtom på preeklampsi under hela graviditeten.
  • Insättning av antihypertensiv behandling vid graviditetshypertoni och preeklampsi rekommenderas senast vid systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 100 mmHg.
  • I första hand rekommenderas labetalol eller nifedipin som blodtrycksmediciner
  • Patienter med svår preeklampsi remitteras till specialsjukvården för jourmässig bedömning.
  • För patienter med svår preeklampsi rekommenderas insättning av magnesiumsulfatinfusion.
  • Graviditetshypertoni ska beaktas vid bedömning av den framtida risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Se video Pre-eklampsian myöhäisvaikutukset «Pre-eklampsian myöhäisvaikutukset (video)»2 (på finska).

Centrala termer och förkortningar

Tabell 1. Centrala termer och förkortningar som används i rekommendationen
Term eller förkortning Förklaring
ACE angiotensinkonvertas
AEDV absent end-diastolic velocity (avsaknad av positivt slutdiastoliskt flöde i navelsträngsartärerna)
ALAT alaninaminotransferas
ASA acetylsalicylsyra
AUmb arteria umbilicalis, fostrets navelsträngsartär
BMI kroppsmasseindex
DV ductus venosus (vengång mellan umbilikala venen och den undre vena cava)
Eklampsi kramp vid preeklampsi
HELLP-syndrom hemolys, förhöjd transaminasnivå och låga trombocytvärden
Hb hemoglobin
Krea kreatinin
CTG kardiotokografi
LD laktatdehydrogenas
Magnesiumsulfatbehandling för neuroprotektion magnesiuminfusion som ges till modern för att skydda det för tidigt födda barnet mot neurologiska skador
MAP medelartärblodtryck
MEOWS modified early obstetric warning score (modifierad kontroll av vitalparametrar hos obstetriska patienter)
Mg magnesium
MoM multipel av median
NNT number needed to treat (antalet patienter som behöver behandlas för att en patient ska ha nytta av behandlingen)
PAPP-A graviditetsassocierad plasmaprotein-A
PAD patologisk-anatomisk diagnos
PlGF placental tillväxtfaktor
B-PVK liten blodbild
REDV reversed end-diastolic velocity (negativt diastoliskt flöde i navelsträngsartärerna)
SaO2 syresaturation
SD standardavvikelse
sFlt-1 vaskulär endotelcellstillväxtfaktor receptor-1
SLE systemisk lupus erythematosus
STV korttidsvariabilitet i fostrets hjärtfrekvens
Tromb trombocyter, blodplättar
U-AlbKre albumin/kreatinin-kvot i urin
U-ProKre protein/kreatinin-kvot i urin

Avgränsning av ämnet

  • Rekommendationen strävar efter att besvara arbetsgruppens frågor om sållning, prevention, diagnostik och behandling av graviditetshypertoni och preeklampsi samt om uppföljning av barnets och moderns hälsotillstånd efter graviditeten.

Syfte med rekommendationen

  • Syftet med rekommendationen är att harmonisera och utveckla preventionen, diagnostiken och behandlingen av graviditetshypertoni och preeklampsi i Finland. Dessutom ges rekommendationer om hälsokontroller efter graviditeten.

Målgrupp

  • Den primära målgruppen för rekommendationen är yrkesutbildade personer som vårdar gravida kvinnor inom hälso- och sjukvården.
  • Rekommendationen är också avsedd för alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som möter kvinnor som har haft graviditetshypertoni eller preeklampsi och barn födda från sådana graviditeter.

Definitioner

Gruppering av graviditetshypertoni

  • Kronisk hypertoni:
    • Systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg eller blodtrycksmedicinering före graviditetsvecka 20+0.
  • Pålagrad preeklampsi (superimposed):
    • Kronisk hypertoni är associerad med signifikant proteinuri eller, i frånvaro av proteinuri, minst ett av följande som nya fynd: trombocytopeni, förhöjd transaminasnivå, förhöjt kreatininvärde, neurologiska symtom eller tillväxthämning hos fostret för första gången efter graviditetsvecka 20+0.
  • Graviditetshypertoni utan proteinuri:
    • Systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg efter graviditetsvecka 20+0 hos patienter som tidigare haft normalt blodtryck.
  • Preeklampsi:
    • Systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg, proteinuri eller, i frånvaro av proteinuri, minst ett av följande fynd som nya: trombocytopeni, förhöjd transaminasnivå, förhöjt kreatininvärde, neurologiska symtom eller tillväxthämning hos fostret efter graviditetsvecka 20+0 hos patienter som tidigare haft normalt blodtryck.
  • HELLP-syndrom (svår form av preeklampsi):
    • Hemolys, förhöjd transaminasnivå och låga trombocytvärden.
  • Eklampsi:
    • Kramp i samband med preeklampsi (graviditetskramp).
  • Vitrockshypertoni:
    • Systoliskt blodtryck ≥ 140 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 90 mmHg på mottagningen, men normalt blodtryck < 135/85 mmHg vid mätningarna hemma.
  • Tidigt debuterande preeklampsi: diagnos eller förlossning före graviditetsvecka 34+0.
  • Sent debuterande preeklampsi: diagnos eller förlossning i eller efter graviditetsvecka 34+0.
  • Preeklampsi som leder till prematur förlossning: förlossning före graviditetsvecka 37+0.
  • Svår förhöjning av blodtrycket: systoliskt blodtryck ≥ 160 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 110 mmHg (i denna behandlingsrekommendation har gränsen för svår hypertoni i vissa fall satts lägre av säkerhetsskäl).
  • Svår preeklampsi: svår förhöjning av blodtrycket och proteinuri eller som nya fynd hemolys, trombocytopeni, förhöjd transaminasnivå, förhöjt kreatininvärde, neurologiska symtom eller tillväxthämning hos fostret eller symtom på preeklampsi (huvudvärk, synrubbningar, högersidig smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar, allmän sjukdomskänsla).
  • Användningen av begreppet lindrig preeklampsi rekommenderas inte eftersom preeklampsi kan när som helst utvecklas till svår preeklampsi.

Prevalens

Riskfaktorer

Tabell 2. Kliniska riskfaktorer för preeklampsi. För mer information om ämnet, se även Riskfaktorer för preeklampsi «Pre-eklampsian riskitekijät»4.
Kliniska riskfaktorer son förutspår preeklampsi Relativ risk Litteraturreferenser
Kronisk hypertoni 5–10 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Fosfolipidantikroppar 3–10 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Njursjukdom/nefropati 2–10 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7, «Zhang JJ, Ma XX, Hao L ym. A Systematic Review and...»25
Preeklampsi under en tidigare graviditet 7–8 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Vitrockshypertoni 5 x «Johnson S, Liu B, Kalafat E ym. Maternal and Perin...»8
Diabetes typ 1 eller 2 4 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Preeklampsi i släkten (mor eller syster) 3 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6
Fetma BMI ≥ 30 kg/m2 3 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Systemisk lupus erythematosus (SLE) 3 x «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Förstföderska 3 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Flerbörd 3 x «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Tidigare intrauterin fosterdöd 2 x «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Konstgjord befruktning
  • Graviditet med donerat ägg
 2 x
3 x 		«Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
«Storgaard M, Loft A, Bergh C ym. Obstetric and neo...»9
Tidigare för tidig avlossning av placenta 2 x «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7
Ålder ≥ 40 år 1,5–2 x «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7

Sållning

Rekommendation 1. Enligt rekommendationen bör sållning för preeklampsi under den tidiga graviditeten baseras på kliniska riskfaktorer.

Prevention

Mini-ASA

Rekommendation 2. För gravida kvinnor med riskfaktorer för preeklampsi rekommenderas lågdosbehandling med acetylsalicylsyra (mini-ASA) med dosen 100 mg/dygn. Se även tabell «Rekommendation om att sätta in mini-ASA för att förebygga preeklampsi....»3.

Tabell 3. Rekommendation om att sätta in mini-ASA för att förebygga preeklampsi.
Mini-ASA med dosen 100 mg/dygn på kvällen rekommenderas från graviditetsvecka 12+0(–16+0) för de gravida som uppfyller följande riskfaktorkriterier: «Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-ecla...»6, «Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk f...»7, «Rolnik DL, Wright D, Poon LC ym. Aspirin versus Pl...»16, «Duley L, Meher S, Hunter KE ym. Antiplatelet agent...»17, «Hoffman MK, Goudar SS, Kodkany BS ym. Low-dose asp...»20.
ELLER
Minst två av följande kriterier uppfylls:
1) Om alla tre antikroppar är positiva (trippelpositivt fynd = antikroppar mot lupus antikoagulans, beta2-glykoprotein 1 och kardiolipin) eller den gravida har fosfolipidantikroppssyndrom, bör trombosprofylax bedömas inom specialsjukvården redan när graviditet planeras.

Kalcium

Övriga

Diagnostik

  • De diagnostiska kriterierna för graviditetshypertoni och preeklampsi finns i avsnittet Definitioner.
  • Blodtrycksstegringen bör verifieras genom upprepade mätningar.
  • Blodtrycksnivåerna kan övervakas med mätningar hemma.
  • För mer information, se artikeln Blodtryckskontroller hemma under graviditeten «Verenpaineen kotiseuranta raskausaikana»8.

