Högt blodtryck
Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1
Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Kohonnut verenpaine «Kohonnut verenpaine»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.
Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.
Centrala rekommendationer
- Högt blodtryck är globalt sett den främsta riskfaktorn för förlorade friska levnadsår och orsakar årligen cirka 10,4 miljoner förtida dödsfall. Målet vid förebyggande och behandling av högt blodtryck är att förhindra de skador på målorgan som sjukdomen kan orsaka, minska hjärt- och kärlhändelser och förtida dödsfall samt öka antalet friska levnadsår.
- Bland finländarna i vuxen ålder har cirka två miljoner högt blodtryck. Endast hos var femte ligger blodtrycket på idealnivån.
- För att högt blodtryck och dess skadliga följder ska kunna förebyggas effektivt krävs verkningsfulla åtgärder särskilt när det gäller minskat natriumintag hos hela befolkningen.
- Cirka en miljon finländare använder blodtryckssänkande läkemedel, men endast hos 40 procent av dem ligger blodtrycket på målnivån.
- För att nå behandlingsmålen bör kombinationsbehandling som baserar sig på ACE-hämmare eller ATR-blockerare och kalciumantagonister och diuretika utökas.
- Användning av betablockerare rekommenderas om den är motiverad på grund av andra sjukdomar.
- Läkemedelsbehandling rekommenderas om den systoliska blodtrycksnivån som uppmäts på
mottagningen är ≥ 140 mmHg eller den diastoliska blodtrycksnivån ≥ 90 mmHg
trots livsstilsbehandling och
- den systoliska blodtrycksnivån är ≥ 135 mmHg eller den diastoliska nivån är ≥ 85 mmHg när patienten mäter blodtrycket hemma eller
- dagnivån för det systoliska blodtrycket är ≥ 135 mmHg eller den diastoliska dagnivån är ≥ 85 mmHg vid långtidsregistrering av blodtrycket.
- Behandlingsmålet är att sänka blodtrycket till
- < 140/90 mmHg (nivå hemma < 135/85 mmHg)
- < 130/80 mmHg (nivå hemma < 125/80 mmHg), om sjukdomsrisken är hög och målet kan nås utan olägenheter
- < 150/90 mmHg (nivå hemma < 140/85 mmHg), om patienten är > 80 år. Individuellt är även lägre målnivåer möjliga.
- < 140/80 mmHg (nivå hemma < 135/80 mmHg), om patienten har diabetes. Man strävar efter en lägre målnivå < 130/80 mmHg (nivå hemma < 125/80 mmHg), om den kan nås utan olägenheter.
- < 130/80 mmHg (nivå hemma < 125/80 mmHg) patienter med kronisk njursjukdom (eGFR < 60 ml/min/1,73 m2) eller om diabetisk eller icke-diabetisk nefropati är förknippad med albuminuri (U-Alb > 300 mg/dygn eller U-Alb/Krea > 30 mg/mmol) och målet kan nås utan olägenheter.
Mål
- Målet med rekommendationen är att effektivisera och förenhetliga förebyggandet, diagnostiseringen och behandlingen av högt blodtryck och därmed minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar och dödsfall förknippade med dem.
Målgrupper
- Rekommendationen är avsedd för de som vårdar blodtryckspatienter inom primärvården, företagshälsovården och den specialiserade sjukvården, apotekspersonal samt de som planerar och genomför program för förebyggande av högt blodtryck.
Epidemiologi
- Högt blodtryck är globalt sett den viktigaste riskfaktorn för förlorade friska levnadsår och orsakar årligen 10,4 miljoner förtida dödsfall «GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, region...»1.
- Den med åldern skadliga förhöjningen av blodtrycket påverkas av ärftliga faktorer och levnadsvanor.
- De främsta riskfaktorerna för högt blodtryck som är möjliga att påverka är för stort saltintag, rikligt alkoholbruk, ringa fysisk aktivitet och övervikt.
- I kulturer där man använder lite salt eller inget salt alls är befolkningens blodtrycksnivå oberoende av ålder 100–110/60–70 mmHg «Mueller NT, Noya-Alarcon O, Contreras M ym. Associ...»2.
Prevalens och incidens
- Hos de flesta människor stiger blodtrycket med åldern.
- Medelvärdet för det diastoliska blodtrycket stiger fram till cirka 55 års ålder och det systoliska blodtrycket fram till cirka 80 års ålder «Verenpainetasot suomalaisessa väestössä vuonna 2017»1.
- Blodtrycksnivån har sjunkit betydligt hos finländarna sedan 1970-talet. Den positiva
utvecklingen har dock blivit långsammare på 2000-talet «Borodulin K, Levälahti E, Saarikoski L ym. Kansall...»3, «Koskinen S, Lundqvist A, Ristiluoma N. Terveys, to...»4, «Laatikainen T, Jula A, Kastarinen M, Salomaa V, Bo...»5, «Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M ym. Thirty...»6, «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»7.
- Bland finländarna i vuxen ålder sjönk blodtrycket från 1980 till 2000 i alla ålderskohorter, hos männen i genomsnitt 10/6 mmHg och hos kvinnorna i genomsnitt 16/8 mmHg. I de yngre ålderskohorterna (30–44 år) avstannade sänkningen av blodtrycksnivåerna men fortsatte i de äldre ålderskohorterna från 2000 till 2011. Sänkningen var bland alla män i genomsnitt 4/2 mmHg och bland alla kvinnor i genomsnitt 5/3 mmHg «Koskinen S, Lundqvist A, Ristiluoma N. Terveys, to...»4.
- Om kriteriet för högt blodtryck eller för läkemedelsbehandling av högt blodtryck är gränsvärdena 140 och 90 mmHg, har cirka hälften av alla finländare som fyllt 30 år enligt undersökningen FinTerveys 2017 högt blodtryck «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»7, «Verenpainetaudin yleisyys»2.
Behandlingssituation
- År 2017 uppgav cirka 28 procent av finländarna över 30 år att de använde blodtryckssänkande läkemedel «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»7.
- År 2017 hade cirka 46 procent av personer med högt blodtryck ingen läkemedelsbehandling «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»7.
- Trots att andelen som uppnått behandlingsmålet har ökar under de senaste årtiondena, underskreds målnivån på 140/90 mmHg hos endast 42 procent av de som hade läkemedelsbehandling mot högt blodtryck «Laatikainen T, Jula A, Kastarinen M, Salomaa V, Bo...»5, «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»7.
Morbiditet och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar
- Morbiditeten och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar ökar i takt med stigande blodtryck
utan något tydligt tröskelvärde för systoliskt eller diastoliskt blodtryck «Lewington S, Clarke R, Qizilbash N ym. Age-specifi...»8.
- Dödligheten i koronarsjukdom och stroke ökar 2–3-faldigt när blodtrycket stiger med 20/10 mmHg «Lewington S, Clarke R, Qizilbash N ym. Age-specifi...»8.
- Högt blodtryck nästan fördubblar risken för förmaksflimmer och är en väsentlig bakgrundsfaktor hos var sjätte patient med förmaksflimmer «Dzeshka MS, Shantsila A, Shantsila E ym. Atrial Fi...»9.
- I kliniska studier om högt blodtryck är incidensen för hjärtsvikt i genomsnitt 8,5 fall per tusen patientår, vilket är endast lite lägre än incidensen för koronarsjukdom (11,7) och cirkulationsstörningar i hjärnan (9,1) «Tocci G, Sciarretta S, Volpe M. Development of hea...»10.
- Hos patienter med hypertension ökar risken för hjärtsvikt ytterligare vid > 65 års ålder, diabetes och artärsjukdomar «Tocci G, Sciarretta S, Volpe M. Development of hea...»10.
- Högt blodtryck förkortar den förväntade livslängden «Franco OH, Peeters A, Bonneux L ym. Blood pressure...»11. Enligt rapporter är förkortningen i genomsnitt 2,7 procent bland finländska män i åldern 25–59 år och bland kvinnor 2,0 år, om det diastoliska trycket är > 104 mmHg och jämförelseobjektet är diastoliskt tryck < 95 mmHg «Kiiskinen U, Vartiainen E, Puska P ym. Long-term c...»12. Enligt Farminghamstudien var de förväntade levnadsåren utan hjärt- och kärlsjukdomar 7,2/7,1 år längre bland 50-åriga män och kvinnor vars blodtryck var < 120/80 mmHg jämfört med män eller kvinnor vars blodtryck var ≥ 140/90 mmHg. Den förväntade livslängden hos samma grupp var 5,0 (män) och 5,2 (kvinnor) år längre «Franco OH, Peeters A, Bonneux L ym. Blood pressure...»11.
- Andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar mångfaldigar de negativa effekterna av högt blodtryck «Berry JD, Dyer A, Cai X ym. Lifetime risks of card...»13.
- Eftersom nivåerna för många andra riskfaktorer är höga bland finländarna «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»7 (se tabell «Prevalensen för riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och associerade sjukdomar för högt blodtryck (%) bland personer i åldern 25–64 år som inte använde blodtryckssänkande läkemedel och vars blodtryck enligt undersökningen FinTerveys 2017 var tillfredsställande eller högt....»1), kan redan en lindrig förhöjning av blodtrycket betydligt öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar hos befolkningen.
- Den åldersstandardiserade dödligheten i koronarsjukdomar och stroke har minskat med cirka 80 procent bland finländska män och kvinnor i åldern 35–64 år på 40 år tack vare att nivån gällande riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar har kunnat sänkas «Jousilahti P, Laatikainen T, Peltonen M ym. Primar...»14.
Män | Kvinnor | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
Profil för riskfaktorer | Tillfredsställande (SRR 130–139 tai DRR 85–89) (n=333) | Lindrigt förhöjt (SRR 140–159 eller DRR 90–99) (n=315) | Måttligt eller betydligt förhöjt (SRR ≥ 160 eller DRR ≥ 100) (n=85) | Tillfredsställande (SRR 130–139 eller DRR 85–89) (n=243) | Lindrigt förhöjt (SRR 140–159 eller DRR 90–99) (n=195) | Måttligt eller betydligt förhöjt (SRR ≥ 160 tai DRR ≥ 100) (n=60) |
Inga andra riskfaktorer1 | 5 | 6 | 3 | 17 | 7 | 7 |
1 eller 2 riskfaktorer1 | 27 | 24 | 20 | 34 | 32 | 29 |
3 eller flera andra riskfaktorer1 eller diabetes eller en associerad sjukdom2 | 68 | 70 | 77 | 49 | 61 | 64 |
SRR, systoliskt blodtryck; DRR, diastoliskt blodtryck 1 Rökning, dyslipidemi (LDL-kolesterolhalt > 3,0 mmol/l, triglyceridhalt > 1,7 mmol/l eller låg HDL-kolesterolhalt (män < 1,0 mmol/l, kvinnor < 1,2 mmol/l)), hjärt- och kärlsjukdomar som uppkommit tidigt i närmaste släkten (hjärtinfarkt < 60 år (män) eller som 65-åring (kvinnor) eller stroke < 75 år, bukfetma (midjemått hos män > 100 cm och hos kvinnor > 90 cm). 2 Bypassoperation eller ballongvidgning av kransartärer, hjärtinfarkt, hjärninfarkt, koronarsjukdom eller hjärtsvikt som konstaterats av läkare |
Mätning av blodtryck
- Diagnosen högt blodtryck baserar sig på blodtrycksnivån som har fastställts på mottagning (i mån av möjlighet i första hand på skötarmottagning) och hemma eller med hjälp av långtidsregistrering. Se avsnittet Klassificering av blodtrycksnivån. Mätning hemma rekommenderas främst och är vanligen en tillräcklig metod för uppföljning av blodtrycket.
Mätutrustning
- Mätningarna görs med blodtrycksmätare som har godkänts i opartiska tekniska och kliniska test (mer information: dabl® Educational Trust «http://dableducational.org/»1 och STRIDE BP «https://www.stridebp.org/index.php»2) «Stergiou GS, Alpert B, Mieke S ym. A universal sta...»15. Handledsmätare rekommenderas endast om en manschett av rätt storlek inte kan användas på grund av överarmens form (kort och tjock). De flesta mätartillverkarna rekommenderar kontroll av apparatens funktion och mätnoggrannhet vartannat år.
Förberedelser och mätningar
- Vid mätningar inom hälso- och sjukvården och mätningar som patienten gör hemma ska
följande undvikas en halv timme före mätningen
- kraftig fysisk ansträngning
- rökning
- intag av koffeinhaltiga drycker (kaffe, te, coladrycker och s.k. energidrycker).
- Mätningen görs på det sätt som visas i tabellen «Sammanfattning av engångsmätningar av blodtrycket...»2 «Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH ...»16.
- Blodtrycket kan mätas i höger eller vänster överarm, även om blodtryck som mäts i höger överarm är i genomsnitt 0–2/0–1 mmHg högre än i vänster arm «Lane D, Beevers M, Barnes N ym. Inter-arm differen...»17, «Kimura A, Hashimoto J, Watabe D ym. Patient charac...»18, «Johansson JK, Puukka PJ, Jula AM. Interarm blood p...»19. Mätningar hemma och långtidsregistrering av blodtrycket görs i den icke-dominerande armen, om det inte är stor skillnad mellan trycken i armarna (se nedan).
- På nya blodtryckspatienter görs upprepade blodtrycksmätningar i båda armarna för att upptäcka eventuella skillnader.
- Om det finns betydande skillnader i de tryck som mäts i höger och vänster arm (> 10 mmHg)
«McAlister FA, Straus SE. Evidence based treatment ...»20, ska man vid uppföljningsmätningar mäta i den arm där blodtrycket är högre.
- Blodtrycksmanschetten placeras kring den bara överarmen på så sätt att gummipåsens mellersta del ligger ovanpå armartären.
- Mätningen inleds när patienten har suttit stilla i 5 minuter med manschetten fäst kring armen «Jula A, Puukka P, Karanko H. Multiple clinic and h...»21.
- Mätningen upprepas efter 1–2 minuter.
- Mätresultaten antecknas på uppföljningsblanketten.
- Mätresultaten för blodtrycket antecknas med 1 mmHg:s noggrannhet vid mätningar med automatmätare och vid mätningar med hjälp av stetoskop (auskultatorisk metod) med 2 mmHg:s noggrannhet.
- Vid mätningar inom hälso- och sjukvården kontrolleras pulsens regelbundenhet om mätningen görs med automatmätare.
- Mätningen görs med hjälp av stetoskop (auskultatorisk metod) om mätning med automatmätare inte lyckas. Vid användning av den auskultatoriska metoden placeras stetoskopets membran eller trattformade del tätt men lätt ovanpå armartären i armvecket «Kantola I, Vesalainen R, Kangassalo K ym. Bell or ...»22.
- Variationerna i pulsvågen påverkar blodtrycksmätningen vid förmaksflimmer. Oscillometriska mätare mäter det systoliska trycket med tillfredsställande noggrannhet, men när det gäller det diastoliska trycket förekommer mer inexakthet i mätningarna «Kallistratos MS, Poulimenos LE, Manolis AJ. Atrial...»23.
- Numera är försäljning av kvicksilvermätare förbjuden inom EU-området, och därför måste man vanligen utföra auskultatoriska blodtrycksmätningar med aneroidmätare eller digitala mätare, som visar manschettrycket i realtid «COMMISSION REGULATION (EU) No 847/2012...»24.
Viktiga faktorer att observera | Observera också | |
---|---|---|
Mätare | Använd en modell som har godkänts i kliniska test. | Mätnoggrannheten ska kontrolleras vartannat år. |
Manschettens gummipåse | Bredd/överarmens omkrets
|
Manschettstorleken ska väljas enligt överarmen. |
Mätstället | Mätningen görs i överarmen. | Under mätningen ska patienten sitta med stödd underarm och manschettens nedre kant under nivån för hjärtats nedre kant. |
Mätförhållanden | Patienten ska sitta och vila 5 minuter före mätningen, med manschetten färdigt på överarmen. | Omgivningen ska vara lugn. Patienten får inte belastas fysiskt eller psykiskt. Diskussion ska undvikas. |
Mätmetod | Vid mätning med den auskultatoriska metoden palperar man handledsartären och höjer manschettrycket 30 mmHg över det systoliska trycket och sänker sedan trycket med 2–3 mmHg/s. | Systoliska blodtrycket = Korotkoffs ljud fas I, diastoliskt tryck = fas V (eller fas IV, om fas V inte kan konstateras) |
Mätresultat | Mätresultaten antecknas med 1 mmHg:s noggrannhet eller vid användning av den auskultatoriska metoden med 2 mmHg:s noggrannhet. | Trycket mäts två gången med 1–2 minuters mellanrum och båda resultaten antecknas. |
Mätningar som utförs inom hälso- och sjukvården
- Den blodtrycksnivå som läkare mäter är i genomsnitt högre än den som vårdpersonalen mäter «Kumpusalo E, Teho A, Laitila R ym. Janus faces of ...»25.
- Mätresultaten vid stationer för egen mätning verkar ligga mellan de som läkare och vårdpersonal har uppmätt «Kumpusalo E, Teho A, Laitila R ym. Janus faces of ...»25.
- För konstaterande av ortostatisk hypotension mäter man på äldre personer och diabetiker
även blodtrycket i liggande ställning samt 1 och 3 minuter efter att patienten har
rest sig upp i stående ställning «Fagard RH, Celis H, Thijs L ym. Daytime and nightt...»26, «Angelousi A, Girerd N, Benetos A ym. Association b...»27, «Kantola I, Jula A, Niiranen T. Ortostaattisen hypo...»28.
- Vid ortostatisk hypotension sjunker det systoliska blodtrycket med minst 20 mmHg eller det diastoliska trycket med minst 10 mmHg, och patienten har tydliga symtom på ortostatism.
- Trots att de av sjukskötare noggrant utförda blodtrycksmätningar som baserar sig på medeltrycket av fyra dubbelmätningar korrelerar med skador på målorgan (vänster kammares massa och albuminutsöndring via urinen), verkar det som om de jämfört med blodtrycksmätningar hemma och långtidsregistrering «Jula A, Puukka P, Karanko H. Multiple clinic and h...»21, förutspår artärsjukdomshändelser sämre än medelvärdet av mätningar hemma och vid långtidsregistrering «Niiranen TJ, Mäki J, Puukka P ym. Office, home, an...»29.
Blodtrycksmätning hemma
- blodtrycksmätningar som patienten gör själv hemma ger en tillförlitligare bild av den normala trycknivån och riskerna för målorganskador än engångsmätningar som görs på en mottagning «Bliziotis IA, Destounis A, Stergiou GS. Home versu...»30. Dessutom förutspår de bättre och nästan lika bra som långtidsregistrering «Niiranen TJ, Mäki J, Puukka P ym. Office, home, an...»29 artärsjukdomshändelser och -död «Niiranen TJ, Hänninen MR, Johansson J ym. Home-mea...»31, «Ward AM, Takahashi O, Stevens R ym. Home measureme...»32.
- Blodtryck och puls mäts på morgonen före läkemedelsintag kl. 6–9 och på kvällen kl. 18–21 två gånger med 1–2 minuters mellanrum i 4–7 dagar.
- Medeltrycket för morgonmätningarna, kvällsmätningarna samt morgon- och kvällsmätningarna beräknas och antecknas. Högre trycknivå vid morgonmätningarna jämfört med kvällsmätningarna kan tyda på sömnapné eller rikligt alkoholbruk «Johansson JK, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Factors a...»33.
- Medeltrycken från fyra dagars mätningar räcker för utvärdering av behandlingen «Jula A, Puukka P, Karanko H. Multiple clinic and h...»21, «Niiranen TJ, Johansson JK, Reunanen A ym. Optimal ...»34.
- Läkaren och sjukskötaren ska säkerställa att mätningarna har utförts i enlighet med ovan nämnda krav.
- Se exemplen på uppföljningsblanketter för blodtrycksmätning och egen uppföljning «https://www.svpy.fi/@Bin/171658/Verenpainekortti.pdf»3 eller «https://sydan.fi/fact/verenpaineen-omaseuranta/»4.
Långtidsregistrering av blodtrycket
- Medeltrycket vid långtidsregistrering av blodtrycket har ett starkare samband med hypertrofi i vänster hjärtkammare och mikroalbuminuri än resultaten av engångsmätningar på en mottagning «Mancia G, Parati G. Ambulatory blood pressure moni...»35, och det ger också säkrare prognoser för artärsjukdomshändelser och -död «Kikuya M, Hansen TW, Thijs L ym. Diagnostic thresh...»36, «Banegas JR, Ruilope LM, de la Sierra A ym. Relatio...»37.
- Långtidsregistrering är tillsvidare den vanligaste metoden för utredning av blodtrycket
nattetid, som har ett starkt prognostiskt värde, «Fagard RH, Celis H, Thijs L ym. Daytime and nightt...»26, «Sega R, Facchetti R, Bombelli M ym. Prognostic val...»38, «Hansen TW, Li Y, Boggia J ym. Predictive role of t...»39 samt variationer mellan dag och natt.
- Högt blodtryck på natten och avsaknad av dag-nattvariation ("non-dipping") är vanligt hos patienter med diabetes, sömnapné och njursvikt.
- Registreringen är också till hjälp när
- patienten inte vill eller kan utföra hemmätningarna enligt anvisningarna
- hemmätningar är kontraindicerade (mätningsneuros)
- man misstänker "vitrockshypertension" (mätning hemma kan vara tillräcklig)
- man misstänker latent hypertension (mätning hemma kan vara tillräcklig)
- man misstänker blodtryckshöjning och -sänkning anfallsvis
- resultaten vid mätningarna hemma och på mottagningen är mycket motstridiga
- man bedömer dåligt terapisvar (minst 3 läkemedel)
- man utreder hypotensionssymtom i samband med läkemedelsbehandling
- I samband med mätningarna ska patienten föra en händelsedagbok.
Klassificering av blodtrycksnivån
- Mätningar på mottagningen används främst vid screening (tabell «Klassificering av blodtrycksnivån baserad på mätningar på mottagningen för en ny patient...»3 och bild «Screening och diagnostisering av högt blodtryck»3).
