Karies (hantering)

God medicinsk praxis | Publicerad: 12.01.2023 Skriv ut
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia rf

Karies (hantering)

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia rf
12.1.2023

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Karies (hallinta) «Karies (hallinta)»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Nästan alla finländare har karies, och det finns fortfarande saker att förbättra när det gäller finländarnas tandrengöring. Karies går dock att hantera. Karieshantering (se mer information i kapitlet Karieshanteringsåtgärder) innebär i första hand ett hälsosamt levnadssätt och god egenvård för tänderna genom hela livet. En god munhälsa och hälsosamma levnadsvanor stärker människors övergripande hälsa och välbefinnande «Svensson L, Hakeberg M, Wide U. Dental pain and or...»1.
  • Kariesrisken, alltså exponeringen för hål i tänderna samt behovet av behandling på tandytorna, bedöms för varje patient utifrån anamnes och kliniska fynd. I samarbete med patienten görs en individuell hanterings- och behandlingsplan och man kommer överens om ett behandlingsintervall.
  • Följande gäller för alla vid karieshantering:
    • noggrann tandborstning med fluortandkräm två gånger om dagen
    • rengöring av mellanrummen mellan tänderna varje dag från och med högstadiet
    • en måltidsrytm med regelbundna och hälsosamma måltider och mellanmål
    • att begränsa småätandet och låta bli att konsumera sockrade drycker och sötsaker mycket och ofta
    • att använda vatten som törstsläckare
    • att säkerställa hälsosamma levnadsvanor i alla skeden i livet.
  • Om det inte går att hantera karies enbart genom hälsosamma levnadsvanor och egenvård, utreds orsakerna till hålen och utifrån det planeras en individuell karieshanteringsplan.
  • Patientens utökade egenvård kan innefatta
    • att effektivisera tandrengöringen på så sätt att patienten får handgripliga instruktioner om att fokusera på särskilda punkter med progredierande, begynnande kariesskador eller kvarvarande plack
    • att effektivisera rengöringen av tänder som håller på att bryta fram
    • att byta till en kost som är hälsosammare för tänderna, till exempel med hjälp av observationer i en matdagbok
    • att använda xylitolprodukter efter åtminstone tre måltider (sammanlagt ≥ 5 g/dag)
    • egenvård med fluortillskott utifrån en individuell plan, till exempel genom att öka mängden tandkräm eller borstningsfrekvensen, eller att börja använda fluortabletter, -skölj eller -gel. En tandläkare, läkare, sjukskötare eller munhygienist kan be personer över 16 år att använda en tandkräm som innehåller 5 000 ppm fluorid för daglig egenvård.
  • Åtgärder som kan göras på mottagningen för att få progredierande, begynnande skador att stanna av kan vara
    • lokala fluorbehandlingar på tandytor som exponeras för hål och med begynnande och progredierande kariesskador
    • att göra fissurförsegling av fåror på kindtändernas tuggytor hos barn och unga
    • att stoppa begynnande, progredierande skador i tandmellanrum genom resininfiltration.
  • Behandlingsresultaten av den individuella karieshanteringen bedöms och en fortsatt behandlingsplan görs på mottagningen efter genomförd behandling eller senast 3–6 månader efteråt.
  • När det gäller karieshantering måste man tänka på barnens unika ställning. Barnens tänder utvecklas och samtidigt lär de sig goda hälsovanor. Det är viktigt att föräldrarna är förebilder i detta.
    • Levnadsvanor som främjar karieshantering ska förankras redan i tidig barndom för att på bästa sätt skapa goda vanor som räcker hela livet.
    • Man bör inte vänja små barn med socker.
    • Små barn bör skyddas från att tidigt smittas av mutansstreptokocker.
    • Vårdnadshavarnas uppgift är att se till att deras barns tänder rengörs två gånger per dag med fluortandkräm enligt rekommendationerna.
    • Barn möter åldersrelaterade och individuella utmaningar (t.ex. tandreglering) där de behöver få stöd från goda levnadsvanor.
  • Man måste också sköta tandvården för personer med förhöjd risk för hål i tänderna på grund av en allmän sjukdom eller personer som av någon anledning inte själva klarar av att sköta sin munhälsa. I samarbete med vård- och omsorgspersonal ser man till att patienter inom hemvården, omsorgstjänster och på inrättningar får en hälsosam, varierad och regelbunden kost och att deras munnar och tänder rengörs regelbundet dagligen.
  • Ett bevis på lyckad karieshantering är att man kliniskt inte längre kan observera några progredierande kariesskador och att tänderna är rena.
  • Personer i alla åldrar ska ha möjlighet att leva i en säker miljö, fatta hälsosamma beslut och få goda modeller för ett bra hälsobeteende från samhället när det gäller munhälsan.