Uppföljning av graviditeten

Rekommendation 3. Om preeklampsi misstänks, är tillräckliga åtgärder inom öppenvården mätning av blodtrycket, urinprov med sticka för att kontrollera proteinuri och kartläggning av symtomen.

  • Det finns inga tydliga evidens om nyttan med laboratorieprov för bedömning av komplicering av sjukdomen vid asymtomatisk graviditetshypertoni eller preeklampsi med lindrig till måttlig blodtrycksstegring «Pre-eklampsian laboratoriodiagnostiikka»9, «van der Tuuk K, Koopmans CM, Groen H ym. Predictio...»49. För kontrollerna på rådgivningen och för remittering till kontroll inom specialsjukvården räcker mätning av blodtrycket, urinprov med sticka och kartläggning av symtomen.
  • Enbart svullnad, utan blodtrycksstegring, tyder vanligtvis inte på preeklampsi och fortsatt uppföljning kan ske på rådgivningen.
  • Indikationer för jourremittering till specialsjukvården (en indikation räcker för remiss):
    • Kraftig stegring av blodtrycket (≥ 150–160 mmHg/105–110 mmHg)
    • Symtomgivande preeklampsi
    • Oro för fostrets tillstånd
  • I övriga fall räcker det oftast med en brådskande remiss. I detta fall anvisas den gravida att följa upp sitt mående, eftersom preeklampsi kan hastigt övergå i svår preeklampsi.
  • Anvisningar om uppföljningen för gravida kvinnor:
    • Hemmätningar av blodtrycket rekommenderas. Blodtryckskontroller hemma är ett tillförlitligt sätt att följa blodtrycket. Vetenskapligt baserade anvisningar om mätningsfrekvensen eller gränsvärden för mätningen hemma kan inte ges, utan uppföljningen ska utformas individuellt «Verenpaineen kotiseuranta raskausaikana»8.
    • Anvisa den gravida att omedelbart kontakta specialsjukvården om något av följande symtom uppträder:
      • avvikande huvudvärk som inte lindras med paracetamol
      • synrubbningar (ljuskänslighet, ljusstarka blixtar, svarta fläckar i synfältet eller dimmig syn)
      • smärta i övre delen av buken (vanligtvis på höger sida)
      • allmän sjukdomskänsla, illamående, kräkningar och rastlöshet
      • andnöd
      • snabbt tilltagande svullnad, särskilt i ansiktet och på överkroppen (med samtidig minskad urinproduktion)
      • misstanke om minskade fosterrörelser.
  • Se behandlingsdiagrammen om behandlingsförloppet vid preeklampsi (behandlingsdiagram för preeklampsi «Behandlingsdiagram för preeklampsi»1, PDF för utskrift «gvr00094a.pdf»1) samt vid kronisk hypertoni och graviditetshypertoni (behandlingsdiagram för hypertoni och graviditetshypertoni «Behandlingsdiagram för kronisk hypertoni och graviditetshypertoni»2, PDF för utskrift «gvr00094b.pdf»2).
Bild 1.

Behandlingsdiagram för preeklampsi.

Utskrivbar PDF «gvr00094a.pdf»1

Bild 2.

Behandlingsdiagram för kronisk hypertoni och graviditetshypertoni.

Utskrivbar PDF «gvr00094b.pdf»2

Rekommendation 4. Planeringen och uppföljningen av behandlingen vid förhöjt blodtryck under graviditet samt preeklampsi ska ske inom specialsjukvården i samarbete med öppenvården.

Tabell 4. Förekomst av komplikationer vid graviditetshypertoni och preeklampsi.
Komplikation Preeklampsi Kronisk hypertoni Graviditetshypertoni Vitrockshypertoni
Blodtrycksstegringen kompliceras, % 6–25 %
blodtryck ≥ 170/110 mmHg «Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»51		 13–40 % pålagrad preeklampsi «Magee LA, von Dadelszen P. State-of-the-Art Diagno...»52, «Folk DM. Hypertensive Disorders of Pregnancy: Over...»53, «Jim B, Sharma S, Kebede T ym. Hypertension in preg...»541) 15–50 % preeklampsi «Saudan P, Brown MA, Buddle ML ym. Does gestational...»55, «Magee LA, von Dadelszen P. State-of-the-Art Diagno...»52, «Folk DM. Hypertensive Disorders of Pregnancy: Over...»53 2 50 % graviditetshypertoni
8 % preeklampsi
«Brown MA, Mangos G, Davis G ym. The natural histor...»56
Låg födelsevikt, % 3) 5–26 %
«Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»51, «Fishel Bartal M, Lindheimer MD, Sibai BM. Proteinu...»57		 10–43 %
«McCowan LM, Buist RG, North RA ym. Perinatal morbi...»58, «Sibai BM, Anderson GD. Pregnancy outcome of intens...»59, «Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»51		 7–26 %
«Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»51, «Fishel Bartal M, Lindheimer MD, Sibai BM. Proteinu...»57		 3 %
«Brown MA, Mangos G, Davis G ym. The natural histor...»56
Förlossning i graviditetsvecka < 37+0 , % 26–42 %
«Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»51, «Fishel Bartal M, Lindheimer MD, Sibai BM. Proteinu...»57		 14–54 %
«McCowan LM, Buist RG, North RA ym. Perinatal morbi...»58, «Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»51 1) 		13–27 %
«Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»51		 Uppgift ej tillgänglig
1) Risken är som störst vid komplicerad hypertoni: blodtryck ≥ 170/110 mmHg, målorganskada vid hypertoni, diabetes, njursjukdom, kardiomyopati, bindvävssjukdom, över 40 års ålder eller komplikationer vid tidigare graviditeter eller förlossningar. 2) Risken är som störst om graviditetshypertonin diagnostiserats före graviditetsvecka 32+03) födelsevikt < 3, 5 eller 10 percentiler.

Lindrigt eller måttligt förhöjt blodtryck (140–159/90–109 mmHg)

  • Vid graviditetshypertoni och kronisk hypertoni ska proteinuri uteslutas vid varje kontrollbesök. Tagning av blodprover rekommenderas om blodtrycksstegringen kompliceras eller man misstänker preeklampsi.
  • Om den gravida är symtomfri, rekommenderas vid preeklampsi laboratorietester 1–2 gånger i veckan inom specialsjukvården:
    • Liten blodbild (B-PVK)
    • alaninaminotransferas (ALAT)
    • urinproteinanalys (U-AlbKre eller U-ProKre). Se Proteinanalyser av urin.
  • För att förutspå när asymtomatisk graviditetshypertoni eller preeklampsi försvåras under den sena graviditeten (graviditetsvecka 36+0–41+0) har laboratorietester mindre betydelse, med undantag för uppkomsten av proteinuri «Pre-eklampsian laboratoriodiagnostiikka»9. Därför bör graviditeten följas intensifierat fram till förlossningen.
  • Normala svar från laboratorieprov utesluter inte förvärrande av preeklampsin.
  • Sängläge på heltid (uppegående endast för toalettbesök) jämfört med delvist sängläge på sjukhus, eller delvist sängläge på sjukhus jämfört med normal aktivitet hemma verkar inte förhindra en signifikant blodtrycksstegring eller utveckling av preeklampsi «Täydellinen vuodelepo verrattuna osittaiseen vuodelepoon sairaalassa tai osittainen vuodelepo sairaalassa verrattuna normaaliin aktiivisuuteen kotona eivät ilmeisesti ehkäise huomattavaa verenpaineen kohoamista tai pre-eklampsian kehittymistä.»B.
    • Sängläge rekommenderas inte som primär eller rutinmässig behandling av graviditetshypertoni.
  • Oftast räcker det med polikliniska uppföljningskontroller när blodtrycket är lindrigt till måttligt förhöjt, den gravida inte har några symtom, man inte fastställer svår preeklampsi i laboratorieprov och när fostrets tillstånd kan övervakas polikliniskt.
  • Den gravida ska ges anvisningar om när hon bör kontakta specialsjukvården mellan poliklinikbesöken. Se Anvisningar för uppföljningen för den gravida kvinnan.

Rekommendation 5. Vid misstanke om preeklampsi i samband med förhöjt blodtryck kan bestämning av PlGF eller sFlt-1/PlGF-kvoten vara till hjälp i planeringen av behandlingen.

Rekommendation 6. Modern bör bli inlagd för uppföljning på bäddavdelning inom specialsjukvården när svår stegring av blodtrycket eller svår preeklampsi diagnostiseras eller man misstänker att preeklampsin försvåras.