- Klassificeringen av högt blodtryck baserar sig i första hand på mätningar som gjorts utanför mottagningen (medeltrycket från 4–7 dagars dubbelmätningar av blodtrycket hemma morgon och kväll eller långtidsregistrering) (tabell «Klassificering av blodtrycksnivån baserad på mätningar på mottagningen för en ny patient...»3, tabell «Blodtryck på mottagningen i förhållande till trycken vid mätning hemma och långtidsregistrering...»4 och bild «Screening och diagnostisering av högt blodtryck»3).
- Om mätningar utanför mottagningen inte lyckas, baserar klassificeringen sig på mätningar på mottagningen (medeltrycket från dubbelmätningar som gjorts fyra olika dagar).
- Blodtrycksnivåerna relaterade till risk för artärsjukdomshändelser vid mätningar på mottagning, hemma och långtidsregistrering visas i tabell «Blodtryck på mottagningen i förhållande till trycken vid mätning hemma och långtidsregistrering...»4 och «Vastaanoton ulkopuolisten verenpainemittausten viitearvot eri suosituksissa ja tutkimuksissa»1. Se också «Kikuya M, Hansen TW, Thijs L ym. Diagnostic thresh...»36, «Niiranen TJ, Asayama K, Thijs L ym. Outcome-driven...»40.
- Blodtrycksnivån och klassificeringen av blodtrycket säkerställs under livsstilsbehandlingen med mätningar hemma eller långtidsregistrering, om den systoliska blodtrycksnivån som har uppmätts på mottagningen är 140–199 mmHg eller den diastoliska trycknivån 90–129 mmHg. Eventuell latent hypertension utreds med mätningar hemma eller långtidsregistrering, om den trycknivå som har uppmätts på mottagningen är 130–139 eller 85–89 mmHg och patienten har andra riskfaktorer för artärsjukdom. Se också avsnittet Latent hypertension.
- Med "Vitrockshypertension" dvs. isolerad mottagningshypertension avses en situation, där blodtrycket vid mätning av läkare eller sjukskötare på mottagningen
är högt (≥ 140/90 mmHg), medan dagnivån för blodtrycket vid mätning hemma eller
vid långtidsregistrering är normal (< 135/85 mmHg).
- Bland finländarna i åldern 45–74 år har 16 procent vitrockshypertension och bland finländarna i åldern 45–74 år med obehandlad hypertensivitet har 38 procent så kallad vitrockshypertension «Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Prevalence an...»41.
- Levnadsvanorna är i genomsnitt bättre hos de som har vitrockshypertensivitet jämfört med dem som har latent eller etablerad hypertension «Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Prevalence an...»41.
- Förekomsten av metabola riskfaktorer är högre bland personer med vitrockshypertension än bland normotensiva, men lägre än bland patienter som har latent eller etablerad hypertension «Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Prevalence an...»41.
- Vitrockshypertension förutspår uppkomst av etablerad hypertension «Ugajin T, Hozawa A, Ohkubo T ym. White-coat hypert...»42, «Sivén SS, Niiranen TJ, Kantola IM ym. White-coat a...»43.
- Risken för kardiovaskulära händelser är lägre i samband med vitrockshypertension jämfört med vid latent och etablerad hypertension «Ohkubo T, Kikuya M, Metoki H ym. Prognosis of "mas...»44, men högre än vid normotension «Stergiou GS, Asayama K, Thijs L ym. Prognosis of w...»45, «Verdecchia P, Reboldi GP, Angeli F ym. Short- and ...»46.
- Behandlingsbeslutet fattas utifrån mätningar hemma eller långtidsregistrering.
- Livsstilsbehandling inleds för alla.
- Blodtrycket följs med regelbundna mellanrum för utvärdering av läkemedelsbehandlingen. Se avsnittet Uppföljning.
- Vid latent hypertension är de blodtryck som patienten själv mäter hemma eller dagnivån vid långtidsregistrering
höga (≥ 135/85 mmHg), medan de blodtryck som mäts på mottagningen är normala
(< 140/90 mmHg). Bland de finländare i åldern 45–74 år som vid mätningar på
mottagning konstaterats vara normotensiva har 14 procent latent hypertension «Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Comparison of...»47.
- Patienterna har ofta andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar «Ohkubo T, Kikuya M, Metoki H ym. Prognosis of "mas...»44, «Mancia G, Facchetti R, Bombelli M ym. Long-term ri...»48, «Hansen TW, Jeppesen J, Rasmussen S ym. Ambulatory ...»49, «Wang GL, Li Y, Staessen JA ym. Anthropometric and ...»50 «Björklund K, Lind L, Zethelius B ym. Isolated ambu...»51, «Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Metabolic ...»52, «Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Determinan...»53 och deras levnadsvanor är mer ohälsosamma än hos patienter som är normotensiva eller vitrockshypertensiva «Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Prevalence an...»41, «Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Determinan...»53.
- Prevalensen för skador på målorgan är förhöjd «Björklund K, Lind L, Zethelius B ym. Isolated ambu...»51, «Sega R, Trocino G, Lanzarotti A ym. Alterations of...»54, «Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Comparison...»55, «Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Target org...»56.
- Risken för hjärt- och kärlsjukdomar är förhöjd «Ohkubo T, Kikuya M, Metoki H ym. Prognosis of "mas...»44, «Stergiou GS, Asayama K, Thijs L ym. Prognosis of w...»45, «Mancia G, Facchetti R, Bombelli M ym. Long-term ri...»48, «Hansen TW, Jeppesen J, Rasmussen S ym. Ambulatory ...»49, «Björklund K, Lind L, Zethelius B ym. Isolated ambu...»51, «Bobrie G, Chatellier G, Genes N ym. Cardiovascular...»57, «Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Prognostic...»58.
- Behandlingsbeslutet (effektiviserad livsstilsbehandling och vid behov läkemedelsbehandling) fattas utifrån resultaten av mätningar hemma eller långtidsregistrering och riskprofilen i övrigt.
- Vid Pseudohypertension är de blodtryck som mäts höga och reagerar dåligt på läkemedelsbehandling «Tikkanen T, Lindgren L, Tikkanen I ym. Pseudohyper...»59.
- Vid svårbehandlat högt blodtryck saknas vanligen relaterade skador på målorganen
- Patienterna har ofta hög ålder.
- Orsaken till pseudohypertension är vanligen förkalkning i armartären, varvid mätningar med manschettmetoden ger för höga värden i förhållande till den verkliga trycknivån.
Klass | SRR (mmHg) | DRR (mmHg) | |
---|---|---|---|
Optimalt | < 120 | och | < 80 |
Normalt | 120–129 | och/eller | 80–84 |
Högt normalt | 130–139 | och/eller | 85–89 |
Högt blodtryck | |||
Lindrigt förhöjt | 140–159 | och/eller | 90–99 |
Måttligt förhöjt | 160–179 | och/eller | 100–109 |
Betydligt förhöjt | ≥ 180 | och/eller | ≥ 110 |
Hypertensiv kris | ≥ 200 | och/eller | ≥ 130 |
Isolerad systolisk hypertension1 | ≥ 140 | och | < 90 |
1 Svårighetsgraden klassificeras enligt det systoliska blodtrycket. |
Tryck på mottagningen, mmHg | Tryck hemma, mmHg | Långtidsregistrering, 24 h, mmHg | Långtidsregistrering, dag, mmHg | Långtidsregistrering, natt, mmHg |
---|---|---|---|---|
120–80 | 120–80 | 115–75 | 120–80 | 100–65 |
130–80 | 125–80 | 125–75 | 130–80 | 110–65 |
140–90 | 135–85 | 130–80 | 135–85 | 120–70 |
150–90 | 140–85 | |||
160–100 | 145–90 |
Basundersökningar och utredning av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar
- När högt blodtryck har konstaterats görs basundersökningar och utredning av riskfaktorer för artärsjukdomar. Totalrisken för artärsjukdomar kan bedömas vid primär profylax "för friska" med hjälp av FINRISKI-räknaren «https://thl.fi/fi/web/kansantaudit/sydan-ja-verisuonitaudit/finriski-laskuri»5.
- Anamnes:
- släktanamnes (föräldrar, syskon):
- hypertension, typ 2-diabetes, dyslipidemi
- koronarhändelser eller cirkulationsstörningar i hjärnan (särskilt hos män < 55 år och kvinnor < 65 år)
- andra hjärt- och kärlsjukdomar:
- koronarsjukdom, genomgången hjärtinfarkt
- cerebrovaskulära sjukdomar (stroke: hjärninfarkt, intracerebral blödning, subaraknoidalblödning; TIA)
- perifera artärsjukdomar
- funktionsstörning i hjärtats vänstra kammare (följdtillstånd efter hjärtinfarkt, kardiomyopatier)
- hjärtsvikt
- sjukdomar i hjärtklaffarna
- aortasjukdomar (dilatation, dissektion)
- rytmrubbningar
- andra sjukdomar som påverkar behandlingen:
- diabetes
- njursjukdom eller -skada
- astma
- gikt
- hypertensionens förlopp (uppkomst, fortskridning, svårighetsgrad)
- läkemedelsanvändning (se avsnittet Misstanke om exogen och sekundär hypertension)
- levnadsvanor:
- kost, särskilt användning av salt, fettkvalitet, användning av grönsaker, bär och frukter
- viktindex och midjemått
- motion och fysisk aktivitet
- alkoholbruk (Audit-test «https://www.terveysportti.fi/xmedia/hoi/hoi50028b.pdf»6)
- användning av lakritsextrakt (se avsnittet Misstanke om exogen och sekundär hypertension)
- rökning
- narkotikaanvändning
- belastande psykiska och sociala faktorer
- släktanamnes (föräldrar, syskon):
- Klinisk undersökning:
- inspektion:
- allmän habitus
- halsvener
- svullnad i nedre extremiteter
- palpation:
- artärer (a. radialis (symmetri), a. femoralis, a. dorsalis pedis, a. tibialis posterior)
- vänster kammares hjärtspetsstöt
- buken
- auskultation:
- hjärtat
- artärbrus (a. carotis, bukaorta, a. renalis, a. femoralis)
- lungor
- ögonbottnarna (om diastoliska blodtrycket är ≥ 120 mmHg) (se avsnittet Ögon)
- vikt, längd, viktindex (BMI), midjemått «Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomal...»60, (se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»2 (på finska); Fetma (barn, unga och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»3 (på svenska)).
- inspektion:
- Laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar:
- liten blodbild
- kemisk screening av urinen och U-Alb/Krea (tabell «Gränsvärden för albuminuri och proteinuri (mikroalbuminuri)...»5)
- kreatininkoncentrationen i plasma och estimerad glomerulär filtrationshastighet (eGFR, se CKD-EPI GFR-räknare «http://www.vshp.fi/medserv/klkemi/fi/ok/GFR.htm?lang=fi»7)
- kalium- och natriumkoncentrationen i plasma
- kolesterolhalten i plasma, HDL-kolesterolhalten, LDL-kolesterolhalten och triglyceridhalten
- fasteglukos i plasma
- EKG
- thoraxröntgenundersökning vid misstanke om hjärtsvikt
- ultraljudsundersökning av hjärtat vid behov (se avsnittet Hypertrofi i vänster hjärtkammare)
- ultraljudsundersökning av njurarna vid behov (se avsnittet Njurskada)
Engångsprov U-Alb/Krea-kvot (mg/mmol) | Dygnssamling dU-Alb (mg/dygn) | Kemisk screening av urinen1 | |
---|---|---|---|
Normal | < 3,0 | < 30 | - |
Ökad albuminuri | 3–30 | 30–300 | - |
Proteinuri | > 30 | > 300 | + |
1Remstest ger positivt resultat, när albuminkoncentrationen är 200–300 mg/l. |
Skador på målorgan
Hypertrofi i vänster kammare (LVH)
- Vänsterkammarhypertrofi (LVH) är den vanligaste organförändringen till följd av högt blodtryck. Den är 2–5 gånger vanligare vid hypertension än vid normotension. För mer information se «Vasemman kammion hypertrofian (LVH) yleisyys ja taustatekijät»2.
- Andra självständiga riskfaktorer för LVH utöver högt blodtryck, och som kan påverkas, är rikligt saltintag och fetma «Stewart MH, Lavie CJ, Shah S ym. Prognostic Implic...»61, «He FJ, Burnier M, Macgregor GA. Nutrition in cardi...»62, «MacMahon SW, Wilcken DE, Macdonald GJ. The effect ...»63. Minskat saltintag «Natriumrajoitus ilmeisesti pienentää sydämen vasemman kammion massaa.»B och viktnedgång «Laihtuminen, joka on saatu aikaan vähäenergiaisella dieetillä ja jota voidaan täydentää vähänatriumisella dieetillä, näyttää pienentävän sydämen vasemman kammion massaa. Samantyyppinen edullinen vaikutus saadaan ilmeisesti myös liikuntaharjoittelulla, joka aiheuttaa laihtumista.»C minskar vänster kammares massa «He FJ, Burnier M, Macgregor GA. Nutrition in cardi...»62, «MacMahon SW, Wilcken DE, Macdonald GJ. The effect ...»63. Genetisk belastning, diabetes, sömnapné, njursvikt och rökning associerar i tvärsnittsstudier till större massa i vänster kammare «Stewart MH, Lavie CJ, Shah S ym. Prognostic Implic...»61.
- LVH är en självständig faktor som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. LVH har
samband med ökad total dödlighet, risk för förmaksflimmer, hjärtsvikt med reducerad
systolisk funktion (HFrEF), hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion (HFpEF), hjärtinfarkt,
reducerad koronarreserv, stroke, plötslig hjärtdöd och kammararytmier. Se God medicinsk
praxis-rekommendationen Sydämen vajaatoiminta «Sydämen vajaatoiminta»4 (på finska).
- LVH som fastställts enligt olika EKG-kriterier medför en 2–5 gånger högre risk för fatala och icke-fatala hjärt- och kärlhändelser.
- Risken är särskilt hög om man utöver voltkriterierna även konstaterar repolarisationsförändringar i EKG.
- För mer information se «Vasemman kammion hypertrofian ennustemerkitys kaikututkimuksella tutkittuna»3.
- Den grundläggande utredningen av LVH görs med hjälp av EKG (för mer information se «Vasemman kammion hypertrofian diagnostiikassa perustutkimukseksi riittää sydänfilmi, mutta kaikututkimus on herkempi ja tarkempi menetelmä»4), «SOKOLOW M, LYON TP. The ventricular complex in lef...»64, «Molloy TJ, Okin PM, Devereux RB ym. Electrocardiog...»65, «Schillaci G, Verdecchia P, Borgioni C ym. Improved...»66, «Varis JP, Puukka PJ, Karanko HM ym. Risk assessmen...»67, (tabell «Diagnostisering av hypertrofi i vänster hjärtkammare (LVH) med hjälp av EKG...»6).
- Sannolikheten för LVH som konstaterats med ultraljudsundersökning kan bedömas med hjälp av Cornells amplituder, viktindex och det systoliska blodtrycket «Varis JP, Puukka PJ, Karanko HM ym. Risk assessmen...»67, «hoi04010c.pdf»1.
- Ultraljudsundersökning av hjärtat är känsligare än EKG vid LVH-diagnostik. Den ska
göras särskilt om EKG inte lämpar sig för bedömning av LVH på grund av vänster grenblock
eller någon annan betydande QRS-avvikelse eller om det även finns andra motiv för
ultraljudsundersökning såsom
- misstanke om systolisk eller diastolisk hjärtsvikt
- misstanke om betydande klaffel
- förmaksflimmer eller annan betydande rytmrubbning som inte har undersökts tidigare. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Eteisvärinä «Eteisvärinä»5 (på finska); Förmaksflimmer «Förmaksflimmer»6 (på svenska).
Metod | Normalt fynd eller referensområde | Tolkning |
---|---|---|
EKG | ||
Sokolow–Lyon: SV1 + RV5 (eller RV6) | < 35 mm | Okänslig, specifik1 |
Cornells volter: SV3 + RaVL | män: < 28 mm kvinnor: < 20 mm | Okänslig, specifik1 |
Cornells resultat män: QRS duration (ms) × (RaVL (mm) + SV3 (mm)) | < 2 440 mm × ms | Okänslig, specifik1 |
Cornells resultat kvinnor: QRS duration (ms) × (RaVL (mm) + SV3 (mm) + 6 (mm)) | < 2 440 mm × ms | Okänslig, specifik1 |
ST-T-strain | inte normalt | Okänslig, specifik1 |
1 Båda (Sokolow–Lyon och Cornell) i kombination: känsligheten är måttlig och specificiteten bra. EKG-amplituderna 1 mm = 0,1 mV |
Njursjukdom
- Njursjukdomar predisponerar för utveckling av hypertension, och å andra sidan kan högt blodtryck leda till uppkomsten av en hypertensiv njurskada. Även lindrigt förhöjt blodtryck påskyndar njursjukdomarnas fortskridning. För mer information se «Kohonnut verenpaine ja munuaisvaurio»5.
- Ökad albuminutsöndring och sjunkande GFR beskriver en försämring av njurfunktionen vilket medför ökad risk för blodkärlshändelser och fortskridning av njurskadan «Gerstein HC, Mann JF, Yi Q ym. Albuminuria and ris...»68.
- Ökad albuminuri och sjunkande GFR är tidiga tecken på skador i målorgan.
- Albuminuri (U-Alb/Krea ≥ 3 mg/mmol; albuminuri ≥ 30 mg/dygn) och nedsatt njurfunktion (GFR < 60 ml/min) ökar risken för blodkärlshändelser «Anavekar NS, McMurray JJ, Velazquez EJ ym. Relatio...»69. Se också tilläggsmaterial «Mikroalbuminuria on varhainen merkki kohde-elinvauriosta»6, «Gall MA, Borch-Johnsen K, Hougaard P ym. Albuminur...»70, «Pontremoli R, Sofia A, Ravera M ym. Prevalence and...»71, «Rodicio JL, Campo C, Ruilope LM. Microalbuminuria ...»72, «Diabeettinen nefropatia. Käypä hoito -suositus. Su...»73 och tabell «Gränsvärden för albuminuri och proteinuri (mikroalbuminuri)...»5, (Se God medicinsk praxis-rekommendationen Diabeteksen munuaistauti, taulukko 1 «Diabeteksen munuaistauti»7 (på finska); Diabetisk njursjukdom, tabell 1 «Diabetisk njursjukdom»8 (på svenska)), «Diabeettinen nefropatia. Käypä hoito -suositus. Su...»73.
- ultraljudsundersökning av njurarna rekommenderas om eGFR är < 30 ml/min//1,73 m2 eller patienten har proteinuri (makroalbuminuri; U-Alb/Krea > 30 mg/mmol eller U-Alb > 300 mg/dygn). Se också avsnittet Indikationer för konsultation av den specialiserade sjukvården.
Ögon
- Svår hypertensiv retinopati (blödning, mikroaneurysm, hårda exudat, papill- eller makulasvullnad) förutspår ökad stroke- eller dödsfallsrisk «Breslin DJ, Gifford RW Jr, Fairbairn JF 2nd ym. Pr...»74, «FRANT R, GROEN J. Prognosis of vascular hypertensi...»75, «Ong YT, Wong TY, Klein R ym. Hypertensive retinopa...»76.
- Ögonbottenundersökning bör alltid göras när den diastoliska blodtrycksnivån är ≥ 120 mmHg.
- Den mest tillförlitliga undersökningsmetoden är ögonbottenfotografering.
Målorganskada i stora blodkärl
- Skador på blodkärlsnivå relaterade till högt blodtryck kan bedömas genom att mäta
«Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH ...»77
- styvheten i blodkärlen i det centrala blodomloppet med hjälp av pulsvågens hastighet «Suurten suonten jäykistyminen ja keskeisen verenkierron paine»7
- väggtjockleken i halsartären (intima-mediatjocklek, IMT) eller aterosklerotiskt plack med ultraljudsundersökning «Kaulavaltimon seinämäpaksuus (intima-media thickness, IMT)»8
- ankel-/armtrycksindex (Ankle-Brachial Index, ABI) «Nilkka-olkavarsipaineen suhde (ABI)»9.
- Behandlingsbeslut gällande högt blodtryck kan göras utan de ovan nämnda undersökningarna.
Misstanke om exogen och sekundär hypertension
- Vid blodtryckspatientens första besök bör man fästa uppmärksamhet vid följande faktorer:
- kost och njutningsmedel:
- salt
- alkohol
- tobak och icke-medicinska nikotinprodukter
- produkter som innehåller lakritsextrakt «Lakritsiuutetta sisältävät tuotteet kohottavat verenpainetta»10, «Tikkanen T. Lääkkeiden ja nautintoaineiden aiheutt...»78
- narkotiska medel, särskilt amfetamin, kokain och andra stimulanter
- läkemedelsbehandling «Grossman E, Messerli FH. Drug-induced hypertension...»79, «Rossi GP, Seccia TM, Maniero C ym. Drug-related hy...»80:
- antiinflammatoriska medel, inklusive COX-2-selektiva (se God medicinsk praxis-rekommendationen Kipu «Kipu»9 (på finska)), «Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkärise...»81
- preventivmedel som innehåller östrogen och progesteron
- hormonssubstitutionspreparat som innehåller östrogen eller testosteron
- glukokortikoider, mineralkortikoider, anabola steroider
- förkylnings-, host- och allergiläkemedel som innehåller sympatomimetika
- kalcineurinhämmare (cyklosporin och takrolimus)
- erytropoetin
- vissa antidepressiva medel, såsom MAO-hämmare, tricykliska antidepressiva medel och selektiva serotonin- och noradrenalinupptagshämmare (SNRI-läkemedel)
- andra generationens antidepressiva medel (t.ex. klozapin, risperidon och quetiapin)
- vissa cancerläkemedel
- kost och njutningsmedel:
- Sekundär hypertension:
- orsaker:
- sjukdomar i njurparenkymet (renal hypertension)
- renovaskulär hypertension
- primär aldosteronism
- andra endokrinologiska orsaker:
- akromegali
- Cushings syndrom
- feokromocytom
- funktionsstörningar i sköldkörteln
- primär hyperparatyreos
- andra orsaker:
- sömnapné
- hjärntumörer
- aortakoarktation
- monogena hypertensionsformer (bl.a. Liddles syndrom)
- Sekundär hypertension är sällsynt, men i 1–5 procent av fallen är orsaken till
högt blodtryck en sjukdom som eventuellt kan botas «Tikkanen I, Tikkanen T. Sekundaariset hypertensiot...»82. Se tilläggsmaterial «Sekundaarisen hypertension yleisyys»11.