Mål

  • Målet med rekommendationen är
    • att handleda människor att själva sköta sin karieshantering med hjälp av hälsosamma levnadsvanor och tillräcklig, individuellt planerad egenvård «Karieksen hallinta, määritelmiä»1. Karieshantering som baseras på egenvård är kostnadseffektivt både för individerna och hälsovårdssystemet
    • att handleda tandvårdspersonal i att främja individers egenvård så att det inte uppstår kariesskador i tänderna
    • att vägleda yrkespersonal inom munhälsa att agera så att progressionen av begynnande kariesskador stannar av och det inte uppstår nya kariesskador, särskilt inte sådana som kräver reparativ behandling
    • att ge alla aktörer inom hälso-, sjukvårds- och socialvård och tredje sektorn verktyg för att främja munhälsa och få beslutsfattare att agera så att livsmiljön är hälsosam även ur ett karieshanteringsperspektiv. Det bör avsättas tillräckliga resurser till hälsovårdssystemet för att främja munhälsan.

Ämnets avgränsning

  • I rekommendationen har vi samlat sådant som är gemensamt för alla åldersgrupper när det gäller karieshantering.
  • Dessutom avhandlas frågor som är specifika för en åldersgrupp och specialgrupper.
  • I den här rekommendationen avhandlas inte reparativ behandling av kariesskador. Det ämnet har en egen God medicinsk praxis-rekommendation: Hampaan paikkaushoito «Hampaan paikkaushoito»2 (på finska).

Målgrupper

  • Rekommendationens målgrupper är
    • tandvårdspersonal och deras patienter
    • föräldrar eller andra vårdnadshavare till barn och unga
    • personer som vårdar barn, äldre och andra som behöver hjälp i vardagen
    • läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt anställda på rådgivningsbyråer
    • näringsterapeuter
    • anställda inom social-, undervisnings- och idrottsväsendet samt inom måltidstjänster
    • anställda inom tredje sektorn, såsom idrottsföreningar, andra fria aktiviteter och församlingar
    • beslutsfattare som har möjlighet att påverka hälso- och sjukvårdens resurser och hälsan i livsmiljön «Karieksen hallinnan kannalta terveellinen elinympäristö»2.

Definitioner

Karies

  • Karies är en sjukdom som sprids genom mikrober. Varför karies uppstår beror på flera faktorer. Karies orsakar skador i olika grad på tändernas hårdvävnad och kan obehandlat leda till att det uppstår en tandinfektion. Om skador uppstår och hur omfattande de är beror på mikroflorans sammansättning och organisering, näring, tändernas motståndskraft, salivmängden och den tid som tanden har varit täckt av plack, alltså biofilm. Den biofilm som är skadlig för tänderna och orsakar kariesskador kallas för dysbiotisk biofilm. Biofilmens balans, alltså homeostas, och hur den kan rubbas beskrivs i den bifogade bilden «Biofilmin tasapainotila ja sen häiriintyminen»1. För den mikrobeläggning som ansamlas på tandytorna används i den här rekommendationen termerna plack, kvarvarande plack «Karieksen hallinta, määritelmiä»1 och biofilm «Karieksen hallinta, määritelmiä»1.
Bild 1.