Svår stegring av blodtrycket (≥ 160/110 mmHg)

  • När svår preeklampsi eller svår förhöjning av blodtrycket diagnostiseras, bör modern bli inlagd för uppföljning på bäddavdelning inom specialsjukvården.
  • Syftet med uppföljningen är att upptäcka eller förebygga allvarliga komplikationer i samband med preeklampsi (HELLP, njursvikt, lung- och hjärnödem, blodcirkulationsrubbning i hjärnan, hjärtinfarkt).
  • I övervakningen av föderskans tillstånd på avdelningen bör följande beaktas:
    • Symtom, såsom huvudvärk, synrubbningar, smärta i övre delen av buken, illamående och kräkningar. Dessutom ska blodtryck, urinmängd (> 30 ml/h), viktökning, syremättnad och senreflexer övervakas.
    • Laboratorieprov tas för att följa utvecklingen av möjliga komplikationer eller bedöma deras svårighetsgrad. Som grundläggande laboratorieprover rekommenderas B-PVK, Krea och ALAT.
    • När komplikationer misstänks eller uppträder eller vid HELLP-syndrom rekommenderas mer omfattande laboratorieprover, till exempel APTT, INR, antitrombin-3, fibrinogen, D-dimer (FIDD), Na, K, LD, haptoglobin, bilirubin, urat och albumin.
    • Om kardiologiska symtom uppträder rekommenderas bestämning av troponin och natriuretisk peptid (pro-BNP) och EKG-undersökning.
    • Vid misstanke om komplikationer i det centrala nervsystemet rekommenderas bilddiagnostiska undersökningar. Typiska fynd i bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan i samband med neurologiska symtom vid preeklampsi är hjärnödem i de bakre delarna av CNS (PRES = posteriort reversibelt encefalopatisyndrom) och avvikande sammandragning av blodkärlen i hjärnan (reversibelt cerebralt vasokonstriktionssyndrom).
  • Vid svår preeklampsi ger frånvaro av symtom (huvudvärk, synrubbningar, bröstsmärta, andnöd), normalt SpO2 (> 93 %) och normala laboratorieprovsvar (Tromb, Krea, ALAT, LD) ett relativt negativt prognosvärde (i 80–90 % av fallen försämras inte preeklampsin) för bedömning av moderns komplikationer två dagar framåt «Pre-eklampsian laboratoriodiagnostiikka»9.
  • Den kliniska bilden kan vara atypisk framför allt när preeklampsi kompliceras av HELLP-syndrom. I differentialdiagnostiken bör sällsynta trombotiska mikroangiopatier eller övriga graviditetskomplikationer som orsakar liknande laboratoriefynd, såsom akut fettlever, beaktas «HELLP-oireyhtymän erotusdiagnostiikka: tromboottiset mikroangiopatiat (TMA)»11.
  • Vid behov bör man i differentialdiagnostiken av preeklampsi även beakta andra orsaker till förhöjt blodtryck eller proteinuri: njurartärstenos, hyperaldosteronism, riklig lakritskonsumtion, feokromocytom (attackvisa hypertensiva kriser), hyperkalcemi, tyreotoxikos, SLE och glomerulonefrit «Pre-eklampsian erotusdiagnostiikka»12.

Proteinanalyser av urinen

Tabell 5. Omvandlingstabell för omvandling av kvoten mellan U-AlbKre och U-ProKre till proteinuri i en dygnssamling av urin.
U-AlbKre (mg/mmol) i engångsprov av urin U-ProKre
(mg/mmol) i engångsprov av urin		 Proteinuri i en dygnssamling urin (g/dygn) Mer information
Under 8 1) «Waugh J, Hooper R, Lamb E ym. Spot protein-creatin...»61 Under 30 < 0,3
30 50 0,5
60 100 1,0 Möjligheten att upprepa U-AlbKre- och U-ProKre-värden i engångsprovet av urin försämras.
90 150 1,5
120 200 2,0
150 250 2,5
1) gränsvärdet oetablerad
Källa: Proteinuriomvandlare «Proteinuria-laskuri»1

Rekommendation 7. Alla som insjuknat i preeklampsi eller graviditetshypertoni ska erbjudas psykosocialt stöd «Pre-eklampsiaa tai kohonnutta raskaudenaikaista verenpainetta sairastavan naisen psykososiaalinen tukeminen»13.

  • Graviditetskomplikationer påverkar kvinnans upplevelse av graviditeten, förlossningen och moderskapet. Stressnivåerna kan vara förhöjda och eventuell sjukhusvistelse och separation från de närstående utgör en emotionell belastning för föderskan.
  • De viktigaste formerna för psykosocialt stöd är följande:
    • Tillhandahålla tillräcklig information.
    • Säkerställa att patienten har förstått informationen som getts.
    • Tillåta närvaro av maken eller partnern eller en stödperson och möjliggöra kontakterna med familj och vänner.
    • Alltid när detta är möjligt utse en egen barnmorska, skötare eller läkare.
    • Delaktiggöra patienten i beslutsfattandet.
    • Möjliggöra fysisk kontakt med barnet genast efter förlossningen och att undvika att skilja åt modern och den nyfödda.
    • Ge föräldrarna möjlighet att i förväg bekanta sig med intensivvårdsavdelningen för nyfödda, om man förmodar att den nyfödda kommer att behöva intensivvård.

Läkemedels- och vätskebehandling

Blodtrycksmediciner

Rekommendation 8. Påbörjande av blodtrycksmedicinering rekommenderas senast vid systoliskt blodtryck ≥ 150 mmHg eller diastoliskt blodtryck ≥ 100 mmHg i återkommande mätningar.

Rekommendation 9. Målet för blodtrycksmedicineringen är att sänka systoliska blodtrycket till < 150 mmHg och diastoliska blodtrycket till 80–100 mmHg, när situationen är okomplicerad.

Tabell 6. Exempel på blodtryckssänkande läkemedel och doseringen av dem i behandlingen av lindrig till måttligt förhöjt blodtryck under graviditet. Tabelldata har utformats baserat på bland annat källorna «Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG...»76 och «Lowe SA, Bowyer L, Lust K ym. SOMANZ guidelines fo...»77.
Läkemedel Läkemedelsgrupp Vanliga doser Iakttagelser
Labetalol alfa- och betablockerare 100–400 mg x 3/dygn
  • Rekommenderas inte till patienter med astma eller atrioventrikulärt block av grad II–III.
  • Hypoglykemi och låg hjärtfrekvens hos den nyfödda är möjliga.
Nifedipin kalciumkanalblockerare 10–30 mg x 2/dygn
(verkningstid 12 timmar)
  • Rekommenderas inte till patienter med aortastenos.
  • Preparatets verkningstid ska beaktas: 12 eller 24 timmar.
  • Kan ge ökad effekt av magnesiumsulfat (fysiologisk kalciumantagonist).
Metoprolol selektiv betablockerare 47,5–95 mg x 1/dygn
  • Rekommenderas inte till patienter med atrioventrikulärt block av grad II–III.
  • Försiktig dosering vid astma.
  • Hypoglykemi och bradykardi hos den nyfödda är möjliga.
Bisoprolol selektiv betablockerare 2,5–5 mg x 1(–2)/dygn
Amlodipin kalciumkanalblockerare 5–10 mg x 1/dygn
  • Rekommenderas inte till patienter med aortastenos.

Magnesiumsulfat

Rekommendation 10. Hos patienter med svår preeklampsi ska magnesiumsulfatinfusioner sättas in.

Rekommendation 11. Den primära behandlingen vid eklampsi är magnesiumsulfatinfusion. Den kan sättas in redan under akutvården.

Vätskebehandling

Rekommendation 12. Vid svår preeklampsi bör den intravenösa vätskebehandlingen riktas in på patientspecifika målvärden på grund av risken för lung- och hjärnödem «Pre-eklampsiapotilaan nestehoito»17.

Uppföljning av fostrets tillstånd vid tillväxthämning

Rekommendation 13. Vid tillväxthämning rekommenderas för övervakningen av fostrets tillstånd blodflödesmätningar och analyserande kardiotokografi «Synnytys sikiöindikaatioilla»18.

  • I samband med placentasvikt före graviditetsvecka 32+0 baseras övervakningen av fostrets tillstånd på undersökning av blodflödesprofilen i ductus venosus (DV) med hjälp av ultraljudsundersökning och på korttidsvariabiliteten i fostrets hjärtfrekvens (short-term variation, STV) med analyserande kardiotokografi (CTG). Se tabell «Indikationer för förlossning hos fostret...»7.
  • Användningen av analyserande CTG i övervakningen av fostrets tillstånd vid placentasvikt bygger på metodens objektivitet, särskilt under tidig graviditet, när tolkningen av konventionell CTG är särskilt problematisk (se «Synnytys sikiöindikaatioilla»18). Enligt en översikt där man bedömde barnets neurologiska utveckling i tvåårsåldern gav konventionell CTG-övervakning det sämsta resultatet «Ganzevoort W, Thornton JG, Marlow N ym. Comparativ...»88.
  • Navelsträngsartärens blodflödesprofil återspeglar antalet tertiära villi i placentan och återspeglar inte i sig fostrets tillstånd. För bedömning av fostrets tillstånd är blodflödesprofilen för ductus venosus användbar.
  • Studierna tar inte ställning till hur frekvent fosterövervakning ska utföras. Enligt uppskattningar är risken för daglig avvikande STV eller övriga förändringar i kurvor cirka 4–7 % före graviditetsvecka 32+0, och baserat på detta skulle en daglig övervakning säkerställa det mest optimala resultatet.
  • Ju svårare placentasvikten är, desto frekventare borde övervakningen vara. Vid negativt diastoliskt flöde i navelsträngsartären bör fostrets tillstånd kontrolleras dagligen.

Förlossningstidpunkt och förlossning

Tabell 7. Indikationer för förlossning hos fostret
Variabel Fynd Graviditetsvecka
AUmb REDV > 32+0
AEDV > 34+0
DV A-våg vid baslinje eller återflöde Alla veckor
aKTG
STV		 < 2,6 ms 26+0–28+6
< 3,0 ms 29+0–31+6
AUmb = arteria umbilicalis
REDV = reversed end-diastolic velocity
AEDV = absent end-diastolic velocity
DV = ductus venosus
STV = short term variation
ms = millisekund

På sjukhuset efter förlossningen

Rekommendation 14. Övervakning av blodtrycket och hjärtfrekvensen rekommenderas hos alla patienter med preeklampsi efter förlossningen under vistelsen på bäddavdelningen «Synnytyksen jälkeinen sairastavuus ja sen ehkäiseminen»19.