- Hypertension relaterad till njursjukdom är den vanligaste formen av sekundär hypertension. I praktiken kan alla sjukdomar i njurparenkymet vara förknippade med högt blodtryck.
- De vanligaste orsakerna till renovaskulär hypertension är aterosklerotisk njurartärstenos (cirka 90 % av de renovaskulära hypertensionerna) och fibromuskulär dysplasi (cirka 10 %).
- Primär hyperaldosteronism bör misstänkas, om patienten har benägenhet till hypokalemi och hypertension som reagerar dåligt på behandlingen.
- Användning av produkter som innehåller lakritsextrakt bör utredas innan fortsatta undersökningar, eftersom även små mängder lakritsextrakt hos vissa blodtryckspatienter kan orsaka svårbehandlad hypertension, som hos vissa patienter är förknippad med hypokalemibenägenhet.
- Övriga sjukdomar som orsakar hypertension är mycket sällsynta, och hos dem är högt blodtryck inte det primära kliniska problemet.
- Remittering av en blodtryckspatient för konsultation till specialistläkare (se följande avsnitt) kan övervägas om anamnesen, de kliniska fynden och de grundläggande laboratorieproven ger orsak att misstänka sekundär hypertension.
- Sekundär hypertension ska misstänkas om
- patientens blodtrycksnivå har stigit snabbt
- patienten är < 30 år gammal
- patientens hypertension är behandlingsresistent
- patienten har omfattande skador i målorgan (LVH, njurskada, fynd i ögonbottnarna).
- orsaker:
Indikationer för konsultation av den specialiserade sjukvården
- Patienten har hypertensiv kris Se avsnittet Hypertensiv kris.
- Man misstänker sekundär hypertension. Se avsnittet Misstanke om exogen och sekundär hypertension)
- Det är frågan om hypertension under graviditet.
- Det är frågan om behandlingsresistent hypertension: målet för blodtrycksnivån har inte uppnåtts trots egenvård och kombinationsbehandling med minst tre läkemedel (ett av läkemedlen är diuretika).
- Det är svårt att hitta lämplig läkemedelsbehandling för patienten.
- Estimerat GFR sjunker under uppföljningen med 25 procent eller < 30 ml/min, albuminurin ökar (U-Alb/Krea > 30 mg/mmol eller dU-Prot > 500 mg) trots att ACE-hämmare eller angiotensinreceptorblockare används, eller ett differentialdiagnostiskt eller betydande behandlingsproblem uppkommer.
Faktor | Mål |
---|---|
Natriumintag mg/dygn | < 2 000 (motsvarar < 5 g NaCl/dygn)1 |
Kaliumintag, mg/dygn | Kvinnor ≥ 3 1002 Män ≥ 3 5002 |
Kalciumintag, mg/dygn | ≥ 800 |
Mättade3 och transfettsyror4, E %5 | < 10 |
N-3 fleromättade fettsyror6, E %5 | ≥ 1 |
Alkoholbruk, g per vecka (portioner per vecka) | Kvinnor < 100 (< 9) Män < 160 (< 14) |
Övervikt och fetma | Hos överviktiga (viktindex 25–29,9 kg/m2) och feta patienter (viktindex minst 30 kg/m2) 5–10 procentig viktminskning «Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomal...»60 |
Bukfetma | Midjemått hos män < 100 cm och hos kvinnor < 90 cm |
Fysisk aktivitet | Minst fem gånger i veckan minst 30 minuter i gången motion med måttlig belastning, till exempel rask promenad |
Rökning | Sluta röka «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»83 |
1 Motsvarar en natriummängd på 87 mmol 2 Motsvarar en kaliummängd på 79 mmol hos kvinnor och 90 mmol hos män 3 Den viktigaste källan är hårt mjölkfett och andra djurfetter 4 De viktigaste källorna är feta mjölkprodukter och smör, feta bakverk och feta kötträtter 5 Andel av energiintaget 6 De viktigaste källorna är fisk (eikosapentaen- och dokosahexaensyra) och rypsolja (alfa-linolensyra) |
Förebyggande och behandling av högt blodtryck med livsstilsförändringar
- De främsta riskfaktorerna för högt blodtryck som är möjliga att påverka är för rikligt saltintag, rikligt alkoholbruk, ringa fysisk aktivitet och övervikt.
- Med hjälp av åtgärder som riktas mot hela befolkningen och ända från tidig barndom försöker man förhindra stigande blodtryck med åldern.
- Livsstilsförändringar som sänker blodtrycket och minskar andra riskfaktorer för hjärt-
och kärlsjukdomar är en central del i behandlingen av högt blodtryck «Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito...»83, «Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH ...»84, «Whelton PK, Carey RM, Aronow WS ym. 2017 ACC/AHA/A...»85.
- Hos finländska män och kvinnor har saltintaget minskat med en tredjedel och användningen av frukt och grönsaker trefaldigats sedan början av 1970-talet «Kastarinen M, Laatikainen T, Salomaa V ym. Trends ...»86, «Laatikainen T, Pietinen P, Valsta L ym. Sodium in ...»87, «Reinivuo H, Valsta LM, Laatikainen T ym. Sodium in...»88, «Puska P, Vartiainen E, Laatikainen T, Jousilahti P...»89, «Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (...»90. Hårda fetter i kosten har delvis ersatts av mjuka vegetabiliska fetter och oljor «Puska P, Vartiainen E, Laatikainen T, Jousilahti P...»89, «Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (...»90.
- Den positiva utvecklingen av kosten har dock avstannat under 2000-talet. Intaget av salt och hårda fetter är fortsättningsvis rikligt «Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (...»90, «Paturi M, Tapanainen H, Reinivuo H, Pietinen P (to...»91, «Helldán A, Raulio S, Kosola M ym. Finravinto 2012 ...»92, «Ovaskainen ML, Tapanainen H, Raulio S ym. Finnravi...»93. Övervikten och alkoholbruket har ökat stadigt från början av 1970-talet «Borodulin K, Levälahti E, Saarikoski L ym. Kansall...»3, «Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K,...»7, «Paturi M, Tapanainen H, Reinivuo H, Pietinen P (to...»94, «Mäkelä P, Mustonen H, Tigerstedt C (toim). Suomi j...»95.
- För genomförande av livsstilsförändringar krävs långsiktig och systematisk rådgivning «Kastarinen MJ, Puska PM, Korhonen MH ym. Non-pharm...»96. Se tilläggsmaterial «Elintapamuutosten ohjaaminen avoterveydenhuollossa ja kuntoutuslaitoksissa»12.
Natrium
- Det genomsnittliga natriumintaget bland finländska män är cirka 3 700 mg/dygn (salt 9,5 g/dygn) och bland kvinnor 2 700 mg/dygn (salt 7 g/dygn) «Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (...»90.
- Natriumintaget överskrider mångfaldigt det fysiologiska behovet (230 mg/dygn) och den fastställda nivån för minimiintag (575 mg/dygn; motsvarande saltmängd 1,5 g/dygn) «Commission of the European Communities. Reports of...»97.
- Rikligt natriumintag ökar den åldersmässiga blodtrycksstegringen «Intersalt: an international study of electrolyte e...»98, «Elliott P, Stamler J, Nichols R ym. Intersalt revi...»99 och ökar risken för stroke «Perry IJ, Beevers DG. Salt intake and stroke: a po...»100, «Yamori Y, Nara Y, Mizushima S ym. Nutritional fact...»101 samt hjärt- och kärlhändelser och död. Risken ökar linjärt utan tröskelvärden eller J-kurva med början från lågt saltintag «Alderman MH, Cohen H, Madhavan S. Dietary sodium i...»102, «Tuomilehto J, Jousilahti P, Rastenyte D ym. Urinar...»103, «He J, Ogden LG, Vupputuri S ym. Dietary sodium int...»104, «Strazzullo P, D'Elia L, Kandala NB ym. Salt intake...»105. Resultat som avviker från denna linje har presenterats i befolkningsundersökningar, där ett centralt problem har varit förknippat med natrium- och kreatininmätningar i engångs urinprov och att saltanvändningen har beräknats med hjälp av en formel utifrån dessa prov «Mente A, O'Donnell M, Rangarajan S ym. Urinary sod...»106, «Cobb LK, Anderson CA, Elliott P ym. Methodological...»107, «Cappuccio FP, Beer M, Strazzullo P ym. Population ...»108, «Campbell NRC, He FJ, Tan M ym. The International C...»109. Metoden beskriver inte individens saltanvändning på kort eller lång sikt «Campbell NRC, He FJ, Tan M ym. The International C...»109.
- Minskat saltintag sänker blodtrycket på ett sätt som står i relation till dosen «Natriumin päivittäisen saannin vähentäminen alentaa verenpainetta annosriippuvaisesti.»A, «He FJ, MacGregor GA. Effect of longer-term salt re...»110, «He FJ, MacGregor GA. Importance of salt in determi...»111.
- Enligt en undersökning som pågick över 4 veckor sjönk blodtrycket när saltintaget
minskades med cirka 6 gram per dag (motsvarar en natriummängd på 2 300 mg dvs. 100 mmol)
«He FJ, MacGregor GA. Effect of longer-term modest ...»112.
- hos hypertensiva patienter med i genomsnitt 7/4 mmHg
- hos normotensiva patienter med i genomsnitt 4/2 mmHg
- Enligt en undersökning som pågick över 4 veckor sjönk blodtrycket när saltintaget
minskades med cirka 6 gram per dag (motsvarar en natriummängd på 2 300 mg dvs. 100 mmol)
«He FJ, MacGregor GA. Effect of longer-term modest ...»112.
- Dessutom kan detta minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar «He FJ, Burnier M, Macgregor GA. Nutrition in cardi...»62, «Cappuccio FP, Beer M, Strazzullo P ym. Population ...»108, «Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E ym. Long term effe...»113, «Bibbins-Domingo K, Chertow GM, Coxson PG ym. Proje...»114, «He FJ, MacGregor GA. Salt reduction lowers cardiov...»115, «Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E ym. Long term effe...»116.
- Begränsat saltintag förbättrar effekten av blodtrycksläkemedel särskilt effekten av angiotensinkonvertas (ACE) hämmare «Natriumin saannin rajoittaminen ilmeisesti parantaa ACE:n estäjien kohonnutta verenpainetta alentavaa vaikutusta.»B, angiotensinreceptor (ATR) blockerare «Natriumin saannin rajoittaminen parantanee ATR-salpaajien hypotensiivista vaikutusta.»C, betablockerare «Natriumin saannin rajoittaminen ilmeisesti parantaa beetasalpaajien kohonnutta verenpainetta alentavaa vaikutusta.»B och diuretika «Natriumin saannin rajoittaminen ilmeisesti parantaa diureettien kohonnutta verenpainetta alentavaa vaikutusta.»B.
- Dessutom minskar det behovet av blodtrycksläkemedel «Natriumrajoitus ilmeisesti vähentää verenpainelääkkeiden tarvetta.»B och kan minska hypertrofin i vänster kammare «Natriumrajoitus ilmeisesti pienentää sydämen vasemman kammion massaa.»B.
Andra kostfaktorer
- Kost som innehåller rikligt med grönsaker, frukt och grönsaker sänker högt blodtryck.
- Effekten blir större om man dessutom i kosten använder fettfria och fettsnåla mjölkprodukter samt minskar saltintaget «Runsaasti hedelmiä ja kasviksia sisältävä ruokavalio ilmeisesti alentaa kohonnutta verenpainetta. Vaikutus tehostuu, jos ruokavalioon lisätään niukasti tyydyttynyttä rasvaa sisältäviä vähärasvaisia maitovalmisteita tai natriumin saantia vähennetään.»B.
- Lågt kaliumintag via kosten (< 1 600 mg/dygn) ökar risken för stroke «Khaw KT, Barrett-Connor E. Dietary potassium and s...»117.
- Ökat intag av kalium «Kaliumlisä alentaa verenpainetta hypertensiivisillä henkilöillä. Kaliumlisän verenpainetta alentava vaikutus on voimakkaampi runsasnatriumisen ja kaliumia alle suositusten sisältävän dieetin yhteydessä»A, kalcium «Kalsiumlisä alentaa verenpainetta hypertensiivisillä henkilöillä.»A och magnesium «Magnesiumlisä ilmeisesti alentaa verenpainetta hypertensiivisillä henkilöillä.»B kan sänka blodtrycket. Hos finländarna är det genomsnittliga intaget av kalium (kvinnor 3 700 mg/dygn och män 4 400 mg/dygn), kalcium (kvinnor 1 070 mg/dygn, män 1 300 mg/dygn) och magnesium (kvinnor 370 mg/dygn, män 450 mg/dygn) internationellt sett rikligt och överskrider de rekommenderade nivåerna med 80 procent, när underrapportörer om näringsintag hade avlägsnats från granskningen «Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (...»90.
- Hos finländarna kan därför effekterna av kalium-, kalcium och magnesiumtillskott på blodtrycket vara mindre än vad som påvisats i internationella undersökningar.
- Ökat fiberintag kan sänka blodtrycket «Kuitulisä alentaa verenpainetta.»A.
- Minskad användning av mättat fett och ersättning med omättade fetter sänker halten av totalkolesterol och LDL-kolesterol i blodet och förbättrar insulinkänsligheten men sänker inte blodtrycket «Aro A, Pietinen P, Valsta LM ym. Lack of effect on...»118, «Jula A, Marniemi J, Huupponen R ym. Effects of die...»119. Finländarna får rikliga mängder mättat fett via kosten (rekommendation < 10 E%), män 15,1 E% och kvinnor 14,4 E% «Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (...»90.
- Stora doser n-3 fettsyror från fisk sänker blodtrycket «Kalaperäiset n-3 sarjan rasvahapot alentavat suurina annoksina verenpainetta.»A.
- Glycyrretinsyra (en aktiv metabolit av glykyrrizinsyra) kan höja blodtrycket och orsaka hypokalemi «Lakritsiuutetta sisältävät tuotteet kohottavat verenpainetta»10. Glycyrrhetinsyran hämmar funktionen hos 11-beta-hydroxisteroiddehydrogenas som konverterar kortisol till inaktivt kortison. Bindningen av kortisol till mineralokortikoidreceptorn ökar och den aldestoronliknande effekten ökar. Till följd av mineralokortikoideffekten minskar natriumutsöndringen och kaliumutsöndringen ökar i urinen. Hos personer vars 11-beta-hydroxisteroiddehydrogenasfunktion av ärftliga orsaker är bristfällig, kan effekten uppkomma redan av produkter som innehåller små mängder lakritsextrakt och som intas sporadiskt. Personer som har högt blodtryck och tendens till låga kaliumvärden i blodet, bör undvika produkter som innehåller lakritsextrakt.
Motion och annan fysisk aktivitet under fritiden
- Hos personer som rör på sig mycket är blodtrycket lägre än hos personer som rör sig lite, och hos dem är förekomsten av högt blodtryck «Huai P, Xun H, Reilly KH ym. Physical activity and...»120 och artärsjukdomar lägre.
- Uthållighetsträning med måttlig belastning sänker viloblodtrycket med i genomsnitt 8/5 mmHg hos personer som har högt blodtryck. Effekten av motionsträning på viloblodtryck som ligger inom referensområdet är däremot liten «Kohtuukuormitteinen kestävyysliikuntaharjoittelu vähentää lepoverenpainetta keskimäärin 8/5 mmHg henkilöillä, joilla on kohonnut verenpaine. Liikuntaharjoittelun vaikutus normaalialueella olevaan lepoverenpaineeseen on vähäinen.»A .
- Blodtryck dagtid som mätts under långtidsregistrering på hyper- och normotensiva sjunker efter uthållighetsträning med cirka 3/3 mmHg. Däremot förändras inte blodtrycket nattetid «Ambulatorisesti mitattu päiväaikainen verenpaine normo- ja hypertensiivisillä ilmeisesti pienenee kestävyysharjoittelun jälkeen noin 3/3 mmHg. Muutos on suunnilleen samansuuruinen kuin lepoverenpaineen kertamittauksiin perustuvassa seurannassa.»B.
- Muskelträning med måttlig belastning i konditionssal sänker uppenbarligen blodtrycket med några mmHg-enheter särskilt hos personer, vars blodtryck är lindrigt förhöjt (eller inom referensområdet) «Kohtuukuormitteinen lihasvoimaharjoittelu kuntosalilla ilmeisesti alentaa kohonnutta verenpainetta muutaman mmHg-yksikön verran erityisesti henkilöillä, joiden verenpaine on kohonnut lievästi (tai se on normaalialueella).»B.
- Till personer hos vilka lindrigt eller måttligt förhöjt blodtryck har konstaterats,
rekommenderas uthållighetsträning med måttlig belastning 150 minuter i veckan (t.ex.
rask promenad 30 minuter 5 dagar i veckan). Mängden motsvarar den uthållighetsträning
som ingår i rekommendationerna om hälsofrämjande motion «U.S. Department of Health and Human Services. 2008...»121.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Liikunta «Liikunta (ylläpito lopetettu)»10 (på finska); Motion «Motion»11 (på svenska), «Liikunta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkä...»122.
Fetma
- En viktminskning på cirka 4 kg som har uppnåtts genom kost med lågt energiinnehåll sänker det systoliska blodtrycket hos hypertensiva personer med övervikt med cirka 4/3 mmHg «Ruokavalion avulla saavutettu noin 4 kg laihtuminen alentaa liikapainoisten hypertensiivisten henkilöiden systolista ja diastolista verenpainetta noin 4/3 mmHg. Orlistaatin avulla saavutettu noin 4 kg laihtuminen alentaa systolista ja diastolista verenpainetta noin 2/2 mmHg.»B, «Neter JE, Stam BE, Kok FJ ym. Influence of weight ...»123, «Horvath K, Jeitler K, Siering U ym. Long-term effe...»124. Långtidseffekterna av bantning kan vara mindre «Aucott L, Rothnie H, McIntyre L ym. Long-term weig...»125, «Siebenhofer A, Jeitler K, Berghold A ym. Long-term...»126.
- En viktminskning på 24 kg med hjälp av fetmaoperation verkar inte kunna sänka blodtrycket i högre grad än kostbehandling «Gloy VL, Briel M, Bhatt DL ym. Bariatric surgery v...»127.
- Sänkningen av blodtrycket vid viktminskning med hjälp av bantningsläkemedlet orlistat är mindre än den som uppnås med hjälp av kosten «Ruokavalion avulla saavutettu noin 4 kg laihtuminen alentaa liikapainoisten hypertensiivisten henkilöiden systolista ja diastolista verenpainetta noin 4/3 mmHg. Orlistaatin avulla saavutettu noin 4 kg laihtuminen alentaa systolista ja diastolista verenpainetta noin 2/2 mmHg.»B, «Neter JE, Stam BE, Kok FJ ym. Influence of weight ...»123, «Horvath K, Jeitler K, Siering U ym. Long-term effe...»124, «Siebenhofer A, Horvath K, Jeitler K ym. Long-term ...»128.
- Man har observerat att de nya diabetesläkemedlen (GLP-1-agonister och SGLT2-hämmare) minskar vikten och sänker blodtrycket vid långtidsanvändning «Pereira MJ, Eriksson JW. Emerging Role of SGLT-2 I...»129, «Zelniker TA, Wiviott SD, Raz I ym. SGLT2 inhibitor...»130, «Sun F, Wu S, Guo S ym. Impact of GLP-1 receptor ag...»131, «Thomas MC, Cherney DZI. The actions of SGLT2 inhib...»132.
- Reducering av övervikt, som kan kompletteras med saltfattig diet, verkar minska massan i vänster kammare «Laihtuminen, joka on saatu aikaan vähäenergiaisella dieetillä ja jota voidaan täydentää vähänatriumisella dieetillä, näyttää pienentävän sydämen vasemman kammion massaa. Samantyyppinen edullinen vaikutus saadaan ilmeisesti myös liikuntaharjoittelulla, joka aiheuttaa laihtumista.»C.
- För långvarig gynnsam effekt på blodtrycket behövs förutom viktminskning även bestående förändringar i kostkvaliteten, särskilt minskad användning av salt «Fagerberg B, Andersson OK, Isaksson B ym. Blood pr...»133, «Bao DQ, Mori TA, Burke V ym. Effects of dietary fi...»134.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»2 (på finska), «Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomal...»60; Fetma (barn, unga och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»3 (på svenska).
Alkoholbruk
- Riklig alkoholanvändning höjer blodtrycket «Marmot MG, Elliott P, Shipley MJ ym. Alcohol and b...»135, ökar risken för stroke «Yamori Y, Nara Y, Mizushima S ym. Nutritional fact...»101, «Gill JS, Shipley MJ, Tsementzis SA ym. Alcohol con...»136 och kan minska effekten av blodtrycksläkemedel «Puddey IB, Parker M, Beilin LJ ym. Effects of alco...»137.
- Övergång från riklig alkoholanvändning till måttlig användning sänker blodtrycket «Runsaan alkoholinkäytön vähentäminen alentaa kohonnutta verenpainetta.»B.
- Hos män borde den genomsnittliga alkoholkonsumtionen vara högst 14 portioner (160 g alkohol) och hos kvinnor 9 portioner (100 g alkohol), och dagskonsumtionen borde inte vara > 5 portioner (55 g alkohol).
