Vård av personer med alkoholmissbruk

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland rf
13.4.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Alkoholiongelmaisen hoito «Alkoholiongelmaisen hoito»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Alkoholmissbruk är ett av de största hälsoriskerna i samhället.
  • Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i förebyggandet, upptäckten och behandling av alkoholmissbruk.
  • Vid alla enheter inom hälso- och sjukvården är det viktigt att hålla den allmänna förekomsten av alkoholmissbruk i åtanke och att aktivt leta efter problemet i olika patientgrupper.
  • Den viktigaste metoden för att diagnostisera skadligt alkoholbruk är samtal med patienten, men också frågeformulär och laboratoriemätare kan användas.
  • Det är av många anledningar svårt att bedöma hälsoriskerna med alkohol. I Finland har larmgränsen, det vill säga en hög risknivå, uppskattats till 12–16 alkoholportioner per vecka för kvinnor och 23–24 alkoholportioner per vecka för män. Senast i detta skede bör hälso- och sjukvården ingripa.
  • Kort rådgivning (miniintervention) är ett effektivt sätt att påverka alkoholkonsumtionen och förebygga alkoholrelaterade skador.
  • Grunden för patientarbetet är en god vårdrelation och psykosociala behandlingar, men även läkemedel är effektiva i behandlingen av skadligt alkoholbruk och alkoholberoende.
  • Patientens hela livskrets är sammanflätad med alkoholmissbruket och därför måste även behandlingen vara helhetsbetonad.

Målsättningar och avgränsningar

  • Syftet med rekommendationen är att förbättra och förtydliga behandlingen av alkoholmissbruk, förbättra preventionen och identifieringen av alkoholmissbruk, öka kunskaperna och påverka attityderna.
  • I rekommendationen behandlas alkohol och surrogatalkohol, blandmissbruk samt avgiftningsvård av personer med bensodiazepinberoende. Andra beroendeframkallande ämnen (t.ex. nikotin) och läkemedelsmissbruk behandlas inte i denna rekommendation.
  • Om vård av personer med narkotikamissbruk finns en separat rekommendation. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Huumeongelmaisen hoito «Huumeongelmaisen hoito»2 (på finska); Vård av personer med narkotikamissbruk «Vård av personer med narkotikamissbruk»3 (på svenska).

Målgrupper

  • Rekommendationen är främst avsedd för personalen inom primärhälsovården, företagshälsovården och den specialiserade sjukvården, men den kan även användas av specialtjänsterna inom missbrukarvården och inom socialvården.

Epidemiologi för alkoholmissbruk

Alkohol

Blandmissbruk

  • Med blandmissbruk avses här samtidig användning av olika psykoaktiva substanser (alkohol, lugnande läkemedel och sömnmedicin).
  • Cirka 7 % av finländarna har någon gång testat eller använt lugnande läkemedel, sömn- eller värkmediciner i icke-medicinskt syfte. Hos de personer som använder läkemedel för andra än medicinska syften är förekomsten av berusningsdrickande och samanvändning av alkohol och läkemedel hög «Karjalainen K., Hakkarainen, P. Lääkkeiden väärink...»5.

Negativa effekter och hälsorisker i samband med alkoholkonsumtion

Tabell 1. De viktigaste sjukdomarna och hälsoproblemen vid vilka alkoholmissbruk bör hållas i åtanke.
Alkoholförgiftning I Finland avlider nästan 600 personer varje år av alkoholförgiftning.
Övervikt Två stora öl om dagen ger en viktökning på mellan 1,5 kg och 2 kg i månaden. Alkohol bör inte utgöra mer än 5 E% av energiintaget.
Effekter på metabolismen Effekterna inkluderar hypoglykemi (vid fasta), hypertriglyceridemi, ökad halt av urinsyra och gikt.
Inflammation i bukspottkörteln Alkohol är orsaken i 60–80 % av fallen.
Alkoholbetingade leversjukdomar Alkoholbetingade leversjukdomar är den viktigaste leversjukdomsgruppen i Finland (cirka 1 000 dödsfall per år).
Cancer Risken för cancer i mag-tarmkanalen ökar i direkt proportion till alkoholkonsumtionen och rökning ökar risken ytterligare.
Alkohol ökar signifikant risken för bröstcancer.
Diarré Diarré är ett vanligt symtom hos personer med alkoholmissbruk.
Alkoholepilepsi Epilepsirisken är tiofaldig hos personer med alkoholberoende jämfört med normalbefolkningen.
Hjärnskador Hjärnskador är tre gånger vanligare hos personer med alkoholberoende än hos befolkningen i genomsnitt.
Hjärnblödning Risken är dubbelt så stor jämfört med den övriga befolkningen.
Demens Varannan person med alkoholberoende har lindrig demens.
Risken för Wernickes encefalopati (tiaminbrist) är 50-faldig hos personer med alkoholberoende jämfört med den övriga befolkningen.
Lillhjärnsatrofi (ataxi) och polyneuropati Prevalensen hos personer med alkoholberoende är stor.
Hormonrubbningar Impotens, testikelatrofi, infertilitet och gynekomasti är vanliga fynd hos personer med alkoholberoende.
Män med hög alkoholkonsumtion feminiseras, kvinnor maskuliniseras.
Sömnstörningar Alkoholberoende är hos 60 % av de drabbade förknippat med någon sömnstörning:
  • Kort sömnperiod
  • Försämrad sömnkvalitet
  • Osammanhängande sömn under morgontimmarna
  • Alkoholanvändning förvärrar sömnapné
  • Alkohol ökar nattliga benrörelser. Om konsumtionsmängden är mer än två portioner per dag, är incidensen tvåfaldig hos kvinnor och trefaldig hos män.
Hudproblem Till hudsymtomen hör rodnad, teleangiektasi och "flushing".
Eksem är vanligare än hos den övriga befolkningen.
Kardiomyopati Risken är hundrafaldig.
Incidensen av kardiomyopati hos personer med alkoholberoende är 1–3 %.
Förmaksflimmer 2–4 portioner per dag ökar takyarytmier.
Hos personer med alkoholmissbruk är incidensen av förmaksflimmer 3–5 gånger större än genomsnittet.
Också riklig engångskonsumtion kan orsaka förmaksflimmer.
Högt blodtryck Prevalensen är 1,6–4 gånger högre hos personer med alkoholmissbruk än genomsnittet.
I 5–10 % av fallen är alkoholmissbruk orsaken bakom hypertoni hos västerländska män.
Psykisk ohälsa 10–30 % av patienterna med depression har samtidigt ett alkoholmissbruk.
30–60 % av personerna med alkoholberoende har en kliniskt signifikant depression.
Personer med alkoholmissbruk har en avsevärt förhöjd suicidrisk.
Avvikande fosterutveckling Alkoholexponering på grund av berusningsdrickande är den främsta orsaken till fostermissbildningar som kan förebyggas. Risken kan återkomma och vara ännu större vid framtida graviditeter och därför finns det alltid skäl att utreda moderns alkoholkonsumtion under graviditeten.

Risknivåer för alkoholkonsumtion

  • De risknivåer för alkoholkonsumtionen som arbetsgruppen rekommenderar finns sammanfattade i tabell «Arbetsgruppens rekommendation om risknivåer för alkoholanvändning...»2.
  • Riskgränserna som används i olika länder i informationsmaterial till och rådgivning av befolkningen varierar bland annat beroende på huruvida bedömningen avser låg, måttlig eller hög risk.
  • Nivån för hög risk hos kvinnor har uppskattats till mer än 20 g absolut alkohol, dvs. cirka två portioner (en portion motsvarar 12 g absolut alkohol) regelbundet dagligen eller sammanlagt 12–16 portioner per vecka. Hos män är nivån för hög risk 40 g/dag (ca 3 portioner) regelbundet dagligen eller sammanlagt 23–24 portioner per vecka «Rehm J, Gmel, G, Probst C, Shield K.D. (2015). Li...»2, «IARC monographs on the evaluation of carcinogenic ...»14. Denna uppskattade gräns är larmgränsen vid vars överskridande hälso- och sjukvården senast bör ingripa, eftersom de negativa hälsoeffekterna ökar avsevärt på dessa nivåer. Vid rådgivning bör hänsyn tas till patientens ålder, kroppsbyggnad, ärftliga faktorer och andra riskfaktorer för alkoholrelaterade sjukdomar samt patientens vilja att ändra sina levnadsvanor.
  • De tidigaste tecknen på förhöjt GT-värde ses hos män redan när antalet alkoholportioner per vecka är 14 hos män och 7 hos kvinnor «Tynjälä J, Kangastupa P, Laatikainen T ym. Effect ...»15. Nivån för måttlig risk kan därför definieras till 14 portioner per vecka för män och 7 portioner per vecka för kvinnor.
  • Riklig engångskonsumtion en gång i veckan (5–6 portioner hos kvinnor och 6–7 portioner hos män) eller återkommande berusningsdrickande ökar betydligt risken för olyckor «Rehm J, Gmel, G, Probst C, Shield K.D. (2015). Li...»2.
  • Enligt den nya finländska näringsrekommendationen som publicerades 2014 bör alkoholkonsumtionen per dag inte överstiga 10 g (jfr en portion 12 g) hos kvinnor och 20 g hos män «Suomalaiset ravitsemussuositukset, Valtion ravitse...»7. Resultaten från en metaanalys med jämförelse av hur riskerna för olika dödsorsaker vid olika alkoholkonsumtionsnivåer förenades över olika dödsorsaker i sju EU-länder gav stöd åt de nivåer för "låg risk" som anges i den finländska näringsrekommendationen «Rehm J, Gmel, G, Probst C, Shield K.D. (2015). Li...»2.
  • Nivån för låg risk bör inte tolkas som en säkerhetsmarginal; även alkoholkonsumtion som ligger under denna nivå kan öka risken för skadliga effekter.
  • Alkoholkonsumtion under graviditet bör undvikas:
  • Gränsen för "säkert drickande" med avseende på fostrets välbefinnande är inte känd «Raskauden ensimmäisen kolmanneksen aikainen humalahakuinen alkoholinkäyttö lisää sikiön epämuodostumien riskiä. Mitään turvarajaa ei voida asettaa.»A, och därmed är det enda säkra valet med tanke på fostrets hälsa att modern avstår helt från alkohol.
  • På unga vuxna (19–24-åringar) kan riskgränserna för vuxna tillämpas «Butt P, Beirness D, Gliksman L, Paradis C, Stockwe...»17.
  • För ungdomar (under 18 år) kan ingen rekommendation om en trygg risknivå för alkoholkonsumtion bestämmas. Ungdomarnas alkoholkonsumtion är alltid ett riskbruk.
  • Berusningsdrickande i en ung ålder ökar risken för skadligt alkoholbruk senare i livet «Bonomo YA, Bowes G, Coffey C ym. Teenage drinking ...»18, «Wells JE, Horwood LJ, Fergusson DM. Drinking patte...»19.
  • Alkoholförgiftning är vanligare hos ungdomar än hos andra användare: hos ungdomar förekommer mer berusningsdrickande och hos dem sänker alkohol ofta blodsockret kraftigt.
  • Hos äldre är risknivåerna för alkoholkonsumtion lägre än hos personer i arbetsför ålder.
    • Åldrande och sjukdomar minskar kroppens tolerans för alkohol.
    • Också sjukdomar och läkemedelsbehandlingar kan påverka alkoholtoleransen.
    • I rekommendationer om riskbruk hos äldre används i allmänhet åldersgränsen 65 år. Denna gräns är konstgjord, eftersom alkoholtoleransen minskar linjärt med åldern. En entydig åldersgräns kan därför inte anges. Det amerikanska institutet US National Institute of Alcohol, Abuse and Alcoholism rekommenderar högst 3,5 portioner per tillfälle och högst 8 portioner per vecka för personer över 65 år «Special populations and co-occurring disorders: ol...»20.
  • Helnykterhet är det tryggaste alternativet i situationer som kräver noggrannhet och skicklighet, till exempel vid bilkörning eller användning av andra fordon eller maskiner.
Tabell 2. Arbetsgruppens rekommendation om risknivåer för alkoholanvändning
Nivån för hög risk är 23–24 portioner per vecka för män och 12–16 portioner per vecka för kvinnor. Detta kan betraktas som en larmgräns där man senast bör ingripa i alkoholkonsumtionen. Grund: Med denna alkoholmängd ökar sjukligheten och mortalitetsrisken signifikant «Rehm J, Gmel, G, Probst C, Shield K.D. (2015). Li...»2.
Nivån för måttlig risk är 14 portioner per vecka för män och 7 portioner per vecka för kvinnor. Grund: Med denna alkoholmängd stiger GT-värdet «Tynjälä J, Kangastupa P, Laatikainen T ym. Effect ...»15.
Alkoholkonsumtion som sannolikt inte utgör en risk för en frisk person i arbetsför ålder, är 0–1 portioner per dag för kvinnor och 0–2 portioner per dag för män. Motivering: Finländska och nordiska näringsrekommendationer «Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Terveyttä ruoas...»21.

Vård- och rehabiliteringsorganisation

  • Enligt lagen om missbrukarvård (41/1986) ansvarar kommunen för att ordna tillräcklig och adekvat vård för personer med missbruk och deras anhöriga «Päihdepalvelujen laatusuositukset. Sosiaali- ja te...»22, www «https://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1986/19860041»1.
  • I Finland behandlas personer med missbruk inom hälso- och sjukvården, särskilda enheter inom missbruksvården och socialvården (se bild «Päihdehuollon hoitojärjestelmät»1). Också medborgarorganisationer spelar en viktig roll.
  • Somatiska sjukdomar i samband med missbruk behandlas vanligtvis inom primärhälsovården, företagshälsovården eller på sjukhus. De omfattande patientkontakterna inom primärhälsovården gör det möjligt att upptäcka och tidigt behandla missbruk. Många hälsovårdscentraler erbjuder också avvänjnings- och avgiftningsvård. Dessutom har många sjukhus enheter som är specialiserade på psykiatrisk missbruksvård.
  • Enligt social- och hälsovårdsministeriets anvisningar ska man i samband med akutvården av en berusad person även bedöma behovet av missbruksvård «STM:n Päihtyneen henkilön akuuttihoito – so...»23.
  • Specialtjänsterna inom missbrukarvården (A-kliniker, enheter för avvänjningsvård, ungdomsstationer, rehabiliteringsanstalter, A-klinikstiftelsens addiktionssjukhus) erbjuder avvänjnings- och avgiftningsvård samt olika typer av psykosociala tjänster.
  • Betalningsförbindelser för boende- och utkomststöd samt socialvårdens rehabilitering inom slutenvården hanteras vid socialbyrån. Vid behov görs till socialvården en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen www «http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/2007/20070417?search[type]=pika&search[pika]=lastensuojelulaki»2.
  • Vid bedömning av sjukförsäkrings-, pensions- och rehabiliteringsförmåner är den skada som orsakas av missbrukssjukdomar jämförbar med skada som orsakas av andra kroniska sjukdomar.
  • Missbrukstjänsternas omfattning och kvalitet varierar från kommun till kommun. Behandlingen inleds vid den enhet där ärendet kommer fram och hela vårdnätverket används på ändamålsenligt sätt.
  • Vårdorganisationen bör vara så tydlig att både yrkesutbildade vårdgivare och de som får hjälp kan använda det flexibelt.
  • I bästa fall är vårdkedjan kapabel att erbjuda mångsidig vård.
Bild 1.

Päihdehuollon hoitojärjestelmät. Lähde: Salaspuro M, Kiianmaa K, Seppä K (toim.) Päihdelääketiede. 2. uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim 2003, s. 193

Fastställande av alkoholmissbruk

Samtal

Strukturerade frågeformulär

Klinisk undersökning

Tabell 3. Kliniska fynd i samband med riskbruk av alkohol (Päihdelääketiede. Salaspuro M., Kiianmaa K., Seppä K., red. Kustannus Oy Duodecim 2003, s. 60).
Snabb, oregelbunden puls
Förmaksflimmer (speciellt efter semestern eller veckoslutet)
Högt blodtryck
Ångest, rastlöshet, hyperkinesi, svettningar
Benbrott
Skrapsår, brännskador
Dåligt behandlade hudutslag
Svullna öronspottkörtlar
Skadade tänder eller dålig munhygien

Laboratorieprov

  • Som komplement till eller stöd för samtalet – men inte för att ersätta samtalet – kan man i samförstånd med patienten använda laboratorieprov (alkoholhalt i blod eller utandningsluft, glutamyltransferas i serum (GT), medelcellvolym (MCV) och kolhydratfattigt transferrin (CDT)), särskilt när man
    • vill motivera patienten till behandlingen,
    • vill följa upp behandlingsresultatet,
    • behöver differentialdiagnostik av en alkoholinducerad organskada.
  • Laboratorieprov kan även vara användbara när
    • missbruk verkar troligt, men anamnesen inte ger tillräcklig säkerhet i frågan,
    • man eftersträvar en tidig upptäckt av riskbruk på en vårdcentral, inom företagshälsovården eller på sjukhuspolikliniken eller avdelningar.
  • Laboratorieproven är en känslig indikator på alkoholberoende, men sensitiviteten är inte tillräcklig för att tidigt upptäcka riskkonsumtion hos befolkningen «Laboratoriokokeiden merkitys alkoholin liikakulutuksen toteamisessa»3. Diagnostiken av alkoholmissbruk bör därför inte enbart baseras på avvikande laboratorievärden, utan även på bakgrundsinformation och frågeformulär.
  • CDT och GT tillsammans är lämpliga för uppföljning av resultaten från behandlingen av alkoholberoende «CDT ja GT yhdessä soveltuvat alkoholiriippuvuuden hoidon tuloksellisuuden seurantaan.»A.
  • Den vanligaste orsaken till avvikande värden i MCV, CDT och GT är alkoholmissbruk «Yleisin syy MCV:n, GT:n ja CDT:n poikkeavuuteen on alkoholin ongelmakäyttö.»A, och därmed bör alkoholkonsumtionen utredas om något av dessa värden är förhöjt.