Kariesrisk

  • Med kariesrisk menas sannolikheten för att en patient utvecklar nya kariesskador inom en viss tid eller att patientens nuvarande skador progredierar. Riskbedömningen påverkas av patientspecifika predisponerande faktorer och det kliniska tillståndet i munnen. En individuell bedömning av kariesrisken är en väsentlig del av det kliniska beslutsfattandet. Utifrån det bestäms den individuella karieshanterings- och behandlingsplanen och hur ofta undersökningarna ska ske.

Hål i tänderna

  • Det kan uppstå ett hål i en tand om biofilmen som bildas på tandytan får utvecklas fritt. Genom att konsumera socker eller andra lätt fermenterande kolhydrater producerar vissa bakterier syra på biofilmen och tandytan «Karieksen hallinta, määritelmiä»1. Gemensamt för den här typen av bakterier (mutansstreptokocker, vissa laktobacillsorter och så kallade non-mutansstreptokocker och Actinomyces-sorter osv.) «Kariesbakteerien merkitys hampaiden reikiintymiselle»3 är förmågan att producera och tåla syror «Takahashi N, Nyvad B. Caries ecology revisited: mi...»2. Syrorna löser upp tandytornas mineraler, vilket gör att tändernas ytstruktur försämras (demineralisering). När orsaken till demineraliseringen avlägsnas kan mineralerna sedimenteras och tandytan stärkas på nytt (remineralisering) «Biofilmin tasapainotila ja sen häiriintyminen»1. På så sätt kan man förhindra att en begynnande skada progredierar. Om skadan fördjupas och det uppstår en kavitation på en yta som är svår att rengöra, så kan den repareras genom lagning.
  • Kariesskador uppstår oftast genom att patientens levnadsvanor är gynnsamma för att det ska uppstå hål i tänderna, men anledningen kan också vara en förhöjd risk för hål i tänderna på grund av till exempel en sjukdom eller läkemedel som minskar salivavsöndringen.

Karieshantering

  • Karieshantering innebär att det finns en balans mellan upplösningen av mineralerna på tandytan och sedimenteringen, så att upplösningen inte tar över och gör att det uppstår kariesskador i tänderna.
  • Den dagliga karieshanteringen (egenvården) innefattar god munhygien «Karieksen hallinta, määritelmiä»1, tillräcklig fluoranvändning, en regelbunden måltidsrytm och att undvika att konsumera sockerhaltig mat och dryck ofta och i stora mängder.
  • För tandvårdspersonal innebär karieshantering att, utöver att utreda predisponerande faktorer, även upptäcka kariesskador i ett tidigt skede, bedöma hur aktiva de är samt att få progressionen av aktiva skador att avstanna.
    • Tandvårdspersonal utreder orsakerna till hålet och planerar tillsammans med patienten hur patienten kan och vill förbättra sina levnadsvanor och sin egenvård (munhygien, fluoranvändning och matvanor). Med hjälp av karieshanteringsåtgärder som görs på mottagningen (t.ex. fluorlackning, fissurförseglingar) försöker man bevara tandens ytstruktur och förhindra att skadan progredierar utan att mekaniskt gå in i tandvävnaden.
    • I den screeningkontroll som munhygienister och tandskötare gör fastställs om patienten har behov av behandling «Hyvin perehdytetty suuhygienisti pystynee tunnistamaan aikuisten seulontatarkastuksessa ne, joilla on korjaavan hammas- ja kiinnityskudoshoidon tarvetta.»C. En tandläkare gör en mer ingående undersökning, diagnos och behandlingsplan för munsjukdomar.