  • Hos kvinnor som insjuknar i preeklampsi ska behandlingen med samma blodtryckssänkande läkemedel som användes under graviditeten fortsättas efter förlossningen. Övervakning av blodtryck och hjärtfrekvens rekommenderas fortsättas under hela avdelningsvistelsen.
    • Avslutandet av läkemedlen bör inte påskyndas. Den fysiologiska blodtrycksstegringen sker mellan 3 och 6 dagar efter förlossningen.
    • Läkemedelsdosen kan minskas när blodtrycket håller sig på nivån ≤ 130/85 mmHg.
    • Om tidigare blodtrycksmedicinering inte finns, rekommenderas insättning av dessa när blodtrycket är ≥ 150/100 mmHg i återkommande mätningar «Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomal...»74.
  • Om föderskans blodtryck är ≥ 160/110 mmHg, hennes tillstånd är instabilt eller om hon har svår preeklampsi, rekommenderas en mer omfattande övervakning av de fysiologiska parametrarna (t.ex. MEOWS «Lewis G (toim.) Saving Mothers’ Lives: Reviewing M...»91, «Singh S, McGlennan A, England A ym. A validation s...»92) och uppföljning av laboratorieprover.
  • Vid utskrivning ska patienten med preeklampsi vara symtomfri, avvikelserna i laboratorieproven bör vara på väg mot normala värden och blodtrycket ska ligga på < 150/100 mmHg med eller utan blodtrycksmedicinering.
  • Vid graviditetshypertoni rekommenderas dagliga blodtryckskontroller under några dygn.
    • Vid behov ska blodtrycksmedicineringen som påbörjades före förlossningen fortsätta. Dosen minskas när blodtrycket är ≤ 130/85 mmHg.
  • Vid kronisk hypertoni rekommenderas dagliga blodtryckskontroller under några dygn efter förlossningen.
    • Vid behov kan man byta tillbaka till de blodtryckssänkande läkemedel som användes före graviditeten, men med beaktande av preparatens säkerhet vid amning.
    • Angiotensinreceptorblockerare, tiazider eller tiazidliknande diuretika rekommenderas inte under amning.
    • Av ACE-hämmarna rekommenderas enalapril eftersom den kan tas en gång om dagen.
  • Blodtrycksmålet efter förlossningen är minst < 140/90 mmHg (< 135/85 mmHg hemma) «NICE guideline 2019. Hypertension in pregnancy: di...»85. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kohonnut verenpaine «Kohonnut verenpaine»2 (på finska), «Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomal...»74; Högt blodtryck «Högt blodtryck»3 (på svenska).

Rekommendation 15. Effekterna av moderns hypertoni och antihypertensiv behandling på det nyfödda barnets hälsa bör beaktas.

Rekommendation 16. När graviditeten har komplicerats av förhöjt blodtryck eller preeklampsi, förekommer det mera problem med amningen än efter en normal graviditet. Problem med amningen kan bero på babyns prematuritet eller fördröjning av amningsstarten. Amningen ska därför stödas individuellt och intensifierat «Pre-eklampsiaa tai kohonnutta raskaudenaikaista verenpainetta sairastavan äidin imetyksen tukeminen»20.

Uppföljning efter förlossningen

Rekommendation 17. Vid efterkontrollen mäts blodtrycket och proteinerna i urin. Utöver detta bör man tillhandahålla information om riskerna med framtida graviditeter och handledning i övervakningen av det egna hälsotillståndet «Äidin raskauden jälkeinen seuranta kohonneen raskaudenaikaisen verenpaineen ja pre-eklampsian jälkeen»21, «Pre-eklampsiaa tai kohonnutta raskaudenaikaista verenpainetta sairastaneen naisen jälkitarkastukseen liittyvät erityispiirteet»22.

  • Vårdpersonen som genomför efterkontrollen och bedömer behovet av fortsatta undersökningar bör ha tillräckliga kunskaper om graviditetsförloppet. Hen måste också kunna bedöma behovet av fortsatta undersökningar.
  • Proteinhalten i urin och blodtrycket borde normaliseras hos patienter med graviditetshypertoni eller preeklampsi inom 6–12 veckor efter förlossningen. Om blodtrycket är förhöjt (> 140/90 mmHg) ska patienten uppmanas till egenkontroll av blodtrycket, ges handledning med levnadsvanor för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och hänvisas till regelbundna långtidskontroller inom primärvården. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Kohonnut verenpaine «Kohonnut verenpaine»2 (på finska), «Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomal...»74; Högt blodtryck «Högt blodtryck»3 (på svenska).
  • För kvinnor som har fött barn och som har högt blodtryck rekommenderas en kost i enlighet med God medicinsk praxis-rekommendationen Kohonnut verenpaine; Högt blodtryck «Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomal...»74. Också i behandlingen av dyslipidemier ingår alltid behandling med ändring av levnadsvanor i enlighet med God medicinsk praxis-rekommendationen (se God medicinsk praxis-rekommendationen Dyslipidemiat «Dyslipidemiat»9 (på finska); Dyslipidemier «Dyslipidemier»10 (på svenska)).
  • Hos kvinnor med övervikt eller fetma är viktkontrollen efter graviditeten viktig med tanke på risken för senare metabola sjukdomar (metabolt syndrom) och eventuella kommande graviditeter «Kawakita T, Downs SK, Franco S ym. Interpregnancy ...»98, «Tabet M, Banna S, Luong L ym. Pregnancy Outcomes a...»99.
  • I behandlingen av eventuell fetma följs God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»11 (på finska), «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito...»100; Fetma (barn, ungdomar och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»12 (på svenska).
  • Om blodtrycket är normalt vid efterkontrollen, rekommenderas årliga blodtryckskontroller «Giorgione V, Ridder A, Kalafat E ym. Incidence of ...»101.
  • Uteslutande av fosfolipidantikroppssyndrom (återkommande förhöjda nivåer av fosfolipidantikroppar under uppföljning med 12 veckors mellanrum) rekommenderas i följande fall:
    • Tidigt debuterande preeklampsi (förlossning före graviditetsvecka 34+0), svår tillväxthämning hos fostret (< -2 SD), HELLP eller enbart trombocytopeni (B-Tromb < 80 x 109).
    • Återkommande tidiga missfall, intrauterin fosterdöd i andra eller tredje trimestern och placentainfarkt.
    • För att upptäcka eller utesluta fosfolipidantikroppssyndrom ska antikroppar mot lupus antikoagulans, beta2-glykoprotein 1 och kardiolipin bestämmas
  • Indikationerna för undersökning som konstateras i samband med efterkontrollen presenteras i tabell «Indikationer för undersökning i samband med efterkontrollen...»8.
Tabell 8. Indikationer för undersökning i samband med efterkontrollen
Fosfolipidantikroppsanalys och, enligt uppvägande, konsultation av inremedicinska eller hematologiska polikliniken för att utesluta antifosfolipidsyndrom*:
  • Tidigt debuterande preeklampsi (förlossning före graviditetsvecka 34+0) eller svår tillväxthämning hos fostret (< -2 SD), HELLP eller enbart trombocytopeni (B-Tromb < 80 x 109/liter).
  • Upprepade missfall under tidig graviditet.
  • Intrauterin fosterdöd (fetus mortus) och placentainfarkt under andra eller tredje trimestern.
Remiss till inremedicinska eller endokrinologiska polikliniken för att utesluta sekundär hypertoni:
  • Blodtrycket är fortsatt högt (140–160/90–100 mmHg), med kraftigt höjda värden (> 170/110 mmHg) vid enstaka tillfällen.
  • Symtomgivande hypertensiva kriser förekommer (jourremiss).
  • Utöver hypertonin även hypokalemi, hyperkalcemi, takykardi och svettningar.
Remiss till inremedicinska eller nefrologiska polikliniken för att utesluta nefropati:
  • Proteinuri kvarstår efter graviditeten med preeklampsi eller patienten har hematuri.
HELLP = hemolys, förhöjda transaminasnivåer och låga trombocytvärden
gv = graviditetsvecka
SD = standardavvikelse
*Det första provet kan tas på BB-avdelningen
Tabell 9. Risk för hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor med graviditetshypertoni eller preeklampsi
Risk för senare hjärt- och kärlsjukdom Alla hypertensiva tillstånd under graviditet Preeklampsi Graviditetshypertoni Kronisk hypertoni
Kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller blodcirkulationsstörning i hjärnan Förhöjd risk (ca 2-faldig) Förhöjd risk (ca 1,5–3-faldig) Förhöjd risk (ca 1,5–3-faldig) Förhöjd risk (ca 1,7-faldig)
Mortalitet i hjärt- och kärlsjukdomar Förhöjd risk (ca 2-faldig) Förhöjd risk (ca 2-faldig) Uppgift saknas Uppgift saknas
Störning i hjärnans blodcirkulation Förhöjd risk (ca 1,5-faldig) Förhöjd risk (ca 2–3-faldig) Risken kan vara förhöjd Förhöjd risk (ca 1,8-faldig)
Hypertension Förhöjd risk (ca 2–4-faldig) Förhöjd risk (ca 2–5-faldig) Förhöjd risk (ca 2–4-faldig) -
Ursprunglig tabell, källa: «NICE guideline 2019. Hypertension in pregnancy: di...»85. Tillstånd att använda tabellen har erhållits.

