Högt blodtryck

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Hypertensionsförening Rf
21.4.2021

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Kohonnut verenpaine «Kohonnut verenpaine»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Högt blodtryck är globalt sett den främsta riskfaktorn för förlorade friska levnadsår och orsakar årligen cirka 10,4 miljoner förtida dödsfall. Målet vid förebyggande och behandling av högt blodtryck är att förhindra de skador på målorgan som sjukdomen kan orsaka, minska hjärt- och kärlhändelser och förtida dödsfall samt öka antalet friska levnadsår.
  • Bland finländarna i vuxen ålder har cirka två miljoner högt blodtryck. Endast hos var femte ligger blodtrycket på idealnivån.
  • För att högt blodtryck och dess skadliga följder ska kunna förebyggas effektivt krävs verkningsfulla åtgärder särskilt när det gäller minskat natriumintag hos hela befolkningen.
  • Cirka en miljon finländare använder blodtryckssänkande läkemedel, men endast hos 40 procent av dem ligger blodtrycket på målnivån.
  • För att nå behandlingsmålen bör kombinationsbehandling som baserar sig på ACE-hämmare eller ATR-blockerare och kalciumantagonister och diuretika utökas.
  • Användning av betablockerare rekommenderas om den är motiverad på grund av andra sjukdomar.
  • Läkemedelsbehandling rekommenderas om den systoliska blodtrycksnivån som uppmäts på mottagningen är ≥ 140 mmHg eller den diastoliska blodtrycksnivån ≥ 90 mmHg trots livsstilsbehandling och
    • den systoliska blodtrycksnivån är ≥ 135 mmHg eller den diastoliska nivån är ≥ 85 mmHg när patienten mäter blodtrycket hemma eller
    • dagnivån för det systoliska blodtrycket är ≥ 135 mmHg eller den diastoliska dagnivån är ≥ 85 mmHg vid långtidsregistrering av blodtrycket.
  • Behandlingsmålet är att sänka blodtrycket till
    • < 140/90 mmHg (nivå hemma < 135/85 mmHg)
    • < 130/80 mmHg (nivå hemma < 125/80 mmHg), om sjukdomsrisken är hög och målet kan nås utan olägenheter
    • < 150/90 mmHg (nivå hemma < 140/85 mmHg), om patienten är > 80 år. Individuellt är även lägre målnivåer möjliga.
    • < 140/80 mmHg (nivå hemma < 135/80 mmHg), om patienten har diabetes. Man strävar efter en lägre målnivå < 130/80 mmHg (nivå hemma < 125/80 mmHg), om den kan nås utan olägenheter.
    • < 130/80 mmHg (nivå hemma < 125/80 mmHg) patienter med kronisk njursjukdom (eGFR < 60 ml/min/1,73 m2) eller om diabetisk eller icke-diabetisk nefropati är förknippad med albuminuri (U-Alb > 300 mg/dygn eller U-Alb/Krea > 30 mg/mmol) och målet kan nås utan olägenheter.

Mål

  • Målet med rekommendationen är att effektivisera och förenhetliga förebyggandet, diagnostiseringen och behandlingen av högt blodtryck och därmed minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar och dödsfall förknippade med dem.

Målgrupper

  • Rekommendationen är avsedd för de som vårdar blodtryckspatienter inom primärvården, företagshälsovården och den specialiserade sjukvården, apotekspersonal samt de som planerar och genomför program för förebyggande av högt blodtryck.

Epidemiologi

  • Högt blodtryck är globalt sett den viktigaste riskfaktorn för förlorade friska levnadsår och orsakar årligen 10,4 miljoner förtida dödsfall «GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, region...»1.
  • Den med åldern skadliga förhöjningen av blodtrycket påverkas av ärftliga faktorer och levnadsvanor.
  • De främsta riskfaktorerna för högt blodtryck som är möjliga att påverka är för stort saltintag, rikligt alkoholbruk, ringa fysisk aktivitet och övervikt.
  • I kulturer där man använder lite salt eller inget salt alls är befolkningens blodtrycksnivå oberoende av ålder 100–110/60–70 mmHg «Mueller NT, Noya-Alarcon O, Contreras M ym. Associ...»2.

Prevalens och incidens

Bild 1.

Lähde: Päivikki Koponen, Katja Borodulin, Annamari Lundqvist, Katri Sääksjärvi ja Seppo Koskinen, toim. Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa – FinTerveys 2017 -tutkimus. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL), Raportti 4/2018, 236 sivua. Helsinki 2012

Bild 2.

Lähde: Päivikki Koponen, Katja Borodulin, Annamari Lundqvist, Katri Sääksjärvi ja Seppo Koskinen, toim. Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa – FinTerveys 2017 -tutkimus. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL), Raportti 4/2018, 236 sivua. Helsinki 2012

Behandlingssituation

Morbiditet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar

Tabell 1. Prevalensen för riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och associerade sjukdomar för högt blodtryck (%) bland personer i åldern 25–64 år som inte använde blodtryckssänkande läkemedel och vars blodtryck enligt undersökningen FinTerveys 2017 var tillfredsställande eller högt.
Män Kvinnor
Profil för riskfaktorer Tillfredsställande (SRR 130–139 tai DRR 85–89) (n=333) Lindrigt förhöjt (SRR 140–159 eller DRR 90–99) (n=315) Måttligt eller betydligt förhöjt (SRR ≥ 160 eller DRR ≥ 100) (n=85) Tillfredsställande (SRR 130–139 eller DRR 85–89) (n=243) Lindrigt förhöjt (SRR 140–159 eller DRR 90–99) (n=195) Måttligt eller betydligt förhöjt (SRR ≥ 160 tai DRR ≥ 100) (n=60)
Inga andra riskfaktorer1 5 6 3 17 7 7
1 eller 2 riskfaktorer1 27 24 20 34 32 29
3 eller flera andra riskfaktorer1 eller diabetes eller en associerad sjukdom2 68 70 77 49 61 64
SRR, systoliskt blodtryck; DRR, diastoliskt blodtryck
1 Rökning, dyslipidemi (LDL-kolesterolhalt > 3,0 mmol/l, triglyceridhalt > 1,7 mmol/l eller låg HDL-kolesterolhalt (män < 1,0 mmol/l, kvinnor < 1,2 mmol/l)), hjärt- och kärlsjukdomar som uppkommit tidigt i närmaste släkten (hjärtinfarkt < 60 år (män) eller som 65-åring (kvinnor) eller stroke < 75 år, bukfetma (midjemått hos män > 100 cm och hos kvinnor > 90 cm).
2 Bypassoperation eller ballongvidgning av kransartärer, hjärtinfarkt, hjärninfarkt, koronarsjukdom eller hjärtsvikt som konstaterats av läkare

Mätning av blodtryck

  • Diagnosen högt blodtryck baserar sig på blodtrycksnivån som har fastställts på mottagning (i mån av möjlighet i första hand på skötarmottagning) och hemma eller med hjälp av långtidsregistrering. Se avsnittet Klassificering av blodtrycksnivån. Mätning hemma rekommenderas främst och är vanligen en tillräcklig metod för uppföljning av blodtrycket.

Mätutrustning

Förberedelser och mätningar

  • Vid mätningar inom hälso- och sjukvården och mätningar som patienten gör hemma ska följande undvikas en halv timme före mätningen
    • kraftig fysisk ansträngning
    • rökning
    • intag av koffeinhaltiga drycker (kaffe, te, coladrycker och s.k. energidrycker).
  • Mätningen görs på det sätt som visas i tabellen «Sammanfattning av engångsmätningar av blodtrycket...»2 «Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH ...»16.
  • På nya blodtryckspatienter görs upprepade blodtrycksmätningar i båda armarna för att upptäcka eventuella skillnader.
  • Om det finns betydande skillnader i de tryck som mäts i höger och vänster arm (> 10 mmHg) «McAlister FA, Straus SE. Evidence based treatment ...»20, ska man vid uppföljningsmätningar mäta i den arm där blodtrycket är högre.
    • Blodtrycksmanschetten placeras kring den bara överarmen på så sätt att gummipåsens mellersta del ligger ovanpå armartären.
    • Mätningen inleds när patienten har suttit stilla i 5 minuter med manschetten fäst kring armen «Jula A, Puukka P, Karanko H. Multiple clinic and h...»21.
    • Mätningen upprepas efter 1–2 minuter.
    • Mätresultaten antecknas på uppföljningsblanketten.
    • Mätresultaten för blodtrycket antecknas med 1 mmHg:s noggrannhet vid mätningar med automatmätare och vid mätningar med hjälp av stetoskop (auskultatorisk metod) med 2 mmHg:s noggrannhet.
    • Vid mätningar inom hälso- och sjukvården kontrolleras pulsens regelbundenhet om mätningen görs med automatmätare.
    • Mätningen görs med hjälp av stetoskop (auskultatorisk metod) om mätning med automatmätare inte lyckas. Vid användning av den auskultatoriska metoden placeras stetoskopets membran eller trattformade del tätt men lätt ovanpå armartären i armvecket «Kantola I, Vesalainen R, Kangassalo K ym. Bell or ...»22.
    • Variationerna i pulsvågen påverkar blodtrycksmätningen vid förmaksflimmer. Oscillometriska mätare mäter det systoliska trycket med tillfredsställande noggrannhet, men när det gäller det diastoliska trycket förekommer mer inexakthet i mätningarna «Kallistratos MS, Poulimenos LE, Manolis AJ. Atrial...»23.
    • Numera är försäljning av kvicksilvermätare förbjuden inom EU-området, och därför måste man vanligen utföra auskultatoriska blodtrycksmätningar med aneroidmätare eller digitala mätare, som visar manschettrycket i realtid «COMMISSION REGULATION (EU) No 847/2012...»24.
Tabell 2. Sammanfattning av engångsmätningar av blodtrycket
Viktiga faktorer att observera Observera också
Mätare Använd en modell som har godkänts i kliniska test. Mätnoggrannheten ska kontrolleras vartannat år.
Manschettens gummipåse Bredd/överarmens omkrets
  • 12 cm, om omkretsen är 26–32 cm
  • 15 cm, om omkretsen är 33–41 cm
  • 18 cm, om omkretsen är > 41 cm
Manschettstorleken ska väljas enligt överarmen.
Mätstället Mätningen görs i överarmen. Under mätningen ska patienten sitta med stödd underarm och manschettens nedre kant under nivån för hjärtats nedre kant.
Mätförhållanden Patienten ska sitta och vila 5 minuter före mätningen, med manschetten färdigt på överarmen. Omgivningen ska vara lugn. Patienten får inte belastas fysiskt eller psykiskt. Diskussion ska undvikas.
Mätmetod Vid mätning med den auskultatoriska metoden palperar man handledsartären och höjer manschettrycket 30 mmHg över det systoliska trycket och sänker sedan trycket med 2–3 mmHg/s. Systoliska blodtrycket = Korotkoffs ljud fas I, diastoliskt tryck = fas V (eller fas IV, om fas V inte kan konstateras)
Mätresultat Mätresultaten antecknas med 1 mmHg:s noggrannhet eller vid användning av den auskultatoriska metoden med 2 mmHg:s noggrannhet. Trycket mäts två gången med 1–2 minuters mellanrum och båda resultaten antecknas.

Mätningar som utförs inom hälso- och sjukvården

Blodtrycksmätning hemma

Långtidsregistrering av blodtrycket

Klassificering av blodtrycksnivån

Tabell 3. Klassificering av blodtrycksnivån baserad på mätningar på mottagningen för en ny patient
Klass SRR (mmHg) DRR (mmHg)
Optimalt < 120 och < 80
Normalt 120–129 och/eller 80–84
Högt normalt 130–139 och/eller 85–89
Högt blodtryck
Lindrigt förhöjt 140–159 och/eller 90–99
Måttligt förhöjt 160–179 och/eller 100–109
Betydligt förhöjt ≥ 180 och/eller ≥ 110
Hypertensiv kris ≥ 200 och/eller ≥ 130
Isolerad systolisk hypertension1 ≥ 140 och < 90
1 Svårighetsgraden klassificeras enligt det systoliska blodtrycket.
Tabell 4. Blodtryck på mottagningen i förhållande till trycken vid mätning hemma och långtidsregistrering
Tryck på mottagningen, mmHg Tryck hemma, mmHg Långtidsregistrering, 24 h, mmHg Långtidsregistrering, dag, mmHg Långtidsregistrering, natt, mmHg
120–80 120–80 115–75 120–80 100–65
130–80 125–80 125–75 130–80 110–65
140–90 135–85 130–80 135–85 120–70
150–90 140–85
160–100 145–90
Bild 3.

Screening och diagnostisering av högt blodtryck. Om blodtrycket är högt vid mätningar på mottagningen, ska diagnosen högt blodtryck i första hand säkerställas genom mätningar utanför mottagningen. Om mätningar utanför mottagningen inte kan genomföras, ska diagnosen basera sig på upprepade mätningar på mottagningen.