Behandling för att få kariesangrepp att stanna av

  • Behandling för att få kariesangrepp att stanna av innebär att man genom patientens egenvård, och vid behov med hjälp av tandvårdspersonal som vidtar åtgärder för att få kariesskadorna att stanna av, lyckas få progressionen av begynnande kariesskador att stanna av och förhållandena i munnen att bli sådana att det inte uppstår nya skador.
  • Den här typen av behandling fungerar bäst på aktiva, begynnande skador (skador i ICDAS-klass 1, 2 och vissa fall 3), om patienten har hälsosamma matvanor, kan hålla skadeytan ren samt använder fluortandkräm och vid behov fluorprodukter som tandvårdspersonal har rekommenderat.
  • I behandlingen ingår också ofta åtgärder från tandvårdspersonal, till exempel fluorbehandlingar med 3–6 månaders mellanrum, fissurförseglingar eller resininfiltration.
  • Skadorna och att tänderna hålls rena följs upp på mottagning med 3–6 månaders mellanrum. Samtidigt motiveras patienten till god egenvård och tänderna fluorbehandlas. Detta upprepas tills skadan konstateras vara avstannad.
  • Om patienten utöver begynnande kariesskador också har flera djupa kariesskador innefattar behandlingen också vård av infekterade tänder (se God medicinsk praxis-rekommendationen Hampaan juurihoito «Hampaan juurihoito»3 (på finska)) och att få stora skador som kräver lagning att stanna av genom stegvis kariesborttagning utöver tidigare beskrivna åtgärder.

Förekomst av karies samt tandborstningsvanor

Förekomst av karies

  • Karies är fortfarande en av de vanligaste sjukdomarna i världen «GBD 2017 Oral Disorders Collaborators., Bernabe E,...»3.
  • Nuförtiden finns ingen heltäckande forskningsinformation om hål i tänderna hos barn och unga i Finland.
  • Vid en tandhälsoundersökning för värnpliktiga som gjordes år 2011 hade de värnpliktiga i genomsnitt 4,1 tänder med hål som tagits bort eller lagats på grund av karies (DMFT). Antal kariesskador som krävde lagning låg i genomsnitt på 1,4, visdomständer exkluderat.
  • I undersökningen Hälsa 2000 hade var tredje minst 30-åriga finländare åtminstone en tand som krävt lagning på grund av karies. Av alla vuxna med tänder hade 10 % kariesskador som behövde lagas i fler än två tänder. Kariesskador som behövde lagas förekom oftare hos män än hos kvinnor. Av personer över 64 år hade 39 % minst en tand som behövde lagas «Suominen-Taipale L, Nordblad A, Vehkalahti M, Arom...»9.
  • I hela Hälsa 2011-materialet hade kvinnor över 30 år i genomsnitt 0,3 kariesskadade tänder som behövde lagas och samma siffra för män var 0,7. Av män över 30 år hade 28 % kariesskadade tänder som behövde lagas och samma siffra för kvinnor var 14 %. Karies var vanligast hos personer över 75 år både för män och kvinnor (51 % och 23 %) och ovanligast hos 55–64-åringar (23 % och 13 %) «Koskinen S, Lundqvist A, Ristiluoma N (toim). Ter...»10, «http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90832/Rap068_2012_netti.pdf?sequence=1»2.
  • För födelsekohorten 1966 i Norra Finland observerades begynnande skador (i emaljen) hos nästan alla vuxna mellan 46 och 47 år (99 %), och hos 40 % observerades åtminstone en kariesskada som behövde lagas. De hade i genomsnitt 13,8 tänder som skadats av emaljkaries och 1,0 tänder som behövde lagas på grund av dentinkaries (män 1,2 och kvinnor 0,8). Skador som behövde lagas var koncentrerade till en liten del av befolkningen: 10 % av de undersökta hade över hälften av de observerade dentinkariesskadorna «Laajala A, Pesonen P, Anttonen V ym. Association o...»11.
  • I alla ovan nämnda finska undersökningar har man konstaterat att kariesskadorna har fördelats ojämnt: en stor del av skadorna uppvisas hos en liten del av befolkningen.