- Se också God medicinsk praxis-rekommendationen Alkoholiongelmat «Alkoholiongelmat»12 (på finska), «Alkoholiongelma...»138; Alkoholmissbruk «Alkoholmissbruk»13 (på svenska).
Avslappning
- Det finns inga klara bevis för att avslappnings- och bioåterkopplingsprogram och akupunktur sänker blodtrycket under någon längre tid «Spence JD, Barnett PA, Linden W ym. Lifestyle modi...»139, «Nakao M, Yano E, Nomura S ym. Blood pressure-lower...»140, «Canter PH, Ernst E. Insufficient evidence to concl...»141, «Dickinson H, Campbell F, Beyer F ym. Relaxation th...»142, «Lee MS, Pittler MH, Guo R ym. Qigong for hypertens...»143, «Yeh GY, Wang C, Wayne PM ym. The effect of tai chi...»144, «Lee H, Kim SY, Park J ym. Acupuncture for lowering...»145.
Rökning
- Rökning ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet och höjer pulsnivån «Minami J, Ishimitsu T, Matsuoka H. Effects of smok...»146, «Groppelli A, Giorgi DM, Omboni S ym. Persistent bl...»147, «Linneberg A, Jacobsen RK, Skaaby T ym. Effect of S...»148. Hos kroniska rökare är hjärtats minutvolym högre än hos icke-rökare «Choudhary MK, Eräranta A, Tikkakoski AJ ym. Effect...»149.
- I en liten undersökning med 34 patienter observerades att rökstopp sänkte den systoliska blodtrycksnivån på dagen med cirka 4 mmHg «Oncken CA, White WB, Cooney JL ym. Impact of smoki...»150, men det påverkade inte den blodtrycksnivå som uppmättes före den första cigaretten på morgonen «Minami J, Ishimitsu T, Matsuoka H. Effects of smok...»146, «Oncken CA, White WB, Cooney JL ym. Impact of smoki...»150. Trots att rökningens effekter på blodtrycket helhetsmässigt sett är ganska liten och kortvarig, ökar rökning i betydande grad risken för att insjukna i cardiovaskulära sjukdomar «Ursoniu S, Mikhailidis DP, Serban MC ym. The effec...»151, «Booth JN 3rd, Colantonio LD, Howard G ym. Healthy ...»152, «Wong ND. Epidemiological studies of CHD and the ev...»153.
Mål och genomförande av livsstilsförändringar
- Livsstilsanvisningar för förebyggande och behandling av högt blodtryck visas i tabell «Rekommenderade livsstilsförändringar för förebyggande av högt blodtryck och som en del i vården...»7, bild av tallriksmodellen «Lautasmalli»4 och bild av kostpyramiden «Ruokakolmio»5. Se Kostrekommendationer av Statens näringsdelegation (VRN) på «http://www.ruokavirasto.fi/vrn/ravitsemussuositukset»8.
- Det genomsnittliga dagliga intaget av natrium bör minskas till < 2 000 mg (koksalt
< 5 g) «WHO. Guideline: Sodium intake for adults and child...»154, «Terveyttä ruoasta. Suomalaiset ravitsemussuosituks...»155.
- Man strävar efter målet genom att
- ersätta produkter som innehåller rikligt med salt med produkter som är märkta med "mindre salt" eller "minskat innehåll av salt" «Evira (Elintarviketurvallisuusvirasto). Pakkausmer...»156. Hjärtmärket är till hjälp i valet av sådana produkter. Se «http://www.sydanmerkki.fi»9.
- välja lättsaltat bröd (< 1 % salt), eftersom bröd på grund av riklig konsumtion är den största saltkällan av alla enskilda livsmedel
- ersätta bröd och smörgåspålägg med osaltad gröt, frukter och bär
- minska mängden rött kött och processade köttprodukter till < 500 gram per vecka
- ersätta livsmedel som innehåller salt med grönsaker, frukter och bär så att intaget av dessa är sammanlagt minst 500 g/dygn
- avstå från användning av salt vid matlagning och vid matbordet.
- Man strävar efter målet genom att
- Cirka var femte finländare får mindre kalium via kosten än rekommenderat «Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (...»90. Kaliumintaget kan ökas genom att utöka intaget av
- fullkornsprodukter
- grönsaker
- bär
- frukt.
- Dagligt intag av mjölkprodukter, 3–4 portioner (1 portion är 2 dl mjölkprodukter
eller 2–3 skivor ost), säkerställer vanligen ett tillräckligt kalciumintag.
- Kalciumtillskott (högst 1 000 mg/dag) rekommenderas om användningen av mjölk är liten.
- Den rekommenderade (tabell «Rekommenderade livsstilsförändringar för förebyggande av högt blodtryck och som en
del i vården...»7) mängden och kvaliteten av fett kan intas enligt följande:
- Man väljer fettfria livsmedel eller livsmedel som innehåller endast små mängder mättat fett.
- Man väljer margariner och vegetabiliska oljor som innehåller minst 60 procent fett som uppfyller kriterierna för Hjärtmärket.
- Tillräckligt intag av fiskfett säkerställs genom intag av två portioner fet fisk per vecka.
- Intaget av n-3 fleromättade fettsyror kan ökas genom att använda även rypsolja och margarin baserat på rypsolja.
- Högt blodtryck kan sänkas genom uthållighetsmotion med måttlig belastning, till exempel raska promenader på minst 30 minuter (en eller i flera perioder) som upprepas flera gånger per vecka, helst dagligen «Pescatello LS, Franklin BA, Fagard R ym. American ...»157.
- Överviktiga (viktindex 25–29,9 kg/m2) och feta personer (viktindex minst 30 kg/m2) ska uppmuntras att banta så att målet är 5–10 procent av utgångsvikten «Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomal...»60, «Clinical Guidelines on the Identification, Evaluat...»158.
- Alkoholkonsumtionen per vecka bör vara
- hos män högst 160 g (< 14 restaurangportioner)
- hos kvinnor < 100 g (< 9 restaurangportioner)
- En restaurangportion är till exempel en flaska (33 cl) mellanöl, 12 cl vin eller 4 cl starka alkoholdrycker. En restaurangportion innehåller 12 gram absolut alkohol.
Kostanvisningar för förebyggande och behandling av högt blodtryck
- Undvik att använda salt och kryddblandningar som innehåller salt i matlagningen och vid matbordet.
- Undvik rikligt saltade livsmedel. Välj bröd, förädlade kött- och fiskprodukter, ost och färdigmat som är lättsaltade (märkning på förpackningen ("mindre salt" eller "minskat innehåll av salt" eller Hjärtmärket)
- Ät grönsaker, frukt. och bär minst 500 g/dygn
- Välj rypsolja och vegetabiliska margariner baserade på rypsolja.
- Använd fettfria eller mjölkprodukter med låg fetthalt.
- Ät fisk minst två gånger per vecka.
- Gå ner i vikt, om du är överviktig eller fet.
- Använd högst måttliga mängder alkohol.
- Undvik produkter som innehåller lakritsextrakt.
Läkemedelsbehandlingens effekt på blodtrycket och tolerans
- De läkemedelsgrupper som används i första hand vid behandling av högt blodtryck är
(i alfabetisk ordning)
- angiotensinkonvertas hämmare (ACE-hämmare)
- angiotensinreceptorblockerare (ATR, typ 1)
- diuretika
- kalciumantagonister.
- Beta-adrenerga receptorblockerare (betablockerare) kan användas som förstahandsläkemedel, då det finns andra indikationer för dem.
- De ifrågavarande läkemedlen sänker högt blodtryck i genomsnitt i samma utsträckning
«Kohonneen verenpaineen hoidossa olevat päälääkeaineryhmät alentavat verenpainetta keskimäärin samansuuruisesti.»A.
- Vid användning av medeldosen av ett läkemedel sjunker blodtrycket med i genomsnitt 9/6 mmHg (systoliskt/diastoliskt tryck) «Law MR, Wald NJ, Morris JK ym. Value of low dose c...»159.
- Flera olika faktorer såsom ålder, levnadsvanor, utgångsnivån för blodtrycket och eventuell samtidig läkemedelsbehandling som sänker blodtrycket kan inverka på hur mycket blodtrycket sjunker.
- Alla preparat i grupperna för förstahandsläkemedel är väl tolererade i små doser «Pieniä annoksia käytettäessä kaikkien verenpaineen hoitoon tarkoitettujen päälääkeryhmien valmisteet ovat hyvin siedettyjä.»A.
- Särskilt vid användning av diuretika, betablockerare och kalciumantagonister ökar biverkningarna i takt med att doserna höjs «Law MR, Wald NJ, Morris JK ym. Value of low dose c...»159.
- Man kan förbättra läkemedelsbehandlingens effekt och tolerabilitet genom att använda en kombination av flera läkemedel i "små" doser «Law MR, Wald NJ, Morris JK ym. Value of low dose c...»159, «Turnbull F, Blood Pressure Lowering Treatment Tria...»160. Se avsnittet Läkemedelsdoser och kombinationsbehandling.
Läkemedelsbehandlingens effekter på hjärt- och kärlhändelser
- En sänkning av det systoliska blodtrycket med 10 mmHg och det diastoliska med 5 mmHg med läkemedel minskar inom 5 år strokefallen med 30–40 procent och allvarliga koronarsjukdomshändelser med 16 procent «Kohonneen verenpaineen alentaminen lääkkein vähentää viidessä vuodessa vakavia aivovaltimotautitapahtumia 30–40 % ja vakavia sepelvaltimotautitapahtumia 16 %.»A, bland äldre personer och personer i medelåldern i förhållandevis samma utsträckning «MacMahon S, Rodgers A. The effects of blood pressu...»161.
- Läkemedelsbehandling av isolerad systolisk hypertension minskar inom 4 år koronarsjukdomshändelser med i genomsnitt 23 procent och strokefallen med 30 procent «Isoloidun systolisen hypertension lääkehoito vähensi 4 vuodessa sepelvaltimotapahtumia keskimäärin 23 % ja aivohalvauksia 30 %.»A.
- Det centrala i minskningen av hjärt- och kärlhändelser och -död är effektiv sänkning av högt blodtryck «Turnbull F, Blood Pressure Lowering Treatment Tria...»160. För detta behövs vanligen kombinationsbehandling «Hansson L, Zanchetti A, Carruthers SG ym. Effects ...»162. Se avsnittet Läkemedelsdoser och kombinationsbehandling.
- Behandlingar, som baserar sig på ACE-hämmare, ATR-blockerare, betablockerare, diuretika eller kalciumantagonister, minskar hjärt- och kärlhändelserna «ACE:n estäjä-, ATR-salpaaja-, beetasalpaaja-, diureetti- ja kalsiumkanavan salpaaja pohjaiset hoidot vähentävät sydän- ja verisuonitautitapahtumia.»A, «Law MR, Wald NJ, Morris JK ym. Value of low dose c...»159, «Psaty BM, Smith NL, Siscovick DS ym. Health outcom...»163, «Psaty BM, Lumley T, Furberg CD ym. Health outcomes...»164, «Blood Pressure Lowering Treatment Trialists' Colla...»165, «Turnbull F, Woodward M, Neal B ym. Do men and wome...»166, «Turnbull F, Neal B, Algert C ym. Effects of differ...»167.
- Mineralokortikoidreceptorblockerare «Calhoun DA. Use of aldosterone antagonists in resi...»168, alfablockeraren prazosin och läkemedel som hämmar det sympatiska nervsystemet centralt såsom klonidin och moxonidin sänker högt blodtryck, men det finns ingen forskningsinformation om deras effekter på kardiovaskulära händelser hos blodtryckspatienter, även om den prognostiska nyttan av spironolakton har påvisats hos patienter med hjärtsvikt.
- En sänkning av högt blodtryck med 10/5 mmHg minskar risken för hjärtsvikt med cirka 40 procent «Moser M, Hebert PR. Prevention of disease progress...»169, «Law MR, Morris JK, Wald NJ. Use of blood pressure ...»170. Kraftigare sänkning av blodtrycket minskar risken mera.
Indikationer för läkemedelsbehandling
- Läkemedelsbehandling inleds om blodtrycket trots livsstilsbehandling är fortsatt högt
«Behandlingsschema baserat på blodtrycksnivån på mottagningen»6 och «Behandlingsschema som baserar sig på blodtrycksnivån hemma»7.
- Om det systoliska blodtrycket vid upprepade mätningar på mottagningen är ≥ 160 mmHg eller det diastoliska blodtrycket är ≥ 100 mmHg «Lääkehoito aloitetaan, mikäli elintapahoidoista huolimatta verenpaine on toistuvissa mittauksissa vähintään kohtalaisesti koholla: systolinen paine vähintään 160 mmHg tai diastolinen paine vähintään 100 mmHg.»A Hög blodtrycksnivå säkerställs med mätningar hemma eller långtidsregistrering av blodtrycket.
- Om det systoliska blodtrycket vid upprepade mätningar på mottagningen är 140–159 mmHg eller det diastoliska blodtrycket är 90–99 mmHg, och blodtrycket är högt utifrån mätningar hemma eller långtidsregistrering «Lääkehoito suositellaan aloitettavaksi, jos verenpaine on elintapahoidosta huolimatta toistuvissa vastaanottomittauksissa lievästi kohonnut (systolinen painetaso 140–159 mmHg tai diastolinen painetaso 90–99 mmHg), ja kohonnut painetaso on varmistettu kotimittauksen tai pitkäaikaisrekisteröinnin avulla.»B.
- Se motsvarande trycknivåer vid mätningar hemma och långtidsregistrering i tabell «Blodtryck på mottagningen i förhållande till trycken vid mätning hemma och långtidsregistrering...»4.
- Man ska dessutom alltid sträva efter att minska den totala risken för hjärt- och kärlsjukdomar med effektiv livsstilsrådgivning och vid behov med läkemedelsbehandling (särskilt statiner).
- Totalrisken för hjärt- och kärlsjukdomar kan bedömas med hjälp av FINRISKI-räknaren: «http://www.thl.fi/finriski-laskuri»10.
Behandlingsmål vid högt blodtryck
- Minimimålet vid högt blodtryck är utifrån mätningar på mottagningen < 140/90 mmHg «Kohonneen verenpaineen vähimmäishoitotavoite on vastaanottomittausten perusteella alle 140/90 mmHg.»A.
- Behandlingsmålet är < 130/80 mmHg, om sjukdomsrisken är hög (kardiovaskulär sjukdom eller hos symtomfria > 10 procents risk enligt FINRISKI-räknaren) och det strängare målet kan nås utan biverkningar «SPRINT Research Group., Wright JT Jr, Williamson J...»171, «Kohonneen verenpaineen hoitotavoite on < 130/80 mmHg, jos tautiriski on suuri (kardiovaskulaarisairaus tai oireettomilla > 10 % riski Finriski-laskurilla) ja tiukempi tavoite voidaan haitoitta saavuttaa.»B. Se motsvarande trycknivåer vid mätningar hemma och långtidsregistrering i tabell «Blodtryck på mottagningen i förhållande till trycken vid mätning hemma och långtidsregistrering...»4.
- Hög ålder påverkar inte behandlingsmålen, även om målet i praktiken för patienter > 80 år utifrån patientens helhetssituation kan vara < 150/90 mmHg «Beckett NS, Peters R, Fletcher AE ym. Treatment of...»172, «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173.
- Hos diabetiker är minimibehandlingsmålet för blodtrycket < 140/80 mmHg «Verenpaineen vähimmäishoitotavoite diabeetikoilla on ≤ 140/80 mmHg. Hoitotavoitteeseen < 130/80 mmHg pääseminen voi pienentää diabeetikon aivohalvausriskiä.»C, «Diabeetikoilla diastolisen verenpaineen hoitotavoite on alle 80 mmHg.»C. Strokerisken kan minska hos diabetiker om behandlingsmålet < 130/80 mmHg nås «Verenpaineen vähimmäishoitotavoite diabeetikoilla on ≤ 140/80 mmHg. Hoitotavoitteeseen < 130/80 mmHg pääseminen voi pienentää diabeetikon aivohalvausriskiä.»C. Man strävar efter en strängare målnivå om den kan nås utan biverkningar.
- Behandlingsmålet är < 130/80 mmHg hos patienter med kronisk njursjukdom (eGFR < 60 ml/min/1,73 m2) och i fall, där diabetisk eller icke-diabetisk nefropati är förknippad med albuminuri (U-Alb > 300 mg/dygn eller U-Alb/Krea > 30 mg/mmol) och målet kan nås utan biverkningar «Verenpaineen hoitotavoite on < 130/80 mmHg kroonista munuaistautia sairastavalla potilaalla (eGFR < 60 ml/min/1,73m2) tai jos diabeettiseen tai ei-diabeettisen munuaistautiin liittyy albuminuria (U-alb > 300 mg/vrk tai u-alb/krea > 30 mg/mmol) ja tavoite on haitoitta saavutettavissa.»C. Se också God medicinsk praxis-rekommendationen Diabeteksen munuaistauti «Diabeteksen munuaistauti»7 (på finska), «Diabeettinen nefropatia. Käypä hoito -suositus. Su...»73; Diabetisk njursjukdom «Diabetisk njursjukdom»8 (på svenska).
Läkemedelsdoser, kombinationsbehandling och tidpunkt för läkemedelsintag
- De flesta patienterna behöver kombinationsbehandling för att nå målet «Ahola TL, Johansson JK, Jula AM. Komplisoitumattom...»174.
- En kombination av två läkemedel sänker högt blodtryck mer än en dubblering av dosen för ett läkemedel «Kahden verenpainelääkkeen yhdistelmä alentaa verenpainetta merkittävästi enemmän kuin yhden verenpainelääkkeen annoksen kaksinkertaistaminen.»A.
- Genom att kombinera små doser kan målen nås snabbt utan betydande biverkningar «Law MR, Wald NJ, Morris JK ym. Value of low dose c...»159.
- Flera blodtrycksläkemedel som hör till olika grupper kan kombineras «Val av läkemedelskombination för behandling av högt blodtryck»8.
- Om utgångsnivån för blodtrycket är > 160/100 mmHg (vid mätningar hemma > 145/90 mmHg),
bör läkemedelsbehandlingen inledas direkt med kombinationsbehandling «Val av läkemedelskombination för behandling av högt blodtryck»8.
- Den rekommenderade kombinationen med två läkemedel är en ACE-hämmare eller ATR-blockerare i kombination med en kalciumantagonist eller diuretika.
- Om det krävs tre läkemedel för att få blodtrycket under kontroll, är en ändamålsenlig kombination en ACE-hämmare eller ATR-blockerare tillsammans med diuretika och en kalciumantagonist.
- Vid behandlingsresistent hypertension kan komplettering av läkemedelsbehandlingen med en mineralokortikoidreceptorblockerare (spironolakton 12,5–25 mg/dygn räcker ofta) vara effektiv «Calhoun DA. Use of aldosterone antagonists in resi...»168, «Chapman N, Dobson J, Wilson S ym. Effect of spiron...»175.
- Vid behandling av blodtryckspatienter ska man inte använda kombinationer av läkemedel som hämmar RAS-systemet (ACE-hämmare, ATR-blockerare), eftersom kombinationer i jämförelse med monoterapier ökar biverkningarna men minskar inte hjärt- och kärlhändelserna «ONTARGET Investigators., Yusuf S, Teo KK ym. Telmi...»176, se Avstå klokt-rekommendationen «RAS-järjestelmää lamaavien lääkkeiden yhdistelmä verenpainetaudissa»13: Undvik att kombinera ATR-blockerare eller reninhämmare med ACE-hämmare vid behandling av blodtryckspatienter.
- Orsakerna till dåligt terapisvar ska utredas.
- Se avsnittet Orsaker till dåligt terapisvar vid behandling av högt blodtryck.
- Läkemedlen kan tas tillsammans eller i två omgångar på morgonen och/eller på kvällen «Verenpaineen lääkehoidon ottamisaika»14.
Val av läkemedel i olika sjukdomsgrupper
- Läkemedelsbehandlingen utformas individuellt.
- På läkemedelsvalen inverkar
- svårighetsgraden av högt blodtryck
- organskador relaterade till högt blodtryck
- andra samtidiga riskfaktorer, sjukdomar och läkemedelsbehandlingar
- kostnader för läkemedelsbehandlingen
- Exempel på val av blodtrycksläkemedel vid olika sjukdomstillstånd och speciella tillstånd visas i tabell «Exempel på rekommenderade blodtrycksläkemedel vid olika sjukdomstillstånd och speciella tillstånd...»8.
Inga skador på målorgan | |
Okomplicerad hypertension | ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika |
Skada i målorgan eller hjärt- och kärlsjukdom | |
LVH | ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika |
Mikroalbuminuri eller proteinuri | ACE-hämmare, ATR-blockerare |
Njurskada utan albuminuri | ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika (furosemid, om eGFR < 30 ml/min/1,73 m2) |
Patienten har haft stroke | ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika |
Patienten har haft hjärtinfarkt | Betablockerare (under det första året), ACE-hämmare (ATR-blockerare, om ACE-hämmare inte passar) |
Symtomatisk koronarsjukdom | Betablockerare, kalciumantagonist |
Hjärtsvikt | ACE-hämmare, ATR-blockerare, diuretika, betablockerare, mineralokortikoidreceptorblockerare |
Förmaksflimmer | |
Anfallsvis | ACE-hämmare, ATR-blockerare, betablockerare |
Kroniskt | Betablockerare, verapamil (obs. dessa ska inte användas samtidigt) |
Perifer artärsjukdom | ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist |
Speciella tillstånd | |
Diabetes | ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonist, diuretika |
Hypertension under graviditet | Betablockerare, kombination av alfa- och betablockerare (labetalol), kalciumantagonist med dihydropyridinstruktur (nifedipin) |
Astma | Kalciumantagonist, ATR-blockerare, diuretika |
Okomplicerad hypertension
- Det viktigaste är tillräcklig sänkning av blodtrycket och minskning av risken för hjärt- och kärlsjukdomar, och för detta krävs vanligen kombinationsbehandling. Se avsnittet Läkemedelsdoser och kombinationsbehandling.