Källa: 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J 2018;39:3021-104

Basundersökningar och utredning av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar

  • När högt blodtryck har konstaterats görs basundersökningar och utredning av riskfaktorer för artärsjukdomar. Totalrisken för artärsjukdomar kan bedömas vid primär profylax "för friska" med hjälp av FINRISKI-räknaren «https://thl.fi/fi/web/kansantaudit/sydan-ja-verisuonitaudit/finriski-laskuri»5.
  • Anamnes:
    • släktanamnes (föräldrar, syskon):
      • hypertension, typ 2-diabetes, dyslipidemi
      • koronarhändelser eller cirkulationsstörningar i hjärnan (särskilt hos män < 55 år och kvinnor < 65 år)
    • andra hjärt- och kärlsjukdomar:
      • koronarsjukdom, genomgången hjärtinfarkt
      • cerebrovaskulära sjukdomar (stroke: hjärninfarkt, intracerebral blödning, subaraknoidalblödning; TIA)
      • perifera artärsjukdomar
      • funktionsstörning i hjärtats vänstra kammare (följdtillstånd efter hjärtinfarkt, kardiomyopatier)
      • hjärtsvikt
      • sjukdomar i hjärtklaffarna
      • aortasjukdomar (dilatation, dissektion)
      • rytmrubbningar
    • andra sjukdomar som påverkar behandlingen:
      • diabetes
      • njursjukdom eller -skada
      • astma
      • gikt
    • hypertensionens förlopp (uppkomst, fortskridning, svårighetsgrad)
    • läkemedelsanvändning (se avsnittet Misstanke om exogen och sekundär hypertension)
    • levnadsvanor:
      • kost, särskilt användning av salt, fettkvalitet, användning av grönsaker, bär och frukter
      • viktindex och midjemått
      • motion och fysisk aktivitet
      • alkoholbruk (Audit-test «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50028b.pdf»6)
      • användning av lakritsextrakt (se avsnittet Misstanke om exogen och sekundär hypertension)
      • rökning
      • narkotikaanvändning
    • belastande psykiska och sociala faktorer
  • Klinisk undersökning:
    • inspektion:
      • allmän habitus
      • halsvener
      • svullnad i nedre extremiteter
    • palpation:
      • artärer (a. radialis (symmetri), a. femoralis, a. dorsalis pedis, a. tibialis posterior)
      • vänster kammares hjärtspetsstöt
      • buken
    • auskultation:
      • hjärtat
      • artärbrus (a. carotis, bukaorta, a. renalis, a. femoralis)
      • lungor
    • ögonbottnarna (om diastoliska blodtrycket är ≥ 120 mmHg) (se avsnittet Ögon)
    • vikt, längd, viktindex (BMI), midjemått «Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomal...»60, (se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»2 (på finska)).
  • Laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar:
    • liten blodbild
    • kemisk screening av urinen och U-Alb/Krea (tabell «Gränsvärden för albuminuri och proteinuri (mikroalbuminuri)...»5)
    • kreatininkoncentrationen i plasma och estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR, se CKD-EPI GFR-räknare «http://www.vshp.fi/medserv/klkemi/fi/ok/GFR.htm?lang=fi»7)
    • kalium- och natriumkoncentrationen i plasma
    • kolesterolhalten i plasma, HDL-kolesterolhalten, LDL-kolesterolhalten och triglyceridhalten
    • fasteglukos i plasma
    • EKG
    • thoraxröntgenundersökning vid misstanke om hjärtsvikt
    • ultraljudsundersökning av hjärtat vid behov (se avsnittet Hypertrofi i vänster hjärtkammare)
    • ultraljudsundersökning av njurarna vid behov (se avsnittet Njurskada)
Tabell 5. Gränsvärden för albuminuri och proteinuri (mikroalbuminuri)
Engångsprov U-Alb/Krea-kvot (mg/mmol) Dygnssamling dU-Alb (mg/dygn) Kemisk screening av urinen1
Normal < 3,0 < 30 -
Ökad albuminuri 3–30 30–300 -
Proteinuri > 30 > 300 +
1Remstest ger positivt resultat, när albuminkoncentrationen är 200–300 mg/l.

Skador på målorgan

Hypertrofi i vänster kammare (LVH)

Tabell 6. Diagnostisering av hypertrofi i vänster hjärtkammare (LVH) med hjälp av EKG
Metod Normalt fynd eller referensområde Tolkning
EKG
Sokolow–Lyon: SV1 + RV5 (eller RV6) < 35 mm Okänslig, specifik1
Cornells volter: SV3 + RaVL män: < 28 mm kvinnor: < 20 mm Okänslig, specifik1
Cornells resultat män: QRS duration (ms) × (RaVL (mm) + SV3 (mm)) < 2 440 mm × ms Okänslig, specifik1
Cornells resultat kvinnor: QRS duration (ms) × (RaVL (mm) + SV3 (mm) + 6 (mm)) < 2 440 mm × ms Okänslig, specifik1
ST-T-strain inte normalt Okänslig, specifik1
1 Båda (Sokolow–Lyon och Cornell) i kombination: känsligheten är måttlig och specificiteten bra. EKG-amplituderna 1 mm = 0,1 mV

Njursjukdom

Ögon

Målorganskada i stora blodkärl

Misstanke om exogen och sekundär hypertension

  • Vid blodtryckspatientens första besök bör man fästa uppmärksamhet vid följande faktorer:
  • Sekundär hypertension:
    • orsaker:
      • sjukdomar i njurparenkymet (renal hypertension)
      • renovaskulär hypertension
      • primär aldosteronism
      • andra endokrinologiska orsaker:
        • akromegali
        • Cushings syndrom
        • feokromocytom
        • funktionsstörningar i sköldkörteln
        • primär hyperparatyreos
      • andra orsaker:
        • sömnapné
        • hjärntumörer
        • aortakoarktation
        • monogena hypertensionsformer (bl.a. Liddles syndrom)
    • Sekundär hypertension är sällsynt, men i 1–5 procent av fallen är orsaken till högt blodtryck en sjukdom som eventuellt kan botas «Tikkanen I, Tikkanen T. Sekundaariset hypertensiot...»82. Se tilläggsmaterial «Sekundaarisen hypertension yleisyys»11.
      • Hypertension relaterad till njursjukdom är den vanligaste formen av sekundär hypertension. I praktiken kan alla sjukdomar i njurparenkymet vara förknippade med högt blodtryck.
      • De vanligaste orsakerna till renovaskulär hypertension är aterosklerotisk njurartärstenos (cirka 90 % av de renovaskulära hypertensionerna) och fibromuskulär dysplasi (cirka 10 %).
      • Primär hyperaldosteronism bör misstänkas, om patienten har benägenhet till hypokalemi och hypertension som reagerar dåligt på behandlingen.
      • Användning av produkter som innehåller lakritsextrakt bör utredas innan fortsatta undersökningar, eftersom även små mängder lakritsextrakt hos vissa blodtryckspatienter kan orsaka svårbehandlad hypertension, som hos vissa patienter är förknippad med hypokalemibenägenhet.
      • Övriga sjukdomar som orsakar hypertension är mycket sällsynta, och hos dem är högt blodtryck inte det primära kliniska problemet.
    • Remittering av en blodtryckspatient för konsultation till specialistläkare (se följande avsnitt) kan övervägas om anamnesen, de kliniska fynden och de grundläggande laboratorieproven ger orsak att misstänka sekundär hypertension.
    • Sekundär hypertension ska misstänkas om
      • patientens blodtrycksnivå har stigit snabbt
      • patienten är < 30 år gammal
      • patientens hypertension är behandlingsresistent
      • patienten har omfattande skador i målorgan (LVH, njurskada, fynd i ögonbottnarna).

Indikationer för konsultation av den specialiserade sjukvården

  • Patienten har hypertensiv kris Se avsnittet Hypertensiv kris.
  • Man misstänker sekundär hypertension. Se avsnittet Misstanke om exogen och sekundär hypertension)
  • Det är frågan om hypertension under graviditet.
  • Det är frågan om behandlingsresistent hypertension: målet för blodtrycksnivån har inte uppnåtts trots egenvård och kombinationsbehandling med minst tre läkemedel (ett av läkemedlen är diuretika).
  • Det är svårt att hitta lämplig läkemedelsbehandling för patienten.
  • Estimerat GFR sjunker under uppföljningen med 25 procent eller < 30 ml/min, albuminurin ökar (U-Alb/Krea > 30 mg/mmol eller dU-Prot > 500 mg) trots att ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockare används, eller ett differentialdiagnostiskt eller betydande behandlingsproblem uppkommer.
Tabell 7. Rekommenderade livsstilsförändringar för förebyggande av högt blodtryck och som en del i vården
Faktor Mål
Natriumintag mg/dygn < 2 000 (motsvarar < 5 g NaCl/dygn)1
Kaliumintag, mg/dygn Kvinnor ≥ 3 1002
Män ≥ 3 5002
Kalciumintag, mg/dygn ≥ 800
Mättade3 och transfettsyror4, E %5 < 10
N-3 fleromättade fettsyror6, E %5 ≥ 1
Alkoholbruk, g per vecka (portioner per vecka) Kvinnor < 100 (< 9)
Män < 160 (< 14)
Övervikt och fetma Hos överviktiga (viktindex 25–29,9 kg/m2) och feta patienter (viktindex minst 30 kg/m2) 5–10 procentig viktminskning «Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomal...»60
Bukfetma Midjemått hos män < 100 cm och hos kvinnor < 90 cm
Fysisk aktivitet Minst fem gånger i veckan minst 30 minuter i gången motion med måttlig belastning, till exempel rask promenad
Rökning Sluta röka «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»83
1 Motsvarar en natriummängd på 87 mmol
2 Motsvarar en kaliummängd på 79 mmol hos kvinnor och 90 mmol hos män
3 Den viktigaste källan är hårt mjölkfett och andra djurfetter
4 De viktigaste källorna är feta mjölkprodukter och smör, feta bakverk och feta kötträtter
5 Andel av energiintaget
6 De viktigaste källorna är fisk (eikosapentaen- och dokosahexaensyra) och rypsolja (alfa-linolensyra)

Förebyggande och behandling av högt blodtryck med livsstilsförändringar

Natrium

Andra kostfaktorer

Motion och annan fysisk aktivitet under fritiden

Fetma

Alkoholbruk

Rökning

Mål och genomförande av livsstilsförändringar

Bild 4.

Ravitsemussuositusten mukainen ateria kootaan niin sanotun lautasmallin mukaan: 1. Puolet lautasesta täytetään kasviksilla, esimerkiksi salaateilla, raasteilla tai keitetyillä kasviksilla. Salaattiin lisätään muutama tippa öljypohjaista salaattikastiketta. 2. Neljännes lautasesta täytetään perunalla, pastalla tai riisillä. 3. Neljännes lautasesta täytetään vähärasvaisella ja vähäsuolaisella kalalla, kanalla tai lihalla. Kasvisruokavaliossa liha korvataan pavuilla ja linsseillä tai muilla kasviproteiinivalmisteilla. 4. Ruokajuomaksi valitaan rasvaton maito. 5. Lisäksi nautitaan yksi tai kaksi palaa pehmeällä margariinilla voideltua täysjyväleipää.

Lähde: Valtion ravitsemusneuvottelukunta, suomalaiset ravitsemussuositukset «https://www.ruokavirasto.fi/vrn/ravitsemussuositukset»

Bild 5.

Ruokakolmio. © Valtion ravitsemusneuvottelukunta

Lähde: Valtion ravitsemusneuvottelukunta, suomalaiset ravitsemussuositukset «https://www.ruokavirasto.fi/vrn/ravitsemussuositukset»

Kostanvisningar för förebyggande och behandling av högt blodtryck

  • Undvik att använda salt och kryddblandningar som innehåller salt i matlagningen och vid matbordet.
  • Undvik rikligt saltade livsmedel. Välj bröd, förädlade kött- och fiskprodukter, ost och färdigmat som är lättsaltade (märkning på förpackningen ("mindre salt" eller "minskat innehåll av salt" eller Hjärtmärket)
  • Ät grönsaker, frukt. och bär minst 500 g/dygn
  • Välj rypsolja och vegetabiliska margariner baserade på rypsolja.
  • Använd fettfria eller mjölkprodukter med låg fetthalt.
  • Ät fisk minst två gånger per vecka.
  • Gå ner i vikt, om du är överviktig eller fet.
  • Använd högst måttliga mängder alkohol.
  • Undvik produkter som innehåller lakritsextrakt.

Läkemedelsbehandlingens effekt på blodtrycket och tolerans

Läkemedelsbehandlingens effekter på hjärt- och kärlhändelser

Indikationer för läkemedelsbehandling

Bild 6.

Behandlingsschema baserat på blodtrycksnivån på mottagningen.

Bild 7.

Behandlingsschema som baserar sig på blodtrycksnivån hemma.

Behandlingsmål vid högt blodtryck

Läkemedelsdoser, kombinationsbehandling och tidpunkt för läkemedelsintag

Bild 8.

I första hand rekommenderas en kombination av ACE-hämmare eller ATR-blockerare med en kalciumantagonist eller/och tiaziddiuretika. Betablockerare kan användas i kombinationsbehandling då den är indicerad av andra orsaker (koronarsjukdom med symtom, rytmrubbningar, hjärtsvikt). Kombination av en ACE-hämmare eller en ATR-blockerare med en betablockerare är inte en optimal kombination med tanke på sänkning av blodtrycket (svart streckad linje), men denna kombination kan även användas, om den är indicerad av andra orsaker (t.ex. koronarsjukdom är en indikation för användning av betablockerare).