Tandborstningsvanor

Faktorer som påverkar risken för karies

Tabell 1. Faktorer som påverkar fastställandet av kariesrisken. Faktorerna i fet stil höjer risken märkbart «https://www.iccms-web.com/uploads/asset/592845add7ac8756944059.pdf»10
1. Faktorer som observeras i anamnesen 2. Faktorer som observeras i munnen
Barn och unga Barn och unga
Vuxna och äldre Vuxna och äldre
Tabell 2. Patientspecifikt fastställande av kariesrisk
Liten risk De fetmarkerade faktorerna är inte med. Man observerar inga faktorer som ökar kariesrisken, och de andra faktorerna ligger inom rekommenderade gränser (t.ex. mellanmål med mycket socker, munhygien, fluoranvändning).
Medelstor risk Man kan inte tydligt placera in patienten i klasserna med liten eller stor risk.
Hos barn där tänder håller på att bryta fram höjs risken minst till medelstor.
Stor risk Man konstaterar att patienten har någon av de fetmarkerade faktorerna eller så konstateras flera faktorer från del 1 eller 2.

Patientspecifik riskbedömning

Klinisk undersökning

Observation av kariesskador

  • För att planera individuell karieshantering krävs, utöver en bedömning av risken för hål, även en observation av hur djupa och aktiva kariesskadorna är på respektive yta. Det rekommenderas att observationen görs visuellt med hjälp av fiberljus och vid behov med röntgenbilder. Man kan också använda nya observationsmetoder, såsom digitalt fiberljus (Near Infrared Light Transillumination, NIR-LT) och laserfluorescensmätning.
  • Genom att tidigt upptäcka skador och noggrant utreda predisponerande faktorer samt ingripa mot dem kan man få progressionen av skadorna att avstanna.

Visuell undersökning och klassificering av kariesskador

Bild 2.

Bild 3.

Fiberljus (FOTI)

Röntgenundersökning

Nya metoder

Digitalt fiberljus (NIR-LT)

Laserfluorescens

Diagnostik för muntorrhet

Behandlingsplan – upprättande av karieshanteringsplan

Tabell 3. Sannolikheten för att nya skador uppstår och begynnande skador progredierar samt behandlingsplan
Patientens kariesrisk Skador
Inga aktiva Aktiva emaljskador eller enstaka skador som når två tredjedelar in i dentinen Flera aktiva kariesskador som når två tredjedelar eller längre in i dentinen
Liten (inga predisponerande faktorer)
  • Egenvård
  • En individuell, intensifierad egenvårdsplan och behandling på mottagning för att få skador att stanna av
  • En individuell, intensifierad egenvårdsplan och behandling på mottagning för att få skador att stanna av, vid behov reparativa vårdåtgärder
Relativ
  • Egenvård – vid behov en individuell, intensifierad egenvårdsplan
  • En individuell, intensifierad egenvårdsplan och behandling på mottagning för att få skador att stanna av
  • En individuell, intensifierad egenvårdsplan och behandling på mottagning för att få skador att stanna av
  • Reparativa vårdåtgärder
Stor (flera predisponerande faktorer)
  • En individuell, intensifierad egenvårdsplan och behandling på mottagning för att få skador att stanna av
  • En individuell, intensifierad egenvårdsplan och behandling på mottagning för att få skador att stanna av
  • Reparativa vårdåtgärder
  • En individuell, intensifierad egenvårdsplan och behandling på mottagning för att få skador att stanna av
  • Reparativa vårdåtgärder