Alkoholhalt i blodet eller i utandningsluften

Medelcellvolym

Glutamyltransferas

Kolhydratfattigt transferrin (CDT)

Kort rådgivning (miniintervention)

  • Målet med sekundärprevention av alkoholmissbruk är att identifiera problemet och ge vård till personer med riskbruk av alkohol i ett tidigt skede. I Finland kallas denna verksamhet för kort rådgivningeller miniintervention (eng. brief intervention).
  • Syftet med kort rådgivningär att minska överkonsumtion av alkohol.
  • Innehållet i kort rådgivning beskrivs med förkortningen FRAMES. Se tabell «Innehållet i kort rådgivning enligt FRAMES....»4.
  • En grundläggande förutsättning för kort rådgivning är medvetenhet om den allmänna förekomsten av riskbruk av alkohol och att aktivt fråga patienterna om deras alkoholkonsumtion. Rådgivningen proportioneras till patientens situation. Hos kvinnor är rådgivning motiverat när alkoholkonsumtionen är minst två restaurangportioner per dag (över 20 g absolut alkohol) eller minst 16 restaurangportioner per vecka eller vid veckovis återkommande berusningsdrickande (minst 5 restaurangportioner). För män är motsvarande rådgivningsgränser tre alkoholportioner per dag, 24 portioner per vecka eller berusningsdrickande varje vecka (engångskonsumtion av 7 portioner). Patienten ska ges individuell information om de skadliga verkningarna som hens alkoholkonsumtion har och både muntliga och skriftliga anvisningar att minska sin alkoholkonsumtion. I slutet av mötet ska man vid behov komma överens om några uppföljningsbesök.
  • Patienten ges stöd genom att man lyssnar och ger konstruktiva kommentarer. En motiverande hållning är bland det viktigaste vid kort rådgivning. Behandlingen kan bestå av ett enda besök, men beroende på situationen kan fler besök behövas. Ett besök varar vanligtvis 15–20 minuter. Den korta rådgivningen knyts sömfritt till patientens övriga vård.
  • Som stöd för den korta rådgivningen kan man använda laboratorieprov. Det mest naturliga är att följa behandlingen med samma mätare som gav ett högt resultat i början av behandlingen. Till exempel MCV, GT och CDT är användbara. Under uppföljningsbesöket ska den eventuella alkoholkonsumtionsdagboken och tagna laboratorieprov kontrolleras. Patienten uppmuntras att sätta upp egna mål och nästa besök bokas vanligtvis om 2–3 veckor.
  • Kort rådgivning är en effektiv behandlingsform vid riskbruk innan patienten har utvecklat ett alkoholberoende «Lyhytneuvonta on vaikuttava hoitomuoto alkoholin riskikäytössä ennen riippuvuuden kehittymistä.»A.
  • Som behandling av riskbruk är den korta rådgivningen lika effektiv som en mer omfattande intervention «Riskikäytön hoitona lyhytneuvonta on yhtä tehokas kuin laajempi interventio.»A.
  • Man ska avsätta minst 5–10 minuter för den korta rådgivningen och den bör omfatta anvisningar om strategier för hantering av problemet och rådgivning om alkoholens negativa effekter «Ballesteros J, Duffy JC, Querejeta I ym. Efficacy ...»53. Antalet besök bestäms individuellt. Den tid som används på kort rådgivning verkar förbättra behandlingssvaret «Lyhytneuvontaan käytetty aika ilmeisesti parantaa sen vastetta.»C. Utökad rådgivning verkar vara effektivare än minimal rådgivning.
  • Den korta rådgivningen verkar vara en kostnadseffektiv behandlingsform «Lyhytneuvonta on ilmeisesti kustannustehokas hoitomuoto.»B.
  • Effekten av den korta rådgivningen torde kvarstå i 9–24 månader «Lyhytneuvonnan vaikutus kestänee 9–24 kuukautta.»C.
  • För att få betydelse för folkhälsan måste den korta rådgivningen vara heltäckande.
Tabell 4. Innehållet i kort rådgivning enligt FRAMES.
Feedback (återkoppling) Återkoppling på fynd och information om alkohol som relateras till patientens besvär.
Responsibility (ansvar) Patienten måste själv ta ansvar för att minska sitt drickande.
Advice (råd) Råd och hjälp för beslutet att dricka mindre eller sluta helt.
Meny (meny) Förslag på olika strategier för att minska drickandet.
Empathy (empati) Patienten bemöts med värme, empati och förståelse och på ett reflekterande sätt.
Self-efficacy (tilltro i egen förmåga) Betoning av patientens egen förmåga och tilltro till att man kan lyckas.

Psykosocial vård och rehabilitering

  • I alla psykosociala behandlings- och rehabiliteringsformer är behandlingens kontinuitet, ett gott samarbete samt motivering och engagering av patienten i behandlingen viktigt. Information, samtal och åtgärder antingen som individuell terapi eller grupp-, par- eller familjeterapi är centrala element i behandlingen. Möjliga terapeutiska metoder är till exempel bildkonst-, musik-, avslappnings- eller psykodramaterapi. Ett mål kan vara att patienten binder sig till medicinsk behandling. Också självhjälps- och kamratstödsverksamhet (AA-gruppen, A-Kilta) finns tillgänglig.
  • Den vanligaste psykosociala vårdmetoden är den "vanliga vårdrelationen", dvs. en terapeutisk och stödjande interaktion. Den används omfattande även som jämförelsebehandling i studier.
  • Välbefinnandet hos familjens barn måste beaktas i alla slags vårdhändelser.
  • Inte alla behandlingar är tillgängliga överallt. Patientens åsikt bör höras vid val av behandlingsform. Behandlingen kräver ofta samarbete mellan olika enheter. Ofta räcker det med insatser inom öppenvården. Behovet av sluten vård bedöms individuellt.
  • Det motiverande samtalet är en nyckelmetod som används vid sidan av andra metoder.
  • Kognitiv beteendeterapi omfattar flera olika metoder. Målet är att förbättra patientens självkontroll genom att hjälpa hen att lära sig nya färdigheter och förmågor. Detta eftersträvas bland annat genom att förändra sätten att agera, reglera känslorna och tänka. Den medvetna verksamheten stärks genom övningar. Behandlingsformer är bland annat ett motiverande patientcentrerat samtal och program för återfallsprevention samt identifiering och undvikande av risksituationer.
  • I tolvstegsprogrammet betraktas missbruk som en sjukdom i enlighet med ideologin bakom AA-rörelsen. Målet är ett liv utan rusmedel. Som fortsatt behandling i programmet rekommenderas verksamhet inom AA.
  • I lösningsorienterad terapi löser man konkreta frågor, identifierar resurser och ökar patientens självkänsla och förmåga att agera i problematiska situationer.
  • I CRA-metoden (Community Reinforcement Approach, CRA) belönas önskat beteende. Man söker stöd hos familjen, i arbetet och fritiden och övar på sociala färdigheter.
  • I psykodynamiska och interpersonella psykoterapier behandlas olika skeden i patientens liv och patientens relationer.

Vårdrelationens inverkan på behandlingsresultat

Behandlingsformens inverkan på behandlingens effekt

Klinisk vård av alkoholmissbruk

Akut alkoholförgiftning

  • I Finland avlider årligen ungefär 500 personer av akut alkoholförgiftning och i över 85 % av dessa fall är orsaken etanol «Poikolainen K, Leppänen K, Vuori E. Alcohol sales ...»72. Denna siffra är exceptionellt hög jämfört med de andra västländerna «Poikolainen K, Leppänen K, Vuori E. Alcohol sales ...»72. Antalet alkoholrelaterade dödsfall och alkoholförgiftningar har ökat under de senaste åren och ofta kopplas till dem även läkemedelsförgiftning «Poikolainen K, Leppänen K, Vuori E. Alcohol sales ...»72, «Laatikainen T. Alkoholiveron alennus näkyi nopeast...»73.
  • En person som är lätt eller måttligt berusad (blodetanol under 3 ‰) är vid medvetande eller möjligen ytligt medvetslös. Diagnosen baseras på anamnesen, lukten av alkohol och mätning av etanolhalten i utandningsluften. Med hjälp av en noggrann klinisk undersökning försöker man upptäcka andra tillstånd som kräver akut vård. En lindrig till måttlig alkoholförgiftning hos vuxna (under 2,5–3 ‰) i sig kräver ingen särskild behandling, men aspirationsrisken bör beaktas. Magsköljning utförs endast vid misstanke om läkemedelsförgiftning. Medicinskt kol förhindrar inte upptagningen av etanol «Kuitunen T. Alkoholimyrkytykset. Duodecim 2000;116...»74, «Akuuttihoito-opas. Elonen E, Mäkijärvi M, Voipio-P...»75.
  • Om alkoholhalten i blodet är över 3 ‰ är patienten ofta ytligt medvetslös. Differentialdiagnosen bör omfatta blandförgiftningar, trauma, epilepsi, cirkulationsstörningar i hjärnan, hjärnhinneinflammation, diabetes, hypoglykemi, laktacidos och icke-diabetiskt ketoacidos. Som grundläggande undersökningar rekommenderas bestämning av blodglukos samt natrium, kalium och klorid i serum, kapillär blodgasanalys och analys av syra-bas-status. Dessutom ska andningen, blodcirkulationen och medvetandenivån övervakas.
  • Patienter med allvarlig etanolförgiftning ska vårdas på sjukhus.

Surrogatalkoholförgiftning (metanol, etylenglykol, isopropanol)

  • Metanol finns bland annat i flytande rengöringsmedel och lösningsmedel, etylenglykol finns i frysvätskor och isopropanol i antiismedel. Redan 30 ml metanol, 50 ml etylenglykol eller 250 ml isopropanol kan vara en livshotande dos. Surrogatalkoholförgiftningar ska behandlas på sjukhus.
  • Symtom på metanolförgiftning är berusning, svaghet, svåra magsmärtor, illamående, papillödem, vidgade och ljusstela pupiller samt synrubbningar. Förgiftningen kan orsaka blindhet eller död. Patienten måste snabbt få adekvat behandling, men det är inte lätt att skilja tillståndet från en normal etanolförgiftning. Hyperventilering på grund av acidos och de första symtomen i synförmågan kan leda till en diagnos, liksom kunskapen om att patienten har konsumerat avvikande drycker i berusningssyfte.
  • Metanolförgiftning behandlas med etanol som konkurrerar med metanol om alkoholdehydrogenas. Etanolinfusionen ska påbörjas omedelbart «Akuuttihoito-opas. Elonen E, Mäkijärvi M, Voipio-P...»76. Alternativet är fomepizol, som American Academy of Clinical Toxicology Practice Guideline och sakkunniga rekommenderar framför etanol «Barceloux DG, Bond GR, Krenzelok EP ym. American A...»77, «Barceloux DG, Krenzelok EP, Olson K ym. American A...»78, «Hovda KE, Jacobsen D. Expert opinion: fomepizole m...»79, även om detta inte har undersökts genom fall-kontrollstudier.
  • Symtomen på etylenglykol- och isopropanolförgiftning är berusning, takykardi, oliguri och lungkongestion. Etylenglykol metaboliseras snabbt till glykol och oxalsyra, vilket leder till metabolisk acidos och oxalatutfällning i njurarna. En obehandlad förgiftning kan leda till njurskador.
  • Medicinskt kol binder inte upp alkoholer. Behandlingen omfattar behandling av acidosen, intensifiering av diuresen, etanolinfusion, läkemedelsbehandling (fomepizol) och vid behov hemodialys. Natriumbikarbonatinfusion ska påbörjas omedelbart «Akuuttihoito-opas. Elonen E, Voipio-Pulkki LM, Vuo...»80.

Abstinenssymtom

  • Rehabilitering och fortsatt behandling bygger alltid på avvänjningsvård. Avgiftningsvård utan rehabilitering leder sällan till tillfrisknande från alkoholberoende.
  • Abstinenssymtom uppstår när aktiviteten i nervsystemet, som vant sig vid substansen, plötsligt ändras när substansen elimineras från kroppen. Nervsystemets adaptation till substansen kvarstår och nervsystemet blir "överaktivt".
  • Tidigare perioder av svår alkoholabstinens förutser svårare alkoholabstinenssymtom.
  • Efter långvarig alkoholanvändning uppträder alkoholabstinenssymtomen inom 24–150 timmar (högst 70–100 timmar) efter att användningen upphör. Lindriga abstinenssymtom inkluderar tremor, rastlöshet, svettning, sömnlöshet och irritabilitet och de inträffar ofta när redan när ruset avtar.
  • En noggrann somatisk undersökning är en viktig del av behandlingen. I differentialdiagnostiken ska särskilt hypoglykemi, pneumoni, meningit, leverkoma och skalltrauma beaktas.
  • Aktiv behandling av alkoholabstinenssymtomen förebygger uppkomst av delirium tremens.
  • Delirium tremens är ett allvarligt abstinenssyndrom som inträffar 24–150 timmar efter att patienten slutat dricka alkohol. Till dess symtom hör autonom och psykomotorisk hyperaktivitet (svettningar, takykardi, tremor, rastlöshet), talsvårigheter, desorientering och hallucinationer. Tillståndet kan vara livshotande och detta bör beaktas vid val av vårdenhet för patienten.
  • CIWA-Ar-skalan kan användas för symtomskattning (se Lääkärin tietokannat, CIWA-Ar-skala «CIWA-Ar-laskuri»2).
  • Bensodiazepiner är det mest effektiva läkemedlet för behandling av abstinenssymtom och delirium tremens. Det finns inga signifikanta skillnader mellan olika bensodiazepiner «Vieroitusoireiden ja delirium tremensin hoidossa ovat tehokkaimpia bentsodiatsepiinit. Eri bentsodiatsepiinien välillä ei ole merkittäviä eroja.»A.
    • För äldre och leversjuka patienter bör man överväga oxazepam som har en kort halveringstid.
  • Vid avvänjningsvård inom öppenvården kan kontrollerad administration av klordiazepoxid (25–50 mg x 2–4) användas vid milda till måttliga abstinenssymtom under 3–5 dygn med minskande dos (se Lääkärin tietokannat, artikel Alkoholin vieroitusoireiden hoito «»1 (kräver användarbehörighet)).
  • Diazepam administreras 10–20 mg med 1–2 timmars intervall som oral lösning (vid behov intravenöst under kontrollerad administrering) tills patienten lugnar sig eller mättnadsdos uppnås (200 mg) «Mayo-Smith MF, Beecher LH, Fischer TL ym. Manageme...»81. Andningsfrekvensen och medvetandenivån bör övervakas noga.
    • Dosen för patienter med blandmissbruk med bensodiazepiner bör övervägas noga. De kan behöva betydligt högre doser, särskilt om de är beroende av höga doser.
    • Diazepambehandlingen sätts ut gradvis under de närmaste dagarna.
  • Avgiftningsvård inleds ofta med administrering av 250 mg tiamin intramuskulärt eller intravenöst i tre dagar. Tiamin kan förebygga eventuell Wernickes encefalopati, och därför torde denna praxis vara tillrådlig «Tiamiinilla (B1-vitamiini) voidaan todennäköisesti estää uhkaavaa Wernicken enkefalopatiaa jos potilaalla on mahdollinen B1-vitamiinin puutos.»A.
  • Dehydrering och saltbrist som hör till abstinenssymtomen kan i lindriga fall behandlas med isotonisk sportdryck och mjölk med låg fetthalt. Svåra fall behandlas med kalium- och magnesiuminfusion (se till exempel handboken Akutvård). Rehabilitering och fortsatt behandling bygger alltid på avvänjningsvård.
  • Karbamazepin är inte det primära läkemedlet för alkoholavgiftning. Det förefaller dock vara effektivt för att förebygga krampanfall och torde kunna användas för patienter med anamnes på abstinenskramper «Erwin WE, Williams DB, Speir WA. Delirium tremens....»82, «Karbamatsepiini ei ole ensisijainen alkoholivieroituslääke. Sillä voidaan hoitaa lieviä ja keskivaikeita kouristuksia, mutta se ei estä tehokkaasti alkoholivieroitukseen liittyviä kouristuskohtauksia.»A, (se God medicinsk praxis-rekommendationen Epilepsiat (aikuiset) «Epilepsiat (aikuiset)»4 (på finska); Epilepsier (vuxna) «Epilepsier (vuxna)»5 (på svenska)).
  • Akupunktur ger ingen nytta vid behandling av alkoholabstinenssymtom «Akupunktuurilla ei voida saavuttaa lisätehoa alkoholiriippuvuuden tai alkoholivieroitusoireiden hoidossa tavanomaiseen hoitoon verrattuna.»A. Klinisk erfarenhet tyder dock på att det ökar vårdmotivationen, men forskningsevidens om detta saknas.