Moderns och barnets hälsa senare i livet

Rekommendation 18. Graviditetshypertoni ska beaktas i handledningen av levnadsvanorna och vid bedömning av den framtida risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Bild 3.

Risk för ADHD, autismspektrumtillstånd och schizofreni hos barn till mödrar med graviditetshypertoni.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening

För mer information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Raskaudenaikainen kohonnut verenpaine ja pre-eklampsia»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Hanna Schalin

Litteratur

Graviditetshypertoni och preeklampsi. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Gynekologförening. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»4

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Duley L. The global impact of pre-eclampsia and eclampsia. Semin Perinatol 2009;33:130-7 «PMID: 19464502»PubMed
  2. Jaatinen N, Ekholm E. Eclampsia in Finland; 2006 to 2010. Acta Obstet Gynecol Scand 2016;95:787-92 «PMID: 26919049»PubMed
  3. Roberts JM, Hubel CA. The two stage model of preeclampsia: variations on the theme. Placenta 2009;30 Suppl A:S32-7 «PMID: 19070896»PubMed
  4. Cnattingius S, Reilly M, Pawitan Y ym. Maternal and fetal genetic factors account for most of familial aggregation of preeclampsia: a population-based Swedish cohort study. Am J Med Genet A 2004;130A:365-71 «PMID: 15384082»PubMed
  5. Laivuori H, Lahermo P, Ollikainen V ym. Susceptibility loci for preeclampsia on chromosomes 2p25 and 9p13 in Finnish families. Am J Hum Genet 2003;72:168-77 «PMID: 12474145»PubMed
  6. Duckitt K, Harrington D. Risk factors for pre-eclampsia at antenatal booking: systematic review of controlled studies. BMJ 2005;330:565 «PMID: 15743856»PubMed
  7. Bartsch E, Medcalf KE, Park AL ym. Clinical risk factors for pre-eclampsia determined in early pregnancy: systematic review and meta-analysis of large cohort studies. BMJ 2016;353:i1753 «PMID: 27094586»PubMed
  8. Johnson S, Liu B, Kalafat E ym. Maternal and Perinatal Outcomes of White Coat Hypertension During Pregnancy: A Systematic Review and Meta-Analysis. Hypertension 2020;76:157-166 «PMID: 32450741»PubMed
  9. Storgaard M, Loft A, Bergh C ym. Obstetric and neonatal complications in pregnancies conceived after oocyte donation: a systematic review and meta-analysis. BJOG 2017;124:561-572 «PMID: 27592694»PubMed
  10. Al-Rubaie Z, Askie LM, Ray JG ym. The performance of risk prediction models for pre-eclampsia using routinely collected maternal characteristics and comparison with models that include specialised tests and with clinical guideline decision rules: a systematic review. BJOG 2016;123:1441-52 «PMID: 27225348»PubMed
  11. Henderson JT, Thompson JH, Burda BU, Cantor A, Beil T, Whitlock EP. Screening for Preeclampsia: A Systematic Evidence Review for the U.S. Preventive Services Task Force. Evidence Synthesis No. 148. AHRQ Publication No. 14-05211-EF-1. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality 2017 «PMID: 28813128»PubMed
  12. O'Gorman N, Wright D, Poon LC ym. Multicenter screening for pre-eclampsia by maternal factors and biomarkers at 11-13 weeks' gestation: comparison with NICE guidelines and ACOG recommendations. Ultrasound Obstet Gynecol 2017;49:756-760 «PMID: 28295782»PubMed
  13. Tan MY, Wright D, Syngelaki A ym. Comparison of diagnostic accuracy of early screening for pre-eclampsia by NICE guidelines and a method combining maternal factors and biomarkers: results of SPREE. Ultrasound Obstet Gynecol 2018;51:743-750 «PMID: 29536574»PubMed
  14. Sovio U, Smith G. Evaluation of a simple risk score to predict preterm pre-eclampsia using maternal characteristics: a prospective cohort study. BJOG 2019;126:963-970 «PMID: 30801934»PubMed
  15. Sandström A, Snowden JM, Höijer J ym. Clinical risk assessment in early pregnancy for preeclampsia in nulliparous women: A population based cohort study. PLoS One 2019;14:e0225716 «PMID: 31774875»PubMed
  16. Rolnik DL, Wright D, Poon LC ym. Aspirin versus Placebo in Pregnancies at High Risk for Preterm Preeclampsia. N Engl J Med 2017;377:613-622 «PMID: 28657417»PubMed
  17. Duley L, Meher S, Hunter KE ym. Antiplatelet agents for preventing pre-eclampsia and its complications. Cochrane Database Syst Rev 2019;2019: «PMID: 31684684»PubMed
  18. Ayala DE, Ucieda R, Hermida RC. Chronotherapy with low-dose aspirin for prevention of complications in pregnancy. Chronobiol Int 2013;30:260-79 «PMID: 23004922»PubMed
  19. Roberge S, Nicolaides K, Demers S ym. The role of aspirin dose on the prevention of preeclampsia and fetal growth restriction: systematic review and meta-analysis. Am J Obstet Gynecol 2017;216:110-120.e6 «PMID: 27640943»PubMed
  20. Hoffman MK, Goudar SS, Kodkany BS ym. Low-dose aspirin for the prevention of preterm delivery in nulliparous women with a singleton pregnancy (ASPIRIN): a randomised, double-blind, placebo-controlled trial. Lancet 2020;395:285-293 «PMID: 31982074»PubMed
  21. Bramham K, Parnell B, Nelson-Piercy C ym. Chronic hypertension and pregnancy outcomes: systematic review and meta-analysis. BMJ 2014;348:g2301 «PMID: 24735917»PubMed
  22. Lisonkova S, Joseph KS. Incidence of preeclampsia: risk factors and outcomes associated with early- versus late-onset disease. Am J Obstet Gynecol 2013;209:544.e1-544.e12 «PMID: 23973398»PubMed
  23. Heilmann L, Schorsch M, Hahn T ym. Antiphospholipid syndrome and pre-eclampsia. Semin Thromb Hemost 2011;37:141-5 «PMID: 21370215»PubMed
  24. Hui D, Hladunewich MA. Chronic Kidney Disease and Pregnancy. Obstet Gynecol 2019;133:1182-1194 «PMID: 31135733»PubMed
  25. Zhang JJ, Ma XX, Hao L ym. A Systematic Review and Meta-Analysis of Outcomes of Pregnancy in CKD and CKD Outcomes in Pregnancy. Clin J Am Soc Nephrol 2015;10:1964-78 «PMID: 26487769»PubMed
  26. Ekbom P, Damm P, Feldt-Rasmussen B ym. Pregnancy outcome in type 1 diabetic women with microalbuminuria. Diabetes Care 2001;24:1739-44 «PMID: 11574435»PubMed
  27. Vestgaard M. Hypertensive disorders in pregnant women with pre-existing diabetes - exploring the impact of home blood pressure, anti-hypertensive treatment and vitamin D. Thesis 2020 «https://research.regionh.dk/rigshospitalet/en/publications/hypertensive-disorders-in-pregnant-women-with-preexisting-diabetes--exploring-the-impact-of-home-blood-pressure-antihypertensive-treatment-and-vitamin-d(38244179-023c-4676-a531-4084462935eb).html»5.
  28. Mostello D, Kallogjeri D, Tungsiripat R ym. Recurrence of preeclampsia: effects of gestational age at delivery of the first pregnancy, body mass index, paternity, and interval between births. Am J Obstet Gynecol 2008;199:55.e1-7 «PMID: 18280450»PubMed
  29. Wikström AK, Stephansson O, Cnattingius S. Previous preeclampsia and risks of adverse outcomes in subsequent nonpreeclamptic pregnancies. Am J Obstet Gynecol 2011;204:148.e1-6 «PMID: 21055722»PubMed
  30. Ness RB, Sibai BM. Shared and disparate components of the pathophysiologies of fetal growth restriction and preeclampsia. Am J Obstet Gynecol 2006;195:40-9 «PMID: 16813742»PubMed
  31. Staff AC, Benton SJ, von Dadelszen P ym. Redefining preeclampsia using placenta-derived biomarkers. Hypertension 2013;61:932-42 «PMID: 23460278»PubMed
  32. Bujold E, Roberge S, Nicolaides KH. Low-dose aspirin for prevention of adverse outcomes related to abnormal placentation. Prenat Diagn 2014;34:642-8 «PMID: 24799357»PubMed
  33. Lie RT, Rasmussen S, Brunborg H ym. Fetal and maternal contributions to risk of pre-eclampsia: population based study. BMJ 1998;316:1343-7 «PMID: 9563982»PubMed
  34. Luo ZC, An N, Xu HR ym. The effects and mechanisms of primiparity on the risk of pre-eclampsia: a systematic review. Paediatr Perinat Epidemiol 2007;21 Suppl 1:36-45 «PMID: 17593196»PubMed
  35. Mbah AK, Kornosky JL, Kristensen S ym. Super-obesity and risk for early and late pre-eclampsia. BJOG 2010;117:997-1004 «PMID: 20482533»PubMed