Kombination av en betablockerare och diuretika (gul streckad linje) bör undvikas som förstavals läkemedelsbehandling hos patienter som har metabolt syndrom eller ökad risk för att insjukna i diabetes. För att effektivera blodtrycksbehandlingen ytterligare kan man därtill använda en kombination av en kalciumantagonist med dihydropyridinstruktur och diuretika eller en kalciumantagonist med dihydropyridinstruktur och en betablockerare (svart enhetlig linje). Kombinationer med betablockerare och verapamil eller diltiazem ska undvikas, eftersom de är förknippade med risk för bradykardi och retledningsrubbningar i hjärtat (röd streckad linje).

Val av läkemedel i olika sjukdomsgrupper

Tabell 8. Exempel på rekommenderade blodtrycksläkemedel vid olika sjukdomstillstånd och speciella tillstånd
Inga skador på målorgan
Okomplicerad hypertension ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika
Skada i målorgan eller hjärt- och kärlsjukdom
LVH ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika
Mikroalbuminuri eller proteinuri ACE-hämmare, ATR-blockerare
Njurskada utan albuminuri ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika (furosemid, om eGFR < 30 ml/min/1,73 m2)
Patienten har haft stroke ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika
Patienten har haft hjärtinfarkt Betablockerare (under det första året), ACE-hämmare (ATR-blockerare, om ACE-hämmare inte passar)
Symtomatisk koronarsjukdom Betablockerare, kalciumantagonist
Hjärtsvikt ACE-hämmare, ATR-blockerare, diuretika, betablockerare, mineralokortikoidreceptorblockerare
Förmaksflimmer
Anfallsvis ACE-hämmare, ATR-blockerare, betablockerare
Kroniskt Betablockerare, verapamil (obs. dessa ska inte användas samtidigt)
Perifer artärsjukdom ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist
Speciella tillstånd
Diabetes ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika
Hypertension under graviditet Betablockerare, kombination av alfa- och betablockerare (labetalol), kalciumantagonist med dihydropyridinstruktur (nifedipin)
Astma Kalciumantagonist, ATR-blockerare, diuretika

Okomplicerad hypertension

Isolerad systolisk hypertension

Dyslipidemier

Diabetes

Hypertrofi i vänster kammare (LVH)

Koronarsjukdom

Hjärtsvikt

Rytm- och retledningsrubbningar

  • För att förhindra hjärnemboli är aktiv sökning efter förmaksflimmer motiverad hos blodtryckspatienter, särskilt hos patienter över 60 år och de som har vänsterkammarhypertrofi eller hjärtsjukdom.
  • Vid uppskattning av risken för tromboemboli relaterad till förmaksflimmer ger hypertension en CHA2DS2VASc-poäng, och därför behöver blodtryckspatienter som har förmaksflimmer ofta och blodtryckspatienter över 65 år utan undantag antikoagulationsbehandling. Se räknare «CHA2DS2VASc-pisteytys ja HAS-BLED-vuotoriski»1.
    • Under antikoagulationsbehandling är god blodtryckskontroll mycket viktig för att minska risken för hjärnblödning, eftersom högt systoliskt blodtryck (> 160 mmHg) ökar blödningsrisken. Se räknare «CHA2DS2VASc-pisteytys ja HAS-BLED-vuotoriski»1.
  • Vid förmaksflimmer är en kalciumantagonist som sänker pulsen eller digoxin ofta nödvändig som en del i läkemedelsbehandlingen.
  • ACE-hämmare och ATR-blockerare kan förebygga uppkomsten av förmaksflimmer hos blodtryckspatienter effektivare än andra blodtrycksläkemedel «Eteisvärinä. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lä...»192, men det väsentligaste är att få bra kontroll över blodtrycket.
  • Symtom som orsakas av extraslag och andra godartade rytmrubbningar kan hos blodtryckspatienter lindras med betablockerare på samma sätt som hos andra patienter.
  • Betablockerare och kalciumantagonister som sänker pulsen samt digoxin är kontraindicerade vid långsamma rytmrubbningar (sjuk sinusknuta och 2–3 gradens atrioventrikulärt block), om patienten inte har en pacemaker.

Perifer artärsjukdom i extremiteterna

Cerebrovaskulära sjukdomar

Minnessjukdomar och förebyggande av dem

Äldre patienter (> 75–80 år)

Tabell 9. Behandlingsschema enligt funktionsförmågan för äldre patient (bearbetad från källan «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173)
Patientens funktionsförmåga och förmåga att klara av dagliga funktioner Läkemedelsbehandling Blodtrycksmål
Välbevarade, lindrig eller måttlig gerasteni möjlig Ingen skillnad jämfört med behandling för patienter < 75 år Ingen skillnad jämfört med behandling för patienter < 75 år
Funktionsförmågan är nedsatt, men patienten klarar av de dagliga funktionerna Ingen skillnad i läkemedelsvalet jämfört med behandling för patienter < 75 år Övergripande geriatrisk bedömning bör övervägas för bedömning av nytta och risker. Målet för systoliskt blodtryck ofta < 150 mmHg. Systoliskt blodtryck < 130 mmHg kan orsaka biverkningar.
Funktionsförmågan och förmågan att klara av dagliga funktioner är nedsatt Ingen skillnad i läkemedelsvalet jämfört med behandling för patienter < 75 år, men inledningen ska övervägas noggrant, behandlingen ska trappas upp försiktigt och användning av fler än 3 läkemedel ska undvikas. Man ska också överväga att lätta på eller avsluta den befintliga behandlingen. Pseudohypertension ska beaktas. Övergripande geriatrisk bedömning av nytta och risker. Målet för systoliskt blodtryck ofta < 150 mmHg. Systoliskt blodtryck < 130 mmHg kan orsaka biverkningar. Man ska också komma ihåg andra sjukdomar och läkemedel som påverkar blodtrycket. Variationer i blodtrycket orsakar ofta problem.

Njursjukdomar

  • Kombinationsbehandling, i vilken en ACE-hämmare (eller en ATR-blockerare) och en kalciumantagonist eller diuretika ingår, rekommenderas för inledning av behandlingen.
  • Användning av ACE-hämmare och ATR-blockerare rekommenderas vid njursjukdomar som orsakar albuminuri, eftersom det har visat sig att de effektivare fördröjer njursjukdomens fortskridning «Hilgers KF, Mann JF. ACE inhibitors versus AT(1) r...»212. Se tilläggsmaterial «Verenpainelääkkeen valinta munuaissairauksissa»17.
  • Tiaziddiuretika kan förlora sin blodtryckssänkande förmåga när eGFR är < 30–45 ml/min/1,73 m2, varvid man som diuretika väljer loop-diuretika (furosemid).
  • På grund av risken för hyperkalemi ska kaliumsparande diuretika användas med eftertanke hos patienter som har medelsvår njursvikt (eGFR 30–59 ml/min/1,73 m2), och i allmänhet undvikas hos patienter som har svår njursvikt (eGFR < 30 ml/min/1,73 m2).
  • Vid njursvikt och renovaskulär hypertension förutsätter användning av ACE-hämmare och ATR-blockerare uppföljning av kreatinin- och kaliumkoncentrationerna i serum.
  • Samtidig användning av ACE-hämmare och ATR-blockerare kan komma ifråga endast i undantagsfall och under övervakning av specialistläkare.
  • Vid renovaskulär hypertension bedömer man behovet av och möjligheten till ballongvidgning eller operation «Chobanian AV, Bakris GL, Black HR ym. The Seventh ...»213.
    • Ballongvidgning eller operation kan övervägas om patienten har progredierande njurskada (sjunkande GFR) eller behandlingsresistent hypertension.
  • Se God medicinsk praxis-rekommendationen Diabeteksen munuaistauti «Diabeteksen munuaistauti»5 (på finska), «Diabeettinen nefropatia. Käypä hoito -suositus. Su...»73; Diabetisk njursjukdom «Diabetisk njursjukdom»6 (på svenska).

Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom

  • Diuretika, kalciumantagonister och ATR-blockerare lämpar sig för behandling av högt blodtryck hos patienter med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom «Farsang C, Kiss I, Tykarski A, Narkiewicz K. Treat...»214.
    • Diuretika, särskilt tillsammans med beta2-receptorantagonister och glukokortikoider kan orsaka hypokalemi. Vid svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom kan de också förvärra koldioxidretentionen och försämra slemutsöndringen. Om terapisvaret är dåligt på kombinationsbehandling med en kalciumantagonist och en ATR-blockerare, kan kaliumsparande diuretika övervägas.
  • Användning av ACE-hämmare är besvärlig så till vida att de kan orsaka torr hosta, som kan vara svår att skilja från symtom som orsakas av astma.
  • Betablockerare kan försämra lungfunktionen och effekten av vidgande lungläkemedel, men det har påvisats att betablockerarna bevarar sina positiva effekter på hjärtat och blodkärlen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Högt blodtryck under graviditet

Hypertensiv kris

  • Med hypertensiv kris avses en betydande förhöjning av blodtrycket, varvid det systoliska blodtrycket är > 200 mmHg eller det diastoliska trycket > 130 mmHg.
  • Krisen indelas enligt svårighetsgrad
    • i hypertensiv nödsituation
    • i tillstånd som kräver brådskande vård och behandling.
  • Hypertensiv nödsituation
    • Centrala fynd och symtom i målorgan är
      • hjärtischemi
      • hjärtsvikt
      • hjärnsymtom
      • njursvikt som snabbt förvärras
      • blödningar i ögats näthinna
      • aortadissektion
    • Målet med behandlingen är att sänka blodtrycket till en trygg nivå (vanligen ett diastoliskt tryck på 100–110 mmHg) utan att äventyra blodcirkulationen i målorganen. Patienterna är jourfall inom den specialiserade sjukvården och kräver vanligen vård på övervakningsnivå där «Papadopoulos DP, Mourouzis I, Thomopoulos C ym. Hy...»223.
    • Behandlingen av hypertension i samband med subaraknoidalblödning, hjärnblödning och hjärninfarkt ska övervägas från fall till fall. God medicinsk praxis-rekommendationen Aivoinfarkti ja TIA; Hjärninfarkt och TIA, tilläggsmaterial «AVH-potilaan kohonnut verenpaine ja sen hoito akuutissa vaiheessa»18 (på finska). I differentialdiagnostiken är det viktigt att utesluta hypertensiv enkefalopati, där effektiv behandling av hypertensionen är indikerad.
    • I behandlingen behövs vanligen intravenös läkemedelsbehandling.
  • För behandling av hypertensiv kris inom öppenvården kan man använda en kalciumantagonist med medellång eller lång verkan. Läkemedlet får inte tuggas «Hypertensiivisen hätätilan ja kohonneen verenpaineen kiireellisen tilan hoito»19.
  • Vid tillstånd som kräver brådskande vård är patienterna ofta symtomfria och allvarliga fynd i målorganen saknas.

Antitrombotisk läkemedelsbehandling

Renal denervation

Orsaker till dåligt terapisvar vid högt blodtryck

Tabell 10. Orsaker och möjliga lösningar om dåligt terapisvar vid behandling av högt blodtryck
Orsak Möjlig lösning
Läkare eller sjukskötare
  • Högt blodtryck identifieras inte
  • Otillräcklig livsstilsrådgivning
  • Läkemedelsbehandlingen inleds för sent
  • Läkemedelsbehandlingen effektiviseras inte tillräckligt
  • Läkemedelsinteraktioner
  • Brister i interaktionen
  • Sekundär hypertension
  • Blodtrycksmätning, tolkning av resultaten vid mätning hemma
  • Kartläggning av levnadsvanorna, motiverande intervju
  • Iakttagande av vårdrekommendationerna
  • Användning av läkemedelskombinationer enligt rekommendationerna
  • Helhetsbedömning av läkemedelsbehandlingen
  • Beslut om vården och behandlingen tillsammans med patienten, begripliga och åskådliga vårdanvisningar
  • Se avsnittet Misstanke om exogen och sekundär hypertension)
Patienten
  • Otillräcklig livsstilsbehandling (fetma, avsaknad av motion, saltanvändning, produkter som innehåller lakritsextrakt, alkohol, tobak)
  • Blodtrycksmätningarna hemma är otillräckliga eller görs på fel sätt
  • Läkemedelsbiverkningar
  • Läkemedel som höjer blodtrycket
  • Oklara behandlingsmål
  • Läkemedelsbehandlingen genomförs inte
  • Hänvisning av patienten till näringsterapeut eller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården för livsstilsrådgivning
  • Handledning och uppföljning av mätningarna hemma
  • Kartläggning och behandling av eventuella läkemedelsbiverkningar
  • Helhetsbedömning av läkemedelsbehandlingen
  • Muntlig och skriftlig patientrådgivning
  • Vårdplan
  • Frågor om regelbunden användning av läkemedlen, användning av de prismässigt förmånligaste läkemedlen
  • Möjligast enkel läkemedelsbehandling
  • Läkemedel som ska intas en gång per dag (om det är möjligt), koppling av läkemedelsbehandlingen till dagsrutinerna, användning av läkemedelsdosett
Vårdsystemet
  • Svårt att få tillgång till vård och behandling
  • Kontinuiteten i vården och behandlingen förverkligas inte
  • Svårigheter att följa upp behandlingen
  • Tillräckligt antal läkare och sjukskötare, vårdteam
  • Långvariga patient-läkar- och patient-skötarrelationer
  • Uppföljning elektroniskt eller per telefon

Minskning och avslutning av läkemedelsbehandling

  • Man kan överväga stegvis minskning och till och med avslutning av läkemedelsbehandlingen om blodtrycket vid lindrig okomplicerad hypertension har hållit sig optimalt (< 120/80 mmHg) i åtminstone ett års tid tack vare genomförda livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
  • Om läkemedelsbehandlingen minskas eller avslutas, ska blodtrycket absolut följas noggrant därefter, eftersom det ofta stiger på nytt «Nelson M, Reid C, Krum H ym. A systematic review o...»235.
  • Fördelar och nackdelar av läkemedelsbehandlingen för högt blodtryck ska övervägas noggrant hos patienter, som har flera sjukdomar och geriatriska syndrom, är i slutskedet av en minnessjukdom eller är i behov av fortgående hjälp med dagliga funktioner «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173.
  • Dessa patienter är ofta > 85 år och en övergripande geriatrisk bedömning är ofta till nytta i beslutsfattandet.
  • Det finns inte tillgång till randomiserade undersökningar om totaleffekten och säkerheten vid avslutning av läkemedelsbehandling för högt blodtryck.