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Alkoholmissbruk och psykiska störningar

Prevention av blandmissbruk

Vård av personer med blandmissbruk

  • Behandling av blandmissbruk baseras på en korrekt diagnos och bedömning av tillståndets svårighetsgrad. Det finns skäl att misstänka blandmissbruk om en person med alkoholmissbruk eller alkoholberoende "tigger" om läkemedel, om man under avvänjningsperioden upptäcker bensodiazepintolerans eller om patienten får abstinenssymtom när läkemedelsdosen minskas eller läkemedlet sätts ut. Även en patient som beter sig aggressivt och kräver ett recept, en patient som försöker få läkemedel utskrivna av flera olika läkare eller en patient som gjort sig skyldig till receptförfalskningar kan ha blandmissbruk.
  • På mottagningen ges en patient som verkar ha blandmissbruk (berusningstillstånd med dåsighet, koordinations- och minnessvårigheter, hämningslöshet, oförutsägbart eller aggressivt beteende) nödvändig första hjälpen. Tillståndet bedöms och patienten skickas till jourmottagningen, avvänjning eller tillnyktringsstationen. Också den fortsatta vården säkerställs.
  • I avgiftningsvården av personer med blandmissbruk ska missbrukets olika skeden och patientens beroenden utredas. Beroendets svårighetsgrad kan bedömas med hjälp av skattningsskalan SDS som innehåller fem frågor «Päihderiippuvuuden vakavuuden arviointiasteikko (SDS)»5 och med drogtester «Holopainen A. Sekakäyttö. Kirjassa: Päihdelääketie...»39, «de las Cuevas C, Sanz EJ, de la Fuente JA ym. The ...»97.
  • Användningen av bensodiazepiner kan bedömas genom screening i urin och uppföljning av läkemedelskoncentrationer i serum «Huumetestien aikarajoja»6.
  • Personer med blandmissbruk tenderar att få kramper på grund av abstinensreaktioner vid utsättning av alkohol och bensodiazepiner. Denna risk måste beaktas i avvänjningen.
  • Avvänjning av personer med blandmissbruk av alkohol och bensodiazepiner torde kunna göras inom öppenvården, under noggrann övervakning, om patienten själv har sökt sig till avvänjningsvård «Alkoholin ja bentsodiatsepiinin sekakäyttäjän vieroitus lienee mahdollista avohoidossa tiiviissä seurannassa, kun potilas on itse motivoitunut vieroitushoitoon.»C. En fjärdedel av dessa patienter kan avsluta användning av bensodiazepiner med en enda behandlingsinsats.
  • Avgiftningen sker på en avvänjningsavdelning, om patienten tar bensodiazepin i höga doser, om patienten inte har kontroll över sin användning eller om tidigare avvänjningsförsök inom öppenvården har misslyckats. Intensiteten av abstinenssymtomen kan följas upp med hjälp av formuläret CIWA-B «Busto UE, Sykora K, Sellers EM. A clinical scale t...»98, «http://www.terveysportti.fi/xmedia/ykt/ciwa_b_pohja.pdf»8.
  • Om avvänjningsvården misslyckas upprepade gånger försöker man motivera patienten till övervakad behandling i stället för "gatuhandeln" till exempel med hjälp av ett apoteksavtal.
  • Användning av karbamazepin som stöd kan ge bättre möjligheter att lyckas med bensodiazepinavgiftningen, likaså valproat, men tillförlitliga evidens saknas. Studierna har utförts med patienter som enbart är beroende av bensodiazepin.
  • Karbamazepin kan även användas för att förebygga abstinenskramper «Pages KP, Ries RK. Use of anticonvulsants in benzo...»99.
  • Bensodiazepinförgiftning (medvetslös patient) behandlas med flumazenil.

Särskilda frågor

Alkohol och arbetsförmåga

Kortvarig arbetsoförmåga

  • En person som på grund av sin sjukdom är oförmögen att utföra sitt arbete eller ett arbete som är nära jämförbart med detta (yrkesoförmåga) har rätt till sjukdagpenning.
  • Ett berusningstillstånd eller alkoholabstinenssymtom orsakar vanligtvis arbetsoförmåga, men de utgör inte en grund för sjukdagpenning och ger inte rätt till lön under sjukdomstiden. Om arbetsoförmågan är orsakad av en sjukdom påverkar ett berusningstillstånd inte handläggningen av sjukdagpenningsärendet.
  • Sjukdagpenning kan också beviljas för den period då patienten lider av alkoholabstinenssymtom och när patienten är nykter under övervakning. Sjukdagpenning kan även beviljas efter avvänjningsvård på avdelning eller anstalt för ungefär en månad, om patienten efter avvänjningsvården fortsätter behandlingen vid en anstalt för missbruksrehabilitering. Om patienten därefter fortsätter missbruksrehabiliteringen vid samma anstalt är den primära förmånen rehabiliteringspenning.
  • Läkaren bör fastställa arbetsoförmågan, skriva ett utlåtande om arbetsoförmågan som baserar sig på den rätta diagnosen och överväga vilken behandling som krävs. Att situationen övervägs öppet ligger också i patientens intresse.
  • För handläggning av sjukdagpenning krävs en tydlig beskrivning av situationen för den patient som använder alkohol. Vid behov anges alkoholmissbrukets svårighetsgrad, de kliniska symtomen och, i förekommande fall, konsumtionsmängderna samt uppgifterna från laboratorieprover som tagits för uppföljning.
  • Alkoholmissbruket kan framkomma ur andra handlingar från försäkringsanstalt. Om den tidsenliga beskrivningen i utlåtandet är ofullständig eller inkonsekvent begär försäkringsanstalten ytterligare utredningar, vilket förlänger handläggningstiden.
  • När ett pågående alkoholberoende fastställs ska en tillräckligt lång nykterhetsperiod på minst två månader föregå den neuropsykologiska bedömningen av arbets- och funktionsförmågan. Alkoholavgiftning bör bekräftas genom laboratorieprov, alternativt och vid den svåraste typen av missbruk, även med hjälp av en behandlingsperiod inom slutenvården.

Långvarig arbetsoförmåga

  • En person med alkoholberoende kan anses vara arbetsoförmögen «Juntunen J. Alkoholi ja työkyky. Tiimi 2009;1:12-5...»104 om hen utöver beroendet har
    • allvarliga somatiska sjukdomar som orsakar en permanent nedsättning av funktionsförmågan (alkoholsjukdomar såsom symtomatisk hjärnatrofi eller lillhjärnsatrofi, blödande esofagusvaricer, svår levercirros och ascites samt andra somatiska komorbiditeter),
    • en psykiatrisk dubbeldiagnos som orsakar nedsatt funktionsförmåga (t.ex. kroniska alkoholpsykoser, schizofreni, svår depression, svår bipolär sjukdom, svår personlighetsstörning) och svårt alkoholberoende,
    • ett allvarligt alkoholberoende, där patienten lever i hemlöshet trots behandling- och rehabiliteringsförsök, inte förstår sitt eget tillstånd och därför kan försumma behandlingen av somatiska sjukdomar (enbart ett ovårdat eller ostädat hem är inte en tillräcklig grund).
  • Fastställandet av långvarig arbetsoförmåga kräver adekvata vård- och rehabiliteringsinsatser.
  • En patient med alkoholmissbruk har rätt till FPA:s rehabilitering.
    • Missbruksrehabilitering som ordnas av social- och hälsovården är alltid det primära alternativet.
    • Medicinsk rehabilitering, såsom rehabiliteringspsykoterapi, eller yrkesinriktad rehabilitering kan påbörjas när alkoholmissbruket är under kontroll (i remission).
    • Vad som är det rätta tiden för rehabiliteringen måste avgöras individuellt och det går inte att ange exakta tidsfrister för när alkoholkonsumtionen är under kontroll eller för nykterhetsperioden. I allmänhet anses tidig remission vara en förutsättning för rehabilitering, vilket innebär en period på 1–3 månader då kriterierna för alkoholberoende inte längre uppfylls.
    • För mer information om vård- och rehabiliteringsorganisationen vid missbruk, se bild «Päihdehuollon hoitojärjestelmät»1.

Alkohol och trafik

Alkohol, graviditet och amning

Alkohol och unga

Alkohol och äldre personer

  • Skadligt alkoholbruk kan förekomma i vilken ålder som helst. Hos ungefär en tredjedel av äldre personer med skadligt alkoholbruk har användningen börjat sent i livet «Holbert KR, Tueth MJ. Alcohol abuse and dependence...»117.
  • Äldre människor löper en högre risk redan vid en lägre konsumtion än personer i arbetsför ålder: hos äldre är kroppens vätskevolym lägre och sjukdomar och läkemedelsbehandling vanligare. För identifiering och behandling av alkoholmissbruk hos äldre lämpar sig samma metoder som hos yngre människor «Aira M, Haarni I. Iäkkäiden suhtautuminen alkoholi...»118. Det finns inte kunskap om hur väl metoderna fungerar specifikt hos äldre.

Kvalitetsbedömning av anstalter för missbruksvård

  • Om ordnandet, bedömningen och dimensioneringen av missbrukstjänster har det publicerats en rekommendation «Päihdepalvelujen laatusuositukset. Sosiaali- ja te...»22.
  • Vid bedömning av enheten för missbruksvård kan följande frågor ställas för att pröva vårdkvaliteten «Päihdepalvelujen laatusuositukset. Sosiaali- ja te...»22:
    • Har möjligheterna att förebygga och utreda missbruk i samband med både hälsokontroller och vårdmöten undersökts och utnyttjats?
      • Det bästa behandlingsresultatet uppnås om man kan ingripa i ett rusmedelsmissbruk som är under utveckling i ett tidigt skede. Hälso- och sjukvårdens omfattande hälsokontroller (företagshälsovården, hälsovården för unga och studerande, hälsokontroller för körkort, T-intyg) erbjuder möjligheter att samtala om rusmedelsbruk.
    • Söker man aktivt efter missbruksproblematik i möten med klienter, särskilt klienter i riskgrupper?
      • Framför allt primärhälsovården har ett stort antal patientkontakter och de symtom som patienten beskriver kan dölja ett missbruk. Att få fram detta kräver att man håller problemet i åtanke, har kunskaper om dess symtom och manifestationer samt agerar finkänsligt och beslutsamt.
    • Finns det beredskap för första hjälpen vid förgiftningar och andra farliga situationer som orsakas av rusmedel?
      • En akut förgiftning på grund av rusmedel kan vara en olycka eller ett självmordsförsök. En god somatisk och psykiatrisk akutvård lägger grunden för den fortsatta behandlingen av missbruket.
    • Har man tillgång till en alkoholmätare och lämpliga tester för narkotikascreening?
      • När dessa mätare används i samarbete med patienten ger de en objektiv bild av problemet och dess utvecklingsfas.
    • Har enheten tillgång till avvänjningsvård dygnet runt antingen vid den egna enheten eller på någon annan anstalt?
      • Avvänjningsvård inom öppenvården eftersträvas, men detta är inte alltid tillräckligt. Avvänjningsvård inom slutenvården ger möjlighet att behandla en motiverad patient på ett holistiskt och långsiktigt sätt. Då tvingas även patienten att sätta sig närmare in i sitt problem.
    • Är personalen och ledningen på arbetsplatsen utbildade och motiverade att ta hand om personer med missbruk och är angreppssättet holistiskt och icke-moraliserande?
      • Patienten känner lätt av negativa och moraliserande hållningar hos vårdpersonalen. Detta hållningssätt kan ändras genom fortbildning och vidareutbildning samt samtal.
    • Har man flexibelt tillgång till psykiatrisk konsultation?
      • Missbruk är ofta förknippat med psykiatriska problem, vars behandling kan kräva särskild kompetens.
    • Känner man till de enheter för specialiserad vård som behövs?
      • En stor del av personerna med missbruk söker sig åtminstone i början till hälsovårdscentralen och somatiska sjukhus. Man måste känna till kontakterna till missbruksvården. Samarbetet mellan den somatiska hälso- och sjukvården, psykiatrisk expertis och specialtjänsterna inom missbrukarvården måste vara skarvfriså att patientens vårdansvar inte splittras.
    • Har den fortsatta vården för en patient som återvänder från slutenvård och rehabilitering ordnats?
      • Kontakten mellan specialtjänsterna inom missbrukarvården och primärhälsovården fungerar i båda riktningarna.
    • Finns det kontakter till AA-rörelsen, Al-Anon-grupper och andra kamratstödsnätverk (t.ex. A-Kilta, religiösa samfund, andra organisationer)?
      • Kontakterna bör fungera så att patienten, om hen så vill, enkelt kan gå vidare från en vårdenhet inom hälso- och sjukvården till AA-möten eller tjänster inom den tredje sektorn.
    • Har den sociala tryggheten och vårdställen för gravt alkoholiserade patienter ordnats?
      • Ett långvarigt missbruk är en invalidiserande sjukdom. På grund av problemets art kan det hända att en alkoholiserad patients pensionsförmåner och andra sociala förmåner inte ordnas. I missbrukets slutskede kan även anstaltsvård bli nödvändig.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Alkoholiongelmaisen hoito»1 (på finska)

Översättare: Lingoneer Oy

Granskning av översättningen: Tove Hertzberg

Litteratur

Vård av personer med alkoholmissbruk. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Föreningen för addiktionsmedicin i Finland rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»12