- Som förstahandsläkemedel rekommenderas ACE-hämmare, ATR-blockerare, diuretika och kalciumantagonist «Turnbull F, Blood Pressure Lowering Treatment Tria...»160.
- Betablockerare rekommenderas inte som förstahandsläkemedel, eftersom de minskar risken för stroke mindre än de övriga förstahandsläkemedlen, särskilt hos äldre «Beetasalpaajat pienentävät aivohalvausriskiä muita ensisijaislääkkeitä vähemmän erityisesti iäkkäillä potilailla.»B. Betablockerare och särskilt i kombination med diuretika ska undvikas som förstahandsläkemedel till patienter, som har metabolt syndrom eller ökad risk för att insjukna i diabetes «Beetasalpaajien ja erityisesti beetasalpaajien ja diureetin yhdistelmää tulisi välttää ensisijaislääkityksenä potilailla, joilla on ns. metabolinen syndrooma tai lisääntynyt riski sairastua diabetekseen.»A. Se Avstå klokt-rekommendationen «Beetasalpaaja komplisoitumattoman essentiaalisen verenpainetaudin ensisijaisena hoitona»15: Använd inte betablockerare som läkemedelsbehandling i första hand av okomplicerad essentiell hypertension.
Isolerad systolisk hypertension
- Vid behandling av isolerad systolisk hypertension kan man använda «Prevention of stroke by antihypertensive drug trea...»177, «Staessen JA, Fagard R, Thijs L ym. Randomised doub...»178, «Kjeldsen SE, Dahlöf B, Devereux RB ym. Effects of ...»179, «Hansson L, Lindholm LH, Ekbom T ym. Randomised tri...»180
- diuretika i liten dos
- en kalciumantagonist
- ACE-hämmare eller ATR-blockerare
- eller en kombination av dessa.
Dyslipidemier
- Dyslipidemi inverkar avsevärt på totalrisken för artärsjukdomar, och därför är behandling av denna sjukdom viktig vid hypertension «Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen ...»181.
- Dyslipidemi inverkar inte på valet av blodtrycksläkemedel.
- Blodtrycksläkemedlens lipideffekter är ringa och deras betydelse är oklar «Verenpainelääkkeiden lipidivaikutukset ovat vähäisiä ja niiden kliininen merkitys on epäselvä.»B.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Dyslipidemiat «Dyslipidemiat»14 (på finska), «Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen ...»181; Dyslipidemier «Dyslipidemier»15 (på svenska).
Diabetes
- Behandling av högt blodtryck som baserar sig på ACE-hämmare, ATR-blockerare, betablockerare, diuretika och kalciumantagonister förbättrar prognosen «ACE:n estäjä-, diureetti-, beetasalpaaja- ja kalsiumkanavan salpaaja -pohjainen verenpaineen lääkehoito parantavat diabeetikoiden ennustetta.»A.
- Läkemedelsbehandling av högt blodtryck hos diabetiker ska i allmänhet inledas med en kombination av två läkemedel, och till dessa hör ACE-hämmare (eller ATR-blockerare) samt kalciumantagonister eller diuretika.
- Betablockerare används vanligen inte som blodtrycksläkemedel i första hand, om det inte finns andra indikationer för detta (t.ex. koronarsjukdom)
- Högt blodtryck vid metabolt syndrom behandlas på samma sätt som vid diabetes.
- Åtminstone hos typ 2-diabetiker kan behandlingsresultaten gällande blodtrycket förbättras genom att för behandling av hyperglykemi använda SGLT2-hämmare eller inkretinmimetika, som sänker blodtrycket «Zinman B, Wanner C, Lachin JM ym. Empagliflozin, C...»182, «Neal B, Perkovic V, Mahaffey KW ym. Canagliflozin ...»183.
- Se rekommendationen God medicinsk praxis Tyypin 2 diabetes «Tyypin 2 diabetes»16 (på finska), «Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalai...»184.
Hypertrofi i vänster kammare (LVH)
- Behandling av högt blodtryck förebygger utveckling av LVH och kan minska LVH som redan har uppkommit (till regression) «Salvetti M, Paini A, Bertacchini F ym. Changes in ...»185.
- Effektivare sänkning av blodtrycket leder med större sannolikhet till att LVH förhindras och regression jämfört med en mindre effektiv sänkning.
- Vid sänkning av blodtrycket i lika stor grad kan ACE-hämmare, ATR-blockerare och kalciumantagonister
effektivare minska LVH jämfört med betablockerare. Tiaziddiuretika har större effekt
än betablockerare men mindre effekt än de tre först nämnda «Salvetti M, Paini A, Bertacchini F ym. Changes in ...»185, «Kohonneen verenpaineen lääkehoito pienentää vasemman kammion massaa.»A.
- Enligt nuvarande praxis ska ACE-hämmare, ATR-blockerare och kalciumantagonister anses som förstahandsval vid behandling av LVH, vid behov med komplettering av diuretika, om saltbegränsningen inte genomförs tillräckligt bra «Kohonneen verenpaineen lääkehoito pienentää vasemman kammion massaa.»A, «Dahlöf B, Gosse P, Guéret P ym. Perindopril/indapa...»186.
Koronarsjukdom
- Läkemedelsbehandling med ACE-hämmare ska inledas hos alla patienter med koronarsjukdom
som har hypertension «ACE:n estäjät vähentävät sydäninfarkteja ja äkkikuolemia noin 20 % potilailla, joilla on valtimoja ahtauttava sairaus, diabetes ja joku muu sydän- ja verisuonisairauksien vaaratekijä.»A.
- ATR-blockerare kan ersätta ACE-hämmare hos patienter med koronarsjukdom, för vilka ACE-hämmare inte passar «ATR-salpaaja voi korvata ACE:n estäjän niillä sepelvaltimotautipotilailla, joille ACE:n estäjä ei sovi.»A.
- Betablockerare förbättrar prognosen, och de ska användas vid behandling av högt blodtryck
hos koronarpatienter, som har hjärtsvikt eller systolisk dysfunktion i vänster kammare
(ejektionsfraktion < 40 %) «Sepelvaltimotautikohtaus: epästabiili angina pecto...»187
- Betablockerare är effektiva för behandling av ischemi i hjärtmuskeln och symtom till följd av detta
- Prognostisk nytta av långvarig behandling med betablockerare har dock inte påvisats, när det har gått över ett år från koronarattacken och funktionen i vänster kammare är normal «Stabiili sepelvaltimotauti. Käypä hoito -suositus....»188.
- För att nå behandlingsmålet kan man hos patienter med koronarsjukdom tillsammans med
en ACE-hämmare och en eventuell betablockerare använda en kalciumantagonist och diuretika.
- Tillsammans med en betablockerare passar en kalciumantagonist med dihydropyridinstruktur.
- Om betablockerare inte passar kan man istället överväga behandling med diltiazem eller verapamil, men inte om den systoliska funktionen i vänster kammare är nedsatt.
Hjärtsvikt
- Kalciumantagonister är eventuellt mindre effektiva vid förebyggande av hjärtsvikt jämfört med ACE-hämmare, ATR-blockerare, diuretika och betablockerare «Tocci G, Sciarretta S, Volpe M. Development of hea...»10, «Law MR, Morris JK, Wald NJ. Use of blood pressure ...»170. Skillnaden försvinner dock när man tillåter användning av kalciumantagonister tillsammans med andra blodtrycksläkemedel «Thomopoulos C, Parati G, Zanchetti A. Effects of b...»189.
- Vid hjärtsvikt där kontraktiliteten i vänster kammare har bevarats (diastolisk hjärtsvikt), kan man behandla högt blodtryck med alla blodtrycksläkemedel, men diuretika kan dessutom lindra symtomen av hjärtsvikten «Sydämen vajaatoiminta. Käypä hoito -suositus. Suom...»190.
- Vid systolisk hjärtsvikt förbättrar ACE-hämmare, ATR-blockerare, vissa betablockerare och mineralokortikoidreceptorblockerare prognosen, och därför är användning av dem indicerad oberoende av blodtrycket. Diuretika används däremot för att lindra symtom till följd av vätskeansamling. Kalciumantagonister (verapamil och diltiazem) som påverkar hjärtat är kontraindicerade «Sydämen vajaatoiminta. Käypä hoito -suositus. Suom...»190, «Ettehad D, Emdin CA, Kiran A ym. Blood pressure lo...»191.
Rytm- och retledningsrubbningar
- För att förhindra hjärnemboli är aktiv sökning efter förmaksflimmer motiverad hos blodtryckspatienter, särskilt hos patienter över 60 år och de som har vänsterkammarhypertrofi eller hjärtsjukdom.
- Vid uppskattning av risken för tromboemboli relaterad till förmaksflimmer ger hypertension
en CHA2DS2VASc-poäng, och därför behöver blodtryckspatienter som har förmaksflimmer ofta och
blodtryckspatienter över 65 år utan undantag antikoagulationsbehandling. .
- Under antikoagulationsbehandling är god blodtryckskontroll mycket viktig för att minska risken för hjärnblödning, eftersom högt systoliskt blodtryck (> 160 mmHg) ökar blödningsrisken. .
- Vid förmaksflimmer är en kalciumantagonist som sänker pulsen eller digoxin ofta nödvändig som en del i läkemedelsbehandlingen.
- ACE-hämmare och ATR-blockerare kan förebygga uppkomsten av förmaksflimmer hos blodtryckspatienter effektivare än andra blodtrycksläkemedel «Eteisvärinä. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lä...»192, men det väsentligaste är att få bra kontroll över blodtrycket.
- Symtom som orsakas av extraslag och andra godartade rytmrubbningar kan hos blodtryckspatienter lindras med betablockerare på samma sätt som hos andra patienter.
- Betablockerare och kalciumantagonister som sänker pulsen samt digoxin är kontraindicerade vid långsamma rytmrubbningar (sjuk sinusknuta och 2–3 gradens atrioventrikulärt block), om patienten inte har en pacemaker.
Perifer artärsjukdom i extremiteterna
- Behandling som sänker högt blodtryck minskar risken för hjärt- och kärlshändelser hos patienter med perifer artärsjukdom i extremiteterna «Aboyans V, Ricco JB, Bartelink MEL ym. 2017 ESC Gu...»193, «Diehm N, Schmidli J, Setacci C ym. Chapter III: Ma...»194.
- ACE-hämmare, ATR-blockerare, kalciumantagonister, diuretika och betablockerare kan användas för att sänka blodtrycket «Aboyans V, Ricco JB, Bartelink MEL ym. 2017 ESC Gu...»193.
- Betablockerare är inte kontraindicerade hos patienter med perifer artärsjukdom i extremiteterna «Aboyans V, Ricco JB, Bartelink MEL ym. 2017 ESC Gu...»193, «Diehm N, Schmidli J, Setacci C ym. Chapter III: Ma...»194, och användningen av dem kan vara indicerad vid samtidig koronarsjukdom, hjärtsvikt eller förmaksflimmer «Aboyans V, Ricco JB, Bartelink MEL ym. 2017 ESC Gu...»193.
Cerebrovaskulära sjukdomar
- Vid högt blodtryck minskar läkemedelsbehandling risken för en ny stroke hos hypertensionspatienter
som har haft en stroke «Furie KL, Kasner SE, Adams RJ ym. Guidelines for t...»195.
- Optimal läkemedelsbehandling har inte fastställts, och patientens övriga sjukdomar och riskfaktorer ska beaktas «Furie KL, Kasner SE, Adams RJ ym. Guidelines for t...»195.
- Positiva prognostiska effekter har påvisats vid kombination av ACE-hämmare och diuretika samt behandling som baserar sig på ATR-blockerare «Kohonneen verenpaineen lääkehoito vähentää aivohalvauksen sairastaneiden hypertensiopotilaiden sairastumista uuteen aivohalvaukseen. Eniten ennustenäyttöä on ACE:n estäjän ja diureetin yhdistelmähoidosta sekä ATR-salpaajaan pohjautuvasta hoidosta.»B, «PROGRESS Collaborative Group.. Randomised trial of...»196, «Schrader J, Lüders S, Kulschewski A ym. Morbidity ...»197.
- Se tilläggsmaterial om särskilda frågor gällande användning av blodtrycksläkemedel «Eri verenpainelääkkeet aivoverenkiertohäiriöiden ehkäisemisessä ja hoidossa aivoverenkiertohäiriön jälkeen»16.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen om Aivoinfarkti ja TIA «Aivoinfarkti ja TIA»17 (på finska), «Aivoinfarkti ja TIA. Käypä hoito -suositus. Suomal...»198; Hjärninfarkt och TIA «Hjärninfarkt och TIA»18 (på svenska).
- I PROGRESS-undersökningen utredde man hos patienter med cerebrovaskulära störningar även effekterna av blodtrycksbehandling med läkemedel på kognitionen och utveckling av minnessjukdom. Se avsnittet Minnessjukdomar och förebyggande av dem.
Minnessjukdomar och förebyggande av dem
- Högt blodtryck i medelåldern är en tydlig prognostisk faktor för försämrad kognitiv förmåga och minnessjukdom senare i livet, men sambandet mellan försämring av den kognitiva förmågan och blodtryck som mäts i ålderdomen är oklar «Iadecola C, Gottesman RF. Neurovascular and Cognit...»199.
- I epidemiologiska undersökningar har högre blodtryck som mätts i ålderdomen till och med verkat vara förknippade med mindre risk för minnessjukdomar. Det kan dock vara frågan om omvänd kausalitet, eftersom utveckling av en minnessjukdom är förknippad med sänkt blodtryck «Iadecola C, Gottesman RF. Neurovascular and Cognit...»199.
- Sänkning av högt blodtryck med läkemedel kan vara till nytta med tanke på de kognitiva funktionerna och även förebyggande av minnessjukdom «Kohonneen verenpaineen alentamisesta lääkkein voi olla hyötyä kognitiivisten toimintojen ja myös muistisairauden ehkäisyn kannalta.»B.
- Hos patienter med minnessjukdom som har högt blodtryck följer man allmänna behandlingsprinciper för äldre och sköra patienter, på så sätt att det kliniska tillståndet och funktionsförmågan beaktas «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173.
Äldre patienter (> 75–80 år)
- Personer över 75–80 år är en heterogen grupp från fullt funktionsdugliga personer till multisjuka, sköra och dementa institutionspatienter, vilket bör beaktas när man bedömer betydelsen av högt blodtryck och inledning av behandling «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173, «Antikainen R, Strandberg T, Tuomilehto J. Yli 80-v...»200.
- Blodtrycksbehandling som har inletts före ålderdomen och som lämpar sig bra ska inte ändras enbart på grund av ålderdom
- Bra uppföljning av blodtrycket är till nytta även hos äldre personer.
- Lågt blodtryck hos äldre kan paradoxalt nog vara ett tecken på dålig prognos «Hakala SM, Tilvis RS, Strandberg TE. Blood pressur...»201, «Rastas S, Pirttilä T, Viramo P ym. Association bet...»202, «Boshuizen HC, Izaks GJ, van Buuren S ym. Blood pre...»203, «van Bemmel T, Gussekloo J, Westendorp RG ym. In a ...»204.
- Det här prognostiska sambandet kan bero på omvänd kausalitet och vara förknippad med försämring av den kognitiva förmågan och utveckling av en minnessjukdom, gerasteni (skörhet hos äldre), autonom neuropati eller andra underliggande sjukdomar som sänker blodtrycket, såsom nedsatt pumpfunktion i hjärtat «Iadecola C, Gottesman RF. Neurovascular and Cognit...»199, «Qiu C, Winblad B, Fratiglioni L. The age-dependent...»205, «van Bemmel T, Holman ER, Gussekloo J ym. Low blood...»206.
- Det är möjligt att lågt blodtryck i sig är skadligt hos äldre och sköra patienter, vilket kräver försiktighet vid behandling av blodtrycket hos dem «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173, «Gottesman RF. Should Hypertension Be Treated in La...»207.
- I dessa åldersgrupper har livsstilsförändringar med tanke på blodtrycket marginell
betydelse, eftersom orsaken till tillståndet ofta är styvhet i de stora blodkärlen
och påföljande hemodynamiska förändringar.
- Med tanke på allmäntillståndet kan fysisk aktivitet rekommenderas.
- Eventuella kostråd får inte försämra allmän- eller näringstillståndet hos äldre patienter och inte främja utvecklingen av sarkopeni. Hos patienter > 75 år kommer bantning ifråga endast i undantagsfall «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito...»208. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset) «Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset)»2 (på finska); Fetma (barn, unga och vuxna) «Fetma (barn, unga och vuxna)»3 (på svenska).
- Man ska inte förglömma ortostatisk hypotension och å andra sidan vitrocks- och pseudohypertension
när man överväger behandling. Se avsnittet Klassificering av blodtrycksnivån.
- Ett tre minuter långt ortostatiskt test ska alltid göras innan läkemedelsbehandling inleds och efter läkemedelsförändringar. Se avsnittet Mätningar som utförs inom hälso- och sjukvården.
- Hos äldre personer ska man också beakta andra faktorer än blodtrycksläkemedel som sänker blodtrycket (t.ex. alfareceptorblockerare som används vid behandling av prostatahyperplasi, läkemedel som används vid behandling av Parkinsons sjukdom).
- Hos personer som är > 75–80 år och som är i förhållandevis gott skick kan en
sänkning av blodtrycket med hjälp av läkemedelsbehandling minska kardiovaskulära händelser
och hjärtsvikt samt dödsfallsrisken «Suhteellisen hyväkuntoisilla yli 75–80-vuotiailla kohonneen verenpaineen alentaminen lääkityksellä vähentää merkittäviä kardiovaskulaaritapahtumia mukaan lukien sydämen vajaatoimintaa sekä pienentää kuolemanvaaraa.»A.
- I HYVET- och SPRINT-undersökningarna hade nyttan av en sänkning av blodtrycket inte samband med gerasteniindex, som beskriver patientens fysiska tillstånd, även om skörare äldre patienter inte var med i undersökningen.
- Blodtrycksbehandlingens inverkan på kognitionen och minnessjukdomar är mycket viktig hos äldre personer. Se avsnittet Minnessjukdomar och förebyggande av dem .
- Blodtrycksläkemedel för äldre patienter väljs enligt allmänna principer, men doseringen ska justeras individuellt och för skörare patienter ska det finnas särskilda motiveringar till användning av mer än tre läkemedel. För att stabilisera variationer i blodtrycket hos äldre kan det vara bra att dela upp läkemedlen i morgon- och kvällsdoser.
- Bedömning av äldre patienter, behandling och behandlingsmål i olika situationer har
sammanställts i tabell «Behandlingsschema enligt funktionsförmågan för äldre patient (bearbetad från källan
)...»9.
- Hög ålder inverkar i sig inte på behandlingsmålen, men särskilt hos patienter > 80 år måste målet vara individuellt och justeras enligt funktionsförmågan och eventuell gerasteni «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173.
- Hos äldre med bra funktionsförmåga eller högst måttlig skörhet kan målen vara desamma som hos yngre patienter, medan målvärdet kan vara högre hos skörare patienter. Det är viktigt att bedöma gerasteni och funktionsförmågan.
- Det råder inte enhällighet om rekommenderad nedre gräns för det diastoliska blodtrycket hos äldre «Somes GW, Pahor M, Shorr RI ym. The role of diasto...»209, «Wang JG, Staessen JA, Franklin SS ym. Systolic and...»210.
- Lågt diastoliskt tryck (< 60 mmHg) utgör inte ett hinder för blodtrycksbehandling enligt allmänna principer, men behandlingens effektivitet och biverkningar ska bedömas individuellt genom uppföljning av patientens symtom.
- För lågt diastoliskt tryck kan vara skadligt med tanke på funktionen i hjärnans små blodkärl «Blanco PJ, Müller LO, Spence JD. Blood pressure gr...»211.
- För att stabilisera variationer i blodtrycket hos äldre kan det vara bra att dela upp läkemedlen i morgon- och kvällsdoser.
Patientens funktionsförmåga och förmåga att klara av dagliga funktioner | Läkemedelsbehandling | Blodtrycksmål |
---|---|---|
Välbevarade, lindrig eller måttlig gerasteni möjlig | Ingen skillnad jämfört med behandling för patienter < 75 år | Ingen skillnad jämfört med behandling för patienter < 75 år |
Funktionsförmågan är nedsatt, men patienten klarar av de dagliga funktionerna | Ingen skillnad i läkemedelsvalet jämfört med behandling för patienter < 75 år | Övergripande geriatrisk bedömning bör övervägas för bedömning av nytta och risker. Målet för systoliskt blodtryck ofta < 150 mmHg. Systoliskt blodtryck < 130 mmHg kan orsaka biverkningar. |
Funktionsförmågan och förmågan att klara av dagliga funktioner är nedsatt | Ingen skillnad i läkemedelsvalet jämfört med behandling för patienter < 75 år, men inledningen ska övervägas noggrant, behandlingen ska trappas upp försiktigt och användning av fler än 3 läkemedel ska undvikas. Man ska också överväga att lätta på eller avsluta den befintliga behandlingen. Pseudohypertension ska beaktas. | Övergripande geriatrisk bedömning av nytta och risker. Målet för systoliskt blodtryck ofta < 150 mmHg. Systoliskt blodtryck < 130 mmHg kan orsaka biverkningar. Man ska också komma ihåg andra sjukdomar och läkemedel som påverkar blodtrycket. Variationer i blodtrycket orsakar ofta problem. |
Njursjukdomar
- Kombinationsbehandling, i vilken en ACE-hämmare (eller en ATR-blockerare) och en kalciumantagonist eller diuretika ingår, rekommenderas för inledning av behandlingen.
- Användning av ACE-hämmare och ATR-blockerare rekommenderas vid njursjukdomar som orsakar albuminuri, eftersom det har visat sig att de effektivare fördröjer njursjukdomens fortskridning «Hilgers KF, Mann JF. ACE inhibitors versus AT(1) r...»212. Se tilläggsmaterial «Verenpainelääkkeen valinta munuaissairauksissa»17.