Uppföljning

  • När ett blodtrycksläkemedel har påbörjats eller ändrats rekommenderas kontakt med 1–2 månaders mellanrum, tills den terapeutiska balansen för blodtrycket har uppnåtts.
  • När blodtrycket är på terapeutisk nivå, planeras intervallen för uppföljningsbesöken från patient till patient enligt skador i målorganen och andra sjukdomar «Birtwhistle RV, Godwin MS, Delva MD ym. Randomised...»236. En sjukskötare eller hälsovårdare kan svara för en del av kontakterna, om man har kommit överens om en sådan arbetsfördelning «Clark CE, Smith LF, Taylor RS ym. Nurse led interv...»237, tabell «Innehåll vid mottagningsbesök för blodtryckspatient...»11. Även kontakt per telefon och elektroniska tjänster kan utnyttjas i uppföljningen av patienter vars behandling ligger på den terapeutiska nivån.
  • Kartläggning av riskfaktorer för skador i målorgan relaterade till högt blodtryck och artärsjukdomar rekommenderas med åtminstone två års mellanrum.
  • Mekaniskt förnyande av recept utan bedömning av tillståndet är inte en godtagbar praxis.
  • De patienter som ligger utanför behandlingsmålet hänvisas till mottagningen och orsakerna till dåligt terapisvar utreds.
Tabell 11. Innehåll vid mottagningsbesök för blodtryckspatient
Vid varje uppföljningsbesök ska man bedöma:
  • blodtrycksnivån, tolkning av de värden som uppmätts hemma
  • hjärtats funktion, palpering av pulsen
  • levnadsvanor (vikt, födoämnesval och saltintag, alkoholbruk, rökning, motion)
  • genomförande av läkemedelsbehandling
  • uppnående av behandlingsmål
Enligt individuellt övervägande ska man med 1–2 års mellanrum bedöma:
  • skador på målorgan: U-Alb/Krea, eGFR, EKG
  • andra riskfaktorer för artärsjukdom: lipider, blodsocker
  • laboratorieprov i samband med läkemedelsbehandling av högt blodtryck (P-K, P-Na, P-Krea, eGFR)

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Hypertensionsförening Rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Kohonnut verenpaine»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Jon Holmström

Litteratur

Högt blodtryck. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Hypertensionsförening Rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»11