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Päihdetilastollinen vuosikirja, http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-295-9
  2. Rehm J, Gmel, G, Probst C, Shield K.D. (2015). Lifetime-risk of alcohol-attributable mortality based on different levels of alcohol consumption in seven European countries. Implications for low-risk drinking guidelines. Toronto, Ontario, Canada: Centre for Addiction and Mental Health. http://www.camh.ca/en/research/news_and_publications/reports_and_books/Documents/Lifetime%20Risk%20of%20Alcohol-Attributable%20Mortality.pdf
  3. Suomen virallinen tilasto (SVT): Kuolemansyyt verkkojulkaisu. ISSN=1799-5051. Helsinki: Tilastokeskus viitattu: 16.2.2015. Saantitapa: http://www.stat.fi/til/ksyyt/
  4. Halme JT, Seppä K, Alho H ym. Hazardous drinking: prevalence and associations in the Finnish general population. Alcohol Clin Exp Res 2008;32:1615-22 «PMID: 18616689»PubMed
  5. Karjalainen K., Hakkarainen, P. Lääkkeiden väärinkäyttö 2000-luvun Suomessa. Esiintyvyys, käyttäjäryhmät ja käyttötarkoitukset. Yhteiskuntapolitiikka 2013;78(5): 498-508
  6. World Health Organization. Global status report on alcohol and health. Geneva, Switzerland: World Health Organization; 2014. http://www.who.int/substance_abuse/publications/global_alcohol_report/en/
  7. Suomalaiset ravitsemussuositukset, Valtion ravitsemusneuvottelukunta, Juvenes Print - Suomen Yliopistopaino, Tampere 2014, ISBN 978-952-453-801-5, http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/files/attachments/fi/vrn/ravitsemussuositukset_2014_fi_web.3.pdf
  8. Puddey IB, Beilin LJ, Vandongen R ym. Evidence for a direct effect of alcohol consumption on blood pressure in normotensive men. A randomized controlled trial. Hypertension 1985;7:707-13 «PMID: 3897044»PubMed
  9. Kadlecová P, Andel R, Mikulík R ym. Alcohol consumption at midlife and risk of stroke during 43 years of follow-up: cohort and twin analyses. Stroke 2015;46:627-33 «PMID: 25634001»PubMed
  10. Fergusson DM, Boden JM, Horwood LJ. Tests of causal links between alcohol abuse or dependence and major depression. Arch Gen Psychiatry 2009;66:260-6 «PMID: 19255375»PubMed
  11. Corrao G, Bagnardi V, Zambon A ym. Exploring the dose-response relationship between alcohol consumption and the risk of several alcohol-related conditions: a meta-analysis. Addiction 1999;94:1551-73 «PMID: 10790907»PubMed
  12. Teoksessa: Warpenius K. ym. (toim.) Alkoholi- ja päihdehaitat läheisille, muille ihmisille ja yhteiskunnalle. THL 2013
  13. Knott CS, Coombs N, Stamatakis E ym. All cause mortality and the case for age specific alcohol consumption guidelines: pooled analyses of up to 10 population based cohorts. BMJ 2015;350:h384 «PMID: 25670624»PubMed
  14. IARC monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans: Alcohol Consumption and Ethyl Carbamate. Vol. 96, 2010. http://monographs.iarc.fr/ENG/Monographs/vol96/
  15. Tynjälä J, Kangastupa P, Laatikainen T ym. Effect of age and gender on the relationship between alcohol consumption and serum GGT: time to recalibrate goals for normal ranges. Alcohol Alcohol 2012;47:558-62 «PMID: 22753786»PubMed
  16. Ornoy A, Ergaz Z. Alcohol abuse in pregnant women: effects on the fetus and newborn, mode of action and maternal treatment. Int J Environ Res Public Health 2010;7:364-79 «PMID: 20616979»PubMed
  17. Butt P, Beirness D, Gliksman L, Paradis C, Stockwell D. Alcohol and health in Canada: A summary of evidence and guidelines for low risk drinking. Ottawa, ON: Canadian Centre on Substance Abuse, 2011.
  18. Bonomo YA, Bowes G, Coffey C ym. Teenage drinking and the onset of alcohol dependence: a cohort study over seven years. Addiction 2004;99:1520-8 «PMID: 15585043»PubMed
  19. Wells JE, Horwood LJ, Fergusson DM. Drinking patterns in mid-adolescence and psychosocial outcomes in late adolescence and early adulthood. Addiction 2004;99:1529-41 «PMID: 15585044»PubMed
  20. Special populations and co-occurring disorders: older adults, NIAAA recommendations: http://www.niaaa.nih.gov/alcohol-health/special-populations-co-occurring-disorders/older-adults
  21. Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Terveyttä ruoasta. Suomalaiset ravitsemussuositukset 2014. http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/files/attachments/fi/vrn/ravitsemussuositukset_2014_fi_web.3.pdf (Siteerattu 17.6.2015)
  22. Päihdepalvelujen laatusuositukset. Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita. ISSN 1236-116X; 2002:3. Helsinki 2002
  23. STM:n Päihtyneen henkilön akuuttihoito – sosiaali- ja terveysministeriön ohjeet. Helsinki, 2006. Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä; ISSN 1236-2115,2006:65. ISBN 952-00-2208-2.
  24. Hammersley R. A digest of memory phenomena for addiction research. Addiction 1994;89:283-93 «PMID: 8173494»PubMed
  25. Cyr MG, Wartman SA. The effectiveness of routine screening questions in the detection of alcoholism. JAMA 1988;259:51-4 «PMID: 3334771»PubMed
  26. Midanik LT. Validity of self-reported alcohol use: a literature review and assessment. Br J Addict 1988;83:1019-30 «PMID: 3066418»PubMed
  27. Buchsbaum DG, Welsh J, Buchanan RG ym. Screening for drinking problems by patient self-report. Even 'safe' levels may indicate a problem. Arch Intern Med 1995;155:104-8 «PMID: 7802509»PubMed
  28. Fleming MF, Barry KL. A three-sample test of a masked alcohol screening questionnaire. Alcohol Alcohol 1991;26:81-91 «PMID: 1854376»PubMed
  29. Cleary PD, Miller M, Bush BT ym. Prevalence and recognition of alcohol abuse in a primary care population. Am J Med 1988;85:466-71 «PMID: 3177393»PubMed
  30. Buchsbaum DG, Buchanan RG, Poses RM ym. Physician detection of drinking problems in patients attending a general medicine practice. J Gen Intern Med 1992;7:517-21 «PMID: 1403208»PubMed
  31. Rydon P, Redman S, Sanson-Fisher RW ym. Detection of alcohol-related problems in general practice. J Stud Alcohol 1992;53:197-202 «PMID: 1583898»PubMed
  32. Greenfield TK, Kerr WC. Alcohol measurement methodology in epidemiology: recent advances and opportunities. Addiction 2008;103:1082-99 «PMID: 18422826»PubMed
  33. Raevaara L. Potilaan alkoholinkäyttö – ongelmallinen puheenaihe terveyskeskuslääkärin vastaanotolla. Duodecim 2003,119:313-20
  34. Saunders JB, Conigrave KM. Early identification of alcohol problems. CMAJ 1990;143:1060-9 «PMID: 2224674»PubMed
  35. Seppä K, Aalto M. Alkoholisairauksien sekundaaripreventio perusterveydenhuollossa. Kunnallislääkäri 2001;16:15-7
  36. Dawson DA, Room R. Towards agreement on ways to measure and report drinking patterns and alcohol-related problems in adult general population surveys: the Skarpö conference overview. J Subst Abuse 2000;12:1-21 «PMID: 11288465»PubMed
  37. Allen JP, Litten RZ, Fertig JB ym. A review of research on the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT). Alcohol Clin Exp Res 1997;21:613-9 «PMID: 9194913»PubMed
  38. Reinert DF, Allen JP. The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): a review of recent research. Alcohol Clin Exp Res 2002;26:272-9 «PMID: 11964568»PubMed
  39. Holopainen A. Sekakäyttö. Kirjassa: Päihdelääketiede. Salaspuro M, Kiianmaa K, Seppä K (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2003, s. 80, 450
  40. Criteria for the diagnosis of alcoholism. Ann Intern Med 1972;77:249-58 «PMID: 4641659»PubMed
  41. Seppä K, Laippala P, Saarni M. Macrocytosis as a consequence of alcohol abuse among patients in general practice. Alcohol Clin Exp Res 1991;15:871-6 «PMID: 1755522»PubMed
  42. Chick J, Kreitman N, Plant M. Mean cell volume and gamma-glutamyl-transpeptidase as markers of drinking in working men. Lancet 1981;1:1249-51 «PMID: 6112577»PubMed
  43. Keso L, Salaspuro M. Laboratoriokokeet alkoholiongelman toteamisessa ja hoidossa I. Suom Lääkäril 1985a;9:781-5
  44. Keso L, Salaspuro M. Laboratoriokokeet alkoholiongelman toteamisessa ja hoidossa II. Suom Lääkäril 1985b;10:887-95
  45. Salaspuro M. Carbohydrate-deficient transferrin as compared to other markers of alcoholism: a systematic review. Alcohol 1999;19:261-71 «PMID: 10580517»PubMed
  46. Scouller K, Conigrave KM, Macaskill P ym. Should we use carbohydrate-deficient transferrin instead of gamma-glutamyltransferase for detecting problem drinkers? A systematic review and metaanalysis. Clin Chem 2000;46:1894-902 «PMID: 11106319»PubMed
  47. Arndt T. Carbohydrate-deficient transferrin as a marker of chronic alcohol abuse: a critical review of preanalysis, analysis, and interpretation. Clin Chem 2001;47:13-27 «PMID: 11148172»PubMed
  48. Weill J, Schellenberg F, Le Goff AM ym. The decrease of low serum gamma glutamyl transferase during short-term abstinence. Alcohol 1988;5:1-3 «PMID: 2895660»PubMed
  49. Behrens UJ, Worner TM, Lieber CS. Changes in carbohydrate-deficient transferrin levels after alcohol withdrawal. Alcohol Clin Exp Res 1988;12:539-44 «PMID: 2903691»PubMed
  50. Bortolotti F, De Paoli G, Tagliaro F. Carbohydrate-deficient transferrin (CDT) as a marker of alcohol abuse: a critical review of the literature 2001-2005. J Chromatogr B Analyt Technol Biomed Life Sci 2006;841:96-109 «PMID: 16725384»PubMed
  51. Stibler H. Carbohydrate-deficient transferrin in serum: a new marker of potentially harmful alcohol consumption reviewed. Clin Chem 1991;37:2029-37 «PMID: 1764777»PubMed
  52. Hietala J, Koivisto H, Anttila P ym. Comparison of the combined marker GGT-CDT and the conventional laboratory markers of alcohol abuse in heavy drinkers, moderate drinkers and abstainers. Alcohol Alcohol 2006;41:528-33 «PMID: 16799164»PubMed
  53. Ballesteros J, Duffy JC, Querejeta I ym. Efficacy of brief interventions for hazardous drinkers in primary care: systematic review and meta-analyses. Alcohol Clin Exp Res 2004;28:608-18 «PMID: 15100612»PubMed
  54. Riper H, Kramer J, Smit F ym. Web-based self-help for problem drinkers: a pragmatic randomized trial. Addiction 2008;103:218-27 «PMID: 18199300»PubMed
  55. UKATT Research Team. Cost effectiveness of treatment for alcohol problems: findings of the randomised UK alcohol treatment trial (UKATT). BMJ 2005;331:544 «PMID: 16150765»PubMed
  56. Carroll KM, Nich C, Ball SA ym. Treatment of cocaine and alcohol dependence with psychotherapy and disulfiram. Addiction 1998;93:713-27 «PMID: 9692270»PubMed
  57. Ojehagen A, Berglund M, Appel CP ym. A randomized study of long-term out-patient treatment in alcoholics. Psychiatric treatment versus multimodal behavioural therapy, during 1 versus 2 years of treatment. Alcohol Alcohol 1992;27:649-58 «PMID: 1292438»PubMed
  58. Cooney NL, Kadden RM, Litt MD ym. Matching alcoholics to coping skills or interactional therapies: two-year follow-up results. J Consult Clin Psychol 1991;59:598-601 «PMID: 1655847»PubMed
  59. Easton CJ, Mandel DL, Hunkele KA ym. A cognitive behavioral therapy for alcohol-dependent domestic violence offenders: an integrated substance abuse-domestic violence treatment approach (SADV). Am J Addict 2007;16:24-31 «PMID: 17364418»PubMed
  60. Kelley ML, Fals-Stewart W. Couples- versus individual-based therapy for alcohol and drug abuse: effects on children's psychosocial functioning. J Consult Clin Psychol 2002;70:417-27 «PMID: 11952200»PubMed
  61. Kelley ML, Fals-Stewart W. Treating paternal alcoholism with learning sobriety together: effects on adolescents versus preadolescents. J Fam Psychol 2007;21:435-44 «PMID: 17874929»PubMed
  62. O'Farrell TJ, Van Hutton V, Murphy CM. Domestic violence before and after alcoholism treatment: a two-year longitudinal study. J Stud Alcohol 1999;60:317-21 «PMID: 10371258»PubMed
  63. Andreasson S, Öjehagen A. Psychosocial treatment of alcohol dependence. Kirjassa: Berglund M, Thelander S, Jonsson E (toim.) Treating alcohol and drug abuse. Wiley VCH, Weinheim 2003:43-188
  64. Olson RP, Ganley R, Devine VT ym. Long-term effects of behavioral versus insight-oriented therapy with inpatient alcoholics. J Consult Clin Psychol 1981;49:866-77 «PMID: 7309955»PubMed
  65. Sandahl C, Ronnberg S, Herlitz K, Ahlin G. Time-limited group psychotherapy for moderately alcohol dependent patients: a randomised controlled clinical trial. Psychotherapy Research 1998;8:361-78
  66. Sjöberg L, Samsonowitz V. Coping strategies and relapse in alcohol abuse. Drug Alcohol Depend 1985;15:283-301 «PMID: 4028957»PubMed
  67. Ito JR, Donovan DM, Hall JJ. Relapse prevention in alcohol aftercare: effects on drinking outcome, change process, and aftercare attendance. Br J Addict 1988;83:171-81 «PMID: 2830931»PubMed
  68. Kadden RM, Cooney NL, Getter H ym. Matching alcoholics to coping skills or interactional therapies: posttreatment results. J Consult Clin Psychol 1989;57:698-704 «PMID: 2557364»PubMed
  69. Litt MD, Babor TF, DelBoca FK ym. Types of alcoholics, II. Application of an empirically derived typology to treatment matching. Arch Gen Psychiatry 1992;49:609-14 «PMID: 1322118»PubMed
  70. Matching alcoholism treatments to client heterogeneity: Project MATCH three-year drinking outcomes. Alcohol Clin Exp Res 1998;22:1300-11 «PMID: 9756046»PubMed
  71. UKATT Research Team. UK Alcohol Treatment Trial: client-treatment matching effects. Addiction 2008;103:228-38 «PMID: 18070238»PubMed
  72. Poikolainen K, Leppänen K, Vuori E. Alcohol sales and fatal alcohol poisonings: a time-series analysis. Addiction 2002;97:1037-40 «PMID: 12144606»PubMed
  73. Laatikainen T. Alkoholiveron alennus näkyi nopeasti kuolleisuudessa. Suom Lääkäril 2009;8:691
  74. Kuitunen T. Alkoholimyrkytykset. Duodecim 2000;116:1655-61
  75. Akuuttihoito-opas. Elonen E, Mäkijärvi M, Voipio-Pulkki LM, Vuoristo M ym. (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2005, s. 475-6
  76. Akuuttihoito-opas. Elonen E, Mäkijärvi M, Voipio-Pulkki LM, Vuoristo M ym. (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2005, s. 443-4
  77. Barceloux DG, Bond GR, Krenzelok EP ym. American Academy of Clinical Toxicology practice guidelines on the treatment of methanol poisoning. J Toxicol Clin Toxicol 2002;40:415-46 «PMID: 12216995»PubMed
  78. Barceloux DG, Krenzelok EP, Olson K ym. American Academy of Clinical Toxicology Practice Guidelines on the Treatment of Ethylene Glycol Poisoning. Ad Hoc Committee. J Toxicol Clin Toxicol 1999;37:537-60 «PMID: 10497633»PubMed
  79. Hovda KE, Jacobsen D. Expert opinion: fomepizole may ameliorate the need for hemodialysis in methanol poisoning. Hum Exp Toxicol 2008;27:539-46 «PMID: 18829729»PubMed
  80. Akuuttihoito-opas. Elonen E, Voipio-Pulkki LM, Vuoristo M ym. (toim.) Kustannus Oy Duodecim 2005, s. 480-1
  81. Mayo-Smith MF, Beecher LH, Fischer TL ym. Management of alcohol withdrawal delirium. An evidence-based practice guideline. Arch Intern Med 2004;164:1405-12 «PMID: 15249349»PubMed
  82. Erwin WE, Williams DB, Speir WA. Delirium tremens. South Med J 1998;91:425-32 «PMID: 9598848»PubMed
  83. Kranzler HR, Wesson DR, Billot L ym. Naltrexone depot for treatment of alcohol dependence: a multicenter, randomized, placebo-controlled clinical trial. Alcohol Clin Exp Res 2004;28:1051-9 «PMID: 15252291»PubMed
  84. Garbutt JC, Kranzler HR, O'Malley SS ym. Efficacy and tolerability of long-acting injectable naltrexone for alcohol dependence: a randomized controlled trial. JAMA 2005;293:1617-25 «PMID: 15811981»PubMed
  85. O'Malley SS, Garbutt JC, Gastfriend DR ym. Efficacy of extended-release naltrexone in alcohol-dependent patients who are abstinent before treatment. J Clin Psychopharmacol 2007;27:507-12 «PMID: 17873686»PubMed
  86. Ciraulo DA, Dong Q, Silverman BL ym. Early treatment response in alcohol dependence with extended-release naltrexone. J Clin Psychiatry 2008;69:190-5 «PMID: 18348601»PubMed
  87. Galloway GP, Koch M, Cello R ym. Pharmacokinetics, safety, and tolerability of a depot formulation of naltrexone in alcoholics: an open-label trial. BMC Psychiatry 2005;5:18 «PMID: 15804355»PubMed
  88. Hasin D, Samet S, Nunes E ym. Diagnosis of comorbid psychiatric disorders in substance users assessed with the Psychiatric Research Interview for Substance and Mental Disorders for DSM-IV. Am J Psychiatry 2006;163:689-96 «PMID: 16585445»PubMed
  89. Nunes EV, Liu X, Samet S ym. Independent versus substance-induced major depressive disorder in substance-dependent patients: observational study of course during follow-up. J Clin Psychiatry 2006;67:1561-7 «PMID: 17107247»PubMed
  90. Ramsey SE, Kahler CW, Read JP ym. Discriminating between substance-induced and independent depressive episodes in alcohol dependent patients. J Stud Alcohol 2004;65:672-6 «PMID: 15536779»PubMed