Karieshanteringsåtgärder

  • Grundprinciperna för karieshantering presenteras i bilden "Karieshantering som en del av vardagen" «Kariesta hallitaan yhteiskunnan, potilaiden ja suun terveyden ammattihenkilöiden yhteistyönä»4. I det idealiska läget lever alla människor på ett sätt som gör att deras tänder förblir friska.
  • Karies hanteras i samarbete med samhället, patienter och tandvårdspersonal.
  • På individnivå hanteras karies i första hand genom hälsosamma levnadsvanor. Sådana bör förankras redan i tidig barndom.
  • Om det uppstår kariesskador måste levnadsvanorna förbättras. Dessutom kan det behövas åtgärder i samarbete mellan patient och tandvårdspersonal.
  • Karieshanteringsåtgärderna är oftast mer kostnadseffektiva ju högre risk för hål befolkningsgruppen har. Det kan vara mer kostnadseffektivt att göra sådana här insatser för barn under skolåldern än för vuxna «Pienihäkkinen K, Jokela J, Alanen P. Risk-based ea...»49.

Levnadsvanor och egenvård som rekommenderas för alla

Noggrann tandrengöring

Bild 5.

Puhkeavan hampaan purupinnan puhdistamiseen on kiinnitettävä eritystä huomiota. Harjakset eivät tavoita puhkeavan hampaan purupintaa hammasrivin suuntaisesti harjattaessa (a). Hammasharja täytyy asettaa puhkeavan hampaan purupinnalle erikseen (b).

Tuggytorna på tänder som bryter fram, eller nyligen har gjort det, måste borstas speciellt noggrant.

Användning av fluortandkräm

Bild 6.

Alle 3-vuotiaille on suositeltavaa annostella kahdesti päivässä sipaisu tai riisiryynin kokoinen pieni määrä fluorihammastahnaa, jossa on 1 000–1 100 ppm fluoridia.

Bild 7.

Lapsen pikkusormen kynnen kokoinen nokare hammastahnaa on riittävä 3–5 vuotiaille aamuin illoin.

Bild 8.

Bild 9.

Kuusivuotiaat ja vanhemmat voivat käyttää 0,5–2 cm hammastahnaa aamuin illoin.

Regelbundna mattider och en varierad kost

Vatten som törstsläckare

Saker att tänka på när det gäller karieshantering för barn

  • Det är väldigt viktigt att se till att barn och unga genomgår de munhälsoundersökningar som beskrivs förordningen, eftersom tänderna utvecklas under hela barndomstiden, och eftersom man framförallt i tidig barndom skapar grunden för en god tandhälsa «https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2011/20110338»33.

Tidig barndom

När tänderna bryter fram

Utvecklingsstörningar i tandemaljen (MIH, alltså molar-incisiv hypomineralisering samt hypomineralisering i form av amelogenesis imperfecta)

  • Utvecklingsstörningar i tandemaljen, där utvecklingen av mineraliseringen av tandens emalj har blivit ofullständig (hypomineralisering), ökar risken för hål i tänderna. Om ett barn konstateras ha utvecklingsstörningar i emaljen bör de beaktas i behandlingsplanen och man bör till exempel öka fluorintaget och bestämma ett lämpligt behandlingsintervall och vid behov konsultera en specialisttandläkare inom tandvård för barn för att upprätta en behandlingsplan. Se punkten Behandling för att få kariesskador att stanna av i samarbete mellan tandvårdspersonal och patient.

Tandställningar

  • Innan man börjar med tandreglering ska man klarlägga predisponerande faktorer för karies hos barnet och göra en karieshanteringsplan, särskilt när det gäller tandrengöring och fluortillskott. Behandlingsplanen kan behöva specificeras under tandregleringen.
  • Tandställningar kan öka risken för hål i tänder, och de bör undvikas tills man har fått kariesen under kontroll. Under behandlingen bedöms nivån på egenvården och kariesrisken.