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet 2018;392:1923-1994 «PMID: 30496105»PubMed
  2. Mueller NT, Noya-Alarcon O, Contreras M ym. Association of Age With Blood Pressure Across the Lifespan in Isolated Yanomami and Yekwana Villages. JAMA Cardiol 2018;3:1247-1249 «PMID: 30427998»PubMed
  3. Borodulin K, Levälahti E, Saarikoski L ym. Kansallinen FINRISKI 2012 -terveystutkimus - Osa 2: Tutkimuksen taulukkoliite. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Raportti 2013/22. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-054-2 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-054-2
  4. Koskinen S, Lundqvist A, Ristiluoma N. Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa 2011. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Raportti 2012/68. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-245-769-1
  5. Laatikainen T, Jula A, Kastarinen M, Salomaa V, Borodulin K, Harlad K, Peltonen M, Jousilahti P, Vartiainen E. Verenpainetasot ja hoitotasapaino FINRISKI-tutkimusalueilla 1982-2012. Suom Lääkäril 2013;24:1803-9
  6. Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M ym. Thirty-five-year trends in cardiovascular risk factors in Finland. Int J Epidemiol 2010;39:504-18 «PMID: 19959603»PubMed
  7. Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K, Koskinen S (toim). Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa. FinTerveys 2017 -tutkimus. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL),
  8. Lewington S, Clarke R, Qizilbash N ym. Age-specific relevance of usual blood pressure to vascular mortality: a meta-analysis of individual data for one million adults in 61 prospective studies. Lancet 2002;360:1903-13 «PMID: 12493255»PubMed
  9. Dzeshka MS, Shantsila A, Shantsila E ym. Atrial Fibrillation and Hypertension. Hypertension 2017;70:854-861 «PMID: 28893897»PubMed
  10. Tocci G, Sciarretta S, Volpe M. Development of heart failure in recent hypertension trials. J Hypertens 2008;26:1477-86 «PMID: 18551026»PubMed
  11. Franco OH, Peeters A, Bonneux L ym. Blood pressure in adulthood and life expectancy with cardiovascular disease in men and women: life course analysis. Hypertension 2005;46:280-6 «PMID: 15983235»PubMed
  12. Kiiskinen U, Vartiainen E, Puska P ym. Long-term cost and life-expectancy consequences of hypertension. J Hypertens 1998;16:1103-12 «PMID: 9794712»PubMed
  13. Berry JD, Dyer A, Cai X ym. Lifetime risks of cardiovascular disease. N Engl J Med 2012;366:321-9 «PMID: 22276822»PubMed
  14. Jousilahti P, Laatikainen T, Peltonen M ym. Primary prevention and risk factor reduction in coronary heart disease mortality among working aged men and women in eastern Finland over 40 years: population based observational study. BMJ 2016;352:i721 «PMID: 26932978»PubMed
  15. Stergiou GS, Alpert B, Mieke S ym. A universal standard for the validation of blood pressure measuring devices: Association for the Advancement of Medical Instrumentation/European Society of Hypertension/International Organization for Standardization (AAMI/ESH/ISO) Collaboration Statement. J Hypertens 2018;36:472-478 «PMID: 29384983»PubMed
  16. Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J 2018;39:3021-3104 «PMID: 30165516»PubMed
  17. Lane D, Beevers M, Barnes N ym. Inter-arm differences in blood pressure: when are they clinically significant? J Hypertens 2002;20:1089-95 «PMID: 12023677»PubMed
  18. Kimura A, Hashimoto J, Watabe D ym. Patient characteristics and factors associated with inter-arm difference of blood pressure measurements in a general population in Ohasama, Japan. J Hypertens 2004;22:2277-83 «PMID: 15614021»PubMed
  19. Johansson JK, Puukka PJ, Jula AM. Interarm blood pressure difference and target organ damage in the general population. J Hypertens 2014;32:260-6 «PMID: 24284500»PubMed
  20. McAlister FA, Straus SE. Evidence based treatment of hypertension. Measurement of blood pressure: an evidence based review. BMJ 2001;322:908-11 «PMID: 11302909»PubMed
  21. Jula A, Puukka P, Karanko H. Multiple clinic and home blood pressure measurements versus ambulatory blood pressure monitoring. Hypertension 1999;34:261-6 «PMID: 10454451»PubMed
  22. Kantola I, Vesalainen R, Kangassalo K ym. Bell or diaphragm in the measurement of blood pressure? J Hypertens 2005;23:499-503 «PMID: 15716689»PubMed
  23. Kallistratos MS, Poulimenos LE, Manolis AJ. Atrial fibrillation and arterial hypertension. Pharmacol Res 2018;128:322-326 «PMID: 29055746»PubMed
  24. COMMISSION REGULATION (EU) No 847/2012
  25. Kumpusalo E, Teho A, Laitila R ym. Janus faces of the white coat effect: blood pressure not only rises, it may also fall. J Hum Hypertens 2002;16:725-8 «PMID: 12420197»PubMed
  26. Fagard RH, Celis H, Thijs L ym. Daytime and nighttime blood pressure as predictors of death and cause-specific cardiovascular events in hypertension. Hypertension 2008;51:55-61 «PMID: 18039980»PubMed
  27. Angelousi A, Girerd N, Benetos A ym. Association between orthostatic hypotension and cardiovascular risk, cerebrovascular risk, cognitive decline and falls as well as overall mortality: a systematic review and meta-analysis. J Hypertens 2014;32:1562-71; discussion 1571 «PMID: 24879490»PubMed
  28. Kantola I, Jula A, Niiranen T. Ortostaattisen hypotension tutkiminen ja hoito. Suom Lääkäril 2018;74:1811-3
  29. Niiranen TJ, Mäki J, Puukka P ym. Office, home, and ambulatory blood pressures as predictors of cardiovascular risk. Hypertension 2014;64:281-6 «PMID: 24842916»PubMed
  30. Bliziotis IA, Destounis A, Stergiou GS. Home versus ambulatory and office blood pressure in predicting target organ damage in hypertension: a systematic review and meta-analysis. J Hypertens 2012;30:1289-99 «PMID: 22499289»PubMed
  31. Niiranen TJ, Hänninen MR, Johansson J ym. Home-measured blood pressure is a stronger predictor of cardiovascular risk than office blood pressure: the Finn-Home study. Hypertension 2010;55:1346-51 «PMID: 20385970»PubMed
  32. Ward AM, Takahashi O, Stevens R ym. Home measurement of blood pressure and cardiovascular disease: systematic review and meta-analysis of prospective studies. J Hypertens 2012;30:449-56 «PMID: 22241136»PubMed
  33. Johansson JK, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Factors affecting the difference between morning and evening home blood pressure: the Finn-Home study. Blood Press 2011;20:27-36 «PMID: 20849356»PubMed
  34. Niiranen TJ, Johansson JK, Reunanen A ym. Optimal schedule for home blood pressure measurement based on prognostic data: the Finn-Home Study. Hypertension 2011;57:1081-6 «PMID: 21482956»PubMed
  35. Mancia G, Parati G. Ambulatory blood pressure monitoring and organ damage. Hypertension 2000;36:894-900 «PMID: 11082163»PubMed
  36. Kikuya M, Hansen TW, Thijs L ym. Diagnostic thresholds for ambulatory blood pressure monitoring based on 10-year cardiovascular risk. Circulation 2007;115:2145-52 «PMID: 17420350»PubMed
  37. Banegas JR, Ruilope LM, de la Sierra A ym. Relationship between Clinic and Ambulatory Blood-Pressure Measurements and Mortality. N Engl J Med 2018;378:1509-1520 «PMID: 29669232»PubMed
  38. Sega R, Facchetti R, Bombelli M ym. Prognostic value of ambulatory and home blood pressures compared with office blood pressure in the general population: follow-up results from the Pressioni Arteriose Monitorate e Loro Associazioni (PAMELA) study. Circulation 2005;111:1777-83 «PMID: 15809377»PubMed
  39. Hansen TW, Li Y, Boggia J ym. Predictive role of the nighttime blood pressure. Hypertension 2011;57:3-10 «PMID: 21079049»PubMed
  40. Niiranen TJ, Asayama K, Thijs L ym. Outcome-driven thresholds for home blood pressure measurement: international database of home blood pressure in relation to cardiovascular outcome. Hypertension 2013;61:27-34 «PMID: 23129700»PubMed
  41. Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Prevalence and determinants of isolated clinic hypertension in the Finnish population: the Finn-HOME study. J Hypertens 2006;24:463-70 «PMID: 16467649»PubMed
  42. Ugajin T, Hozawa A, Ohkubo T ym. White-coat hypertension as a risk factor for the development of home hypertension: the Ohasama study. Arch Intern Med 2005;165:1541-6 «PMID: 16009871»PubMed
  43. Sivén SS, Niiranen TJ, Kantola IM ym. White-coat and masked hypertension as risk factors for progression to sustained hypertension: the Finn-Home study. J Hypertens 2016;34:54-60 «PMID: 26630213»PubMed
  44. Ohkubo T, Kikuya M, Metoki H ym. Prognosis of "masked" hypertension and "white-coat" hypertension detected by 24-h ambulatory blood pressure monitoring 10-year follow-up from the Ohasama study. J Am Coll Cardiol 2005;46:508-15 «PMID: 16053966»PubMed
  45. Stergiou GS, Asayama K, Thijs L ym. Prognosis of white-coat and masked hypertension: International Database of HOme blood pressure in relation to Cardiovascular Outcome. Hypertension 2014;63:675-82 «PMID: 24420553»PubMed
  46. Verdecchia P, Reboldi GP, Angeli F ym. Short- and long-term incidence of stroke in white-coat hypertension. Hypertension 2005;45:203-8 «PMID: 15596572»PubMed
  47. Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Comparison of agreement between clinic and home-measured blood pressure in the Finnish population: the Finn-HOME Study. J Hypertens 2006;24:1549-55 «PMID: 16877957»PubMed
  48. Mancia G, Facchetti R, Bombelli M ym. Long-term risk of mortality associated with selective and combined elevation in office, home, and ambulatory blood pressure. Hypertension 2006;47:846-53 «PMID: 16567588»PubMed
  49. Hansen TW, Jeppesen J, Rasmussen S ym. Ambulatory blood pressure monitoring and risk of cardiovascular disease: a population based study. Am J Hypertens 2006;19:243-50 «PMID: 16500508»PubMed
  50. Wang GL, Li Y, Staessen JA ym. Anthropometric and lifestyle factors associated with white-coat, masked and sustained hypertension in a Chinese population. J Hypertens 2007;25:2398-405 «PMID: 17984660»PubMed
  51. Björklund K, Lind L, Zethelius B ym. Isolated ambulatory hypertension predicts cardiovascular morbidity in elderly men. Circulation 2003;107:1297-302 «PMID: 12628951»PubMed
  52. Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Metabolic risk factors and masked hypertension in the general population: the Finn-Home study. J Hum Hypertens 2014;28:421-6 «PMID: 24384630»PubMed
  53. Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Determinants of masked hypertension in the general population: the Finn-Home study. J Hypertens 2011;29:1880-8 «PMID: 21841499»PubMed
  54. Sega R, Trocino G, Lanzarotti A ym. Alterations of cardiac structure in patients with isolated office, ambulatory, or home hypertension: Data from the general population (Pressione Arteriose Monitorate E Loro Associazioni [PAMELA] Study). Circulation 2001;104:1385-92 «PMID: 11560854»PubMed
  55. Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Comparison of home and ambulatory blood pressure measurement in the diagnosis of masked hypertension. J Hypertens 2010;28:709-14 «PMID: 20061982»PubMed
  56. Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Target organ damage and masked hypertension in the general population: the Finn-Home study. J Hypertens 2013;31:1136-43 «PMID: 23466942»PubMed
  57. Bobrie G, Chatellier G, Genes N ym. Cardiovascular prognosis of "masked hypertension" detected by blood pressure self-measurement in elderly treated hypertensive patients. JAMA 2004;291:1342-9 «PMID: 15026401»PubMed
  58. Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Prognostic significance of masked and white-coat hypertension in the general population: the Finn-Home Study. J Hypertens 2012;30:705-12 «PMID: 22278146»PubMed
  59. Tikkanen T, Lindgren L, Tikkanen I ym. Pseudohypertensio - harvinainen vai yleinen verenpaineen hoidon pulmatilanne? Duodecim 1995;111:858-62
  60. Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lihavuustutkijat ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2013 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  61. Stewart MH, Lavie CJ, Shah S ym. Prognostic Implications of Left Ventricular Hypertrophy. Prog Cardiovasc Dis 2018;61:446-455 «PMID: 30408469»PubMed
  62. He FJ, Burnier M, Macgregor GA. Nutrition in cardiovascular disease: salt in hypertension and heart failure. Eur Heart J 2011;32:3073-80 «PMID: 21705359»PubMed
  63. MacMahon SW, Wilcken DE, Macdonald GJ. The effect of weight reduction on left ventricular mass. A randomized controlled trial in young, overweight hypertensive patients. N Engl J Med 1986;314:334-9 «PMID: 2935737»PubMed
  64. SOKOLOW M, LYON TP. The ventricular complex in left ventricular hypertrophy as obtained by unipolar precordial and limb leads. Am Heart J 1949;37:161-86 «PMID: 18107386»PubMed
  65. Molloy TJ, Okin PM, Devereux RB ym. Electrocardiographic detection of left ventricular hypertrophy by the simple QRS voltage-duration product. J Am Coll Cardiol 1992;20:1180-6 «PMID: 1401620»PubMed
  66. Schillaci G, Verdecchia P, Borgioni C ym. Improved electrocardiographic diagnosis of left ventricular hypertrophy. Am J Cardiol 1994;74:714-9 «PMID: 7942532»PubMed
  67. Varis JP, Puukka PJ, Karanko HM ym. Risk assessment of echocardiographic left ventricular hypertrophy with electrocardiography, body mass index and blood pressure. Blood Press 2014;23:39-46 «PMID: 23772751»PubMed
  68. Gerstein HC, Mann JF, Yi Q ym. Albuminuria and risk of cardiovascular events, death, and heart failure in diabetic and nondiabetic individuals. JAMA 2001;286:421-6 «PMID: 11466120»PubMed
  69. Anavekar NS, McMurray JJ, Velazquez EJ ym. Relation between renal dysfunction and cardiovascular outcomes after myocardial infarction. N Engl J Med 2004;351:1285-95 «PMID: 15385655»PubMed
  70. Gall MA, Borch-Johnsen K, Hougaard P ym. Albuminuria and poor glycemic control predict mortality in NIDDM. Diabetes 1995;44:1303-9 «PMID: 7589828»PubMed
  71. Pontremoli R, Sofia A, Ravera M ym. Prevalence and clinical correlates of microalbuminuria in essential hypertension: the MAGIC Study. Microalbuminuria: A Genoa Investigation on Complications. Hypertension 1997;30:1135-43 «PMID: 9369267»PubMed
  72. Rodicio JL, Campo C, Ruilope LM. Microalbuminuria in essential hypertension. Kidney Int Suppl 1998;68:S51-4 «PMID: 9839284»PubMed
  73. Diabeettinen nefropatia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Nefrologiyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2007 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  74. Breslin DJ, Gifford RW Jr, Fairbairn JF 2nd ym. Prognostic importance of ophthalmoscopic findings in essential hypertension. JAMA 1966;195:335-8 «PMID: 5951889»PubMed
  75. FRANT R, GROEN J. Prognosis of vascular hypertension; a 9 year follow-up study of 418 cases. Arch Intern Med (Chic) 1950;85:727-50 «PMID: 15414008»PubMed
  76. Ong YT, Wong TY, Klein R ym. Hypertensive retinopathy and risk of stroke. Hypertension 2013;62:706-11 «PMID: 23940194»PubMed
  77. Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology and the European Society of Hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology and the European Society of Hypertension. J Hypertens 2018;36:1953-2041 «PMID: 30234752»PubMed
  78. Tikkanen T. Lääkkeiden ja nautintoaineiden aiheuttama hypertensio. Käyt Lääk 1998;41:88–94
  79. Grossman E, Messerli FH. Drug-induced hypertension: an unappreciated cause of secondary hypertension. Am J Med 2012;125:14-22 «PMID: 22195528»PubMed
  80. Rossi GP, Seccia TM, Maniero C ym. Drug-related hypertension and resistance to antihypertensive treatment: a call for action. J Hypertens 2011;29:2295-309 «PMID: 22002334»PubMed