  91. Caton CL, Hasin DS, Shrout PE ym. Stability of early-phase primary psychotic disorders with concurrent substance use and substance-induced psychosis. Br J Psychiatry 2007;190:105-11 «PMID: 17267925»PubMed
  92. Caton CL, Drake RE, Hasin DS ym. Differences between early-phase primary psychotic disorders with concurrent substance use and substance-induced psychoses. Arch Gen Psychiatry 2005;62:137-45 «PMID: 15699290»PubMed
  93. Holbrook AM, Crowther R, Lotter A ym. Meta-analysis of benzodiazepine use in the treatment of acute alcohol withdrawal. CMAJ 1999;160:649-55 «PMID: 10101999»PubMed
  94. Mayo-Smith MF. Pharmacological management of alcohol withdrawal. A meta-analysis and evidence-based practice guideline. American Society of Addiction Medicine Working Group on Pharmacological Management of Alcohol Withdrawal. JAMA 1997;278:144-51 «PMID: 9214531»PubMed
  95. Griffiths RR, Weerts EM. Benzodiazepine self-administration in humans and laboratory animals--implications for problems of long-term use and abuse. Psychopharmacology (Berl) 1997;134:1-37 «PMID: 9399364»PubMed
  96. Soldatos CR, Dikeos DG, Whitehead A. Tolerance and rebound insomnia with rapidly eliminated hypnotics: a meta-analysis of sleep laboratory studies. Int Clin Psychopharmacol 1999;14:287-303 «PMID: 10529072»PubMed
  97. de las Cuevas C, Sanz EJ, de la Fuente JA ym. The Severity of Dependence Scale (SDS) as screening test for benzodiazepine dependence: SDS validation study. Addiction 2000;95:245-50 «PMID: 10723853»PubMed
  98. Busto UE, Sykora K, Sellers EM. A clinical scale to assess benzodiazepine withdrawal. J Clin Psychopharmacol 1989;9:412-6 «PMID: 2574193»PubMed
  99. Pages KP, Ries RK. Use of anticonvulsants in benzodiazepine withdrawal. Am J Addict 1998;7:198-204 «PMID: 9702287»PubMed
  100. Juntunen J, Havu T. Vakuutuslääketieteen eettisiä ja juridisia näkökohtia. Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti 2001;37:72-9
  101. Halme JT, Seppä K, Alho H ym. Hazardous drinking: prevalence and associations in the Finnish general population. Alcohol Clin Exp Res 2008;32:1615-22 «PMID: 18616689»PubMed
  102. Goult R ym. Työkyvyttömyyseläkettä edeltävät vaiheet. Eläketurvakeskuksen raportteja 6/2014. Tampere: Eläketurvakeskus; 2014.
  103. Harkonmäki K ym. Tahdon asia? Näkökulmia työssä jatkamiseen ja terveyteen. Kuntien eläkevakuutuksen raportteja. Helsinki: Kuntien eläkevakuutus; 2008.
  104. Juntunen J. Alkoholi ja työkyky. Tiimi 2009;1:12-5
  105. Peek-Asa C. The effect of random alcohol screening in reducing motor vehicle crash injuries. Am J Prev Med 1999;16:57-67 «PMID: 9921387»PubMed
  106. Shults RA, Elder RW, Sleet DA ym. Reviews of evidence regarding interventions to reduce alcohol-impaired driving. Am J Prev Med 2001;21:66-88 «PMID: 11691562»PubMed
  107. Ditter SM, Elder RW, Shults RA ym. Effectiveness of designated driver programs for reducing alcohol-impaired driving: a systematic review. Am J Prev Med 2005;28:280-7 «PMID: 15894161»PubMed
  108. Willis C, Lybrand S, Bellamy N. Alcohol ignition interlock programmes for reducing drink driving recidivism. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD004168 «PMID: 15495082»PubMed
  109. Williams SB, Whitlock EP, Edgerton EA ym. Counseling about proper use of motor vehicle occupant restraints and avoidance of alcohol use while driving: a systematic evidence review for the U.S. Preventive Services Task Force. Ann Intern Med 2007;147:194-206 «PMID: 17679708»PubMed
  110. Walsh C, MacMillan HL, Jamieson E. The relationship between parental substance abuse and child maltreatment: findings from the Ontario Health Supplement. Child Abuse Negl 2003;27:1409-25 «PMID: 14644058»PubMed
  111. Ammerman RT, Kolko DJ, Kirisci L ym. Child abuse potential in parents with histories of substance use disorder. Child Abuse Negl 1999;23:1225-38 «PMID: 10626607»PubMed
  112. Lawton ME. Alcohol in breast milk. Aust N Z J Obster Gynaecol 1985;25:71-3
  113. Mennella JA, Beauchamp GK. The transfer of alcohol to human milk. Effects on flavor and the infant's behavior. N Engl J Med 1991;325:981-5 «PMID: 1886634»PubMed
  114. Gibson L, Porter M. Drinking or Smoking While Breastfeeding and Later Cognition in Children. Pediatrics 2018;142: «PMID: 30061301»PubMed
  115. Mennella JA, Pepino MY, Teff KL. Acute alcohol consumption disrupts the hormonal milieu of lactating women. J Clin Endocrinol Metab 2005;90:1979-85 «PMID: 15623810»PubMed
  116. Carey KB, Scott-Sheldon LA, Elliott JC ym. Face-to-face versus computer-delivered alcohol interventions for college drinkers: a meta-analytic review, 1998 to 2010. Clin Psychol Rev 2012;32:690-703 «PMID: 23022767»PubMed
  117. Holbert KR, Tueth MJ. Alcohol abuse and dependence. A clinical update on alcoholism in the older population. Geriatrics 2004;59:38-40 «PMID: 15461237»PubMed
  118. Aira M, Haarni I. Iäkkäiden suhtautuminen alkoholin käytöstä kysymiseen. Suom Lääkäril 2010;65:579-85
  119. A cross-national trial of brief interventions with heavy drinkers. WHO Brief Intervention Study Group. Am J Public Health 1996;86:948-55 «PMID: 8669518»PubMed
  120. Aalto M, Alho H, Halme JT ym. AUDIT and its abbreviated versions in detecting heavy and binge drinking in a general population survey. Drug Alcohol Depend 2009;103:25-9 «PMID: 19395203»PubMed
  121. Aalto M, Alho H, Halme JT ym. The Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) and its derivatives in screening for heavy drinking among the elderly. Int J Geriatr Psychiatry 2011;26:881-5 «PMID: 20661878»PubMed
  122. Aalto M, Tuunanen M, Sillanaukee P ym. Effectiveness of structured questionnaires for screening heavy drinking in middle-aged women. Alcohol Clin Exp Res 2006;30:1884-8 «PMID: 17067353»PubMed
  123. Addolorato G, Caputo F, Capristo E ym. Baclofen efficacy in reducing alcohol craving and intake: a preliminary double-blind randomized controlled study. Alcohol Alcohol 2002;37:504-8 «PMID: 12217947»PubMed
  124. Addolorato G, Leggio L, Ferrulli A ym. Effectiveness and safety of baclofen for maintenance of alcohol abstinence in alcohol-dependent patients with liver cirrhosis: randomised, double-blind controlled study. Lancet 2007;370:1915-22 «PMID: 18068515»PubMed
  125. Agosti V, Nunes EV, O'Shea D. Do manualized psychosocial interventions help reduce relapse among alcohol-dependent adults treated with naltrexone or placebo? A meta-analysis. Am J Addict 2012;21:501-7 «PMID: 23082827»PubMed
  126. Alatalo PI, Koivisto HM, Hietala JP ym. Effect of moderate alcohol consumption on liver enzymes increases with increasing body mass index. Am J Clin Nutr 2008;88:1097-103 «PMID: 18842799»PubMed
  127. Alden LE. Behavioral self-management controlled-drinking strategies in a context of secondary prevention. J Consult Clin Psychol 1988;56:280-6 «PMID: 3372836»PubMed
  128. Aliyu MH, Lynch O, Belogolovkin V ym. Maternal alcohol use and medically indicated vs. spontaneous preterm birth outcomes: a population-based study. Eur J Public Health 2010;20:582-7 «PMID: 20375023»PubMed
  129. Allsop S, Saunders B, Phillips M ym. A trial of relapse prevention with severely dependent male problem drinkers. Addiction 1997;92:61-73 «PMID: 9060198»PubMed
  130. Amato L, Minozzi S, Vecchi S ym. Benzodiazepines for alcohol withdrawal. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD005063 «PMID: 20238336»PubMed
  131. Ambrose ML, Bowden SC, Whelan G. Thiamin treatment and working memory function of alcohol-dependent people: preliminary findings. Alcohol Clin Exp Res 2001;25:112-6 «PMID: 11198705»PubMed
  132. Anton RF, Lieber C, Tabakoff B ym. Carbohydrate-deficient transferrin and gamma-glutamyltransferase for the detection and monitoring of alcohol use: results from a multisite study. Alcohol Clin Exp Res 2002;26:1215-22 «PMID: 12198396»PubMed
  133. Anton RF, Moak DH, Latham P. Carbohydrate-deficient transferrin as an indicator of drinking status during a treatment outcome study. Alcohol Clin Exp Res 1996;20:841-6 «PMID: 8865958»PubMed
  134. Anton RF, Pettinati H, Zweben A ym. A multi-site dose ranging study of nalmefene in the treatment of alcohol dependence. J Clin Psychopharmacol 2004;24:421-8 «PMID: 15232334»PubMed
  135. Ashenden R, Silagy C, Weller D. A systematic review of the effectiveness of promoting lifestyle change in general practice. Fam Pract 1997;14:160-76 «PMID: 9137956»PubMed
  136. Astley SJ. Profile of the first 1,400 patients receiving diagnostic evaluations for fetal alcohol spectrum disorder at the Washington State Fetal Alcohol Syndrome Diagnostic & Prevention Network. Can J Clin Pharmacol 2010;17:e132-64 «PMID: 20335648»PubMed
  137. Azrin NH, Sisson RW, Meyers R ym. Alcoholism treatment by disulfiram and community reinforcement therapy. J Behav Ther Exp Psychiatry 1982;13:105-12 «PMID: 7130406»PubMed
  138. Azrin NH. Improvements in the community-reinforcement approach to alcoholism. Behav Res Ther 1976;14:339-48 «PMID: 971207»PubMed
  139. Baker AL, Thornton LK, Hiles S ym. Psychological interventions for alcohol misuse among people with co-occurring depression or anxiety disorders: a systematic review. J Affect Disord 2012;139:217-29 «PMID: 21890213»PubMed
  140. Ballesteros J, González-Pinto A, Querejeta I ym. Brief interventions for hazardous drinkers delivered in primary care are equally effective in men and women. Addiction 2004;99:103-8 «PMID: 14678068»PubMed
  141. Barber JG, Crisp BR. The 'pressures to change' approach to working with the partners of heavy drinkers. Addiction 1995;90:269-76 «PMID: 7703820»PubMed
  142. Beich A, Thorsen T, Rollnick S. Screening in brief intervention trials targeting excessive drinkers in general practice: systematic review and meta-analysis. BMJ 2003;327:536-42 «PMID: 12958114»PubMed
  143. Bell H, Tallaksen CM, Try K ym. Carbohydrate-deficient transferrin and other markers of high alcohol consumption: a study of 502 patients admitted consecutively to a medical department. Alcohol Clin Exp Res 1994;18:1103-8 «PMID: 7847591»PubMed
  144. Bennie C. A comparison of home detoxification and minimal intervention strategies for problem drinkers. Alcohol Alcohol 1998;33:157-63 «PMID: 9566478»PubMed
  145. Berner MM, Kriston L, Bentele M ym. The alcohol use disorders identification test for detecting at-risk drinking: a systematic review and meta-analysis. J Stud Alcohol Drugs 2007;68:461-73 «PMID: 17446987»PubMed
  146. Bertholet N, Daeppen JB, Wietlisbach V ym. Reduction of alcohol consumption by brief alcohol intervention in primary care: systematic review and meta-analysis. Arch Intern Med 2005;165:986-95 «PMID: 15883236»PubMed
  147. Bien TH, Miller WR, Boroughs JM. Motivational interviewing with alcohol outpatients. Behavioral and Cognitive Psychotherapy 1993;21:347-56
  148. Bien TH, Miller WR, Tonigan JS. Brief interventions for alcohol problems: a review. Addiction 1993;88:315-35 «PMID: 8461850»PubMed
  149. Blondell RD, Frydrych LM, Jaanimagi U ym. A randomized trial of two behavioral interventions to improve outcomes following inpatient detoxification for alcohol dependence. J Addict Dis 2011;30:136-48 «PMID: 21491295»PubMed
  150. Botvin GJ, Baker E, Dusenbury L ym. Long-term follow-up results of a randomized drug abuse prevention trial in a white middle-class population. JAMA 1995;273:1106-12 «PMID: 7707598»PubMed
  151. Bowen S, Witkiewitz K, Clifasefi SL ym. Relative efficacy of mindfulness-based relapse prevention, standard relapse prevention, and treatment as usual for substance use disorders: a randomized clinical trial. JAMA Psychiatry 2014;71:547-56 «PMID: 24647726»PubMed
  152. Bowers TG, al-Redha MR. A comparison of outcome with group/marital and standard/individual therapies with alcoholics. J Stud Alcohol 1990;51:301-9 «PMID: 2359302»PubMed
  153. Bradley KA, Boyd-Wickizer J, Powell SH ym. Alcohol screening questionnaires in women: a critical review. JAMA 1998;280:166-71 «PMID: 9669791»PubMed
  154. Bray JW, Cowell AJ, Hinde JM. A systematic review and meta-analysis of health care utilization outcomes in alcohol screening and brief intervention trials. Med Care 2011;49:287-94 «PMID: 21263359»PubMed
  155. Brown ES, Carmody TJ, Schmitz JM ym. A randomized, double-blind, placebo-controlled pilot study of naltrexone in outpatients with bipolar disorder and alcohol dependence. Alcohol Clin Exp Res 2009;33:1863-9 «PMID: 19673746»PubMed
  156. Brown JM, Miller WR. Impact of motivational interviewing on participation and outcome in residential alcoholism treatment. Psychol Addict Behav 1993;7:211-8
  157. Brown R. Conventional education and controlled-drinking education courses with convicted drunken drivers. Behav Ther 1980;11:632-42
  158. Brown TG, Dongier M, Ouimet MC ym. Brief motivational interviewing for DWI recidivists who abuse alcohol and are not participating in DWI intervention: a randomized controlled trial. Alcohol Clin Exp Res 2010;34:292-301 «PMID: 19930236»PubMed
  159. Brown TG, Dongier M, Ouimet MC ym. The role of demographic characteristics and readiness to change in 12-month outcome from two distinct brief interventions for impaired drivers. J Subst Abuse Treat 2012;42:383-91 «PMID: 22119179»PubMed
  160. Bullock ML, Culliton PD, Olander RT. Controlled trial of acupuncture for severe recidivist alcoholism. Lancet 1989;1:1435-9 «PMID: 2567439»PubMed
  161. Bullock ML, Kiresuk TJ, Sherman RE ym. A large randomized placebo controlled study of auricular acupuncture for alcohol dependence. J Subst Abuse Treat 2002;22:71-7 «PMID: 11932132»PubMed
  162. Cadogan DA. Marital group therapy in the treatment of alcoholism. Q J Stud Alcohol 1973;34:1187-94 «PMID: 4358454»PubMed
  163. Carey KB, Scott-Sheldon LA, Carey MP ym. Individual-level interventions to reduce college student drinking: a meta-analytic review. Addict Behav 2007;32:2469-94 «PMID: 17590277»PubMed
  164. Chang G, McNamara TK, Orav EJ ym. Brief intervention for prenatal alcohol use: a randomized trial. Obstet Gynecol 2005;105:991-8 «PMID: 15863535»PubMed
  165. Chapman PL, Huygens I. An evaluation of three treatment programmes for alcoholism: an experimental study with 6- and 8-month follow-ups. Br J Addict 1988;83:67-81 «PMID: 3345384»PubMed
  166. Chick J, Gough K, Falkowski W ym. Disulfiram treatment of alcoholism. Br J Psychiatry 1992;161:84-9 «PMID: 1638335»PubMed
  167. Chick J, Ritson B, Connaughton J ym. Advice versus extended treatment for alcoholism: a controlled study. Br J Addict 1988;83:159-70 «PMID: 3345393»PubMed
  168. Cho SH, Whang WW. Acupuncture for alcohol dependence: a systematic review. Alcohol Clin Exp Res 2009;33:1305-13 «PMID: 19413653»PubMed
  169. Chun TH, Linakis JG. Interventions for adolescent alcohol use. Curr Opin Pediatr 2012;24:238-42 «PMID: 22227784»PubMed
  170. Ciraulo DA, Barlow DH, Gulliver SB ym. The effects of venlafaxine and cognitive behavioral therapy alone and combined in the treatment of co-morbid alcohol use-anxiety disorders. Behav Res Ther 2013;51:729-35 «PMID: 24055681»PubMed
  171. Connors GJ, Carroll KM, DiClemente CC ym. The therapeutic alliance and its relationship to alcoholism treatment participation and outcome. J Consult Clin Psychol 1997;65:588-98 «PMID: 9256560»PubMed
  172. Corrêa Filho JM, Baltieri DA. A pilot study of full-dose ondansetron to treat heavy-drinking men withdrawing from alcohol in Brazil. Addict Behav 2013;38:2044-51 «PMID: 23396176»PubMed
  173. Cowell AJ, Brown JM, Mills MJ ym. Cost-effectiveness analysis of motivational interviewing with feedback to reduce drinking among a sample of college students. J Stud Alcohol Drugs 2012;73:226-37 «PMID: 22333330»PubMed
  174. Cuijpers P, Riper H, Lemmers L. The effects on mortality of brief interventions for problem drinking: a meta-analysis. Addiction 2004;99:839-45 «PMID: 15200579»PubMed
  175. Danielsson J, Kangastupa P, Laatikainen T ym. Impacts of common factors of life style on serum liver enzymes. World J Gastroenterol 2014;20:11743-52 «PMID: 25206278»PubMed
  176. Day E, Bentham P, Callaghan R ym. Thiamine for Wernicke-Korsakoff Syndrome in people at risk from alcohol abuse. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD004033 «PMID: 14974055»PubMed
  177. Day E, Bentham PW, Callaghan R ym. Thiamine for prevention and treatment of Wernicke-Korsakoff Syndrome in people who abuse alcohol. Cochrane Database Syst Rev 2013;7:CD004033 «PMID: 23818100»PubMed
  178. D'Onofrio G, Pantalon MV, Degutis LC ym. Brief intervention for hazardous and harmful drinkers in the emergency department. Ann Emerg Med 2008;51:742-750.e2 «PMID: 18436340»PubMed
  179. Donovan DM, Kadden RM, DiClemente CC ym. Client satisfaction with three therapies in the treatment of alcohol dependence: results from project MATCH. Am J Addict 2002;11:291-307 «PMID: 12584872»PubMed