  36. Young OM, Twedt R, Catov JM. Pre-pregnancy maternal obesity and the risk of preterm preeclampsia in the American primigravida. Obesity (Silver Spring) 2016;24:1226-9 «PMID: 26865510»PubMed
  37. Skjaerven R, Vatten LJ, Wilcox AJ ym. Recurrence of pre-eclampsia across generations: exploring fetal and maternal genetic components in a population based cohort. BMJ 2005;331:877 «PMID: 16169871»PubMed
  38. Serrano NC, Quintero-Lesmes DC, Dudbridge F ym. Family history of pre-eclampsia and cardiovascular disease as risk factors for pre-eclampsia: the GenPE case-control study. Hypertens Pregnancy 2020;39:56-63 «PMID: 31910697»PubMed
  39. Trogstad LI, Eskild A, Magnus P ym. Changing paternity and time since last pregnancy; the impact on pre-eclampsia risk. A study of 547 238 women with and without previous pre-eclampsia. Int J Epidemiol 2001;30:1317-22 «PMID: 11821338»PubMed
  40. Laine K, Murzakanova G, Sole KB ym. Prevalence and risk of pre-eclampsia and gestational hypertension in twin pregnancies: a population-based register study. BMJ Open 2019;9:e029908 «PMID: 31278106»PubMed
  41. Smith GC, Stenhouse EJ, Crossley JA ym. Early pregnancy levels of pregnancy-associated plasma protein a and the risk of intrauterine growth restriction, premature birth, preeclampsia, and stillbirth. J Clin Endocrinol Metab 2002;87:1762-7 «PMID: 11932314»PubMed
  42. Dugoff L, Hobbins JC, Malone FD ym. First-trimester maternal serum PAPP-A and free-beta subunit human chorionic gonadotropin concentrations and nuchal translucency are associated with obstetric complications: a population-based screening study (the FASTER Trial). Am J Obstet Gynecol 2004;191:1446-51 «PMID: 15507981»PubMed
  43. Hofmeyr GJ, Lawrie TA, Atallah ÁN ym. Calcium supplementation during pregnancy for preventing hypertensive disorders and related problems. Cochrane Database Syst Rev 2018;10:CD001059 «PMID: 30277579»PubMed
  44. THL. Artikkeli Raskaus- ja imetysaika «https://thl.fi/fi/web/elintavat-ja-ravitsemus/ravitsemus/ravitsemussuositukset/raskaus-ja-imetysaika»1.
  45. Salam RA, Zuberi NF, Bhutta ZA. Pyridoxine (vitamin B6) supplementation during pregnancy or labour for maternal and neonatal outcomes. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD000179 «PMID: 26039815»PubMed
  46. Rumbold A, Ota E, Nagata C ym. Vitamin C supplementation in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD004072 «PMID: 26415762»PubMed
  47. Palacios C, Trak-Fellermeier MA, Martinez RX ym. Regimens of vitamin D supplementation for women during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2019;10:CD013446 «PMID: 31581312»PubMed
  48. Rumbold A, Ota E, Hori H ym. Vitamin E supplementation in pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2015;:CD004069 «PMID: 26343254»PubMed
  49. van der Tuuk K, Koopmans CM, Groen H ym. Prediction of progression to a high risk situation in women with gestational hypertension or mild pre-eclampsia at term. Aust N Z J Obstet Gynaecol 2011;51:339-46 «PMID: 21806572»PubMed
  50. Koopmans CM, Zwart JJ, Groen H ym. Risk indicators for eclampsia in gestational hypertension or mild preeclampsia at term. Hypertens Pregnancy 2011;30:433-46 «PMID: 20822426»PubMed
  51. Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive drug therapy for mild to moderate hypertension during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2018;10:CD002252 «PMID: 30277556»PubMed
  52. Magee LA, von Dadelszen P. State-of-the-Art Diagnosis and Treatment of Hypertension in Pregnancy. Mayo Clin Proc 2018;93:1664-1677 «PMID: 30392546»PubMed
  53. Folk DM. Hypertensive Disorders of Pregnancy: Overview and Current Recommendations. J Midwifery Womens Health 2018;63:289-300 «PMID: 29764001»PubMed
  54. Jim B, Sharma S, Kebede T ym. Hypertension in pregnancy: a comprehensive update. Cardiol Rev 2010;18:178-89 «PMID: 20539101»PubMed «PMID: 20539101»PubMed
  55. Saudan P, Brown MA, Buddle ML ym. Does gestational hypertension become pre-eclampsia? Br J Obstet Gynaecol 1998;105:1177-84 «PMID: 9853766»PubMed
  56. Brown MA, Mangos G, Davis G ym. The natural history of white coat hypertension during pregnancy. BJOG 2005;112:601-6 «PMID: 15842284»PubMed «PMID: 15842284»PubMed
  57. Fishel Bartal M, Lindheimer MD, Sibai BM. Proteinuria during pregnancy: definition, pathophysiology, methodology, and clinical significance. Am J Obstet Gynecol 2020;: «PMID: 32882208»PubMed
  58. McCowan LM, Buist RG, North RA ym. Perinatal morbidity in chronic hypertension. Br J Obstet Gynaecol 1996;103:123-9 «PMID: 8616127»PubMed
  59. Sibai BM, Anderson GD. Pregnancy outcome of intensive therapy in severe hypertension in first trimester. Obstet Gynecol 1986;67:517-22 «PMID: 3960423»PubMed
  60. Brown MA, Magee LA, Kenny LC ym. The hypertensive disorders of pregnancy: ISSHP classification, diagnosis & management recommendations for international practice. Pregnancy Hypertens 2018;13:291-310 «PMID: 29803330»PubMed
  61. Waugh J, Hooper R, Lamb E ym. Spot protein-creatinine ratio and spot albumin-creatinine ratio in the assessment of pre-eclampsia: a diagnostic accuracy study with decision-analytic model-based economic evaluation and acceptability analysis. Health Technol Assess 2017;21:1-90 «PMID: 29064366»PubMed
  62. Morris RK, Riley RD, Doug M ym. Diagnostic accuracy of spot urinary protein and albumin to creatinine ratios for detection of significant proteinuria or adverse pregnancy outcome in patients with suspected pre-eclampsia: systematic review and meta-analysis. BMJ 2012;345:e4342 «PMID: 22777026»PubMed
  63. Verdonk K, Niemeijer IC, Hop WC ym. Variation of urinary protein to creatinine ratio during the day in women with suspected pre-eclampsia. BJOG 2014;121:1660-5 «PMID: 24762212»PubMed
  64. Wikström AK, Wikström J, Larsson A ym. Random albumin/creatinine ratio for quantification of proteinuria in manifest pre-eclampsia. BJOG 2006;113:930-4 «PMID: 16827832»PubMed
  65. Cade TJ, Gilbert SA, Polyakov A ym. The accuracy of spot urinary protein-to-creatinine ratio in confirming proteinuria in pre-eclampsia. Aust N Z J Obstet Gynaecol 2012;52:179-82 «PMID: 22335428»PubMed
  66. Pasternak Y, Lifshitz D, Shulman Y ym. Diagnostic accuracy of random urinary protein-to-creatinine ratio for proteinuria in patients with suspected pre-eclampsia. Arch Gynecol Obstet 2021;304:109-115 «PMID: 33386413»PubMed
  67. Thangaratinam S, Coomarasamy A, O'Mahony F ym. Estimation of proteinuria as a predictor of complications of pre-eclampsia: a systematic review. BMC Med 2009;7:10 «PMID: 19317889»PubMed
  68. Morikawa M, Mayama M, Saito Y ym. Severe proteinuria as a parameter of worse perinatal/neonatal outcomes in women with preeclampsia. Pregnancy Hypertens 2020;19:119-126 «PMID: 31972468»PubMed
  69. Martell-Claros N, Abad-Cardiel M, García-Donaire J ym. Hypoalbuminemia as a risk factor of preeclampsia- eclampsia in high risk pregnancy. J Hypertens 2019;37:e240
  70. Brown MA, Buddle ML. Hypertension in pregnancy: maternal and fetal outcomes according to laboratory and clinical features. Med J Aust 1996;165:360-5 «PMID: 8890841»PubMed
  71. De Castro I, Easterling TR, Bansal N ym. Nephrotic syndrome in pregnancy poses risks with both maternal and fetal complications. Kidney Int 2017;91:1464-1472 «PMID: 28233609»PubMed
  72. Seong WJ, Chong GO, Hong DG ym. Clinical significance of serum albumin level in pregnancy-related hypertension. J Obstet Gynaecol Res 2010;36:1165-73 «PMID: 21040199»PubMed
  73. von Dadelszen P, Ornstein MP, Bull SB ym. Fall in mean arterial pressure and fetal growth restriction in pregnancy hypertension: a meta-analysis. Lancet 2000;355:87-92 «PMID: 10675164»PubMed
  74. Kohonnut verenpaine. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Verenpaineyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  75. Magee LA, Duley L. Oral beta-blockers for mild to moderate hypertension during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD002863 «PMID: 12917933»PubMed