  81. Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Anestesiologiyhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  82. Tikkanen I, Tikkanen T. Sekundaariset hypertensiot. Kirjassa: Kardiologia, 3. uudistettu painos. Airaksinen J, Aalto-Setälä K, Hartikainen J ym. (Toim.), Kustannus Oy Duodecim 2016, 1296 s.
  83. Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  84. Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J 2018;39:3021-3104 «PMID: 30165516»PubMed
  85. Whelton PK, Carey RM, Aronow WS ym. 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. Hypertension 2018;71:e13-e115 «PMID: 29133356»PubMed
  86. Kastarinen M, Laatikainen T, Salomaa V ym. Trends in lifestyle factors affecting blood pressure in hypertensive and normotensive Finns during 1982-2002. J Hypertens 2007;25:299-305 «PMID: 17211236»PubMed
  87. Laatikainen T, Pietinen P, Valsta L ym. Sodium in the Finnish diet: 20-year trends in urinary sodium excretion among the adult population. Eur J Clin Nutr 2006;60:965-70 «PMID: 16482074»PubMed
  88. Reinivuo H, Valsta LM, Laatikainen T ym. Sodium in the Finnish diet: II trends in dietary sodium intake and comparison between intake and 24-h excretion of sodium. Eur J Clin Nutr 2006;60:1160-7 «PMID: 16639417»PubMed
  89. Puska P, Vartiainen E, Laatikainen T, Jousilahti P, Paavola M (toim.). The North Karelia Project: From North Karelia to national action. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Helsinki University Printing House, Helsinki 2009. 309 s. www.thl.fi/documents/189940/261635/Teema%202009%201.pdf
  90. Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (toim.) Nutrition in Finland - The Ntional FinDiet2017 Survey. THL Raportti 12/2018
  91. Paturi M, Tapanainen H, Reinivuo H, Pietinen P (toim.) Finravinto 2007 -tutkimus. The National FINDIET 2007 Survey. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B23/2008.https://www.julkari.fi/handle/10024/109891
  92. Helldán A, Raulio S, Kosola M ym. Finravinto 2012 -tutkimus. The National FINDIET 2012 Survey. THL Raportti 16/2013. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-245-951-0 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-245-951-0
  93. Ovaskainen ML, Tapanainen H, Raulio S ym. Finnravinto-tutkimus: Kovan rasvan käyttö kasvoi selvästi vuosina 2007-2012. Suom Lääkär 2014; 69:1067-72
  94. Paturi M, Tapanainen H, Reinivuo H, Pietinen P (toim.) Finravinto 2007 -tutkimus. The National FINDIET 2007 Survey. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B23/2008
  95. Mäkelä P, Mustonen H, Tigerstedt C (toim). Suomi juo. Suomalaisten alkoholinkäyttö ja sen muutokset 1968-2008. THL. Yliopistopaino 2010. Helsinki. https://www.julkari.fi/handle/10024/80301
  96. Kastarinen MJ, Puska PM, Korhonen MH ym. Non-pharmacological treatment of hypertension in primary health care: a 2-year open randomized controlled trial of lifestyle intervention against hypertension in eastern Finland. J Hypertens 2002;20:2505-12 «PMID: 12473876»PubMed
  97. Commission of the European Communities. Reports of the Scientific Committee for Food (Thirty-first series). Nutrient and energy intakes for the European Community. Luxembourg, 1993 «https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/safety/docs/sci-com_scf_out89.pdf»12
  98. Intersalt: an international study of electrolyte excretion and blood pressure. Results for 24 hour urinary sodium and potassium excretion. Intersalt Cooperative Research Group. BMJ 1988;297:319-28 «PMID: 3416162»PubMed
  99. Elliott P, Stamler J, Nichols R ym. Intersalt revisited: further analyses of 24 hour sodium excretion and blood pressure within and across populations. Intersalt Cooperative Research Group. BMJ 1996;312:1249-53 «PMID: 8634612»PubMed
  100. Perry IJ, Beevers DG. Salt intake and stroke: a possible direct effect. J Hum Hypertens 1992;6:23-5 «PMID: 1583626»PubMed
  101. Yamori Y, Nara Y, Mizushima S ym. Nutritional factors for stroke and major cardiovascular diseases: international epidemiological comparison of dietary prevention. Health Rep 1994;6:22-7 «PMID: 7919085»PubMed
  102. Alderman MH, Cohen H, Madhavan S. Dietary sodium intake and mortality: the National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES I). Lancet 1998;351:781-5 «PMID: 9519949»PubMed
  103. Tuomilehto J, Jousilahti P, Rastenyte D ym. Urinary sodium excretion and cardiovascular mortality in Finland: a prospective study. Lancet 2001;357:848-51 «PMID: 11265954»PubMed
  104. He J, Ogden LG, Vupputuri S ym. Dietary sodium intake and subsequent risk of cardiovascular disease in overweight adults. JAMA 1999;282:2027-34 «PMID: 10591385»PubMed
  105. Strazzullo P, D'Elia L, Kandala NB ym. Salt intake, stroke, and cardiovascular disease: meta-analysis of prospective studies. BMJ 2009;339:b4567 «PMID: 19934192»PubMed
  106. Mente A, O'Donnell M, Rangarajan S ym. Urinary sodium excretion, blood pressure, cardiovascular disease, and mortality: a community-level prospective epidemiological cohort study. Lancet 2018;392:496-506 «PMID: 30129465»PubMed
  107. Cobb LK, Anderson CA, Elliott P ym. Methodological issues in cohort studies that relate sodium intake to cardiovascular disease outcomes: a science advisory from the American Heart Association. Circulation 2014;129:1173-86 «PMID: 24515991»PubMed
  108. Cappuccio FP, Beer M, Strazzullo P ym. Population dietary salt reduction and the risk of cardiovascular disease. A scientific statement from the European Salt Action Network. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2018;29:107-114 «PMID: 30583888»PubMed
  109. Campbell NRC, He FJ, Tan M ym. The International Consortium for Quality Research on Dietary Sodium/Salt (TRUE) position statement on the use of 24-hour, spot, and short duration (<24 hours) timed urine collections to assess dietary sodium intake. J Clin Hypertens (Greenwich) 2019;21:700-709 «PMID: 31087778»PubMed
  110. He FJ, MacGregor GA. Effect of longer-term salt reduction on blood pressure (Cochrane Review). In: The Cochrane Library, Issue 4, 2008. Chichester, UK: John Wiley & Sons, Ltd.
  111. He FJ, MacGregor GA. Importance of salt in determining blood pressure in children: meta-analysis of controlled trials. Hypertension 2006;48:861-9 «PMID: 17000923»PubMed
  112. He FJ, MacGregor GA. Effect of longer-term modest salt reduction on blood pressure. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD004937 «PMID: 15266549»PubMed
  113. Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E ym. Long term effects of dietary sodium reduction on cardiovascular disease outcomes: observational follow-up of the trials of hypertension prevention (TOHP). BMJ 2007;334:885-8 «PMID: 17449506»PubMed
  114. Bibbins-Domingo K, Chertow GM, Coxson PG ym. Projected effect of dietary salt reductions on future cardiovascular disease. N Engl J Med 2010;362:590-9 «PMID: 20089957»PubMed
  115. He FJ, MacGregor GA. Salt reduction lowers cardiovascular risk: meta-analysis of outcome trials. Lancet 2011;378:380-2 «PMID: 21803192»PubMed
  116. Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E ym. Long term effects of dietary sodium reduction on cardiovascular disease outcomes: observational follow-up of the trials of hypertension prevention (TOHP). BMJ 2007;334:885-8 «PMID: 17449506»PubMed
  117. Khaw KT, Barrett-Connor E. Dietary potassium and stroke-associated mortality. A 12-year prospective population study. N Engl J Med 1987;316:235-40 «PMID: 3796701»PubMed
  118. Aro A, Pietinen P, Valsta LM ym. Lack of effect on blood pressure by low fat diets with different fatty acid compositions. J Hum Hypertens 1998;12:383-9 «PMID: 9705040»PubMed
  119. Jula A, Marniemi J, Huupponen R ym. Effects of diet and simvastatin on serum lipids, insulin, and antioxidants in hypercholesterolemic men: a randomized controlled trial. JAMA 2002;287:598-605 «PMID: 11829698»PubMed
  120. Huai P, Xun H, Reilly KH ym. Physical activity and risk of hypertension: a meta-analysis of prospective cohort studies. Hypertension 2013;62:1021-6 «PMID: 24082054»PubMed
  121. U.S. Department of Health and Human Services. 2008 Physical Activity Guidelines for Americans. Be Active, Healthy, and Happy! ODPHP Publication No. U0036, October 2008. www.health.gov/paguidelines/pdf/paguide.pdf http://www.health.gov/paguidelines/pdf/paguide.pdf(63 s.)
  122. Liikunta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Käypä hoito -johtoryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  123. Neter JE, Stam BE, Kok FJ ym. Influence of weight reduction on blood pressure: a meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertension 2003;42:878-84 «PMID: 12975389»PubMed
  124. Horvath K, Jeitler K, Siering U ym. Long-term effects of weight-reducing interventions in hypertensive patients: systematic review and meta-analysis. Arch Intern Med 2008;168:571-80 «PMID: 18362248»PubMed
  125. Aucott L, Rothnie H, McIntyre L ym. Long-term weight loss from lifestyle intervention benefits blood pressure?: a systematic review. Hypertension 2009;54:756-62 «PMID: 19704106»PubMed
  126. Siebenhofer A, Jeitler K, Berghold A ym. Long-term effects of weight-reducing diets in hypertensive patients. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD008274 «PMID: 21901719»PubMed
  127. Gloy VL, Briel M, Bhatt DL ym. Bariatric surgery versus non-surgical treatment for obesity: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ 2013;347:f5934 «PMID: 24149519»PubMed
  128. Siebenhofer A, Horvath K, Jeitler K ym. Long-term effects of weight-reducing drugs in hypertensive patients. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD007654 «PMID: 19588440»PubMed
  129. Pereira MJ, Eriksson JW. Emerging Role of SGLT-2 Inhibitors for the Treatment of Obesity. Drugs 2019;79:219-230 «PMID: 30701480»PubMed
  130. Zelniker TA, Wiviott SD, Raz I ym. SGLT2 inhibitors for primary and secondary prevention of cardiovascular and renal outcomes in type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of cardiovascular outcome trials. Lancet 2019;393:31-39 «PMID: 30424892»PubMed
  131. Sun F, Wu S, Guo S ym. Impact of GLP-1 receptor agonists on blood pressure, heart rate and hypertension among patients with type 2 diabetes: A systematic review and network meta-analysis. Diabetes Res Clin Pract 2015;110:26-37 «PMID: 26358202»PubMed
  132. Thomas MC, Cherney DZI. The actions of SGLT2 inhibitors on metabolism, renal function and blood pressure. Diabetologia 2018;61:2098-2107 «PMID: 30132034»PubMed
  133. Fagerberg B, Andersson OK, Isaksson B ym. Blood pressure control during weight reduction in obese hypertensive men: separate effects of sodium and energy restriction. Br Med J (Clin Res Ed) 1984;288:11-4 «PMID: 6418295»PubMed
  134. Bao DQ, Mori TA, Burke V ym. Effects of dietary fish and weight reduction on ambulatory blood pressure in overweight hypertensives. Hypertension 1998;32:710-7 «PMID: 9774368»PubMed
  135. Marmot MG, Elliott P, Shipley MJ ym. Alcohol and blood pressure: the INTERSALT study. BMJ 1994;308:1263-7 «PMID: 7802765»PubMed
  136. Gill JS, Shipley MJ, Tsementzis SA ym. Alcohol consumption--a risk factor for hemorrhagic and non-hemorrhagic stroke. Am J Med 1991;90:489-97 «PMID: 2012089»PubMed
  137. Puddey IB, Parker M, Beilin LJ ym. Effects of alcohol and caloric restrictions on blood pressure and serum lipids in overweight men. Hypertension 1992;20:533-41 «PMID: 1356922»PubMed
  138. Alkoholiongelmaisen hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  139. Spence JD, Barnett PA, Linden W ym. Lifestyle modifications to prevent and control hypertension. 7. Recommendations on stress management. Canadian Hypertension Society, Canadian Coalition for High Blood Pressure Prevention and Control, Laboratory Centre for Disease Control at Health Canada, Heart and Stroke Foundation of Canada. CMAJ 1999;160:S46-50 «PMID: 10333853»PubMed
  140. Nakao M, Yano E, Nomura S ym. Blood pressure-lowering effects of biofeedback treatment in hypertension: a meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertens Res 2003;26:37-46 «PMID: 12661911»PubMed
  141. Canter PH, Ernst E. Insufficient evidence to conclude whether or not Transcendental Meditation decreases blood pressure: results of a systematic review of randomized clinical trials. J Hypertens 2004;22:2049-54 «PMID: 15480084»PubMed
  142. Dickinson H, Campbell F, Beyer F ym. Relaxation therapies for the management of primary hypertension in adults: a Cochrane review. J Hum Hypertens 2008;22:809-20 «PMID: 18548088»PubMed
  143. Lee MS, Pittler MH, Guo R ym. Qigong for hypertension: a systematic review of randomized clinical trials. J Hypertens 2007;25:1525-32 «PMID: 17620944»PubMed
  144. Yeh GY, Wang C, Wayne PM ym. The effect of tai chi exercise on blood pressure: a systematic review. Prev Cardiol 2008;11:82-9 «PMID: 18401235»PubMed
  145. Lee H, Kim SY, Park J ym. Acupuncture for lowering blood pressure: systematic review and meta-analysis. Am J Hypertens 2009;22:122-8 «PMID: 19008863»PubMed
  146. Minami J, Ishimitsu T, Matsuoka H. Effects of smoking cessation on blood pressure and heart rate variability in habitual smokers. Hypertension 1999;33:586-90 «PMID: 9931170»PubMed
  147. Groppelli A, Giorgi DM, Omboni S ym. Persistent blood pressure increase induced by heavy smoking. J Hypertens 1992;10:495-9 «PMID: 1317911»PubMed
  148. Linneberg A, Jacobsen RK, Skaaby T ym. Effect of Smoking on Blood Pressure and Resting Heart Rate: A Mendelian Randomization Meta-Analysis in the CARTA Consortium. Circ Cardiovasc Genet 2015;8:832-41 «PMID: 26538566»PubMed
  149. Choudhary MK, Eräranta A, Tikkakoski AJ ym. Effect of present versus previous smoking on non-invasive haemodynamics. Sci Rep 2018;8:13643 «PMID: 30206258»PubMed
  150. Oncken CA, White WB, Cooney JL ym. Impact of smoking cessation on ambulatory blood pressure and heart rate in postmenopausal women. Am J Hypertens 2001;14:942-9 «PMID: 11587162»PubMed
  151. Ursoniu S, Mikhailidis DP, Serban MC ym. The effect of statins on cardiovascular outcomes by smoking status: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Pharmacol Res 2017;122:105-117 «PMID: 28602797»PubMed
  152. Booth JN 3rd, Colantonio LD, Howard G ym. Healthy lifestyle factors and incident heart disease and mortality in candidates for primary prevention with statin therapy. Int J Cardiol 2016;207:196-202 «PMID: 26803243»PubMed
  153. Wong ND. Epidemiological studies of CHD and the evolution of preventive cardiology. Nat Rev Cardiol 2014;11:276-89 «PMID: 24663092»PubMed
  154. WHO. Guideline: Sodium intake for adults and children. Geneva, World Health Organization (WHO), 2012
  155. Terveyttä ruoasta. Suomalaiset ravitsemussuositukset 2014. Valtion ravitsemusneuvottelukunta 2014. Tampere 2014. ISBN 978-952-453-800-8 (painettu), ISBN 978-952-453-801-5 (verkkojulkaisu)
  156. Evira (Elintarviketurvallisuusvirasto). Pakkausmerkintäopas. Eviran ohje 17005/3, 2008.http://www.evira.fi/portal/fi/tietoa+evirasta/julkaisut/
  157. Pescatello LS, Franklin BA, Fagard R ym. American College of Sports Medicine position stand. Exercise and hypertension. Med Sci Sports Exerc 2004;36:533-53 «PMID: 15076798»PubMed
  158. Clinical Guidelines on the Identification, Evaluation, and Treatment of Overweight and Obesity in Adults--The Evidence Report. National Institutes of Health. Obes Res 1998;6 Suppl 2:51S-209S «PMID: 9813653»PubMed
  159. Law MR, Wald NJ, Morris JK ym. Value of low dose combination treatment with blood pressure lowering drugs: analysis of 354 randomised trials. BMJ 2003;326:1427 «PMID: 12829555»PubMed