  180. Doty P, Zacny JP, de Wit H. Effects of ondansetron pretreatment on acute responses to ethanol in social drinkers. Behav Pharmacol 1994;5:461-469 «PMID: 11224298»PubMed
  181. Drummond DC, Glautier S. A controlled trial of cue exposure treatment in alcohol dependence. J Consult Clin Psychol 1994;62:809-17 «PMID: 7962885»PubMed
  182. Dunn C, Deroo L, Rivara FP. The use of brief interventions adapted from motivational interviewing across behavioral domains: a systematic review. Addiction 2001;96:1725-42 «PMID: 11784466»PubMed
  183. Edwards G, Orford J, Egert S ym. Alcoholism: a controlled trial of "treatment" and "advice". J Stud Alcohol 1977;38:1004-31 «PMID: 881837»PubMed
  184. Emmen MJ, Schippers GM, Bleijenberg G ym. Effectiveness of opportunistic brief interventions for problem drinking in a general hospital setting: systematic review. BMJ 2004;328:318 «PMID: 14729657»PubMed
  185. Ernhart CB, Sokol RJ, Martier S ym. Alcohol teratogenicity in the human: a detailed assessment of specificity, critical period, and threshold. Am J Obstet Gynecol 1987;156:33-9 «PMID: 3799767»PubMed
  186. Fachini A, Aliane PP, Martinez EZ ym. Efficacy of brief alcohol screening intervention for college students (BASICS): a meta-analysis of randomized controlled trials. Subst Abuse Treat Prev Policy 2012;7:40 «PMID: 22967716»PubMed
  187. Fals-Stewart W, Birchler GR, Kelley ML. Learning sobriety together: A randomized clinical trial examining behavioral couples therapy with alcoholic female patients. J Consult Clin Psychol 2006;74:579-91 «PMID: 16822114»PubMed
  188. Ferrell WL, Galassi JP. Assertion training and human relations training in the treatment of chronic alcoholics. Int J Addict 1981;16:959-68 «PMID: 7327778»PubMed
  189. Ferri M, Amato L, Davoli M. Alcoholics Anonymous and other 12-step programmes for alcohol dependence. Cochrane Database Syst Rev 2006;:CD005032 «PMID: 16856072»PubMed
  190. Feunekes GI, van 't Veer P, van Staveren WA ym. Alcohol intake assessment: the sober facts. Am J Epidemiol 1999;150:105-12 «PMID: 10400547»PubMed
  191. Fiellin DA, Reid MC, O'Connor PG. Screening for alcohol problems in primary care: a systematic review. Arch Intern Med 2000;160:1977-89 «PMID: 10888972»PubMed
  192. Flak AL, Su S, Bertrand J ym. The association of mild, moderate, and binge prenatal alcohol exposure and child neuropsychological outcomes: a meta-analysis. Alcohol Clin Exp Res 2014;38:214-26 «PMID: 23905882»PubMed
  193. Fleming M, Bhamb B, Schurr M ym. Alcohol biomarkers in patients admitted for trauma. Alcohol Clin Exp Res 2009;33:1777-81 «PMID: 19645733»PubMed
  194. Fleming MF, Barry KL, Manwell LB ym. Brief physician advice for problem alcohol drinkers. A randomized controlled trial in community-based primary care practices. JAMA 1997;277:1039-45 «PMID: 9091691»PubMed
  195. Fleming MF, Mundt MP, French MT ym. Benefit-cost analysis of brief physician advice with problem drinkers in primary care settings. Med Care 2000;38:7-18 «PMID: 10630716»PubMed
  196. Fleming MF, Mundt MP, French MT ym. Brief physician advice for problem drinkers: long-term efficacy and benefit-cost analysis. Alcohol Clin Exp Res 2002;26:36-43 «PMID: 11821652»PubMed
  197. Foa EB, Yusko DA, McLean CP ym. Concurrent naltrexone and prolonged exposure therapy for patients with comorbid alcohol dependence and PTSD: a randomized clinical trial. JAMA 2013;310:488-95 «PMID: 23925619»PubMed
  198. Foxcroft DR, Coombes L, Wood S ym. Motivational interviewing for alcohol misuse in young adults. Cochrane Database Syst Rev 2014;8:CD007025 «PMID: 25140980»PubMed
  199. Foxcroft DR, Ireland D, Lister-Sharp DJ ym. Primary prevention for alcohol misuse in young people. Cochrane Database Syst Rev 2002;:CD003024 «PMID: 12137668»PubMed
  200. Foxcroft DR, Tsertsvadze A. Universal family-based prevention programs for alcohol misuse in young people. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD009308 «PMID: 21901733»PubMed
  201. Foxcroft DR, Tsertsvadze A. Universal school-based prevention programs for alcohol misuse in young people. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD009113 «PMID: 21563171»PubMed
  202. Fuller R, Roth H, Long S. Compliance with disulfiram treatment of alcoholism. J Chronic Dis 1983;36:161-70 «PMID: 6337171»PubMed
  203. Fuller RK, Branchey L, Brightwell DR ym. Disulfiram treatment of alcoholism. A Veterans Administration cooperative study. JAMA 1986;256:1449-55 «PMID: 3528541»PubMed
  204. Fuller RK, Roth HP. Disulfiram for the treatment of alcoholism. An evaluation in 128 men. Ann Intern Med 1979;90:901-4 «PMID: 389121»PubMed
  205. Garbutt JC, Kampov-Polevoy AB, Gallop R ym. Efficacy and safety of baclofen for alcohol dependence: a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Alcohol Clin Exp Res 2010;34:1849-57 «PMID: 20662805»PubMed
  206. Grønbaek M, Nielsen B. A randomized controlled trial of Minnesota day clinic treatment of alcoholics. Addiction 2007;102:381-8 «PMID: 17298645»PubMed
  207. Gual A, He Y, Torup L ym. A randomised, double-blind, placebo-controlled, efficacy study of nalmefene, as-needed use, in patients with alcohol dependence. Eur Neuropsychopharmacol 2013;23:1432-42 «PMID: 23562264»PubMed
  208. Harris KB, Miller WR. Behavioral self-control training for problem drinkers: Components of efficacy. Psychol Addict Behav 1990;4:82-90
  209. Heather N, Campion PD, Neville RG ym. Evaluation of a controlled drinking minimal intervention for problem drinkers in general practice (the DRAMS scheme). J R Coll Gen Pract 1987;37:358-63 «PMID: 3448228»PubMed
  210. Heinälä P, Alho H, Kiianmaa K ym. Targeted use of naltrexone without prior detoxification in the treatment of alcohol dependence: a factorial double-blind, placebo-controlled trial. J Clin Psychopharmacol 2001;21:287-92 «PMID: 11386491»PubMed
  211. Helander A, Carlsson AV, Borg S. Longitudinal comparison of carbohydrate-deficient transferrin and gamma-glutamyl transferase: complementary markers of excessive alcohol consumption. Alcohol Alcohol 1996;31:101-7 «PMID: 8672168»PubMed
  212. Helander A, Péter O, Zheng Y. Monitoring of the alcohol biomarkers PEth, CDT and EtG/EtS in an outpatient treatment setting. Alcohol Alcohol 2012;47:552-7 «PMID: 22691387»PubMed
  213. Henderson J, Gray R, Brocklehurst P. Systematic review of effects of low-moderate prenatal alcohol exposure on pregnancy outcome. BJOG 2007;114:243-52 «PMID: 17233797»PubMed
  214. Hobbs JD, Kushner MG, Lee SS ym. Meta-analysis of supplemental treatment for depressive and anxiety disorders in patients being treated for alcohol dependence. Am J Addict 2011;20:319-29 «PMID: 21679263»PubMed
  215. Holder H, Longabaugh R, Miller WR ym. The cost effectiveness of treatment for alcoholism: a first approximation. J Stud Alcohol 1991;52:517-40 «PMID: 1661799»PubMed
  216. Hunt GM, Azrin NH. A community-reinforcement approach to alcoholism. Behav Res Ther 1973;11:91-104 «PMID: 4781962»PubMed
  217. Iovieno N, Tedeschini E, Bentley KH ym. Antidepressants for major depressive disorder and dysthymic disorder in patients with comorbid alcohol use disorders: a meta-analysis of placebo-controlled randomized trials. J Clin Psychiatry 2011;72:1144-51 «PMID: 21536001»PubMed
  218. Johnson BA, Roache JD, Javors MA ym. Ondansetron for reduction of drinking among biologically predisposed alcoholic patients: A randomized controlled trial. JAMA 2000;284:963-71 «PMID: 10944641»PubMed
  219. Jørgensen CH, Pedersen B, Tønnesen H. The efficacy of disulfiram for the treatment of alcohol use disorder. Alcohol Clin Exp Res 2011;35:1749-58 «PMID: 21615426»PubMed
  220. Kahan M, Wilson L, Becker L. Effectiveness of physician-based interventions with problem drinkers: a review. CMAJ 1995;152:851-9 «PMID: 7697578»PubMed
  221. Kaner EF, Beyer F, Dickinson HO ym. Effectiveness of brief alcohol interventions in primary care populations. Cochrane Database Syst Rev 2007;:CD004148 «PMID: 17443541»PubMed
  222. Kaner EF, Dickinson HO, Beyer F ym. The effectiveness of brief alcohol interventions in primary care settings: a systematic review. Drug Alcohol Rev 2009;28:301-23 «PMID: 19489992»PubMed
  223. Karhuvaara S, Simojoki K, Virta A ym. Targeted nalmefene with simple medical management in the treatment of heavy drinkers: a randomized double-blind placebo-controlled multicenter study. Alcohol Clin Exp Res 2007;31:1179-87 «PMID: 17451401»PubMed
  224. Karst M, Passie T, Friedrich S ym. Acupuncture in the treatment of alcohol withdrawal symptoms: a randomized, placebo-controlled inpatient study. Addict Biol 2002;7:415-9 «PMID: 14578018»PubMed
  225. Kattimani S, Bharadwaj B. Clinical management of alcohol withdrawal: A systematic review. Ind Psychiatry J 2013;22:100-8 «PMID: 25013309»PubMed
  226. Kellam SG, Brown CH, Poduska JM ym. Effects of a universal classroom behavior management program in first and second grades on young adult behavioral, psychiatric, and social outcomes. Drug Alcohol Depend 2008;95 Suppl 1:S5-S28 «PMID: 18343607»PubMed
  227. Kelly AB, Halford WK, Young RM. Maritally distressed women with alcohol problems: the impact of a short-term alcohol-focused intervention on drinking behaviour and marital satisfaction. Addiction 2000;95:1537-49 «PMID: 11070529»PubMed
  228. Kelly Y, Sacker A, Gray R ym. Light drinking in pregnancy, a risk for behavioural problems and cognitive deficits at 3 years of age? Int J Epidemiol 2009;38:129-40 «PMID: 18974425»PubMed
  229. Keso L, Salaspuro M. Inpatient treatment of employed alcoholics: a randomized clinical trial on Hazelden-type and traditional treatment. Alcohol Clin Exp Res 1990;14:584-9 «PMID: 2221287»PubMed
  230. Kivlahan DR, Marlatt GA, Fromme K ym. Secondary prevention with college drinkers: evaluation of an alcohol skills training program. J Consult Clin Psychol 1990;58:805-10 «PMID: 2292630»PubMed
  231. Kraemer KL. The cost-effectiveness and cost-benefit of screening and brief intervention for unhealthy alcohol use in medical settings. Subst Abus 2007;28:67-77 «PMID: 18077304»PubMed
  232. Kranzler HR, Pierucci-Lagha A, Feinn R ym. Effects of ondansetron in early- versus late-onset alcoholics: a prospective, open-label study. Alcohol Clin Exp Res 2003;27:1150-5 «PMID: 12878921»PubMed
  233. Kranzler HR, Tennen H, Armeli S ym. Targeted naltrexone for problem drinkers. J Clin Psychopharmacol 2009;29:350-7 «PMID: 19593174»PubMed
  234. Kranzler HR, Van Kirk J. Efficacy of naltrexone and acamprosate for alcoholism treatment: a meta-analysis. Alcohol Clin Exp Res 2001;25:1335-41 «PMID: 11584154»PubMed
  235. Kristenson H, Ohlin H, Hultén-Nosslin MB ym. Identification and intervention of heavy drinking in middle-aged men: results and follow-up of 24-60 months of long-term study with randomized controls. Alcohol Clin Exp Res 1983;7:203-9 «PMID: 6135365»PubMed
  236. Kristenson H, Osterling A, Nilsson JA ym. Prevention of alcohol-related deaths in middle-aged heavy drinkers. Alcohol Clin Exp Res 2002;26:478-84 «PMID: 11981123»PubMed
  237. Kriston L, Hölzel L, Weiser AK ym. Meta-analysis: are 3 questions enough to detect unhealthy alcohol use? Ann Intern Med 2008;149:879-88 «PMID: 19075207»PubMed
  238. Kuchipudi V, Hobein K, Flickinger A ym. Failure of a 2-hour motivational intervention to alter recurrent drinking behavior in alcoholics with gastrointestinal disease. J Stud Alcohol 1990;51:356-60 «PMID: 2359309»PubMed
  239. Kunz S, Schulz M, Lewitzky M ym. Ear acupuncture for alcohol withdrawal in comparison with aromatherapy: a randomized-controlled trial. Alcohol Clin Exp Res 2007;31:436-42 «PMID: 17295728»PubMed
  240. Kushner MG, Maurer EW, Thuras P ym. Hybrid cognitive behavioral therapy versus relaxation training for co-occurring anxiety and alcohol disorder: a randomized clinical trial. J Consult Clin Psychol 2013;81:429-42 «PMID: 23276124»PubMed
  241. Laaksonen E, Koski-Jännes A, Salaspuro M ym. A randomized, multicentre, open-label, comparative trial of disulfiram, naltrexone and acamprosate in the treatment of alcohol dependence. Alcohol Alcohol 2008;43:53-61 «PMID: 17965444»PubMed
  242. Latvala J, Parkkila S, Niemelä O. Excess alcohol consumption is common in patients with cytopenia: studies in blood and bone marrow cells. Alcohol Clin Exp Res 2004;28:619-24 «PMID: 15100613»PubMed
  243. Lonergan E, Luxenberg J, Areosa Sastre A. Benzodiazepines for delirium. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD006379 «PMID: 19821364»PubMed
  244. Magill M, Ray LA. Cognitive-behavioral treatment with adult alcohol and illicit drug users: a meta-analysis of randomized controlled trials. J Stud Alcohol Drugs 2009;70:516-27 «PMID: 19515291»PubMed
  245. Mallams JH, Godley MD, Hall GM ym. A social-systems approach to resocializing alcoholics in the community. J Stud Alcohol 1982;43:1115-23 «PMID: 7182672»PubMed
  246. Mann K, Bladström A, Torup L ym. Extending the treatment options in alcohol dependence: a randomized controlled study of as-needed nalmefene. Biol Psychiatry 2013;73:706-13 «PMID: 23237314»PubMed
  247. Martin DJ, Garske JP, Davis MK. Relation of the therapeutic alliance with outcome and other variables: a meta-analytic review. J Consult Clin Psychol 2000;68:438-50 «PMID: 10883561»PubMed
  248. Matching Alcoholism Treatments to Client Heterogeneity: Project MATCH posttreatment drinking outcomes. J Stud Alcohol 1997;58:7-29 «PMID: 8979210»PubMed
  249. May PA, Baete A, Russo J ym. Prevalence and characteristics of fetal alcohol spectrum disorders. Pediatrics 2014;134:855-66 «PMID: 25349310»PubMed
  250. May PA, Gossage JP, Kalberg WO ym. Prevalence and epidemiologic characteristics of FASD from various research methods with an emphasis on recent in-school studies. Dev Disabil Res Rev 2009;15:176-92 «PMID: 19731384»PubMed
  251. McDonald H, Borinskya S, Kiryanov N ym. Comparative performance of biomarkers of alcohol consumption in a population sample of working-aged men in Russia: the Izhevsk Family Study. Addiction 2013;108:1579-89 «PMID: 23692391»PubMed
  252. McQueen J, Howe TE, Allan L ym. Brief interventions for heavy alcohol users admitted to general hospital wards. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD005191 «PMID: 21833953»PubMed
  253. Mdege ND, Fayter D, Watson JM ym. Interventions for reducing alcohol consumption among general hospital inpatient heavy alcohol users: a systematic review. Drug Alcohol Depend 2013;131:1-22 «PMID: 23474201»PubMed
  254. Meier PS, Barrowclough C, Donmall MC. The role of the therapeutic alliance in the treatment of substance misuse: a critical review of the literature. Addiction 2005;100:304-16 «PMID: 15733244»PubMed
  255. Miller WR, Benefield RG, Tonigan JS. Enhancing motivation for change in problem drinking: a controlled comparison of two therapist styles. J Consult Clin Psychol 1993;61:455-61 «PMID: 8326047»PubMed
  256. Miller WR, Meyers RJ, Tonigan JS ym. Effectiveness of the community reinforcement approach: Final progress report to the National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, Substance Abuse, and Addictions, 1992
  257. Mills JL, Graubard BI. Is moderate drinking during pregnancy associated with an increased risk for malformations? Pediatrics 1987;80:309-14 «PMID: 3627880»PubMed
  258. Minozzi S, Amato L, Vecchi S ym. Anticonvulsants for alcohol withdrawal. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD005064 «PMID: 20238337»PubMed
  259. Mitchell C, Simpson D, Chick J. Carbohydrate deficient transferrin in detecting relapse in alcohol dependence. Drug Alcohol Depend 1997;48:97-103 «PMID: 9363408»PubMed
  260. Monti PM, Abrams DB, Binkoff JA ym. Communication skills training, communication skills training with family and cognitive behavioral mood management training for alcoholics. J Stud Alcohol 1990;51:263-70 «PMID: 2342366»PubMed
  261. Monti PM, Barnett NP, Colby SM ym. Motivational interviewing versus feedback only in emergency care for young adult problem drinking. Addiction 2007;102:1234-43 «PMID: 17565560»PubMed
  262. Monti PM, Rohsenow DJ, Rubonis AV ym. Cue exposure with coping skills treatment for male alcoholics: a preliminary investigation. J Consult Clin Psychol 1993;61:1011-9 «PMID: 7906700»PubMed
  263. Moyer A, Finney JW, Swearingen CE ym. Brief interventions for alcohol problems: a meta-analytic review of controlled investigations in treatment-seeking and non-treatment-seeking populations. Addiction 2002;97:279-92 «PMID: 11964101»PubMed
  264. Muncie HL Jr, Yasinian Y, Oge' L. Outpatient management of alcohol withdrawal syndrome. Am Fam Physician 2013;88:589-95 «PMID: 24364635»PubMed
  265. Najavits LM, Crits-Christoph P, Dierberger A. Clinicians' impact on the quality of substance use disorder treatment. Subst Use Misuse 2000;35:2161-90 «PMID: 11138720»PubMed