- Tiaziddiuretika kan förlora sin blodtryckssänkande förmåga när eGFR är < 30–45 ml/min/1,73 m2, varvid man som diuretika väljer loop-diuretika (furosemid).
- På grund av risken för hyperkalemi ska kaliumsparande diuretika användas med eftertanke hos patienter som har medelsvår njursvikt (eGFR 30–59 ml/min/1,73 m2), och i allmänhet undvikas hos patienter som har svår njursvikt (eGFR < 30 ml/min/1,73 m2).
- Vid njursvikt och renovaskulär hypertension förutsätter användning av ACE-hämmare och ATR-blockerare uppföljning av kreatinin- och kaliumkoncentrationerna i serum.
- Samtidig användning av ACE-hämmare och ATR-blockerare kan komma ifråga endast i undantagsfall och under övervakning av specialistläkare.
- Vid renovaskulär hypertension bedömer man behovet av och möjligheten till ballongvidgning
eller operation «Chobanian AV, Bakris GL, Black HR ym. The Seventh ...»213.
- Ballongvidgning eller operation kan övervägas om patienten har progredierande njurskada (sjunkande GFR) eller behandlingsresistent hypertension.
- Se God medicinsk praxis-rekommendationen Diabeteksen munuaistauti «Diabeteksen munuaistauti»7 (på finska), «Diabeettinen nefropatia. Käypä hoito -suositus. Su...»73; Diabetisk njursjukdom «Diabetisk njursjukdom»8 (på svenska).
Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom
- Diuretika, kalciumantagonister och ATR-blockerare lämpar sig för behandling av högt
blodtryck hos patienter med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom «Farsang C, Kiss I, Tykarski A, Narkiewicz K. Treat...»214.
- Diuretika, särskilt tillsammans med beta2-receptorantagonister och glukokortikoider kan orsaka hypokalemi. Vid svår kroniskt obstruktiv lungsjukdom kan de också förvärra koldioxidretentionen och försämra slemutsöndringen. Om terapisvaret är dåligt på kombinationsbehandling med en kalciumantagonist och en ATR-blockerare, kan kaliumsparande diuretika övervägas.
- Användning av ACE-hämmare är besvärlig så till vida att de kan orsaka torr hosta, som kan vara svår att skilja från symtom som orsakas av astma.
- Betablockerare kan försämra lungfunktionen och effekten av vidgande lungläkemedel,
men det har påvisats att betablockerarna bevarar sina positiva effekter på hjärtat
och blodkärlen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
- Om patienten tolererar det kan man vid tungt vägande indikationer, såsom vid förmaksflimmer, efter en hjärtinfarkt och vid systolisk hjärtsvikt, använda beta1-selektiva blockerare «Löfdahl CG. Antihypertensive drugs and airway func...»215.
Högt blodtryck under graviditet
- Högt blodtryck under graviditeten kan vara «Regitz-Zagrosek V, Roos-Hesselink JW, Bauersachs J...»216
- oberoende av graviditeten (har förekommit redan före graviditeten eller har uppkommit före graviditetsvecka 20)
- gestational hypertension inducerad av graviditet, som utvecklas under graviditetsvecka 20 eller därefter och korrigeras inom 42 dagar efter förlossningen
- preeklampsi: gestational hypertension, som är förknippad med betydande proteinuri (Alb/Krea-kvot > 30 mg/mmol eller U-Alb > 300 mg/dygn)
- en kombination som är oberoende av graviditeten och gestational hypertension och albuminuri förknippad med denna.
- Enligt Cochrane-översikter minskar behandling av högt blodtryck under graviditeten (SRR 140–169 mmHg eller DRR 90–109 mmHg) i jämförelse med placebo uppkomsten av hypertension hos cirka 50 procent men förhindrar inte preeklampsi, för tidig förlossning eller låg vikt enligt gestationsåldern «Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive d...»217, «Nabhan AF, Elsedawy MM. Tight control of mild-mode...»218.
- Det finns ingen evidensbaserad information om nivån för inledning av behandling och målnivån «Somes GW, Pahor M, Shorr RI ym. The role of diasto...»209, «Regitz-Zagrosek V, Roos-Hesselink JW, Bauersachs J...»216. Enligt rekommendationer av Europeiska kardiologisällskapet (ESC) ska läkemedelsbehandling av högt blodtryck inledas om den systoliska blodtrycksnivån är ≥ 150 mmHg eller den diastoliska trycknivån ≥ 95 mmHg. Behandlingen kan inledas redan på trycknivån > 140/90 mmHg, om patienten har gestational hypertension, proteinuri, andra skador i målorganen eller symtom relaterade till graviditetshypertension, såsom huvudvärk, synstörningar och svullnader.
- Med behandlingen strävar man efter att trycknivån är < 140/90 mmHg. Ett strängare behandlingsmål på < 130/80 mmHg kan minska uppkomsten av svår hypertension, men det minskar inte de slutliga följderna av högt blodtryck hos mamman, fostret eller den nyfödda «Nabhan AF, Elsedawy MM. Tight control of mild-mode...»218, «Magee LA, von Dadelszen P, Rey E ym. Less-tight ve...»219. Enligt en metaanalys där man utredde effekterna vid sänkning av blodtrycket på fostrets tillväxt medförde blodtryckssänkning med större läkemedelsdoser ökad förekomst av låg vikt i förhållande till födelseveckan «von Dadelszen P, Ornstein MP, Bull SB ym. Fall in ...»220. Redan en skillnad på 10 mmHg i medeltrycket mellan placebo- och läkemedelsbehandlingsgrupperna förklarade en lägre födelsevikt på 145 gram «von Dadelszen P, Ornstein MP, Bull SB ym. Fall in ...»220. Med tanke på fostret bör man inte sänka blodtrycket för mycket «von Dadelszen P, Ornstein MP, Bull SB ym. Fall in ...»220, och i mitten av graviditeten behöver man ofta lätta på läkemedelsbehandlingen, eftersom blodtrycket då sjunker av fysiologiska orsaker.
- I läkemedelsbehandlingen kan man använda betablockerare, en kombination av alfa- och betablockerare (labetalol)
och långverkande kalciumantagonister som vidgar blodkärlen.
- Användning av enbart betablockerare är indicerad endast om patienten har takykardi (pulsfrekvens > 90/min) och man inte får kontroll över takykardin på annat sätt. Betablockerare kan öka risken för small for date «Magee LA, Duley L. Oral beta-blockers for mild to ...»221.
- Diuretika är relativt kontraindicerade, eftersom de minskar den cirkulerande blodvolymen och kan försämra moderkakans funktion «Regitz-Zagrosek V, Roos-Hesselink JW, Bauersachs J...»216.
- Informationen om nyttan av kalciumantagonister baserar sig främst på undersökningar som gjorts med nifedipin.
- ACE-hämmare och ATR-blockerare är kontraindicerade «Mastrobattista JM. Angiotensin converting enzyme i...»222.
Hypertensiv kris
- Med hypertensiv kris avses en betydande förhöjning av blodtrycket, varvid det systoliska blodtrycket är > 200 mmHg eller det diastoliska trycket > 130 mmHg.
- Krisen indelas enligt svårighetsgrad
- i hypertensiv nödsituation
- i tillstånd som kräver brådskande vård och behandling.
- Hypertensiv nödsituation
- Centrala fynd och symtom i målorgan är
- hjärtischemi
- hjärtsvikt
- hjärnsymtom
- njursvikt som snabbt förvärras
- blödningar i ögats näthinna
- aortadissektion
- Målet med behandlingen är att sänka blodtrycket till en trygg nivå (vanligen ett diastoliskt tryck på 100–110 mmHg) utan att äventyra blodcirkulationen i målorganen. Patienterna är jourfall inom den specialiserade sjukvården och kräver vanligen vård på övervakningsnivå där «Papadopoulos DP, Mourouzis I, Thomopoulos C ym. Hy...»223.
- Behandlingen av hypertension i samband med subaraknoidalblödning, hjärnblödning och hjärninfarkt ska övervägas från fall till fall. God medicinsk praxis-rekommendationen Aivoinfarkti ja TIA; Hjärninfarkt och TIA, tilläggsmaterial «AVH-potilaan kohonnut verenpaine ja sen hoito akuutissa vaiheessa»18 (på finska). I differentialdiagnostiken är det viktigt att utesluta hypertensiv enkefalopati, där effektiv behandling av hypertensionen är indikerad.
- I behandlingen behövs vanligen intravenös läkemedelsbehandling.
- Vid intensifierad behandling används
- labetalol
- nikardipin
- natriumnitroprussid
- glycerylnitrat
- klonidin
- diuretika, om patienten har hjärtsvikt
- Se tilläggsmaterial «Hypertensiivisen hätätilan ja kohonneen verenpaineen kiireellisen tilan hoito»19.
- Vid intensifierad behandling används
- Centrala fynd och symtom i målorgan är
- För behandling av hypertensiv kris inom öppenvården kan man använda en kalciumantagonist med medellång eller lång verkan. Läkemedlet får inte tuggas «Hypertensiivisen hätätilan ja kohonneen verenpaineen kiireellisen tilan hoito»19.
- Vid tillstånd som kräver brådskande vård är patienterna ofta symtomfria och allvarliga fynd i målorganen saknas.
- Hittills har inga undersökningar gjorts, som påvisar att en omedelbar kraftig sänkning av blodtrycket skulle vara till nytta. Det finns inte heller några forskningsdata som påvisar att någon läkemedelsgrupp skulle minska morbiditeten eller dödligheten bättre än de övriga «Perez MI, Musini VM. Pharmacological interventions...»224.
- Läkemedelsbehandling av högt blodtryck inleds enligt allmänna principer i God medicinsk praxis-rekommendationerna. Terapisvaret kontrolleras efter 1–3 dygn «Varon J. Treatment of acute severe hypertension: c...»225.
Antitrombotisk läkemedelsbehandling
- Trombocythämmare är indicerad hos blodtryckspatienter, som har en konstaterad artärsjukdom (koronarsjukdom, cerebral ischemisk cirkulationsstörning som inte är förknippad med förmaksflimmer eller perifer artärsjukdom) «Antithrombotic Trialists' (ATT) Collaboration., Ba...»226. Vid koronarsjukdom «Sepelvaltimotautikohtaus: epästabiili angina pecto...»187 och perifer artärsjukdom «Alaraajojen tukkiva valtimotauti. Käypä hoito -suo...»227 används acetylsalicylsyra (ASA) 100 mg/dygn eller klopidogrel 75 mg/dygn och vid ovan nämnda cerebrala cirkulationsstörningar en kombination av ASA och dipyridamol eller klopidogrel «Aivoinfarkti ja TIA. Käypä hoito -suositus. Suomal...»198.
- Utan kliniskt konstaterad artärsjukdom (vid primär profylax) är trombocythämmarnas
förebyggande effekt vid ischemiska sjukdomshändelser ringa, enligt undersökningar
som utförts på 2000-talet till och med tvivelaktig. Ökning av intracerebrala blödningar
(NNH=1 000) och andra allvarliga blödningar (NNH=250) kullkastar nettofördelarna nästan
helt och leder till och med till en negativ nettoverkan «Antithrombotic Trialists' (ATT) Collaboration., Ba...»226, «Mahmoud AN, Gad MM, Elgendy AY ym. Efficacy and sa...»228. Se Avstå klokt-rekommendationen «ASA-hoito verenpainetaudissa»20: Påbörja inte ASA-behandling till patienter, som inte har andra riskfaktorer för
artärsjukdom än högt blodtryck.
- Blodtryckspatienterna skiljer sig inte i denna bemärkelse från andra patienter som omfattas av primär profylax «Antithrombotic Trialists' (ATT) Collaboration., Ba...»226.
- Antikoagulationsbehandling för patienter med förmaksflimmer (direkt antikoagulant eller warfarin) är indicerad enligt CHA2DS2VASc-riskbedömningen. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Eteisvärinä «Eteisvärinä»5 (på finska), «Eteisvärinä. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lä...»192; Förmaksflimmer «Förmaksflimmer»6 (på svenska).
- Hos patienter som använder antitrombotisk behandling är det mycket viktigt att blodtrycket är under kontroll enligt rekommendationerna.
Renal denervation
- Forskningsresultaten angående den blodtryckssänkande effekten av renal denervation vid behandling av svårbehandlad hypertension förespråkar inte dess användning i patientvården «Metsärinne K, Mäkikallio T, Booth N, Majamaa H, Is...»229, «Persu A, Jin Y, Baelen M ym. Eligibility for renal...»230, «Mahfoud F, Lüscher TF, Andersson B ym. Expert cons...»231. Information om prognosen och behandlingens långtidseffekter på blodtrycket saknas.
Orsaker till dåligt terapisvar vid högt blodtryck
- Hinder för att uppnå behandlingsmålet kan bero på faktorer hos läkaren, patienten eller vårdsystemet tabell «Orsaker och möjliga lösningar om dåligt terapisvar vid behandling av högt blodtryck...»10, «Carey RM, Muntner P, Bosworth HB ym. Prevention an...»232.
Orsak | Möjlig lösning |
---|---|
Läkare eller sjukskötare
|
|
Patienten
|
|
Vårdsystemet
|
|
- Sekundär hypertension, se separat avsnitt ovan.
- För mer information se: «Calhoun DA, Jones D, Textor S ym. Resistant hypert...»233, «Sarafidis PA, Bakris GL. Resistant hypertension: a...»234.
Minskning och avslutning av läkemedelsbehandling
- Man kan överväga stegvis minskning och till och med avslutning av läkemedelsbehandlingen om blodtrycket vid lindrig okomplicerad hypertension har hållit sig optimalt (< 120/80 mmHg) i åtminstone ett års tid tack vare genomförda livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
- Om läkemedelsbehandlingen minskas eller avslutas, ska blodtrycket absolut följas noggrant därefter, eftersom det ofta stiger på nytt «Nelson M, Reid C, Krum H ym. A systematic review o...»235.
- Fördelar och nackdelar av läkemedelsbehandlingen för högt blodtryck ska övervägas noggrant hos patienter, som har flera sjukdomar och geriatriska syndrom, är i slutskedet av en minnessjukdom eller är i behov av fortgående hjälp med dagliga funktioner «Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension ...»173.
- Dessa patienter är ofta > 85 år och en övergripande geriatrisk bedömning är ofta till nytta i beslutsfattandet.
- Det finns inte tillgång till randomiserade undersökningar om totaleffekten och säkerheten vid avslutning av läkemedelsbehandling för högt blodtryck.
Uppföljning
- När ett blodtrycksläkemedel har påbörjats eller ändrats rekommenderas kontakt med 1–2 månaders mellanrum, tills den terapeutiska balansen för blodtrycket har uppnåtts.
- När blodtrycket är på terapeutisk nivå, planeras intervallen för uppföljningsbesöken från patient till patient enligt skador i målorganen och andra sjukdomar «Birtwhistle RV, Godwin MS, Delva MD ym. Randomised...»236. En sjukskötare eller hälsovårdare kan svara för en del av kontakterna, om man har kommit överens om en sådan arbetsfördelning «Clark CE, Smith LF, Taylor RS ym. Nurse led interv...»237, tabell «Innehåll vid mottagningsbesök för blodtryckspatient...»11. Även kontakt per telefon och elektroniska tjänster kan utnyttjas i uppföljningen av patienter vars behandling ligger på den terapeutiska nivån.
- Kartläggning av riskfaktorer för skador i målorgan relaterade till högt blodtryck och artärsjukdomar rekommenderas med åtminstone två års mellanrum.
- Mekaniskt förnyande av recept utan bedömning av tillståndet är inte en godtagbar praxis.
- De patienter som ligger utanför behandlingsmålet hänvisas till mottagningen och orsakerna till dåligt terapisvar utreds.
Vid varje uppföljningsbesök ska man bedöma: |
|
|
|
|
|
Enligt individuellt övervägande ska man med 1–2 års mellanrum bedöma: |
|
|
|
|
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Hypertensionsförening Rf
För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Kohonnut verenpaine»1 (på finska)
Översättare: Lingsoft Language Services Oy
Granskning av översättningen: Jon Holmström
Litteratur
Högt blodtryck. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finlands Hypertensionsförening Rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2021 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi
Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»11
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.