  160. Turnbull F, Blood Pressure Lowering Treatment Trialists' Collaboration.. Effects of different blood-pressure-lowering regimens on major cardiovascular events: results of prospectively-designed overviews of randomised trials. Lancet 2003;362:1527-35 «PMID: 14615107»PubMed
  161. MacMahon S, Rodgers A. The effects of blood pressure reduction in older patients: an overview of five randomized controlled trials in elderly hypertensives. Clin Exp Hypertens 1993;15:967-78 «PMID: 8268901»PubMed
  162. Hansson L, Zanchetti A, Carruthers SG ym. Effects of intensive blood-pressure lowering and low-dose aspirin in patients with hypertension: principal results of the Hypertension Optimal Treatment (HOT) randomised trial. HOT Study Group. Lancet 1998;351:1755-62 «PMID: 9635947»PubMed
  163. Psaty BM, Smith NL, Siscovick DS ym. Health outcomes associated with antihypertensive therapies used as first-line agents. A systematic review and meta-analysis. JAMA 1997;277:739-45 «PMID: 9042847»PubMed
  164. Psaty BM, Lumley T, Furberg CD ym. Health outcomes associated with various antihypertensive therapies used as first-line agents: a network meta-analysis. JAMA 2003;289:2534-44 «PMID: 12759325»PubMed
  165. Blood Pressure Lowering Treatment Trialists' Collaboration., Turnbull F, Neal B ym. Effects of different regimens to lower blood pressure on major cardiovascular events in older and younger adults: meta-analysis of randomised trials. BMJ 2008;336:1121-3 «PMID: 18480116»PubMed
  166. Turnbull F, Woodward M, Neal B ym. Do men and women respond differently to blood pressure-lowering treatment? Results of prospectively designed overviews of randomized trials. Eur Heart J 2008;29:2669-80 «PMID: 18852183»PubMed
  167. Turnbull F, Neal B, Algert C ym. Effects of different blood pressure-lowering regimens on major cardiovascular events in individuals with and without diabetes mellitus: results of prospectively designed overviews of randomized trials. Arch Intern Med 2005;165:1410-9 «PMID: 15983291»PubMed
  168. Calhoun DA. Use of aldosterone antagonists in resistant hypertension. Prog Cardiovasc Dis 2006;48:387-96 «PMID: 16714158»PubMed
  169. Moser M, Hebert PR. Prevention of disease progression, left ventricular hypertrophy and congestive heart failure in hypertension treatment trials. J Am Coll Cardiol 1996;27:1214-8 «PMID: 8609345»PubMed
  170. Law MR, Morris JK, Wald NJ. Use of blood pressure lowering drugs in the prevention of cardiovascular disease: meta-analysis of 147 randomised trials in the context of expectations from prospective epidemiological studies. BMJ 2009;338:b1665 «PMID: 19454737»PubMed
  171. SPRINT Research Group., Wright JT Jr, Williamson JD ym. A Randomized Trial of Intensive versus Standard Blood-Pressure Control. N Engl J Med 2015;373:2103-16 «PMID: 26551272»PubMed
  172. Beckett NS, Peters R, Fletcher AE ym. Treatment of hypertension in patients 80 years of age or older. N Engl J Med 2008;358:1887-98 «PMID: 18378519»PubMed
  173. Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension Management in Older and Frail Older Patients. Circ Res 2019;124:1045-1060 «PMID: 30920928»PubMed
  174. Ahola TL, Johansson JK, Jula AM. Komplisoitumattoman hypertension lääkehoito ei vastaa hoitosuosituksia. SLL 2016;71:219-
  175. Chapman N, Dobson J, Wilson S ym. Effect of spironolactone on blood pressure in subjects with resistant hypertension. Hypertension 2007;49:839-45 «PMID: 17309946»PubMed
  176. ONTARGET Investigators., Yusuf S, Teo KK ym. Telmisartan, ramipril, or both in patients at high risk for vascular events. N Engl J Med 2008;358:1547-59 «PMID: 18378520»PubMed
  177. Prevention of stroke by antihypertensive drug treatment in older persons with isolated systolic hypertension. Final results of the Systolic Hypertension in the Elderly Program (SHEP). SHEP Cooperative Research Group. JAMA 1991;265:3255-64 «PMID: 2046107»PubMed
  178. Staessen JA, Fagard R, Thijs L ym. Randomised double-blind comparison of placebo and active treatment for older patients with isolated systolic hypertension. The Systolic Hypertension in Europe (Syst-Eur) Trial Investigators. Lancet 1997;350:757-64 «PMID: 9297994»PubMed
  179. Kjeldsen SE, Dahlöf B, Devereux RB ym. Effects of losartan on cardiovascular morbidity and mortality in patients with isolated systolic hypertension and left ventricular hypertrophy: a Losartan Intervention for Endpoint Reduction (LIFE) substudy. JAMA 2002;288:1491-8 «PMID: 12243636»PubMed
  180. Hansson L, Lindholm LH, Ekbom T ym. Randomised trial of old and new antihypertensive drugs in elderly patients: cardiovascular mortality and morbidity the Swedish Trial in Old Patients with Hypertension-2 study. Lancet 1999;354:1751-6 «PMID: 10577635»PubMed
  181. Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Sisätautilääkärien Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  182. Zinman B, Wanner C, Lachin JM ym. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2015;373:2117-28 «PMID: 26378978»PubMed
  183. Neal B, Perkovic V, Mahaffey KW ym. Canagliflozin and Cardiovascular and Renal Events in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2017;377:644-657 «PMID: 28605608»PubMed
  184. Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  185. Salvetti M, Paini A, Bertacchini F ym. Changes in left ventricular geometry during antihypertensive treatment. Pharmacol Res 2018;134:193-199 «PMID: 29959031»PubMed
  186. Dahlöf B, Gosse P, Guéret P ym. Perindopril/indapamide combination more effective than enalapril in reducing blood pressure and left ventricular mass: the PICXEL study. J Hypertens 2005;23:2063-70 «PMID: 16208150»PubMed
  187. Sepelvaltimotautikohtaus: epästabiili angina pectoris ja sydäninfarkti ilman ST-nousuja. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  188. Stabiili sepelvaltimotauti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  189. Thomopoulos C, Parati G, Zanchetti A. Effects of blood pressure-lowering treatment. 6. Prevention of heart failure and new-onset heart failure--meta-analyses of randomized trials. J Hypertens 2016;34:373-84; discussion 384 «PMID: 26780184»PubMed
  190. Sydämen vajaatoiminta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseura Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  191. Ettehad D, Emdin CA, Kiran A ym. Blood pressure lowering for prevention of cardiovascular disease and death: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2016;387:957-967 «PMID: 26724178»PubMed
  192. Eteisvärinä. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  193. Aboyans V, Ricco JB, Bartelink MEL ym. 2017 ESC Guidelines on the Diagnosis and Treatment of Peripheral Arterial Diseases, in collaboration with the European Society for Vascular Surgery (ESVS): Document covering atherosclerotic disease of extracranial carotid and vertebral, mesenteric, renal, upper and lower extremity arteriesEndorsed by: the European Stroke Organization (ESO)The Task Force for the Diagnosis and Treatment of Peripheral Arterial Diseases of the European Society of Cardiology (ESC) and of the European Society for Vascular Surgery (ESVS). Eur Heart J 2018;39:763-816 «PMID: 28886620»PubMed
  194. Diehm N, Schmidli J, Setacci C ym. Chapter III: Management of cardiovascular risk factors and medical therapy. Eur J Vasc Endovasc Surg 2011;42 Suppl 2:S33-42 «PMID: 22172471»PubMed
  195. Furie KL, Kasner SE, Adams RJ ym. Guidelines for the prevention of stroke in patients with stroke or transient ischemic attack: a guideline for healthcare professionals from the american heart association/american stroke association. Stroke 2011;42:227-76 «PMID: 20966421»PubMed
  196. PROGRESS Collaborative Group.. Randomised trial of a perindopril-based blood-pressure-lowering regimen among 6,105 individuals with previous stroke or transient ischaemic attack. Lancet 2001;358:1033-41 «PMID: 11589932»PubMed
  197. Schrader J, Lüders S, Kulschewski A ym. Morbidity and Mortality After Stroke, Eprosartan Compared with Nitrendipine for Secondary Prevention: principal results of a prospective randomized controlled study (MOSES). Stroke 2005;36:1218-26 «PMID: 15879332»PubMed
  198. Aivoinfarkti ja TIA. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Neurologinen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 8.6.2020). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  199. Iadecola C, Gottesman RF. Neurovascular and Cognitive Dysfunction in Hypertension. Circ Res 2019;124:1025-1044 «PMID: 30920929»PubMed
  200. Antikainen R, Strandberg T, Tuomilehto J. Yli 80-vuotiaiden kohonneen verenpaineen lääkehoito kannattaa. Suom Lääkäril 2009;64:909-13
  201. Hakala SM, Tilvis RS, Strandberg TE. Blood pressure and mortality in an older population. A 5-year follow-up of the Helsinki Ageing Study. Eur Heart J 1997;18:1019-23 «PMID: 9183596»PubMed
  202. Rastas S, Pirttilä T, Viramo P ym. Association between blood pressure and survival over 9 years in a general population aged 85 and older. J Am Geriatr Soc 2006;54:912-8 «PMID: 16776785»PubMed
  203. Boshuizen HC, Izaks GJ, van Buuren S ym. Blood pressure and mortality in elderly people aged 85 and older: community based study. BMJ 1998;316:1780-4 «PMID: 9624064»PubMed
  204. van Bemmel T, Gussekloo J, Westendorp RG ym. In a population-based prospective study, no association between high blood pressure and mortality after age 85 years. J Hypertens 2006;24:287-92 «PMID: 16508574»PubMed
  205. Qiu C, Winblad B, Fratiglioni L. The age-dependent relation of blood pressure to cognitive function and dementia. Lancet Neurol 2005;4:487-99 «PMID: 16033691»PubMed
  206. van Bemmel T, Holman ER, Gussekloo J ym. Low blood pressure in the very old, a consequence of imminent heart failure: the Leiden 85-plus Study. J Hum Hypertens 2009;23:27-32 «PMID: 18650839»PubMed
  207. Gottesman RF. Should Hypertension Be Treated in Late Life to Preserve Cognitive Function? Con Side of the Argument. Hypertension 2018;71:787-792 «PMID: 29643178»PubMed
  208. Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  209. Somes GW, Pahor M, Shorr RI ym. The role of diastolic blood pressure when treating isolated systolic hypertension. Arch Intern Med 1999;159:2004-9 «PMID: 10510985»PubMed
  210. Wang JG, Staessen JA, Franklin SS ym. Systolic and diastolic blood pressure lowering as determinants of cardiovascular outcome. Hypertension 2005;45:907-13 «PMID: 15837826»PubMed
  211. Blanco PJ, Müller LO, Spence JD. Blood pressure gradients in cerebral arteries: a clue to pathogenesis of cerebral small vessel disease. Stroke Vasc Neurol 2017;2:108-117 «PMID: 28989801»PubMed
  212. Hilgers KF, Mann JF. ACE inhibitors versus AT(1) receptor antagonists in patients with chronic renal disease. J Am Soc Nephrol 2002;13:1100-8 «PMID: 11912272»PubMed
  213. Chobanian AV, Bakris GL, Black HR ym. The Seventh Report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure: the JNC 7 report. JAMA 2003;289:2560-72 «PMID: 12748199»PubMed
  214. Farsang C, Kiss I, Tykarski A, Narkiewicz K. Treatment of hypertension in patients with chronic obstuctive pulmonary disease (COPD). ESH nes letter 2016; 17:nr.62
  215. Löfdahl CG. Antihypertensive drugs and airway function, with special reference to calcium channel blockade. J Cardiovasc Pharmacol 1989;14 Suppl 10:S40-51; discussion S59-62 «PMID: 2483571»PubMed
  216. Regitz-Zagrosek V, Roos-Hesselink JW, Bauersachs J ym. 2018 ESC Guidelines for the management of cardiovascular diseases during pregnancy. Eur Heart J 2018;39:3165-3241 «PMID: 30165544»PubMed
  217. Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive drug therapy for mild to moderate hypertension during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2018;10:CD002252 «PMID: 30277556»PubMed
  218. Nabhan AF, Elsedawy MM. Tight control of mild-moderate pre-existing or non-proteinuric gestational hypertension. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD006907 «PMID: 21735406»PubMed
  219. Magee LA, von Dadelszen P, Rey E ym. Less-tight versus tight control of hypertension in pregnancy. N Engl J Med 2015;372:407-17 «PMID: 25629739»PubMed
  220. von Dadelszen P, Ornstein MP, Bull SB ym. Fall in mean arterial pressure and fetal growth restriction in pregnancy hypertension: a meta-analysis. Lancet 2000;355:87-92 «PMID: 10675164»PubMed
  221. Magee LA, Duley L. Oral beta-blockers for mild to moderate hypertension during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD002863 «PMID: 12917933»PubMed
  222. Mastrobattista JM. Angiotensin converting enzyme inhibitors in pregnancy. Semin Perinatol 1997;21:124-34 «PMID: 9201818»PubMed
  223. Papadopoulos DP, Mourouzis I, Thomopoulos C ym. Hypertension crisis. Blood Press 2010;19:328-36 «PMID: 20504242»PubMed
  224. Perez MI, Musini VM. Pharmacological interventions for hypertensive emergencies. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD003653 «PMID: 18254026»PubMed
  225. Varon J. Treatment of acute severe hypertension: current and newer agents. Drugs 2008;68:283-97 «PMID: 18257607»PubMed
  226. Antithrombotic Trialists' (ATT) Collaboration., Baigent C, Blackwell L ym. Aspirin in the primary and secondary prevention of vascular disease: collaborative meta-analysis of individual participant data from randomised trials. Lancet 2009;373:1849-60 «PMID: 19482214»PubMed
  227. Alaraajojen tukkiva valtimotauti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Verisuonikirurgisen Yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2010 (viitattu 25.9.2019) Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
  228. Mahmoud AN, Gad MM, Elgendy AY ym. Efficacy and safety of aspirin for primary prevention of cardiovascular events: a meta-analysis and trial sequential analysis of randomized controlled trials. Eur Heart J 2019;40:607-617 «PMID: 30561620»PubMed
  229. Metsärinne K, Mäkikallio T, Booth N, Majamaa H, Isojärvi J, Roine RP. Munuaisvaltimon sympaattinen denervaatio hoitoresistentin hypertension hoidossa. Suom Lääkäril 2013;68:1967-72
  230. Persu A, Jin Y, Baelen M ym. Eligibility for renal denervation: experience at 11 European expert centers. Hypertension 2014;63:1319-25 «PMID: 24664290»PubMed
  231. Mahfoud F, Lüscher TF, Andersson B ym. Expert consensus document from the European Society of Cardiology on catheter-based renal denervation. Eur Heart J 2013;34:2149-57 «PMID: 23620497»PubMed
  232. Carey RM, Muntner P, Bosworth HB ym. Prevention and Control of Hypertension: JACC Health Promotion Series. J Am Coll Cardiol 2018;72:1278-1293 «PMID: 30190007»PubMed
  233. Calhoun DA, Jones D, Textor S ym. Resistant hypertension: diagnosis, evaluation, and treatment. A scientific statement from the American Heart Association Professional Education Committee of the Council for High Blood Pressure Research. Hypertension 2008;51:1403-19 «PMID: 18391085»PubMed
  234. Sarafidis PA, Bakris GL. Resistant hypertension: an overview of evaluation and treatment. J Am Coll Cardiol 2008;52:1749-57 «PMID: 19022154»PubMed
  235. Nelson M, Reid C, Krum H ym. A systematic review of predictors of maintenance of normotension after withdrawal of antihypertensive drugs. Am J Hypertens 2001;14:98-105 «PMID: 11243314»PubMed
  236. Birtwhistle RV, Godwin MS, Delva MD ym. Randomised equivalence trial comparing three month and six month follow up of patients with hypertension by family practitioners. BMJ 2004;328:204 «PMID: 14726370»PubMed
  237. Clark CE, Smith LF, Taylor RS ym. Nurse led interventions to improve control of blood pressure in people with hypertension: systematic review and meta-analysis. BMJ 2010;341:c3995 «PMID: 20732968»PubMed