  266. Najavits LM, Weiss RD. Variations in therapist effectiveness in the treatment of patients with substance use disorders: an empirical review. Addiction 1994;89:679-88 «PMID: 8069169»PubMed
  267. Nelson JE, Howell RJ. Assertiveness training using rehearsal and modeling with male alcoholics. Am J Drug Alcohol Abuse 1982;9:309-23 «PMID: 7185276»PubMed
  268. Neumann T, Helander A, Dahl H ym. Value of ethyl glucuronide in plasma as a biomarker for recent alcohol consumption in the emergency room. Alcohol Alcohol 2008;43:431-5 «PMID: 18503080»PubMed
  269. Neumann T, Spies C. Use of biomarkers for alcohol use disorders in clinical practice. Addiction 2003;98 Suppl 2:81-91 «PMID: 14984245»PubMed
  270. Newton AS, Dong K, Mabood N ym. Brief emergency department interventions for youth who use alcohol and other drugs: a systematic review. Pediatr Emerg Care 2013;29:673-84 «PMID: 23640153»PubMed
  271. Niederhofer H, Staffen W, Mair A. Comparison of naltreksone and placebo in treatment of alcohol dependence of adolescents. Alcoholism Treatment Quarterly 2003;21:87-95
  272. Niederhofer H, Staffen W. Comparison of disulfiram and placebo in treatment of alcohol dependence of adolescents. Drug Alcohol Rev 2003;22:295-7 «PMID: 15385223»PubMed
  273. Nilsen P, Baird J, Mello MJ ym. A systematic review of emergency care brief alcohol interventions for injury patients. J Subst Abuse Treat 2008;35:184-201 «PMID: 18083321»PubMed
  274. Ntais C, Pakos E, Kyzas P ym. Benzodiazepines for alcohol withdrawal. Cochrane Database Syst Rev 2005;:CD005063 «PMID: 16034964»PubMed
  275. O'Connor MJ, Whaley SE. Brief intervention for alcohol use by pregnant women. Am J Public Health 2007;97:252-8 «PMID: 17194863»PubMed
  276. O'Donnell A, Anderson P, Newbury-Birch D ym. The impact of brief alcohol interventions in primary healthcare: a systematic review of reviews. Alcohol Alcohol 2014;49:66-78 «PMID: 24232177»PubMed
  277. O'Farrell TJ, Choquette KA, Cutter HS ym. Behavioral marital therapy with and without additional couples relapse prevention sessions for alcoholics and their wives. J Stud Alcohol 1993;54:652-66 «PMID: 8271800»PubMed
  278. O'Farrell TJ, Cutter HS, Choquette KA, Floyd FJ, Bayog RD. Behavioral marital therapy for male alcoholics: Marital and drinking adjustment during the two years after treatment. Behav Ther 1992;23:529-49
  279. O'Keeffe LM, Greene RA, Kearney PM. The effect of moderate gestational alcohol consumption during pregnancy on speech and language outcomes in children: a systematic review. Syst Rev 2014;3:1 «PMID: 24383422»PubMed
  280. Ouimet MC, Dongier M, Di Leo I ym. A randomized controlled trial of brief motivational interviewing in impaired driving recidivists: a 5-year follow-up of traffic offenses and crashes. Alcohol Clin Exp Res 2013;37:1979-85 «PMID: 23895363»PubMed
  281. Pape E, Roman E, Scala-Bertola J ym. Death of an alcohol-dependent patient following intentional drug intoxication: implication of baclofen? Eur Addict Res 2014;20:300-4 «PMID: 25300747»PubMed
  282. Persson J, Magnusson PH. Early intervention in patients with excessive consumption of alcohol: a controlled study. Alcohol 1989;6:403-8 «PMID: 2573364»PubMed
  283. Petrakis I, Ralevski E, Nich C ym. Naltrexone and disulfiram in patients with alcohol dependence and current depression. J Clin Psychopharmacol 2007;27:160-5 «PMID: 17414239»PubMed
  284. Petrakis IL, Nich C, Ralevski E. Psychotic spectrum disorders and alcohol abuse: a review of pharmacotherapeutic strategies and a report on the effectiveness of naltrexone and disulfiram. Schizophr Bull 2006;32:644-54 «PMID: 16887890»PubMed
  285. Petrakis IL, Poling J, Levinson C ym. Naltrexone and disulfiram in patients with alcohol dependence and comorbid post-traumatic stress disorder. Biol Psychiatry 2006;60:777-83 «PMID: 17008146»PubMed
  286. Petrakis IL, Poling J, Levinson C, Nich C ym. Naltrexone and disulfiram in patients with alcohol dependence and comorbid psychiatric disorders. Biol Psychiatry 2005;57:1128-37 «PMID: 15866552»PubMed
  287. Pettinati HM, Oslin DW, Kampman KM ym. A double-blind, placebo-controlled trial combining sertraline and naltrexone for treating co-occurring depression and alcohol dependence. Am J Psychiatry 2010;167:668-75 «PMID: 20231324»PubMed
  288. Poikolainen K, Kärkkäinen P. Nature of questionnaire options affects estimates of alcohol intake. J Stud Alcohol 1985;46:219-22 «PMID: 4010298»PubMed
  289. Poikolainen K. Effectiveness of brief interventions to reduce alcohol intake in primary health care populations: a meta-analysis. Prev Med 1999;28:503-9 «PMID: 10329341»PubMed
  290. Polygenis D, Wharton S, Malmberg C ym. Moderate alcohol consumption during pregnancy and the incidence of fetal malformations: a meta-analysis. Neurotoxicol Teratol 1998;20:61-7 «PMID: 9511170»PubMed
  291. Project MATCH secondary a priori hypotheses. Project MATCH Research Group. Addiction 1997;92:1671-98 «PMID: 9581001»PubMed
  292. Ralevski E, Ball S, Nich C ym. The impact of personality disorders on alcohol-use outcomes in a pharmacotherapy trial for alcohol dependence and comorbid Axis I disorders. Am J Addict 2007;16:443-9 «PMID: 18058408»PubMed
  293. Rampes H, Pereira S, Mortimer A, Manoharan S, Knowles M. Does electroacupuncture reduce craving for alcohol? A randomized controlled study. Complement Ther Med 1997;5:19-26
  294. Reinert DF, Allen JP. The alcohol use disorders identification test: an update of research findings. Alcohol Clin Exp Res 2007;31:185-99 «PMID: 17250609»PubMed
  295. Riley EP, Infante MA, Warren KR. Fetal alcohol spectrum disorders: an overview. Neuropsychol Rev 2011;21:73-80 «PMID: 21499711»PubMed
  296. Riper H, Andersson G, Hunter SB ym. Treatment of comorbid alcohol use disorders and depression with cognitive-behavioural therapy and motivational interviewing: a meta-analysis. Addiction 2014;109:394-406 «PMID: 24304463»PubMed
  297. Riper H, van Straten A, Keuken M ym. Curbing problem drinking with personalized-feedback interventions: a meta-analysis. Am J Prev Med 2009;36:247-55 «PMID: 19215850»PubMed
  298. Roozen HG, Boulogne JJ, van Tulder MW ym. A systematic review of the effectiveness of the community reinforcement approach in alcohol, cocaine and opioid addiction. Drug Alcohol Depend 2004;74:1-13 «PMID: 15072802»PubMed
  299. Rubio G, Manzanares J, Lopez-Muñoz F ym. Naltrexone improves outcome of a controlled drinking program. J Subst Abuse Treat 2002;23:361-6 «PMID: 12495798»PubMed
  300. Rösner S, Hackl-Herrwerth A, Leucht S ym. Acamprosate for alcohol dependence. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD004332 «PMID: 20824837»PubMed
  301. Rösner S, Hackl-Herrwerth A, Leucht S ym. Opioid antagonists for alcohol dependence. Cochrane Database Syst Rev 2010;:CD001867 «PMID: 21154349»PubMed
  302. Saarnio P. Factors associated with dropping out from outpatient treatment of alcohol-other drug abuse. Alcoholism Treatment Quarterly 2002;20:17-33
  303. Saitz R. Alcohol screening and brief intervention in primary care: Absence of evidence for efficacy in people with dependence or very heavy drinking. Drug Alcohol Rev 2010;29:631-40 «PMID: 20973848»PubMed
  304. Salaspuro M. Intervention against hazardous alcohol consumption – secondary prevention of alcohol problems. Kirjassa: Berglund M, Thelander E, Jonsson E (toim.) Treating alcohol and drug abuse p. 1-41. Wiley-VCH, Weinheim 2003
  305. Sannibale C. Differential effect of a set of brief interventions on the functioning of a group of "early-stage" problem drinkers. Aust Drug Alcohol Review 1988;7:147-55
  306. Sapir-Weise R, Berglund M, Frank A ym. Acupuncture in alcoholism treatment: a randomized out-patient study. Alcohol Alcohol 1999;34:629-35 «PMID: 10456592»PubMed
  307. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF ym. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction 1993;88:791-804 «PMID: 8329970»PubMed
  308. Savage DG, Ogundipe A, Allen RH ym. Etiology and diagnostic evaluation of macrocytosis. Am J Med Sci 2000;319:343-52 «PMID: 10875288»PubMed
  309. Savola O, Niemelä O, Hillbom M. Blood alcohol is the best indicator of hazardous alcohol drinking in young adults and working-age patients with trauma. Alcohol Alcohol 2004;39:340-5 «PMID: 15208168»PubMed
  310. Sayal K, Heron J, Golding J ym. Binge pattern of alcohol consumption during pregnancy and childhood mental health outcomes: longitudinal population-based study. Pediatrics 2009;123:e289-96 «PMID: 19171582»PubMed
  311. Schermer CR, Moyers TB, Miller WR ym. Trauma center brief interventions for alcohol disorders decrease subsequent driving under the influence arrests. J Trauma 2006;60:29-34 «PMID: 16456433»PubMed
  312. Schmidt LG, Schmidt K, Dufeu P ym. Superiority of carbohydrate-deficient transferrin to gamma-glutamyltransferase in detecting relapse in alcoholism. Am J Psychiatry 1997;154:75-80 «PMID: 8988962»PubMed
  313. Sechi G, Serra A. Wernicke's encephalopathy: new clinical settings and recent advances in diagnosis and management. Lancet Neurol 2007;6:442-55 «PMID: 17434099»PubMed
  314. Sellman JD, Sullivan PF, Dore GM ym. A randomized controlled trial of motivational enhancement therapy (MET) for mild to moderate alcohol dependence. J Stud Alcohol 2001;62:389-96 «PMID: 11414349»PubMed
  315. Seppä K, Heinilä K, Sillanaukee P ym. Evaluation of macrocytosis by general practitioners. J Stud Alcohol 1996;57:97-100 «PMID: 8747507»PubMed
  316. Seppä K, Lappeteläinen V, Aalto M. Mitä maksaa? Lyhytneuvonnan kustannus perusterveydenhuollossa. Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti 2004;41:3-9
  317. Sillanaukee P, Seppä K, Löf K ym. CDT by anion-exchange chromatography followed by RIA as a marker of heavy drinking among men. Alcohol Clin Exp Res 1993;17:230-3 «PMID: 8488959»PubMed
  318. Sisson RW, Azrin NH. Family-member involvement to initiate and promote treatment of problem drinkers. J Behav Ther Exp Psychiatry 1986;17:15-21 «PMID: 3700666»PubMed
  319. Slattery J, Chick J, Cochrane M ym. Prevention of relapse in alcohol dependence. In Health Tecnology Assessment Report 3, 2003, Glasgow, Health Tecnology Board of Scotland
  320. Smit E, Verdurmen J, Monshouwer K ym. Family interventions and their effect on adolescent alcohol use in general populations; a meta-analysis of randomized controlled trials. Drug Alcohol Depend 2008;97:195-206 «PMID: 18485621»PubMed
  321. Smith JE, Meyers RJ, Delaney HD. The community reinforcement approach with homeless alcohol-dependent individuals. J Consult Clin Psychol 1998;66:541-8 «PMID: 9642893»PubMed
  322. Sommers MS, Dyehouse JM, Howe SR ym. Effectiveness of brief interventions after alcohol-related vehicular injury: A randomized controlled trial. J Trauma 2006;61:523-31; discussion 532-3 «PMID: 16966982»PubMed
  323. Sommers MS, Lyons MS, Fargo JD ym. Emergency department-based brief intervention to reduce risky driving and hazardous/harmful drinking in young adults: a randomized controlled trial. Alcohol Clin Exp Res 2013;37:1753-62 «PMID: 23802878»PubMed
  324. Steinweg DL, Worth H. Alcoholism: the keys to the CAGE. Am J Med 1993;94:520-3 «PMID: 8498397»PubMed
  325. Streissguth AP, Bookstein FL, Barr HM. A dose-response study of the enduring effects of prenatal alcohol exposure: birth to 14 years. Kirjassa: Alcohol, pregnancy and the developing fetus. Spohr HL, Steinhausen HC (toim.) Cambridge University Press 1996
  326. Tait RJ, Hulse GK. A systematic review of the effectiveness of brief interventions with substance using adolescents by type of drug. Drug Alcohol Rev 2003;22:337-46 «PMID: 15385228»PubMed
  327. Thanh NX, Jonsson E, Salmon A ym. Incidence and prevalence of fetal alcohol spectrum disorder by sex and age group in Alberta, Canada. J Popul Ther Clin Pharmacol 2014;21:e395-404 «PMID: 25381628»PubMed
  328. Therapist effects in three treatments for alcohol problems. Project MATCH Research Group. Psychother Res 1998;8:455-74
  329. Tripodi SJ, Bender K, Litschge C ym. Interventions for reducing adolescent alcohol abuse: a meta-analytic review. Arch Pediatr Adolesc Med 2010;164:85-91 «PMID: 20048247»PubMed
  330. Trümpler F, Oez S, Stähli P ym. Acupuncture for alcohol withdrawal: a randomized controlled trial. Alcohol Alcohol 2003;38:369-75 «PMID: 12814907»PubMed
  331. Tuunanen M, Aalto M, Seppä K. Binge drinking and its detection among middle-aged men using AUDIT, AUDIT-C and AUDIT-3. Drug Alcohol Rev 2007;26:295-9 «PMID: 17454019»PubMed
  332. Utter GH, Young JB, Theard LA ym. The effect on problematic drinking behavior of a brief motivational interview shortly after a first arrest for driving under the influence of alcohol: a randomized trial. J Trauma Acute Care Surg 2014;76:661-70; discussion 670-1 «PMID: 24553532»PubMed
  333. Waldron HB, Turner CW. Evidence-based psychosocial treatments for adolescent substance abuse. J Clin Child Adolesc Psychol 2008;37:238-61 «PMID: 18444060»PubMed
  334. Valle SK. Interpersonal functioning of alcoholism counselors and treatment outcome. J Stud Alcohol 1981;42:783-90 «PMID: 7311537»PubMed
  335. van den Brink W, Aubin HJ, Bladström A ym. Efficacy of as-needed nalmefene in alcohol-dependent patients with at least a high drinking risk level: results from a subgroup analysis of two randomized controlled 6-month studies. Alcohol Alcohol 2013;48:570-8 «PMID: 23873853»PubMed
  336. Vasilaki EI, Hosier SG, Cox WM. The efficacy of motivational interviewing as a brief intervention for excessive drinking: a meta-analytic review. Alcohol Alcohol 2006;41:328-35 «PMID: 16547122»PubMed
  337. Webb G, Shakeshaft A, Sanson-Fisher R ym. A systematic review of work-place interventions for alcohol-related problems. Addiction 2009;104:365-77 «PMID: 19207344»PubMed
  338. Wells-Parker E, Williams M. Enhancing the effectiveness of traditional interventions with drinking drivers by adding brief individual intervention components. J Stud Alcohol 2002;63:655-64 «PMID: 12529065»PubMed
  339. Whitlock EP, Polen MR, Green CA ym. Behavioral counseling interventions in primary care to reduce risky/harmful alcohol use by adults: a summary of the evidence for the U.S. Preventive Services Task Force. Ann Intern Med 2004;140:557-68 «PMID: 15068985»PubMed
  340. Vigna-Taglianti FD, Galanti MR, Burkhart G ym. "Unplugged," a European school-based program for substance use prevention among adolescents: overview of results from the EU-Dap trial. New Dir Youth Dev 2014;2014:67-82, 11-2 «PMID: 24753279»PubMed
  341. Wilens TE, Adler LA, Weiss MD ym. Atomoxetine treatment of adults with ADHD and comorbid alcohol use disorders. Drug Alcohol Depend 2008;96:145-54 «PMID: 18403134»PubMed
  342. Wilk AI, Jensen NM, Havighurst TC. Meta-analysis of randomized control trials addressing brief interventions in heavy alcohol drinkers. J Gen Intern Med 1997;12:274-83 «PMID: 9159696»PubMed
  343. Vorma H, Naukkarinen H, Sarna S ym. Long-term outcome after benzodiazepine withdrawal treatment in subjects with complicated dependence. Drug Alcohol Depend 2003;70:309-14 «PMID: 12757968»PubMed
  344. Vorma H, Naukkarinen H, Sarna S ym. Treatment of out-patients with complicated benzodiazepine dependence: comparison of two approaches. Addiction 2002;97:851-9 «PMID: 12133124»PubMed
  345. Worner TM, Zeller B, Schwarz H ym. Acupuncture fails to improve treatment outcome in alcoholics. Drug Alcohol Depend 1992;30:169-73 «PMID: 1633756»PubMed
  346. Vuittonet CL, Halse M, Leggio L ym. Pharmacotherapy for alcoholic patients with alcoholic liver disease. Am J Health Syst Pharm 2014;71:1265-76 «PMID: 25027533»PubMed
  347. Wutzke SE, Conigrave KM, Saunders JB ym. The long-term effectiveness of brief interventions for unsafe alcohol consumption: a 10-year follow-up. Addiction 2002;97:665-75 «PMID: 12084136»PubMed
  348. Wutzke SE, Shiell A, Gomel MK ym. Cost effectiveness of brief interventions for reducing alcohol consumption. Soc Sci Med 2001;52:863-70 «PMID: 11234861»PubMed
  349. Yersin B, Nicolet JF, Dercrey H ym. Screening for excessive alcohol drinking. Comparative value of carbohydrate-deficient transferrin, gamma-glutamyltransferase, and mean corpuscular volume. Arch Intern Med 1995;155:1907-11 «PMID: 7677558»PubMed
  350. Zalewska-Kaszubska J, Obzejta D. Use of low-energy laser as adjunct treatment of alcohol addiction. Lasers Med Sci 2004;19:100-4 «PMID: 15674998»PubMed
  351. Zweben A, Pearlman S, Li S. A comparison of brief advice and conjoint therapy in the treatment of alcohol abuse: the results of the Marital Systems Study. Br J Addict 1988;83:899-916 «PMID: 3167248»PubMed