Litteratur
- GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet 2018;392:1923-1994 «PMID: 30496105»PubMed
- Mueller NT, Noya-Alarcon O, Contreras M ym. Association of Age With Blood Pressure Across the Lifespan in Isolated Yanomami and Yekwana Villages. JAMA Cardiol 2018;3:1247-1249 «PMID: 30427998»PubMed
- Borodulin K, Levälahti E, Saarikoski L ym. Kansallinen FINRISKI 2012 -terveystutkimus - Osa 2: Tutkimuksen taulukkoliite. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Raportti 2013/22. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-054-2 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-054-2
- Koskinen S, Lundqvist A, Ristiluoma N. Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa 2011. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Raportti 2012/68. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-245-769-1
- Laatikainen T, Jula A, Kastarinen M, Salomaa V, Borodulin K, Harlad K, Peltonen M, Jousilahti P, Vartiainen E. Verenpainetasot ja hoitotasapaino FINRISKI-tutkimusalueilla 1982-2012. Suom Lääkäril 2013;24:1803-9
- Vartiainen E, Laatikainen T, Peltonen M ym. Thirty-five-year trends in cardiovascular risk factors in Finland. Int J Epidemiol 2010;39:504-18 «PMID: 19959603»PubMed
- Koponen P, Borodulin K, Lundqvist A, Sääksjärvi K, Koskinen S (toim). Terveys, toimintakyky ja hyvinvointi Suomessa. FinTerveys 2017 -tutkimus. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (THL),
- Lewington S, Clarke R, Qizilbash N ym. Age-specific relevance of usual blood pressure to vascular mortality: a meta-analysis of individual data for one million adults in 61 prospective studies. Lancet 2002;360:1903-13 «PMID: 12493255»PubMed
- Dzeshka MS, Shantsila A, Shantsila E ym. Atrial Fibrillation and Hypertension. Hypertension 2017;70:854-861 «PMID: 28893897»PubMed
- Tocci G, Sciarretta S, Volpe M. Development of heart failure in recent hypertension trials. J Hypertens 2008;26:1477-86 «PMID: 18551026»PubMed
- Franco OH, Peeters A, Bonneux L ym. Blood pressure in adulthood and life expectancy with cardiovascular disease in men and women: life course analysis. Hypertension 2005;46:280-6 «PMID: 15983235»PubMed
- Kiiskinen U, Vartiainen E, Puska P ym. Long-term cost and life-expectancy consequences of hypertension. J Hypertens 1998;16:1103-12 «PMID: 9794712»PubMed
- Berry JD, Dyer A, Cai X ym. Lifetime risks of cardiovascular disease. N Engl J Med 2012;366:321-9 «PMID: 22276822»PubMed
- Jousilahti P, Laatikainen T, Peltonen M ym. Primary prevention and risk factor reduction in coronary heart disease mortality among working aged men and women in eastern Finland over 40 years: population based observational study. BMJ 2016;352:i721 «PMID: 26932978»PubMed
- Stergiou GS, Alpert B, Mieke S ym. A universal standard for the validation of blood pressure measuring devices: Association for the Advancement of Medical Instrumentation/European Society of Hypertension/International Organization for Standardization (AAMI/ESH/ISO) Collaboration Statement. J Hypertens 2018;36:472-478 «PMID: 29384983»PubMed
- Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J 2018;39:3021-3104 «PMID: 30165516»PubMed
- Lane D, Beevers M, Barnes N ym. Inter-arm differences in blood pressure: when are they clinically significant? J Hypertens 2002;20:1089-95 «PMID: 12023677»PubMed
- Kimura A, Hashimoto J, Watabe D ym. Patient characteristics and factors associated with inter-arm difference of blood pressure measurements in a general population in Ohasama, Japan. J Hypertens 2004;22:2277-83 «PMID: 15614021»PubMed
- Johansson JK, Puukka PJ, Jula AM. Interarm blood pressure difference and target organ damage in the general population. J Hypertens 2014;32:260-6 «PMID: 24284500»PubMed
- McAlister FA, Straus SE. Evidence based treatment of hypertension. Measurement of blood pressure: an evidence based review. BMJ 2001;322:908-11 «PMID: 11302909»PubMed
- Jula A, Puukka P, Karanko H. Multiple clinic and home blood pressure measurements versus ambulatory blood pressure monitoring. Hypertension 1999;34:261-6 «PMID: 10454451»PubMed
- Kantola I, Vesalainen R, Kangassalo K ym. Bell or diaphragm in the measurement of blood pressure? J Hypertens 2005;23:499-503 «PMID: 15716689»PubMed
- Kallistratos MS, Poulimenos LE, Manolis AJ. Atrial fibrillation and arterial hypertension. Pharmacol Res 2018;128:322-326 «PMID: 29055746»PubMed
- COMMISSION REGULATION (EU) No 847/2012
- Kumpusalo E, Teho A, Laitila R ym. Janus faces of the white coat effect: blood pressure not only rises, it may also fall. J Hum Hypertens 2002;16:725-8 «PMID: 12420197»PubMed
- Fagard RH, Celis H, Thijs L ym. Daytime and nighttime blood pressure as predictors of death and cause-specific cardiovascular events in hypertension. Hypertension 2008;51:55-61 «PMID: 18039980»PubMed
- Angelousi A, Girerd N, Benetos A ym. Association between orthostatic hypotension and cardiovascular risk, cerebrovascular risk, cognitive decline and falls as well as overall mortality: a systematic review and meta-analysis. J Hypertens 2014;32:1562-71; discussion 1571 «PMID: 24879490»PubMed
- Kantola I, Jula A, Niiranen T. Ortostaattisen hypotension tutkiminen ja hoito. Suom Lääkäril 2018;74:1811-3
- Niiranen TJ, Mäki J, Puukka P ym. Office, home, and ambulatory blood pressures as predictors of cardiovascular risk. Hypertension 2014;64:281-6 «PMID: 24842916»PubMed
- Bliziotis IA, Destounis A, Stergiou GS. Home versus ambulatory and office blood pressure in predicting target organ damage in hypertension: a systematic review and meta-analysis. J Hypertens 2012;30:1289-99 «PMID: 22499289»PubMed
- Niiranen TJ, Hänninen MR, Johansson J ym. Home-measured blood pressure is a stronger predictor of cardiovascular risk than office blood pressure: the Finn-Home study. Hypertension 2010;55:1346-51 «PMID: 20385970»PubMed
- Ward AM, Takahashi O, Stevens R ym. Home measurement of blood pressure and cardiovascular disease: systematic review and meta-analysis of prospective studies. J Hypertens 2012;30:449-56 «PMID: 22241136»PubMed
- Johansson JK, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Factors affecting the difference between morning and evening home blood pressure: the Finn-Home study. Blood Press 2011;20:27-36 «PMID: 20849356»PubMed
- Niiranen TJ, Johansson JK, Reunanen A ym. Optimal schedule for home blood pressure measurement based on prognostic data: the Finn-Home Study. Hypertension 2011;57:1081-6 «PMID: 21482956»PubMed
- Mancia G, Parati G. Ambulatory blood pressure monitoring and organ damage. Hypertension 2000;36:894-900 «PMID: 11082163»PubMed
- Kikuya M, Hansen TW, Thijs L ym. Diagnostic thresholds for ambulatory blood pressure monitoring based on 10-year cardiovascular risk. Circulation 2007;115:2145-52 «PMID: 17420350»PubMed
- Banegas JR, Ruilope LM, de la Sierra A ym. Relationship between Clinic and Ambulatory Blood-Pressure Measurements and Mortality. N Engl J Med 2018;378:1509-1520 «PMID: 29669232»PubMed
- Sega R, Facchetti R, Bombelli M ym. Prognostic value of ambulatory and home blood pressures compared with office blood pressure in the general population: follow-up results from the Pressioni Arteriose Monitorate e Loro Associazioni (PAMELA) study. Circulation 2005;111:1777-83 «PMID: 15809377»PubMed
- Hansen TW, Li Y, Boggia J ym. Predictive role of the nighttime blood pressure. Hypertension 2011;57:3-10 «PMID: 21079049»PubMed
- Niiranen TJ, Asayama K, Thijs L ym. Outcome-driven thresholds for home blood pressure measurement: international database of home blood pressure in relation to cardiovascular outcome. Hypertension 2013;61:27-34 «PMID: 23129700»PubMed
- Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Prevalence and determinants of isolated clinic hypertension in the Finnish population: the Finn-HOME study. J Hypertens 2006;24:463-70 «PMID: 16467649»PubMed
- Ugajin T, Hozawa A, Ohkubo T ym. White-coat hypertension as a risk factor for the development of home hypertension: the Ohasama study. Arch Intern Med 2005;165:1541-6 «PMID: 16009871»PubMed
- Sivén SS, Niiranen TJ, Kantola IM ym. White-coat and masked hypertension as risk factors for progression to sustained hypertension: the Finn-Home study. J Hypertens 2016;34:54-60 «PMID: 26630213»PubMed
- Ohkubo T, Kikuya M, Metoki H ym. Prognosis of "masked" hypertension and "white-coat" hypertension detected by 24-h ambulatory blood pressure monitoring 10-year follow-up from the Ohasama study. J Am Coll Cardiol 2005;46:508-15 «PMID: 16053966»PubMed
- Stergiou GS, Asayama K, Thijs L ym. Prognosis of white-coat and masked hypertension: International Database of HOme blood pressure in relation to Cardiovascular Outcome. Hypertension 2014;63:675-82 «PMID: 24420553»PubMed
- Verdecchia P, Reboldi GP, Angeli F ym. Short- and long-term incidence of stroke in white-coat hypertension. Hypertension 2005;45:203-8 «PMID: 15596572»PubMed
- Niiranen TJ, Jula AM, Kantola IM ym. Comparison of agreement between clinic and home-measured blood pressure in the Finnish population: the Finn-HOME Study. J Hypertens 2006;24:1549-55 «PMID: 16877957»PubMed
- Mancia G, Facchetti R, Bombelli M ym. Long-term risk of mortality associated with selective and combined elevation in office, home, and ambulatory blood pressure. Hypertension 2006;47:846-53 «PMID: 16567588»PubMed
- Hansen TW, Jeppesen J, Rasmussen S ym. Ambulatory blood pressure monitoring and risk of cardiovascular disease: a population based study. Am J Hypertens 2006;19:243-50 «PMID: 16500508»PubMed
- Wang GL, Li Y, Staessen JA ym. Anthropometric and lifestyle factors associated with white-coat, masked and sustained hypertension in a Chinese population. J Hypertens 2007;25:2398-405 «PMID: 17984660»PubMed
- Björklund K, Lind L, Zethelius B ym. Isolated ambulatory hypertension predicts cardiovascular morbidity in elderly men. Circulation 2003;107:1297-302 «PMID: 12628951»PubMed
- Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Metabolic risk factors and masked hypertension in the general population: the Finn-Home study. J Hum Hypertens 2014;28:421-6 «PMID: 24384630»PubMed
- Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Determinants of masked hypertension in the general population: the Finn-Home study. J Hypertens 2011;29:1880-8 «PMID: 21841499»PubMed
- Sega R, Trocino G, Lanzarotti A ym. Alterations of cardiac structure in patients with isolated office, ambulatory, or home hypertension: Data from the general population (Pressione Arteriose Monitorate E Loro Associazioni [PAMELA] Study). Circulation 2001;104:1385-92 «PMID: 11560854»PubMed
- Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Comparison of home and ambulatory blood pressure measurement in the diagnosis of masked hypertension. J Hypertens 2010;28:709-14 «PMID: 20061982»PubMed
- Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Target organ damage and masked hypertension in the general population: the Finn-Home study. J Hypertens 2013;31:1136-43 «PMID: 23466942»PubMed
- Bobrie G, Chatellier G, Genes N ym. Cardiovascular prognosis of "masked hypertension" detected by blood pressure self-measurement in elderly treated hypertensive patients. JAMA 2004;291:1342-9 «PMID: 15026401»PubMed
- Hänninen MR, Niiranen TJ, Puukka PJ ym. Prognostic significance of masked and white-coat hypertension in the general population: the Finn-Home Study. J Hypertens 2012;30:705-12 «PMID: 22278146»PubMed
- Tikkanen T, Lindgren L, Tikkanen I ym. Pseudohypertensio - harvinainen vai yleinen verenpaineen hoidon pulmatilanne? Duodecim 1995;111:858-62
- Lihavuus (aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Lihavuustutkijat ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2013 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Stewart MH, Lavie CJ, Shah S ym. Prognostic Implications of Left Ventricular Hypertrophy. Prog Cardiovasc Dis 2018;61:446-455 «PMID: 30408469»PubMed
- He FJ, Burnier M, Macgregor GA. Nutrition in cardiovascular disease: salt in hypertension and heart failure. Eur Heart J 2011;32:3073-80 «PMID: 21705359»PubMed
- MacMahon SW, Wilcken DE, Macdonald GJ. The effect of weight reduction on left ventricular mass. A randomized controlled trial in young, overweight hypertensive patients. N Engl J Med 1986;314:334-9 «PMID: 2935737»PubMed
- SOKOLOW M, LYON TP. The ventricular complex in left ventricular hypertrophy as obtained by unipolar precordial and limb leads. Am Heart J 1949;37:161-86 «PMID: 18107386»PubMed
- Molloy TJ, Okin PM, Devereux RB ym. Electrocardiographic detection of left ventricular hypertrophy by the simple QRS voltage-duration product. J Am Coll Cardiol 1992;20:1180-6 «PMID: 1401620»PubMed
- Schillaci G, Verdecchia P, Borgioni C ym. Improved electrocardiographic diagnosis of left ventricular hypertrophy. Am J Cardiol 1994;74:714-9 «PMID: 7942532»PubMed
- Varis JP, Puukka PJ, Karanko HM ym. Risk assessment of echocardiographic left ventricular hypertrophy with electrocardiography, body mass index and blood pressure. Blood Press 2014;23:39-46 «PMID: 23772751»PubMed
- Gerstein HC, Mann JF, Yi Q ym. Albuminuria and risk of cardiovascular events, death, and heart failure in diabetic and nondiabetic individuals. JAMA 2001;286:421-6 «PMID: 11466120»PubMed
- Anavekar NS, McMurray JJ, Velazquez EJ ym. Relation between renal dysfunction and cardiovascular outcomes after myocardial infarction. N Engl J Med 2004;351:1285-95 «PMID: 15385655»PubMed
- Gall MA, Borch-Johnsen K, Hougaard P ym. Albuminuria and poor glycemic control predict mortality in NIDDM. Diabetes 1995;44:1303-9 «PMID: 7589828»PubMed
- Pontremoli R, Sofia A, Ravera M ym. Prevalence and clinical correlates of microalbuminuria in essential hypertension: the MAGIC Study. Microalbuminuria: A Genoa Investigation on Complications. Hypertension 1997;30:1135-43 «PMID: 9369267»PubMed
- Rodicio JL, Campo C, Ruilope LM. Microalbuminuria in essential hypertension. Kidney Int Suppl 1998;68:S51-4 «PMID: 9839284»PubMed
- Diabeettinen nefropatia. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Nefrologiyhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2007 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Breslin DJ, Gifford RW Jr, Fairbairn JF 2nd ym. Prognostic importance of ophthalmoscopic findings in essential hypertension. JAMA 1966;195:335-8 «PMID: 5951889»PubMed
- FRANT R, GROEN J. Prognosis of vascular hypertension; a 9 year follow-up study of 418 cases. Arch Intern Med (Chic) 1950;85:727-50 «PMID: 15414008»PubMed
- Ong YT, Wong TY, Klein R ym. Hypertensive retinopathy and risk of stroke. Hypertension 2013;62:706-11 «PMID: 23940194»PubMed
- Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology and the European Society of Hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology and the European Society of Hypertension. J Hypertens 2018;36:1953-2041 «PMID: 30234752»PubMed
- Tikkanen T. Lääkkeiden ja nautintoaineiden aiheuttama hypertensio. Käyt Lääk 1998;41:88–94
- Grossman E, Messerli FH. Drug-induced hypertension: an unappreciated cause of secondary hypertension. Am J Med 2012;125:14-22 «PMID: 22195528»PubMed
- Rossi GP, Seccia TM, Maniero C ym. Drug-related hypertension and resistance to antihypertensive treatment: a call for action. J Hypertens 2011;29:2295-309 «PMID: 22002334»PubMed
- Kipu. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Anestesiologiyhdistyksen ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Tikkanen I, Tikkanen T. Sekundaariset hypertensiot. Kirjassa: Kardiologia, 3. uudistettu painos. Airaksinen J, Aalto-Setälä K, Hartikainen J ym. (Toim.), Kustannus Oy Duodecim 2016, 1296 s.
- Tupakka- ja nikotiiniriippuvuuden ehkäisy ja hoito. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Yleislääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Williams B, Mancia G, Spiering W ym. 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension. Eur Heart J 2018;39:3021-3104 «PMID: 30165516»PubMed
- Whelton PK, Carey RM, Aronow WS ym. 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. Hypertension 2018;71:e13-e115 «PMID: 29133356»PubMed
- Kastarinen M, Laatikainen T, Salomaa V ym. Trends in lifestyle factors affecting blood pressure in hypertensive and normotensive Finns during 1982-2002. J Hypertens 2007;25:299-305 «PMID: 17211236»PubMed
- Laatikainen T, Pietinen P, Valsta L ym. Sodium in the Finnish diet: 20-year trends in urinary sodium excretion among the adult population. Eur J Clin Nutr 2006;60:965-70 «PMID: 16482074»PubMed
- Reinivuo H, Valsta LM, Laatikainen T ym. Sodium in the Finnish diet: II trends in dietary sodium intake and comparison between intake and 24-h excretion of sodium. Eur J Clin Nutr 2006;60:1160-7 «PMID: 16639417»PubMed
- Puska P, Vartiainen E, Laatikainen T, Jousilahti P, Paavola M (toim.). The North Karelia Project: From North Karelia to national action. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Helsinki University Printing House, Helsinki 2009. 309 s. www.thl.fi/documents/189940/261635/Teema%202009%201.pdf
- Valsta L, Kaartienen N, Tapanainen H, Männistö S (toim.) Nutrition in Finland - The Ntional FinDiet2017 Survey. THL Raportti 12/2018
- Paturi M, Tapanainen H, Reinivuo H, Pietinen P (toim.) Finravinto 2007 -tutkimus. The National FINDIET 2007 Survey. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B23/2008.https://www.julkari.fi/handle/10024/109891
- Helldán A, Raulio S, Kosola M ym. Finravinto 2012 -tutkimus. The National FINDIET 2012 Survey. THL Raportti 16/2013. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-245-951-0 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-245-951-0
- Ovaskainen ML, Tapanainen H, Raulio S ym. Finnravinto-tutkimus: Kovan rasvan käyttö kasvoi selvästi vuosina 2007-2012. Suom Lääkär 2014; 69:1067-72
- Paturi M, Tapanainen H, Reinivuo H, Pietinen P (toim.) Finravinto 2007 -tutkimus. The National FINDIET 2007 Survey. Kansanterveyslaitoksen julkaisuja B23/2008
- Mäkelä P, Mustonen H, Tigerstedt C (toim). Suomi juo. Suomalaisten alkoholinkäyttö ja sen muutokset 1968-2008. THL. Yliopistopaino 2010. Helsinki. https://www.julkari.fi/handle/10024/80301
- Kastarinen MJ, Puska PM, Korhonen MH ym. Non-pharmacological treatment of hypertension in primary health care: a 2-year open randomized controlled trial of lifestyle intervention against hypertension in eastern Finland. J Hypertens 2002;20:2505-12 «PMID: 12473876»PubMed
- Commission of the European Communities. Reports of the Scientific Committee for Food (Thirty-first series). Nutrient and energy intakes for the European Community. Luxembourg, 1993 «https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/safety/docs/sci-com_scf_out89.pdf»12
- Intersalt: an international study of electrolyte excretion and blood pressure. Results for 24 hour urinary sodium and potassium excretion. Intersalt Cooperative Research Group. BMJ 1988;297:319-28 «PMID: 3416162»PubMed
- Elliott P, Stamler J, Nichols R ym. Intersalt revisited: further analyses of 24 hour sodium excretion and blood pressure within and across populations. Intersalt Cooperative Research Group. BMJ 1996;312:1249-53 «PMID: 8634612»PubMed
- Perry IJ, Beevers DG. Salt intake and stroke: a possible direct effect. J Hum Hypertens 1992;6:23-5 «PMID: 1583626»PubMed
- Yamori Y, Nara Y, Mizushima S ym. Nutritional factors for stroke and major cardiovascular diseases: international epidemiological comparison of dietary prevention. Health Rep 1994;6:22-7 «PMID: 7919085»PubMed
- Alderman MH, Cohen H, Madhavan S. Dietary sodium intake and mortality: the National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES I). Lancet 1998;351:781-5 «PMID: 9519949»PubMed
- Tuomilehto J, Jousilahti P, Rastenyte D ym. Urinary sodium excretion and cardiovascular mortality in Finland: a prospective study. Lancet 2001;357:848-51 «PMID: 11265954»PubMed
- He J, Ogden LG, Vupputuri S ym. Dietary sodium intake and subsequent risk of cardiovascular disease in overweight adults. JAMA 1999;282:2027-34 «PMID: 10591385»PubMed
- Strazzullo P, D'Elia L, Kandala NB ym. Salt intake, stroke, and cardiovascular disease: meta-analysis of prospective studies. BMJ 2009;339:b4567 «PMID: 19934192»PubMed
- Mente A, O'Donnell M, Rangarajan S ym. Urinary sodium excretion, blood pressure, cardiovascular disease, and mortality: a community-level prospective epidemiological cohort study. Lancet 2018;392:496-506 «PMID: 30129465»PubMed
- Cobb LK, Anderson CA, Elliott P ym. Methodological issues in cohort studies that relate sodium intake to cardiovascular disease outcomes: a science advisory from the American Heart Association. Circulation 2014;129:1173-86 «PMID: 24515991»PubMed
- Cappuccio FP, Beer M, Strazzullo P ym. Population dietary salt reduction and the risk of cardiovascular disease. A scientific statement from the European Salt Action Network. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2018;29:107-114 «PMID: 30583888»PubMed
- Campbell NRC, He FJ, Tan M ym. The International Consortium for Quality Research on Dietary Sodium/Salt (TRUE) position statement on the use of 24-hour, spot, and short duration (<24 hours) timed urine collections to assess dietary sodium intake. J Clin Hypertens (Greenwich) 2019;21:700-709 «PMID: 31087778»PubMed
- He FJ, MacGregor GA. Effect of longer-term salt reduction on blood pressure (Cochrane Review). In: The Cochrane Library, Issue 4, 2008. Chichester, UK: John Wiley & Sons, Ltd.
- He FJ, MacGregor GA. Importance of salt in determining blood pressure in children: meta-analysis of controlled trials. Hypertension 2006;48:861-9 «PMID: 17000923»PubMed
- He FJ, MacGregor GA. Effect of longer-term modest salt reduction on blood pressure. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD004937 «PMID: 15266549»PubMed
- Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E ym. Long term effects of dietary sodium reduction on cardiovascular disease outcomes: observational follow-up of the trials of hypertension prevention (TOHP). BMJ 2007;334:885-8 «PMID: 17449506»PubMed
- Bibbins-Domingo K, Chertow GM, Coxson PG ym. Projected effect of dietary salt reductions on future cardiovascular disease. N Engl J Med 2010;362:590-9 «PMID: 20089957»PubMed
- He FJ, MacGregor GA. Salt reduction lowers cardiovascular risk: meta-analysis of outcome trials. Lancet 2011;378:380-2 «PMID: 21803192»PubMed
- Cook NR, Cutler JA, Obarzanek E ym. Long term effects of dietary sodium reduction on cardiovascular disease outcomes: observational follow-up of the trials of hypertension prevention (TOHP). BMJ 2007;334:885-8 «PMID: 17449506»PubMed
- Khaw KT, Barrett-Connor E. Dietary potassium and stroke-associated mortality. A 12-year prospective population study. N Engl J Med 1987;316:235-40 «PMID: 3796701»PubMed
- Aro A, Pietinen P, Valsta LM ym. Lack of effect on blood pressure by low fat diets with different fatty acid compositions. J Hum Hypertens 1998;12:383-9 «PMID: 9705040»PubMed
- Jula A, Marniemi J, Huupponen R ym. Effects of diet and simvastatin on serum lipids, insulin, and antioxidants in hypercholesterolemic men: a randomized controlled trial. JAMA 2002;287:598-605 «PMID: 11829698»PubMed
- Huai P, Xun H, Reilly KH ym. Physical activity and risk of hypertension: a meta-analysis of prospective cohort studies. Hypertension 2013;62:1021-6 «PMID: 24082054»PubMed
- U.S. Department of Health and Human Services. 2008 Physical Activity Guidelines for Americans. Be Active, Healthy, and Happy! ODPHP Publication No. U0036, October 2008. www.health.gov/paguidelines/pdf/paguide.pdf http://www.health.gov/paguidelines/pdf/paguide.pdf(63 s.)