A

ACE:n estäjien käyttö sepelvaltimotautipotilaiden hypertension hoidossa

ACE:n estäjät vähentävät sydäninfarkteja ja äkkikuolemia noin 20 % potilailla, joilla on valtimoja ahtauttava sairaus, diabetes ja joku muu sydän- ja verisuonisairauksien vaaratekijä.

A

Angiotensiini II -reseptorin salpaajien käyttö sepelvaltimotautipotilaiden hypertension hoidossa

ATR-salpaaja voi korvata ACE:n estäjän niillä sepelvaltimotautipotilailla, joille ACE:n estäjä ei sovi.

A

Isoloidun systolisen hypertension lääkehoidon vaikutukset sydän-aivokomplikaatioihin

Isoloidun systolisen hypertension lääkehoito vähensi 4 vuodessa sepelvaltimotapahtumia keskimäärin 23 % ja aivohalvauksia 30 %.

A

Kalaperäisten n-3-rasvahappojen vaikutus verenpaineeseen

Kalaperäiset n-3 sarjan rasvahapot alentavat suurina annoksina verenpainetta.

A

Kaliumlisän vaikutus verenpaineeseen

Kaliumlisä alentaa verenpainetta hypertensiivisillä henkilöillä. Kaliumlisän verenpainetta alentava vaikutus on voimakkaampi runsasnatriumisen ja kaliumia alle suositusten sisältävän dieetin yhteydessä

A

Kalsiumlisän vaikutus verenpaineeseen hypertensiivisillä henkilöillä

Kalsiumlisä alentaa verenpainetta hypertensiivisillä henkilöillä.

A

Kestävyysliikunta ja lepoverenpaine

Kohtuukuormitteinen kestävyysliikuntaharjoittelu vähentää lepoverenpainetta keskimäärin 8/5 mmHg henkilöillä, joilla on kohonnut verenpaine. Liikuntaharjoittelun vaikutus normaalialueella olevaan lepoverenpaineeseen on vähäinen.

A

Kohonneen verenpaineen lääkehoidon aloitus kohtalaisesti kohonneessa verenpaineessa

Lääkehoito aloitetaan, mikäli elintapahoidoista huolimatta verenpaine on toistuvissa mittauksissa vähintään kohtalaisesti koholla: systolinen paine vähintään 160 mmHg tai diastolinen paine vähintään 100 mmHg.

A

Kohonneen verenpaineen lääkehoidon vaikutukset aivo- ja sepelvaltimotapahtumiin

Kohonneen verenpaineen alentaminen lääkkein vähentää viidessä vuodessa vakavia aivovaltimotautitapahtumia 30–40 % ja vakavia sepelvaltimotautitapahtumia 16 %.

A

Kohonneen verenpaineen lääkehoidon yleinen tavoitetaso

Kohonneen verenpaineen vähimmäishoitotavoite on vastaanottomittausten perusteella alle 140/90 mmHg.

A

Kohonneen verenpaineen lääkehoito iäkkäillä (yli 75–80-vuotiaat)

Suhteellisen hyväkuntoisilla yli 75–80-vuotiailla kohonneen verenpaineen alentaminen lääkityksellä vähentää merkittäviä kardiovaskulaaritapahtumia mukaan lukien sydämen vajaatoimintaa sekä pienentää kuolemanvaaraa.

A

Kuitulisän vaikutus verenpaineeseen

Kuitulisä alentaa verenpainetta.

A

Natriumin vähentämisen vaikutus verenpaineeseen

Natriumin päivittäisen saannin vähentäminen alentaa verenpainetta annosriippuvaisesti.

A

Verenpaineen lääkehoidon siedettävyys

Pieniä annoksia käytettäessä kaikkien verenpaineen hoitoon tarkoitettujen päälääkeryhmien valmisteet ovat hyvin siedettyjä.

A

Verenpaineen lääkehoidon vaikutus verenpaineeseen

Kohonneen verenpaineen hoidossa olevat päälääkeaineryhmät alentavat verenpainetta keskimäärin samansuuruisesti.

A

Verenpaineen lääkehoitoon liittyvä diabetesriski

Beetasalpaajien ja erityisesti beetasalpaajien ja diureetin yhdistelmää tulisi välttää ensisijaislääkityksenä potilailla, joilla on ns. metabolinen syndrooma tai lisääntynyt riski sairastua diabetekseen.

A

Verenpainelääkehoidon vaikutus vasemman kammion hypertrofiaan

Kohonneen verenpaineen lääkehoito pienentää vasemman kammion massaa.

A

Verenpainelääkkeen valinta diabetesennusteen kannalta

ACE:n estäjä-, diureetti-, beetasalpaaja- ja kalsiumkanavan salpaaja -pohjainen verenpaineen lääkehoito parantavat diabeetikoiden ennustetta.

A

Verenpainelääkkeiden vaikutukset sydän- ja aivokomplikaatioihin (lääkevertailut)

ACE:n estäjä-, ATR-salpaaja-, beetasalpaaja-, diureetti- ja kalsiumkanavan salpaaja pohjaiset hoidot vähentävät sydän- ja verisuonitautitapahtumia.

A

Yhdistelmähoidon vaikutus verenpaineeseen

Kahden verenpainelääkkeen yhdistelmä alentaa verenpainetta merkittävästi enemmän kuin yhden verenpainelääkkeen annoksen kaksinkertaistaminen.

B

Alkoholinkäytön vähentämisen vaikutus verenpaineeseen

Runsaan alkoholinkäytön vähentäminen alentaa kohonnutta verenpainetta.

B

Beetasalpaajahoidon vaikutus sydän- ja verisuonitapahtumiin iäkkäillä

Beetasalpaajat pienentävät aivohalvausriskiä muita ensisijaislääkkeitä vähemmän erityisesti iäkkäillä potilailla.

B

Hypertensiopotilaan lääkevalinta aivoverisuonihäiriön sairastaneilla

Kohonneen verenpaineen lääkehoito vähentää aivohalvauksen sairastaneiden hypertensiopotilaiden sairastumista uuteen aivohalvaukseen. Eniten ennustenäyttöä on ACE:n estäjän ja diureetin yhdistelmähoidosta sekä ATR-salpaajaan pohjautuvasta hoidosta.

B

Kestävyysliikunta ja ambulatorisesti mitattu verenpaine

Ambulatorisesti mitattu päiväaikainen verenpaine normo- ja hypertensiivisillä ilmeisesti pienenee kestävyysharjoittelun jälkeen noin 3/3 mmHg. Muutos on suunnilleen samansuuruinen kuin lepoverenpaineen kertamittauksiin perustuvassa seurannassa. Yöaikainen verenpaine ei ilmeisesti muutu.

B

Kohonneen verenpaineen lääkehoidon aloitus lievästi kohonneessa verenpaineessa

Lääkehoito suositellaan aloitettavaksi, jos verenpaine on elintapahoidosta huolimatta toistuvissa vastaanottomittauksissa lievästi kohonnut (systolinen painetaso 140–159 mmHg tai diastolinen painetaso 90–99 mmHg), ja kohonnut painetaso on varmistettu kotimittauksen tai pitkäaikaisrekisteröinnin avulla.

B

Kohonneen verenpaineen lääkehoidon hoitotavoite henkilöillä, joilla valtimotaudin riski on suuri

Kohonneen verenpaineen hoitotavoite on < 130/80 mmHg, jos tautiriski on suuri (kardiovaskulaarisairaus tai oireettomilla > 10 % riski Finriski-laskurilla) ja tiukempi tavoite voidaan haitoitta saavuttaa.

B

Laihtuminen ja verenpaineen lasku

Ruokavalion avulla saavutettu noin 4 kg laihtuminen alentaa liikapainoisten hypertensiivisten henkilöiden systolista ja diastolista verenpainetta noin 4/3 mmHg. Orlistaatin avulla saavutettu noin 4 kg laihtuminen alentaa systolista ja diastolista verenpainetta noin 2/2 mmHg.

B

Lihasvoimaharjoittelu ja lepoverenpaine

Kohtuukuormitteinen lihasvoimaharjoittelu kuntosalilla ilmeisesti alentaa kohonnutta verenpainetta muutaman mmHg-yksikön verran erityisesti henkilöillä, joiden verenpaine on kohonnut lievästi (tai se on normaalialueella).

B

Magnesiumlisän vaikutus verenpaineeseen

Magnesiumlisä ilmeisesti alentaa verenpainetta hypertensiivisillä henkilöillä.

B

Muistisairaudet, niiden ehkäisy ja kohonnut verenpaine

Kohonneen verenpaineen alentamisesta lääkkein voi olla hyötyä kognitiivisten toimintojen ja myös muistisairauden ehkäisyn kannalta.

B

Natriumrajoituksen vaikutus ACE:n estäjien tehoon

Natriumin saannin rajoittaminen ilmeisesti parantaa ACE:n estäjien kohonnutta verenpainetta alentavaa vaikutusta.

B

Natriumrajoituksen vaikutus beetasalpaajien tehoon

Natriumin saannin rajoittaminen ilmeisesti parantaa beetasalpaajien kohonnutta verenpainetta alentavaa vaikutusta.

B

Natriumrajoituksen vaikutus diureettien tehoon

Natriumin saannin rajoittaminen ilmeisesti parantaa diureettien kohonnutta verenpainetta alentavaa vaikutusta.

B

Natriumrajoituksen vaikutus sydämen vasempaan kammioon

Natriumrajoitus ilmeisesti pienentää sydämen vasemman kammion massaa.

B

Natriumrajoitus ja verenpainelääkkeiden tarve

Natriumrajoitus ilmeisesti vähentää verenpainelääkkeiden tarvetta.

B

Runsaasti hedelmiä ja kasviksia sekä niukasti tyydyttynyttä rasvaa sisältävän ruokavalion vaikutus verenpaineeseen

Runsaasti hedelmiä ja kasviksia sisältävä ruokavalio ilmeisesti alentaa kohonnutta verenpainetta. Vaikutus tehostuu, jos ruokavalioon lisätään niukasti tyydyttynyttä rasvaa sisältäviä vähärasvaisia maitovalmisteita tai natriumin saantia vähennetään.

B

Verenpainelääkkeiden lipidivaikutukset

Verenpainelääkkeiden lipidivaikutukset ovat vähäisiä ja niiden kliininen merkitys on epäselvä.

C

Kohonneen diastolisen verenpaineen lääkehoidon tavoitetaso diabeetikoilla

Diabeetikoilla diastolisen verenpaineen hoitotavoite on alle 80 mmHg.

C

Kohonneen verenpaineen lääkehoidon systolisen verenpaineen tavoitetaso diabeetikoilla

Verenpaineen vähimmäishoitotavoite diabeetikoilla on ≤ 140/80 mmHg. Hoitotavoitteeseen < 130/80 mmHg pääseminen voi pienentää diabeetikon aivohalvausriskiä.

C

Laihdutuksen vaikutus sydämen vasempaan kammioon

Laihtuminen, joka on saatu aikaan vähäenergiaisella dieetillä ja jota voidaan täydentää vähänatriumisella dieetillä, näyttää pienentävän sydämen vasemman kammion massaa. Samantyyppinen edullinen vaikutus saadaan ilmeisesti myös liikuntaharjoittelulla, joka aiheuttaa laihtumista.

C

Natriumrajoitus ja ATR-salpaajat

Natriumin saannin rajoittaminen parantanee ATR-salpaajien hypotensiivista vaikutusta.

C

Verenpaineen hoitotavoite kroonisessa munuaistaudissa

Verenpaineen hoitotavoite on < 130/80 mmHg kroonista munuaistautia sairastavalla potilaalla (eGFR < 60 ml/min/1,73m2) tai jos diabeettiseen tai ei-diabeettisen munuaistautiin liittyy albuminuria (U-alb > 300 mg/vrk tai u-alb/krea > 30 mg/mmol) ja tavoite on haitoitta saavutettavissa.

Behandlingsschema baserat på blodtrycksnivån på mottagningen
Behandlingsschema som baserar sig på blodtrycksnivån hemma
Lautasmalli
Ruokakolmio
Screening och diagnostisering av högt blodtryck
Val av läkemedelskombination för behandling av högt blodtryck
Verenpainetasot suomalaisessa väestössä vuonna 2017
Verenpainetaudin yleisyys