A

Akamprosaatti alkoholiriippuvuuden hoidossa

Akamprosaatti (Suomessa erityisluvalla) auttaa raittiuden ylläpitämisessä.

A

Akupunktuuri alkoholiriippuvuuden ja alkoholin vieroitusoireiden hoidossa

Akupunktuurilla ei voida saavuttaa lisätehoa alkoholiriippuvuuden tai alkoholivieroitusoireiden hoidossa tavanomaiseen hoitoon verrattuna.

A

Alkoholinkäyttö ja raskaus

Alkoholia suositellaan vältettäväksi raskauden aikana; erityinen riski liittyy humalahakuiseen juomiseen.

A

Alkoholinkäyttö tulisi selvittää, jos GT-tai MCV-arvo on koholla

Yleisin syy MCV:n, GT:n ja CDT:n poikkeavuuteen on alkoholin ongelmakäyttö.

A

Alkoholinkäytön vierotusoireiden hoito bentsodiatsepiineilla

Vieroitusoireiden ja delirium tremensin hoidossa ovat tehokkaimpia bentsodiatsepiinit. Eri bentsodiatsepiinien välillä ei ole merkittäviä eroja.

A

Alkoholiongelmaisen motivoiva haastattelu

Motivoiva haastattelu lisää hoidon tuloksellisuutta.

A

Alkoholiongelman psykososiaalisen hoidon ja hoitamatta jättämisen vertailu

Psykososiaalinen hoito on tehokkaampaa kuin hoitamatta jättäminen.

A

Disulfiraami alkoholiriippuvuuden hoidossa

Valvottu disulfiraamilääkitys (400 mg kahdesti viikossa tai 200 mg/vrk) on parantanut merkitsevästi pelkillä psykososiaalisilla menetelmillä saatuja tuloksia alkoholiriippuvuuden hoidossa.

A

Hoitavan henkilön vuorovaikutustaitojen vaikutus alkoholiongelmaisen hoitotuloksiin

Hoitavan henkilön vuorovaikutustaidot ja hyvä hoitosuhde vaikuttavat hoitotulokseen.

A

Karbamatsepiini alkoholivieroitusoireiden hoidossa

Karbamatsepiini ei ole ensisijainen alkoholivieroituslääke. Sillä voidaan hoitaa lieviä ja keskivaikeita kouristuksia, mutta se ei estä tehokkaasti alkoholivieroitukseen liittyviä kouristuskohtauksia. Karbamatsepiinia voitaneen käyttää, jos potilaalla on aiemmin esiintynyt lieviä vieroituskouristuksia.

A

Laboratoriokokeet (CDT ja GT) alkoholiriippuvaisten potilaiden hoidon seurannassa

CDT ja GT yhdessä soveltuvat alkoholiriippuvuuden hoidon tuloksellisuuden seurantaan.

A

Laboratoriokokeet: CDT:n ja GT:n yhteiskäyttö

CDT:n ja GT:n yhteiskäyttö lisää alkoholin ongelmakäytön tunnistamisherkkyyttä.

A

Lyhytinterventio ja nuorten alkoholiongelmat

Lyhytinterventiot vähentävät nuorten alkoholinkäyttöä sekä alkoholin käyttöön liittyviä ongelmia.

A

Lyhytneuvonnan ja laajemman intervention vertailu

Riskikäytön hoitona lyhytneuvonta on yhtä tehokas kuin laajempi interventio.

A

Lyhytneuvonnan vaikuttavuus

Lyhytneuvonta on vaikuttava hoitomuoto alkoholin riskikäytössä ennen riippuvuuden kehittymistä.

A

Masennuslääkkeet alkoholihäiriöisen depression hoidossa

Masennuslääkkeet ovat tehokkaita masennustilojen hoidossa samanaikaisesta alkoholin käyttöhäiriöstä huolimatta. Lääkehoitoon liittyy myös lumelääkettä enemmän alkoholin käytön keskeyttämisiä ja kulutuksen vähentämistä.

A

Opettajien luokkatilanteessa toteuttamat interventiot ja nuorten alkoholiongelmien ennaltaehkäisy

Opettajan johdolla luokkatilanteessa tehtävä sosiaalisten taitojen, kuten kieltäytymis- tai vuorovaikutustaitojen harjoittelu vähentää ongelmajuomista.

A

Opioidinsalpaaja nalmefeeni alkoholiriippuvuuden hoidossa

Nalmefeeni (18 mg) otettuna ennen alkoholinkäyttöä tai retkahdusta uhkaavassa tilanteessa vähentää lumelääkkeeseen verrattuna alkoholin kokonaiskulutusta ja retkahtamista rankkaan alkoholin juomiseen. Nalmefeenihoitoon kuuluu oleellisena osana psykososiaalinen tuki ja potilaan motivoiminen.

A

Opioidinsalpaaja naltreksoni alkoholiriippuvuuden hoidossa

Naltreksoni (50 mg/vrk) lisää lumelääkkeeseen verrattuna raittiiden päivien lukumäärää ja vähentää retkahduksia. Hoitotuloksen tehoa parantaa merkittävästi lääkitykseen liitetty kognitiivinen käyttäytymisterapia tai motivoiva terapia.

A

Perheterapia nuorten alkoholihäiriöiden hoidossa

Perheterapia sekä perheterapiaa ja yksilöhoitoa yhdistävät interventiot ovat tehokkaita nuorten alkoholihäiriöiden hoidossa.

A

Potilaan haastatteleminen: kymmenen kysymyksen AUDIT

Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) on tehokas tapa seuloa alkoholin ongelmakäyttöä. Optimaalisin seulontaraja on suomalaisilla tavallisimmin miehillä vähintään ≥ 8 ja naisilla ≥ 6 pistettä.

A

Tiamiinin käyttö Wernick–Korsakovin syndrooman ehkäisyssä

Tiamiinilla (B1-vitamiini) voidaan todennäköisesti estää uhkaavaa Wernicken enkefalopatiaa jos potilaalla on mahdollinen B1-vitamiinin puutos.

A

Vanhemmuuden tukeminen nuorten alkoholiongelmien ehkäisyssä

Vanhemmuutta tukevat interventiot siirtävät nuorten alkoholinkäytön aloittamisikää ja vähentävät nuorten alkoholinkäyttöä.

A

Äidin alkoholinkäyttö ensimmäisellä raskauskolmanneksella

Raskauden ensimmäisen kolmanneksen aikainen humalahakuinen alkoholinkäyttö lisää sikiön epämuodostumien riskiä. Mitään turvarajaa ei voida asettaa.

B

Alkoholinkäyttöön liittyvän lyhytneuvonnan kustannustehokkuus

Lyhytneuvonta on ilmeisesti kustannustehokas hoitomuoto.

B

Alkoholiongelmaisen potilaan ahdistuneisuuden hoito

Alkoholiongelmaisen potilaan ahdistuneisuushäiriön ja päihdehäiriön samanaikainen hoito saattaa vähentää ahdistuneisuusoireita ja lieventää alkoholirelapseja.

B

Alkoholiongelmaisen potilaan masentuneisuuden hoito kognitiivisella käyttäytymisterapialla

Kognitiivinen käyttäytymisterapia yksin tai yhdistettynä motivoivaan haastatteluun ilmeisesti vähentää samanaikaisen alkoholiongelman ja masennuksen hoidossa masennusoireita ja alkoholinkäyttöä.

B

Baklofeeni alkoholiriippuvuuden hoidossa maksakirroosipotilailla

Baklofeeni ilmeisesti lisää psykososiaalisella hoidolla saavutettua raittiina pysymistä kirroottisilla alkoholisteilla.

B

Hoitavan henkilön vaikutus alkoholiongelmaisen hoitotuloksiin

Psykososiaalisen hoidon tulokset ilmeisesti vaihtelevat hoitavan henkilön mukaan.

B

Kahdentoista askeleen hoidon vertailu muihin hoitomuotoihin alkoholiongelmaisen hoidossa

Kahdentoista askeleen ohjelma tuottaa ilmeisesti enemmän täysraittiutta, mutta muilta osin tulokset eivät ilmeisesti eroa oleellisesti tavanomaisten psykososiaalisten hoitojen tuloksista.

B

Kognitiivinen käyttäytymisterapia kohtalaisen tai vaikean alkoholiongelman hoidossa

Motivoivaa haastattelua laajempi kognitiivinen käyttäytymisterapia ilmeisesti parantaa kohtalaisen tai vaikean alkoholiongelman hoitotulosta.

B

Kognitiivinen käyttäytymisterapia nuorten alkoholihäiriöiden hoidossa

Kognitiivinen käyttäytymisterapia (KBT) on ilmeisesti tehokas nuorten alkoholihäiriöiden hoidossa.

B

Laboratoriokokeet: veren alkoholipitoisuus ja alkoholin metaboliitit

Veren alkoholipitoisuuden ja alkoholimetaboliittien määrittäminen saattaa olla parempi haitallisen alkoholikulutuksen ja alkoholiriippuvuuden mittari kuin muut perinteiset laboratoriokokeet nuorilla työikäisillä päivystyspotilailla.

B

Motivoiva haastattelu ja nuorten alkoholiongelmat

Motivoiva haastattelu ilmeisesti vähentää nuorten ja nuorten aikuisten alkoholin käyttöä, mutta kliininen vaikutus on vähäinen.

B

Pari- ja perheterapian teho alkoholiongelman hoidossa

Pari- ja perheterapia on alkoholiongelmassa ilmeisesti tehokkaampaa kuin pelkkä yksilöhoito.

B

Potilaan haastatteleminen: kolmen kysymyksen AUDIT-C

Alkoholin ongelmakäytön seulomisessa lienee AUDIT:sta johdettu lyhyt, kolmen ensimmäisen kysymyksen sarja (AUDIT-C) tehokas. Seulontaraja on tavallisimmin miehille ≥ 6 ja naisille ≥ 5.

B

Yhteisövahvistusohjelma vs hoitopaikan tavanomainen alkoholiongelmaisen hoito

Yhteisövahvistusohjelma (CRA-hoito) ilmeisesti lisää tavanomaisen hoidon tuloksellisuutta.

C

Alkoholin ja bentsodiatsepiinin sekakäyttäjän vieroitus avohoidossa

Alkoholin ja bentsodiatsepiinin sekakäyttäjän vieroitus lienee mahdollista avohoidossa tiiviissä seurannassa, kun potilas on itse motivoitunut vieroitushoitoon.

C

Alkoholinkäyttöön liittyvä lyhytneuvonnan annosvaste

Lyhytneuvontaan käytetty aika ilmeisesti parantaa sen vastetta.

C

Alkoholinkäyttöön liittyvän lyhytneuvonnan vaikutuksen kesto

Lyhytneuvonnan vaikutus kestänee 9–24 kuukautta.

C

Alkoholiongelmaisen ADHD -potilaan hoito

Alkoholiongelmaisella ADHD-potilaalla atomoksetiinista saattaa olla hyötyä ADHD:n oireiden vähentämiseen, mutta sillä ei ole vaikutusta alkoholinkäyttöön.

C

Alkoholiongelmaisten rattijuoppojen lyhytneuvonta terveydenhuollossa

Lyhytneuvonta saattaa vähentää rattijuopumuksia henkilöillä, jotka eivät vielä ole riippuvaisia alkoholista tai jotka ovat joutuneet rattijuopumuksensa takia liikenneonnettomuuteen.

C

Ondansetroni alkoholiriippuvuuden hoidossa

Ondansetroni (antiemeetti) saattaa vähentää alkoholinkäyttöä nuorena alkoholisoituneilla.

C

Potilaan haastatteleminen: Alkoholin käyttömäärät

Alkoholin käyttömääriä kysyttäessä lienee parempi johdatella arvioon tarjoamalla pikemminkin suuria kuin pieniä juomamääriä.

C

Potilaan haastatteleminen: avoin kysymys alkoholinkäytöstä

Keskustelu alkoholinkäytöstä lienee syytä aloittaa avoimella kysymyksellä.

C

Potilaan haastatteleminen: humalajuomiskysymys AUDIT-3

Pelkkää humalajuomista mittaavaa AUDIT:n kolmas kysymys (AUDIT-3) toiminee kohtuullisesti miehillä, huonosti naisilla.

C

Tietokoneavusteinen lyhytinterventio opiskelijoiden alkoholiongelmien hoidossa

Kasvokkain annettu lyhytinterventio on ilmeisesti tietokonepohjaista lyhytinterventiota tehokkaampi opiskelijoiden alkoholin käytön vähentämisessä.

D

Alkoholiriippuvuuden lääkehoidot samanaikaisen psykiatrisen häiriön yhteydessä

Naltreksoni ja disulfiraami saattavat tehostaa alkoholiriippuvuuden hoitoa komorbidin psykiatrisen häiriön yhteydessä, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Nuorten alkoholiriippuvuuden lääkehoito naltreksonilla ja disulfiraamilla

Naltreksoni ja disulfiraami saattavat olla hyödyllisiä nuorten alkoholiriippuvuuden hoidossa, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Potilaan haastatteleminen: kysymysten tarkentaminen liittyen alkoholinkäyttöön

Potilaan vapaan kertomuksen jälkeen voidaan tarkentaa epäselviksi jääneitä asioita kuten alkoholinkäytön taajuutta, juomien määrää humalajuomiskertoja ja käytettyjä alkoholilajeja. Juomisen aliarviointi on vähäisempää, jos määriä kysytään juomalaaduittain.

Päihdehuollon hoitojärjestelmät