- Liikunta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Käypä hoito -johtoryhmän asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2016 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Neter JE, Stam BE, Kok FJ ym. Influence of weight reduction on blood pressure: a meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertension 2003;42:878-84 «PMID: 12975389»PubMed
- Horvath K, Jeitler K, Siering U ym. Long-term effects of weight-reducing interventions in hypertensive patients: systematic review and meta-analysis. Arch Intern Med 2008;168:571-80 «PMID: 18362248»PubMed
- Aucott L, Rothnie H, McIntyre L ym. Long-term weight loss from lifestyle intervention benefits blood pressure?: a systematic review. Hypertension 2009;54:756-62 «PMID: 19704106»PubMed
- Siebenhofer A, Jeitler K, Berghold A ym. Long-term effects of weight-reducing diets in hypertensive patients. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD008274 «PMID: 21901719»PubMed
- Gloy VL, Briel M, Bhatt DL ym. Bariatric surgery versus non-surgical treatment for obesity: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ 2013;347:f5934 «PMID: 24149519»PubMed
- Siebenhofer A, Horvath K, Jeitler K ym. Long-term effects of weight-reducing drugs in hypertensive patients. Cochrane Database Syst Rev 2009;:CD007654 «PMID: 19588440»PubMed
- Pereira MJ, Eriksson JW. Emerging Role of SGLT-2 Inhibitors for the Treatment of Obesity. Drugs 2019;79:219-230 «PMID: 30701480»PubMed
- Zelniker TA, Wiviott SD, Raz I ym. SGLT2 inhibitors for primary and secondary prevention of cardiovascular and renal outcomes in type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of cardiovascular outcome trials. Lancet 2019;393:31-39 «PMID: 30424892»PubMed
- Sun F, Wu S, Guo S ym. Impact of GLP-1 receptor agonists on blood pressure, heart rate and hypertension among patients with type 2 diabetes: A systematic review and network meta-analysis. Diabetes Res Clin Pract 2015;110:26-37 «PMID: 26358202»PubMed
- Thomas MC, Cherney DZI. The actions of SGLT2 inhibitors on metabolism, renal function and blood pressure. Diabetologia 2018;61:2098-2107 «PMID: 30132034»PubMed
- Fagerberg B, Andersson OK, Isaksson B ym. Blood pressure control during weight reduction in obese hypertensive men: separate effects of sodium and energy restriction. Br Med J (Clin Res Ed) 1984;288:11-4 «PMID: 6418295»PubMed
- Bao DQ, Mori TA, Burke V ym. Effects of dietary fish and weight reduction on ambulatory blood pressure in overweight hypertensives. Hypertension 1998;32:710-7 «PMID: 9774368»PubMed
- Marmot MG, Elliott P, Shipley MJ ym. Alcohol and blood pressure: the INTERSALT study. BMJ 1994;308:1263-7 «PMID: 7802765»PubMed
- Gill JS, Shipley MJ, Tsementzis SA ym. Alcohol consumption--a risk factor for hemorrhagic and non-hemorrhagic stroke. Am J Med 1991;90:489-97 «PMID: 2012089»PubMed
- Puddey IB, Parker M, Beilin LJ ym. Effects of alcohol and caloric restrictions on blood pressure and serum lipids in overweight men. Hypertension 1992;20:533-41 «PMID: 1356922»PubMed
- Alkoholiongelmat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Päihdelääketieteen yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Spence JD, Barnett PA, Linden W ym. Lifestyle modifications to prevent and control hypertension. 7. Recommendations on stress management. Canadian Hypertension Society, Canadian Coalition for High Blood Pressure Prevention and Control, Laboratory Centre for Disease Control at Health Canada, Heart and Stroke Foundation of Canada. CMAJ 1999;160:S46-50 «PMID: 10333853»PubMed
- Nakao M, Yano E, Nomura S ym. Blood pressure-lowering effects of biofeedback treatment in hypertension: a meta-analysis of randomized controlled trials. Hypertens Res 2003;26:37-46 «PMID: 12661911»PubMed
- Canter PH, Ernst E. Insufficient evidence to conclude whether or not Transcendental Meditation decreases blood pressure: results of a systematic review of randomized clinical trials. J Hypertens 2004;22:2049-54 «PMID: 15480084»PubMed
- Dickinson H, Campbell F, Beyer F ym. Relaxation therapies for the management of primary hypertension in adults: a Cochrane review. J Hum Hypertens 2008;22:809-20 «PMID: 18548088»PubMed
- Lee MS, Pittler MH, Guo R ym. Qigong for hypertension: a systematic review of randomized clinical trials. J Hypertens 2007;25:1525-32 «PMID: 17620944»PubMed
- Yeh GY, Wang C, Wayne PM ym. The effect of tai chi exercise on blood pressure: a systematic review. Prev Cardiol 2008;11:82-9 «PMID: 18401235»PubMed
- Lee H, Kim SY, Park J ym. Acupuncture for lowering blood pressure: systematic review and meta-analysis. Am J Hypertens 2009;22:122-8 «PMID: 19008863»PubMed
- Minami J, Ishimitsu T, Matsuoka H. Effects of smoking cessation on blood pressure and heart rate variability in habitual smokers. Hypertension 1999;33:586-90 «PMID: 9931170»PubMed
- Groppelli A, Giorgi DM, Omboni S ym. Persistent blood pressure increase induced by heavy smoking. J Hypertens 1992;10:495-9 «PMID: 1317911»PubMed
- Linneberg A, Jacobsen RK, Skaaby T ym. Effect of Smoking on Blood Pressure and Resting Heart Rate: A Mendelian Randomization Meta-Analysis in the CARTA Consortium. Circ Cardiovasc Genet 2015;8:832-41 «PMID: 26538566»PubMed
- Choudhary MK, Eräranta A, Tikkakoski AJ ym. Effect of present versus previous smoking on non-invasive haemodynamics. Sci Rep 2018;8:13643 «PMID: 30206258»PubMed
- Oncken CA, White WB, Cooney JL ym. Impact of smoking cessation on ambulatory blood pressure and heart rate in postmenopausal women. Am J Hypertens 2001;14:942-9 «PMID: 11587162»PubMed
- Ursoniu S, Mikhailidis DP, Serban MC ym. The effect of statins on cardiovascular outcomes by smoking status: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Pharmacol Res 2017;122:105-117 «PMID: 28602797»PubMed
- Booth JN 3rd, Colantonio LD, Howard G ym. Healthy lifestyle factors and incident heart disease and mortality in candidates for primary prevention with statin therapy. Int J Cardiol 2016;207:196-202 «PMID: 26803243»PubMed
- Wong ND. Epidemiological studies of CHD and the evolution of preventive cardiology. Nat Rev Cardiol 2014;11:276-89 «PMID: 24663092»PubMed
- WHO. Guideline: Sodium intake for adults and children. Geneva, World Health Organization (WHO), 2012
- Terveyttä ruoasta. Suomalaiset ravitsemussuositukset 2014. Valtion ravitsemusneuvottelukunta 2014. Tampere 2014. ISBN 978-952-453-800-8 (painettu), ISBN 978-952-453-801-5 (verkkojulkaisu)
- Evira (Elintarviketurvallisuusvirasto). Pakkausmerkintäopas. Eviran ohje 17005/3, 2008.http://www.evira.fi/portal/fi/tietoa+evirasta/julkaisut/
- Pescatello LS, Franklin BA, Fagard R ym. American College of Sports Medicine position stand. Exercise and hypertension. Med Sci Sports Exerc 2004;36:533-53 «PMID: 15076798»PubMed
- Clinical Guidelines on the Identification, Evaluation, and Treatment of Overweight and Obesity in Adults--The Evidence Report. National Institutes of Health. Obes Res 1998;6 Suppl 2:51S-209S «PMID: 9813653»PubMed
- Law MR, Wald NJ, Morris JK ym. Value of low dose combination treatment with blood pressure lowering drugs: analysis of 354 randomised trials. BMJ 2003;326:1427 «PMID: 12829555»PubMed
- Turnbull F, Blood Pressure Lowering Treatment Trialists' Collaboration.. Effects of different blood-pressure-lowering regimens on major cardiovascular events: results of prospectively-designed overviews of randomised trials. Lancet 2003;362:1527-35 «PMID: 14615107»PubMed
- MacMahon S, Rodgers A. The effects of blood pressure reduction in older patients: an overview of five randomized controlled trials in elderly hypertensives. Clin Exp Hypertens 1993;15:967-78 «PMID: 8268901»PubMed
- Hansson L, Zanchetti A, Carruthers SG ym. Effects of intensive blood-pressure lowering and low-dose aspirin in patients with hypertension: principal results of the Hypertension Optimal Treatment (HOT) randomised trial. HOT Study Group. Lancet 1998;351:1755-62 «PMID: 9635947»PubMed
- Psaty BM, Smith NL, Siscovick DS ym. Health outcomes associated with antihypertensive therapies used as first-line agents. A systematic review and meta-analysis. JAMA 1997;277:739-45 «PMID: 9042847»PubMed
- Psaty BM, Lumley T, Furberg CD ym. Health outcomes associated with various antihypertensive therapies used as first-line agents: a network meta-analysis. JAMA 2003;289:2534-44 «PMID: 12759325»PubMed
- Blood Pressure Lowering Treatment Trialists' Collaboration., Turnbull F, Neal B ym. Effects of different regimens to lower blood pressure on major cardiovascular events in older and younger adults: meta-analysis of randomised trials. BMJ 2008;336:1121-3 «PMID: 18480116»PubMed
- Turnbull F, Woodward M, Neal B ym. Do men and women respond differently to blood pressure-lowering treatment? Results of prospectively designed overviews of randomized trials. Eur Heart J 2008;29:2669-80 «PMID: 18852183»PubMed
- Turnbull F, Neal B, Algert C ym. Effects of different blood pressure-lowering regimens on major cardiovascular events in individuals with and without diabetes mellitus: results of prospectively designed overviews of randomized trials. Arch Intern Med 2005;165:1410-9 «PMID: 15983291»PubMed
- Calhoun DA. Use of aldosterone antagonists in resistant hypertension. Prog Cardiovasc Dis 2006;48:387-96 «PMID: 16714158»PubMed
- Moser M, Hebert PR. Prevention of disease progression, left ventricular hypertrophy and congestive heart failure in hypertension treatment trials. J Am Coll Cardiol 1996;27:1214-8 «PMID: 8609345»PubMed
- Law MR, Morris JK, Wald NJ. Use of blood pressure lowering drugs in the prevention of cardiovascular disease: meta-analysis of 147 randomised trials in the context of expectations from prospective epidemiological studies. BMJ 2009;338:b1665 «PMID: 19454737»PubMed
- SPRINT Research Group., Wright JT Jr, Williamson JD ym. A Randomized Trial of Intensive versus Standard Blood-Pressure Control. N Engl J Med 2015;373:2103-16 «PMID: 26551272»PubMed
- Beckett NS, Peters R, Fletcher AE ym. Treatment of hypertension in patients 80 years of age or older. N Engl J Med 2008;358:1887-98 «PMID: 18378519»PubMed
- Benetos A, Petrovic M, Strandberg T. Hypertension Management in Older and Frail Older Patients. Circ Res 2019;124:1045-1060 «PMID: 30920928»PubMed
- Ahola TL, Johansson JK, Jula AM. Komplisoitumattoman hypertension lääkehoito ei vastaa hoitosuosituksia. SLL 2016;71:219-
- Chapman N, Dobson J, Wilson S ym. Effect of spironolactone on blood pressure in subjects with resistant hypertension. Hypertension 2007;49:839-45 «PMID: 17309946»PubMed
- ONTARGET Investigators., Yusuf S, Teo KK ym. Telmisartan, ramipril, or both in patients at high risk for vascular events. N Engl J Med 2008;358:1547-59 «PMID: 18378520»PubMed
- Prevention of stroke by antihypertensive drug treatment in older persons with isolated systolic hypertension. Final results of the Systolic Hypertension in the Elderly Program (SHEP). SHEP Cooperative Research Group. JAMA 1991;265:3255-64 «PMID: 2046107»PubMed
- Staessen JA, Fagard R, Thijs L ym. Randomised double-blind comparison of placebo and active treatment for older patients with isolated systolic hypertension. The Systolic Hypertension in Europe (Syst-Eur) Trial Investigators. Lancet 1997;350:757-64 «PMID: 9297994»PubMed
- Kjeldsen SE, Dahlöf B, Devereux RB ym. Effects of losartan on cardiovascular morbidity and mortality in patients with isolated systolic hypertension and left ventricular hypertrophy: a Losartan Intervention for Endpoint Reduction (LIFE) substudy. JAMA 2002;288:1491-8 «PMID: 12243636»PubMed
- Hansson L, Lindholm LH, Ekbom T ym. Randomised trial of old and new antihypertensive drugs in elderly patients: cardiovascular mortality and morbidity the Swedish Trial in Old Patients with Hypertension-2 study. Lancet 1999;354:1751-6 «PMID: 10577635»PubMed
- Dyslipidemiat. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Sisätautilääkärien Yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Zinman B, Wanner C, Lachin JM ym. Empagliflozin, Cardiovascular Outcomes, and Mortality in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2015;373:2117-28 «PMID: 26378978»PubMed
- Neal B, Perkovic V, Mahaffey KW ym. Canagliflozin and Cardiovascular and Renal Events in Type 2 Diabetes. N Engl J Med 2017;377:644-657 «PMID: 28605608»PubMed
- Tyypin 2 diabetes. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Sisätautilääkärien yhdistyksen ja Diabetesliiton Lääkärineuvoston asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2018 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Salvetti M, Paini A, Bertacchini F ym. Changes in left ventricular geometry during antihypertensive treatment. Pharmacol Res 2018;134:193-199 «PMID: 29959031»PubMed
- Dahlöf B, Gosse P, Guéret P ym. Perindopril/indapamide combination more effective than enalapril in reducing blood pressure and left ventricular mass: the PICXEL study. J Hypertens 2005;23:2063-70 «PMID: 16208150»PubMed
- Sepelvaltimotautikohtaus: epästabiili angina pectoris ja sydäninfarkti ilman ST-nousuja. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2014 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Stabiili sepelvaltimotauti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2015 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Thomopoulos C, Parati G, Zanchetti A. Effects of blood pressure-lowering treatment. 6. Prevention of heart failure and new-onset heart failure--meta-analyses of randomized trials. J Hypertens 2016;34:373-84; discussion 384 «PMID: 26780184»PubMed
- Sydämen vajaatoiminta. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseura Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Ettehad D, Emdin CA, Kiran A ym. Blood pressure lowering for prevention of cardiovascular disease and death: a systematic review and meta-analysis. Lancet 2016;387:957-967 «PMID: 26724178»PubMed
- Eteisvärinä. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Kardiologisen Seuran asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2017 (viitattu 25.9.2019). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Aboyans V, Ricco JB, Bartelink MEL ym. 2017 ESC Guidelines on the Diagnosis and Treatment of Peripheral Arterial Diseases, in collaboration with the European Society for Vascular Surgery (ESVS): Document covering atherosclerotic disease of extracranial carotid and vertebral, mesenteric, renal, upper and lower extremity arteriesEndorsed by: the European Stroke Organization (ESO)The Task Force for the Diagnosis and Treatment of Peripheral Arterial Diseases of the European Society of Cardiology (ESC) and of the European Society for Vascular Surgery (ESVS). Eur Heart J 2018;39:763-816 «PMID: 28886620»PubMed
- Diehm N, Schmidli J, Setacci C ym. Chapter III: Management of cardiovascular risk factors and medical therapy. Eur J Vasc Endovasc Surg 2011;42 Suppl 2:S33-42 «PMID: 22172471»PubMed
- Furie KL, Kasner SE, Adams RJ ym. Guidelines for the prevention of stroke in patients with stroke or transient ischemic attack: a guideline for healthcare professionals from the american heart association/american stroke association. Stroke 2011;42:227-76 «PMID: 20966421»PubMed
- PROGRESS Collaborative Group.. Randomised trial of a perindopril-based blood-pressure-lowering regimen among 6,105 individuals with previous stroke or transient ischaemic attack. Lancet 2001;358:1033-41 «PMID: 11589932»PubMed
- Schrader J, Lüders S, Kulschewski A ym. Morbidity and Mortality After Stroke, Eprosartan Compared with Nitrendipine for Secondary Prevention: principal results of a prospective randomized controlled study (MOSES). Stroke 2005;36:1218-26 «PMID: 15879332»PubMed
- Aivoinfarkti ja TIA. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Neurologinen yhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu 8.6.2020). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Iadecola C, Gottesman RF. Neurovascular and Cognitive Dysfunction in Hypertension. Circ Res 2019;124:1025-1044 «PMID: 30920929»PubMed
- Antikainen R, Strandberg T, Tuomilehto J. Yli 80-vuotiaiden kohonneen verenpaineen lääkehoito kannattaa. Suom Lääkäril 2009;64:909-13
- Hakala SM, Tilvis RS, Strandberg TE. Blood pressure and mortality in an older population. A 5-year follow-up of the Helsinki Ageing Study. Eur Heart J 1997;18:1019-23 «PMID: 9183596»PubMed
- Rastas S, Pirttilä T, Viramo P ym. Association between blood pressure and survival over 9 years in a general population aged 85 and older. J Am Geriatr Soc 2006;54:912-8 «PMID: 16776785»PubMed
- Boshuizen HC, Izaks GJ, van Buuren S ym. Blood pressure and mortality in elderly people aged 85 and older: community based study. BMJ 1998;316:1780-4 «PMID: 9624064»PubMed
- van Bemmel T, Gussekloo J, Westendorp RG ym. In a population-based prospective study, no association between high blood pressure and mortality after age 85 years. J Hypertens 2006;24:287-92 «PMID: 16508574»PubMed
- Qiu C, Winblad B, Fratiglioni L. The age-dependent relation of blood pressure to cognitive function and dementia. Lancet Neurol 2005;4:487-99 «PMID: 16033691»PubMed
- van Bemmel T, Holman ER, Gussekloo J ym. Low blood pressure in the very old, a consequence of imminent heart failure: the Leiden 85-plus Study. J Hum Hypertens 2009;23:27-32 «PMID: 18650839»PubMed
- Gottesman RF. Should Hypertension Be Treated in Late Life to Preserve Cognitive Function? Con Side of the Argument. Hypertension 2018;71:787-792 «PMID: 29643178»PubMed
- Lihavuus (lapset, nuoret ja aikuiset). Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Lihavuustutkijat ry:n ja Suomen Lastenlääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2020 (viitattu pp.kk.vvvv). Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Somes GW, Pahor M, Shorr RI ym. The role of diastolic blood pressure when treating isolated systolic hypertension. Arch Intern Med 1999;159:2004-9 «PMID: 10510985»PubMed
- Wang JG, Staessen JA, Franklin SS ym. Systolic and diastolic blood pressure lowering as determinants of cardiovascular outcome. Hypertension 2005;45:907-13 «PMID: 15837826»PubMed
- Blanco PJ, Müller LO, Spence JD. Blood pressure gradients in cerebral arteries: a clue to pathogenesis of cerebral small vessel disease. Stroke Vasc Neurol 2017;2:108-117 «PMID: 28989801»PubMed
- Hilgers KF, Mann JF. ACE inhibitors versus AT(1) receptor antagonists in patients with chronic renal disease. J Am Soc Nephrol 2002;13:1100-8 «PMID: 11912272»PubMed
- Chobanian AV, Bakris GL, Black HR ym. The Seventh Report of the Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure: the JNC 7 report. JAMA 2003;289:2560-72 «PMID: 12748199»PubMed
- Farsang C, Kiss I, Tykarski A, Narkiewicz K. Treatment of hypertension in patients with chronic obstuctive pulmonary disease (COPD). ESH nes letter 2016; 17:nr.62
- Löfdahl CG. Antihypertensive drugs and airway function, with special reference to calcium channel blockade. J Cardiovasc Pharmacol 1989;14 Suppl 10:S40-51; discussion S59-62 «PMID: 2483571»PubMed
- Regitz-Zagrosek V, Roos-Hesselink JW, Bauersachs J ym. 2018 ESC Guidelines for the management of cardiovascular diseases during pregnancy. Eur Heart J 2018;39:3165-3241 «PMID: 30165544»PubMed
- Abalos E, Duley L, Steyn DW ym. Antihypertensive drug therapy for mild to moderate hypertension during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2018;10:CD002252 «PMID: 30277556»PubMed
- Nabhan AF, Elsedawy MM. Tight control of mild-moderate pre-existing or non-proteinuric gestational hypertension. Cochrane Database Syst Rev 2011;:CD006907 «PMID: 21735406»PubMed
- Magee LA, von Dadelszen P, Rey E ym. Less-tight versus tight control of hypertension in pregnancy. N Engl J Med 2015;372:407-17 «PMID: 25629739»PubMed
- von Dadelszen P, Ornstein MP, Bull SB ym. Fall in mean arterial pressure and fetal growth restriction in pregnancy hypertension: a meta-analysis. Lancet 2000;355:87-92 «PMID: 10675164»PubMed
- Magee LA, Duley L. Oral beta-blockers for mild to moderate hypertension during pregnancy. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD002863 «PMID: 12917933»PubMed
- Mastrobattista JM. Angiotensin converting enzyme inhibitors in pregnancy. Semin Perinatol 1997;21:124-34 «PMID: 9201818»PubMed
- Papadopoulos DP, Mourouzis I, Thomopoulos C ym. Hypertension crisis. Blood Press 2010;19:328-36 «PMID: 20504242»PubMed
- Perez MI, Musini VM. Pharmacological interventions for hypertensive emergencies. Cochrane Database Syst Rev 2008;:CD003653 «PMID: 18254026»PubMed
- Varon J. Treatment of acute severe hypertension: current and newer agents. Drugs 2008;68:283-97 «PMID: 18257607»PubMed
- Antithrombotic Trialists' (ATT) Collaboration., Baigent C, Blackwell L ym. Aspirin in the primary and secondary prevention of vascular disease: collaborative meta-analysis of individual participant data from randomised trials. Lancet 2009;373:1849-60 «PMID: 19482214»PubMed
- Alaraajojen tukkiva valtimotauti. Käypä hoito -suositus. Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Verisuonikirurgisen Yhdistyksen asettama työryhmä. Helsinki: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2010 (viitattu 25.9.2019) Saatavilla internetissä: www.kaypahoito.fi
- Mahmoud AN, Gad MM, Elgendy AY ym. Efficacy and safety of aspirin for primary prevention of cardiovascular events: a meta-analysis and trial sequential analysis of randomized controlled trials. Eur Heart J 2019;40:607-617 «PMID: 30561620»PubMed
- Metsärinne K, Mäkikallio T, Booth N, Majamaa H, Isojärvi J, Roine RP. Munuaisvaltimon sympaattinen denervaatio hoitoresistentin hypertension hoidossa. Suom Lääkäril 2013;68:1967-72
- Persu A, Jin Y, Baelen M ym. Eligibility for renal denervation: experience at 11 European expert centers. Hypertension 2014;63:1319-25 «PMID: 24664290»PubMed
- Mahfoud F, Lüscher TF, Andersson B ym. Expert consensus document from the European Society of Cardiology on catheter-based renal denervation. Eur Heart J 2013;34:2149-57 «PMID: 23620497»PubMed
- Carey RM, Muntner P, Bosworth HB ym. Prevention and Control of Hypertension: JACC Health Promotion Series. J Am Coll Cardiol 2018;72:1278-1293 «PMID: 30190007»PubMed
- Calhoun DA, Jones D, Textor S ym. Resistant hypertension: diagnosis, evaluation, and treatment. A scientific statement from the American Heart Association Professional Education Committee of the Council for High Blood Pressure Research. Hypertension 2008;51:1403-19 «PMID: 18391085»PubMed
- Sarafidis PA, Bakris GL. Resistant hypertension: an overview of evaluation and treatment. J Am Coll Cardiol 2008;52:1749-57 «PMID: 19022154»PubMed
- Nelson M, Reid C, Krum H ym. A systematic review of predictors of maintenance of normotension after withdrawal of antihypertensive drugs. Am J Hypertens 2001;14:98-105 «PMID: 11243314»PubMed
- Birtwhistle RV, Godwin MS, Delva MD ym. Randomised equivalence trial comparing three month and six month follow up of patients with hypertension by family practitioners. BMJ 2004;328:204 «PMID: 14726370»PubMed
- Clark CE, Smith LF, Taylor RS ym. Nurse led interventions to improve control of blood pressure in people with hypertension: systematic review and meta-analysis. BMJ 2010;341:c3995 «PMID: 20732968»PubMed