  76. Svensk förening för Obstetrik och Gynekologi (SFOG). Svenska riktlinjer preeklampsi 2019 «https://www.sfog.se/start/raadriktlinjer/sfog-riktlinjer/»6.
  77. Lowe SA, Bowyer L, Lust K ym. SOMANZ guidelines for the management of hypertensive disorders of pregnancy 2014. Aust N Z J Obstet Gynaecol 2015;55:e1-29 «PMID: 26412014»PubMed
  78. Duley L, Gülmezoglu AM, Henderson-Smart DJ ym. Magnesium sulphate and other anticonvulsants for women with pre-eclampsia. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD000025 «PMID: 21069663»PubMed
  79. Graham NM, Gimovsky AC, Roman A ym. Blood loss at cesarean delivery in women on magnesium sulfate for preeclampsia. J Matern Fetal Neonatal Med 2016;29:1817-21 «PMID: 26135780»PubMed
  80. Duley L, Henderson-Smart DJ, Walker GJ ym. Magnesium sulphate versus diazepam for eclampsia. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD000127 «PMID: 21154341»PubMed
  81. Crozier TM, Wallace EM, Parkin WG. Haemodynamic assessment in pregnancy and pre-eclampsia: A Guytonian approach. Pregnancy Hypertens 2015;5:177-81 «PMID: 25943641»PubMed
  82. de Haas S, Ghossein-Doha C, van Kuijk SM ym. Physiological adaptation of maternal plasma volume during pregnancy: a systematic review and meta-analysis. Ultrasound Obstet Gynecol 2017;49:177-187 «PMID: 28169502»PubMed «PMID: 28169502»PubMed
  83. Xodo S, Cecchini F, Celante L ym. Preeclampsia and low sodium: A retrospective cohort analysis and literature review. Pregnancy Hypertens 2021;23:169-173 «PMID: 33421847»PubMed
  84. Olesen C, de Vries CS, Thrane N ym. Effect of diuretics on fetal growth: A drug effect or confounding by indication? Pooled Danish and Scottish cohort data. Br J Clin Pharmacol 2001;51:153-7 «PMID: 11259987»PubMed
  85. NICE guideline 2019. Hypertension in pregnancy: diagnosis and management «http://www.nice.org.uk/guidance/ng133»7.
  86. Veena P, Perivela L, Raghavan SS. Furosemide in postpartum management of severe preeclampsia: A randomized controlled trial. Hypertens Pregnancy 2017;36:84-89 «PMID: 27835048»PubMed
  87. Al-Balas M, Bozzo P, Einarson A. Use of diuretics during pregnancy. Can Fam Physician 2009;55:44-5 «PMID: 19155365»PubMed
  88. Ganzevoort W, Thornton JG, Marlow N ym. Comparative analysis of 2-year outcomes in GRIT and TRUFFLE trials. Ultrasound Obstet Gynecol 2020;55:68-74 «PMID: 31125465»PubMed
  89. Ennenaikainen synnytys. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Gynekologiyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  90. Ahonen J. Pre-eklampsia ja HELLP: pre-eklampsiapotilaan anestesia ja analgesia. Kirjassa: Anestesiologia, teho-, ensi- ja kivun hoito, toim. Klaus Olkkola, Kai Kiviluoma, Teijo Saari, Minna Tallgren, Ari Uusaro, Arvi Yli-Hankala. 4., uudistettu painos 2021.
  91. Lewis G (toim.) Saving Mothers’ Lives: Reviewing Maternal Deaths to Make Motherhood Safer 2003–2005. The Seventh Confidential Enquiry into Maternal Deaths in the United Kingdom. London: CEMACH, 2007 «https://www.oaa-anaes.ac.uk/assets/_managed/editor/File/Reports/2003-2005_saving_mothers_full_report.pdf»8.
  92. Singh S, McGlennan A, England A ym. A validation study of the CEMACH recommended modified early obstetric warning system (MEOWS). Anaesthesia 2012;67:12-8 «PMID: 22066604»PubMed
  93. Clark SM, Dunn HE, Hankins GD. A review of oral labetalol and nifedipine in mild to moderate hypertension in pregnancy. Semin Perinatol 2015;39:548-55 «PMID: 26344738»PubMed
  94. Bateman BT, Patorno E, Desai RJ ym. Late Pregnancy ß Blocker Exposure and Risks of Neonatal Hypoglycemia and Bradycardia. Pediatrics 2016;138: «PMID: 27577580»PubMed
  95. Meidahl Petersen K, Jimenez-Solem E, Andersen JT ym. ß-Blocker treatment during pregnancy and adverse pregnancy outcomes: a nationwide population-based cohort study. BMJ Open 2012;2: «PMID: 22815467»PubMed
  96. Raskausdiabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Diabetesliiton lääkärineuvoston ja Suomen Gynekologiyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2013. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  97. Marins LR, Anizelli LB, Romanowski MD ym. How does preeclampsia affect neonates? Highlights in the disease's immunity. J Matern Fetal Neonatal Med 2019;32:1205-1212 «PMID: 29113524»PubMed
  98. Kawakita T, Downs SK, Franco S ym. Interpregnancy body mass index change and risk of hypertensive disorders in pregnancy. J Matern Fetal Neonatal Med 2020;:1-6 «PMID: 32928011»PubMed
  99. Tabet M, Banna S, Luong L ym. Pregnancy Outcomes after Preeclampsia: The Effects of Interpregnancy Weight Change. Am J Perinatol 2020;: «PMID: 32521560»PubMed
  100. Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  101. Giorgione V, Ridder A, Kalafat E ym. Incidence of postpartum hypertension within 2 years of a pregnancy complicated by pre-eclampsia: a systematic review and meta-analysis. BJOG 2021;128:495-503 «PMID: 32981216»PubMed
  102. Gamble DT, Brikinns B, Myint PK ym. Hypertensive Disorders of Pregnancy and Subsequent Cardiovascular Disease: Current National and International Guidelines and the Need for Future Research. Front Cardiovasc Med 2019;6:55 «PMID: 31157237»PubMed
  103. van Oostwaard MF, Langenveld J, Schuit E ym. Recurrence of hypertensive disorders of pregnancy: an individual patient data metaanalysis. Am J Obstet Gynecol 2015;212:624.e1-17 «PMID: 25582098»PubMed
  104. Bellamy L, Casas JP, Hingorani AD ym. Pre-eclampsia and risk of cardiovascular disease and cancer in later life: systematic review and meta-analysis. BMJ 2007;335:974 «PMID: 17975258»PubMed
  105. Brown MC, Best KE, Pearce MS ym. Cardiovascular disease risk in women with pre-eclampsia: systematic review and meta-analysis. Eur J Epidemiol 2013;28:1-19 «PMID: 23397514»PubMed
  106. Wu P, Haththotuwa R, Kwok CS ym. Preeclampsia and Future Cardiovascular Health: A Systematic Review and Meta-Analysis. Circ Cardiovasc Qual Outcomes 2017;10: «PMID: 28228456»PubMed
  107. Mongraw-Chaffin ML, Cirillo PM, Cohn BA. Preeclampsia and cardiovascular disease death: prospective evidence from the child health and development studies cohort. Hypertension 2010;56:166-71 «PMID: 20516394»PubMed
  108. Giguère Y, Charland M, Thériault S ym. Linking preeclampsia and cardiovascular disease later in life. Clin Chem Lab Med 2012;50:985-93 «PMID: 22107134»PubMed
  109. Brouwers L, van der Meiden-van Roest AJ, Savelkoul C ym. Recurrence of pre-eclampsia and the risk of future hypertension and cardiovascular disease: a systematic review and meta-analysis. BJOG 2018;125:1642-1654 «PMID: 29978553»PubMed
  110. Hermes W, Ket JC, van Pampus MG ym. Biochemical cardiovascular risk factors after hypertensive pregnancy disorders: a systematic review and meta-analysis. Obstet Gynecol Surv 2012;67:793-809 «PMID: 23233052»PubMed
  111. Appel LJ, Moore TJ, Obarzanek E ym. A clinical trial of the effects of dietary patterns on blood pressure. DASH Collaborative Research Group. N Engl J Med 1997;336:1117-24 «PMID: 9099655»PubMed
  112. Kajantie E, Eriksson JG, Osmond C ym. Pre-eclampsia is associated with increased risk of stroke in the adult offspring: the Helsinki birth cohort study. Stroke 2009;40:1176-80 «PMID: 19265049»PubMed
  113. Lyall K, Croen L, Daniels J ym. The Changing Epidemiology of Autism Spectrum Disorders. Annu Rev Public Health 2017;38:81-102 «PMID: 28068486»PubMed
  114. ADHD (aktiivisuuden ja tarkkaavuuden häiriö). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lastenneurologisen yhdistys ry:n, Suomen Lastenpsykiatriyhdistyksen ja Suomen Nuorisopsykiatrisen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2019. Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  115. Perälä J, Suvisaari J, Saarni SI ym. Lifetime prevalence of psychotic and bipolar I disorders in a general population. Arch Gen Psychiatry 2007;64:19-28 «PMID: 17199051»PubMed
Artikelns ID: gvr00094 (050.128)
© 2025 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Magnesiumsulfaatti eklampsian ehkäisyssä pre-eklampsiassa

Magnesiumsulfaatti ehkäisee eklampsiaa pre-eklampsiaa sairastavilla potilailla.

A

Mini-ASA pre-eklampsian ja sen komplikaatioiden ehkäisyssä

Raskaudenaikainen mini-ASAn käyttö vähentää pre-eklampsiaa, ennenaikaisia synnytyksiä, sikiö- ja neonataalikuolleisuutta sekä sikiön kasvuhäiriöitä niillä naisilla, joilla on pre-eklampsian riskitekijöitä.

A

Pre-eklampsian sairastaneiden äitien myöhäisempi sydän- ja verisuonisairastavuus

Pre-eklampsian sairastaneilla äideillä on 2–6-kertainen riski sairastua sydän- ja verisuonitauteihin verrattuna äiteihin, joilla ei ole ollut pre-eklampsiaa.

B

Biomarkkeritestien kustannushyöty epäiltäessä varhaista pre-eklampsiaa

Epäiltäessä varhaista pre-eklampsiaa PlGF:n tai sFlt-1:PlGF-suhteen määrittäminen ilmeisesti pienentää kustannuksia.

B

Magnesiuminfuusion kesto synnytyksen jälkeisessä vaikea-asteisessa pre-eklampsiassa

Vaikea-asteista pre-eklampsiaa sairastavilla synnytyksen jälkeisen eklampsian ehkäisemisessä 6–12 tunnin magnesiuminfuusio on ilmeisesti yhtä tehokas kuin 24 tunnin infuusio.

B

Pre-eklampsian ennustaminen ensimmäisessä raskauskolmanneksessa

Screening method combining clinical risk factors, biomarkers and uterine artery Doppler measurements probably increases the accuracy to identify women at risk to preterm pre-eclampsia compared to methods based on clinical risk factors or other simple models during the first trimester of pregnancy.

B

Proteinurian ilmaantuminen ja pre-eklampsian komplisoituminen

Proteinurian ilmaantuminen (mitattuna 24 tunnin virtsankeräyksellä, kertavirtsanäytteen proteiini-kreatiniinisuhteella tai albumiini-kreatiniinisuhteella) ilmeisesti ennakoi kohtalaisesti vaikea-asteisen pre-eklampsian kehittymistä.

B

Psykologisen kehityksen ja mielenterveyden häiriöt hypertensiivisestä raskaudesta syntyneillä lapsilla ja aikuisilla / Disorders of psychological development and mental health in children and adults born from a pregnancy complicated by maternal hypertensi

Children and adults born from a pregnancy complicated by maternal hypertension probably gain on average somewhat lower scores in cognitive tests and seem to have higher rates of autism-spectrum disorders (95 % confidence interval of OR 1.1-1.5), ADHD (1.2-1.4) and schizophrenia (1.1-1.7) than offspring of normotensive mothers. Causality is unclear.

B

Raskaudenaikaisen suolan käytön yhteys pre-eklampsiaan

Suolan käytön rajoittaminen verrattuna normaaliin ruokavalioon ei ilmeisesti pienennä pre-eklampsian riskiä.

B

Sydän- ja verisuonitautien riskitekijät hypertensiivisestä raskaudesta syntyneillä lapsilla ja aikuisilla / Cardiometabolic risk factors in children and adults born from a pregnancy complicated by maternal hypertension

Children and adults born from a pregnancy complicated by pre-eclampsia probably have higher blood pressure and higher body mass index than others.

B

Synnytysajankohta raskausviikon 34 jälkeen pre-eklampsiassa

Pre-eklampsiassa varhainen synnytys seurantaan verrattuna ilmeisesti vähentää äidin vakavaa sairastavuutta, mutta suurentaa vastasyntyneen riskiä saada hengitysoireyhtymä ennen raskausviikkoja 36+0–37+0.

B

Verenpaineen tavoite lievässä tai kohtalaisessa raskaudenaikaisessa verenpaineen nousussa

Verenpaineen normalisoiminen ilmeisesti vähentää vaikeiden verenpaineen nousujen esiintymistä, mutta se ei näyttäisi vähentävän vastasyntyneen tai äidin komplikaatioita verrattuna kohtalaiseen verenpainetasoon, kun verenpaine on lievästi tai kohtalaisesti koholla raskauden aikana.

B

Verenpainelääkityksen aloittaminen lievässä tai kohtalaisessa raskaudenaikaisessa verenpaineen nousussa

Lievässä tai kohtalaisessa verenpaineen nousussa raskauden aikana verenpainelääkitys ilmeisesti puolittaa riskin vaikeisiin verenpaineen nousuihin, mutta se ei näyttäisi pienentävän riskiä pre-eklampsiaan, sikiö- tai neonataalikuolemiin, pienipainoisena syntymiseen tai ennenaikaisiin synnytyksiin.

B

Verenpainelääkkeet lievän ja kohtalaisen raskaudenaikaisen verenpaineen nousun hoidossa

Lievässä tai kohtalaisessa raskaudenaikaisessa verenpaineen nousussa beetasalpaajat (sisältäen labetalolin) ja kalsiumkanavan salpaajat ovat ilmeisesti vaikutukseltaan samankaltaisia.

B

Vuodelepo kohonneen raskaudenaikaisen verenpaineen hoitona

Täydellinen vuodelepo verrattuna osittaiseen vuodelepoon sairaalassa tai osittainen vuodelepo sairaalassa verrattuna normaaliin aktiivisuuteen kotona eivät ilmeisesti ehkäise huomattavaa verenpaineen kohoamista tai pre-eklampsian kehittymistä.

C

Biomarkkerit (PIGF) pre-eklampsian diagnostiikassa ja hoidon tarpeen arvioinnissa

Epäiltäessä pre-eklampsiaa PlGF-mittaus saattaa nopeuttaa diagnostiikkaa, parantaa synnyttäjien ennustetta ja auttaa ennenaikaisen synnytyksen ennakoimisessa.

C

Biomarkkerit (sFlt-1:PlGF-suhde) pre-eklampsian diagnostiikassa

Epäiltäessä pre-eklampsiaa sFlt-1:PlGF-suhteen määrittäminen saattaa tarkentaa diagnostiikkaa ja auttaa valmistautumisessa ennenaikaiseen synnytykseen.

C

Elintapahoito pre-eklampsiaan liittyvän sydän- ja verisuonitaudin riskin pienentämisessä

Raskauden jälkeisellä verkkopohjaisella elintapahoidolla saattaa olla edullisia vaikutuksia pre-eklampsian sairastaneiden äitien sydän- ja verisuonitautiriskin pienentämisessä.

C

Fyysinen aktiivisuus ja liikunta pre-eklampsian ehkäisyssä

Säännöllinen fyysinen aktiivisuus ja aerobinen liikunta ennen raskautta ja raskausaikana saattavat vähentää riskiä raskaudenaikaiseen kohonneeseen verenpaineeseen ja pre-eklampsiaan verrattuna matalaan fyysiseen aktiivisuuteen.

C

Kalsium pre-eklampsian ehkäisyssä

Raskaana olevan kalsiumlisä (≥ 1 g/vrk) saattaa vähentää pre-eklampsiaa naisilla, joilla kalsiumin saanti ravinnosta on vähäistä.

C

Proteinurian määrä ja pre-eklampsian komplisoituminen

Proteinurian määrä pre-eklampsiassa ei näytä ennakoivan äidin tai sikiön vakavia komplikaatioita (eklampsia, HELLP-oireyhtymä, ablaatio, sikiön kasvuhidastuma, kohtukuolema, neonataalikuolema, keskosuuteen liittyvät komplikaatiot tai vastasyntyneen tehohoitoon joutuminen).

C

Synnytysajankohta raskausviikoilla 24–34 vaikea-asteisessa pre-eklampsiassa

Synnyttäjän ja sikiön voinnin ollessa vakaita synnytysajankohdan päättäminen äidin tai sikiön voinnin perusteella verrattuna rutiininomaiseen varhaiseen synnyttämiseen saattaa vähentää vastasyntyneen sairastavuutta lisäämättä merkitsevästi synnyttäjän vakavaa sairastavuutta ennen raskausviikkoa 34+0 vaikea-asteisessa pre-eklampsiassa.

C

Synnytystapa vaikea-asteisessa pre-eklampsiassa

Alatiesynnytys saattaa vähentää äidin sairastavuutta lisäämättä vastasyntyneen sairastavuutta keisarileikkaukseen verrattuna vaikea-asteiseen pre-eklampsiaan sairastuneilla naisilla.

C

Verenpainelääkkeet vaikean raskaudenaikaisen verenpaineen nousun hoidossa

Suun kautta annetun nifedipiinin tehokkuus lienee samankaltainen kuin suonensisäisesti annostellun labetalolin vaikeassa raskaudenaikaisessa verenpaineen nousussa.

D

Epiduraalinen kivunhoito pre-eklampsiassa

Epiduraalisella kivunhoidolla saattaa olla suotuisia vaikutuksia istukkaverenkiertoon, jos riittävästä verenpainetasosta huolehditaan. Tehdyt tutkimukset ovat kuitenkin aineistoiltaan pieniä, ja luotettava tutkimusnäyttö on vähäistä.

D

Non-steroidaaliset anti-inflammatoriset analgeetit (NSAID-lääkkeet) synnytyksenjälkeisen kivun hoidossa

Lievemmissä pre-eklampsian tautimuodoissa ibuprofeenin käyttö parasetamoliin verrattuna ei näyttäisi suurentavan synnytyksenjälkeisen vaikean hypertension riskiä, mutta luotettava tutkimusnäyttö puuttuu.

Behandlingsdiagram för kronisk hypertoni och graviditetshypertoni
Behandlingsdiagram för preeklampsi
Risk för ADHD, autismspektrumtillstånd och schizofreni hos barn till mödrar med graviditetshypertoni
Kontakta oss