Saker att tänka på när det gäller karieshantering för äldre

Behandling för att få kariesskador att stanna av i samarbete mellan tandvårdspersonal och patient

Intensifierad egenvård och handledning i levnadsvanor

Riktad tandborstning och rengöring av tandmellanrum

  • Man berättar för patienten eller patientens vårdnadshavare om de «Karieksen hallinta, määritelmiä»1 skadliga effekterna av tandplack, alltså biofilm, och visar progredierande kariesskador och svårrengjorda tandytor med kvarvarande plack «Karieksen hallinta, määritelmiä»1. På samma sätt visas också eventuella andra punkter som exponeras för kariesskador, såsom tänder som håller på att bryta fram «Kohdennettu puhkeavien hampaiden harjausopetus ja suuhygienian yksilöllinen kontrollointi saattaa ehkäistä hampaiden reikiintymistä.»C, den bakre ytan på tänderna längst bak i tandraden samt punkter där tandställningar och protetiska konstruktioner samlar plack.
  • Man kan använda plackinfärgning för att illustrera kvarvarande plack.
  • Man tränar handgripligen rengöring av problematiska ställen.
  • Genomförd undervisning och mål som man har gått igenom tillsammans med patienten registreras i patientjournalen. Under fortsatta besök följs resultatet upp och vid behov ger man undervisning på nytt.
  • Munhygien innefattar också rengöring av tandmellanrum med individuellt valda hjälpmedel och undervisning i hur de används.
  • Om patienten inte själv klarar av att sköta sin munhygien ska anhöriga eller vårdpersonal dagligen borsta patientens tänder med fluortandkräm. Även proteser eller andra löstagbara strukturer ska rengöras dagligen. Det är viktigt att en person som är yrkesutbildad inom mun- och tandvård undervisar de anhöriga och vårdpersonalen i hur man sköter patientens munhygien.

Fluortillskott i egenvården

  • För barn i skolåldern och äldre kan man öka mängden tandkräm som används per gång (upp till 2 cm) eller borsta oftare om den dagliga tandkrämens fluorskydd är otillräckligt. Enligt tandläkares anvisningar kan man också använda andra fluorpreparat än tandkräm som egenvård.
    • Lösningar som är gjorda för tandsköljning innehåller 0,05–0,2 % natrium-, amin- eller tennfluorid. Mildare lösningar är avsedda för barn mellan 6 och 12 år och 0,2-procentig NaF-fluorskölj för daglig sköljning hos personer över 12 år.
    • Fördelen med fluorsugtabletter (0,25 mg fluorid) är att det är enkelt att ta med sig och använda var som helst. Ett barn i skolåldern som behöver fluortillskott och som använder fluortandkräm kan ta 4 tabletter per dag och en vuxen 6 tabletter per dag.
    • En tandläkare kan också ordinera barn över 3 år fluortillskott som egenvård om det finns en stor risk för hål. Egenvården sker till exempel genom att öka mängden tandkräm eller antalet borstningar, eller att börja använda fluortabletter (0,25 mg, 1–2/dag).
    • Vuxna kan själv borsta sina tänder med en fluoridgel på 1–1,5 % en gång i veckan, om fluorskyddet som den dagliga tandkrämen ger anses vara otillräckligt.
    • En tandläkare, läkare, sjukskötare eller munhygienist kan be personer över 16 år att använda en tandkräm som innehåller 5 000 ppm fluorid för daglig egenvård om risken för hål är avvikande stor «Nordström A, Birkhed D. Preventive effect of high-...»80. Vården genomförs under uppföljning av tandläkare eller munhygienist, och patienten får inte samtidigt använda andra produkter som innehåller fluor. Se Fimea ytterligare råd «https://www.fimea.fi/documents/160140/1769302/Duraphat+taskukortti+%281%29.pdf/96ebaf92-3de2-4f68-253c-0fa729086d06?t=1615204035212»38. Se God medicinsk praxis-rekommendationens evidensgradsöversikt Korkean fluoridipitoisuuden hammastahna juurikarieksen pysäytyshoidossa «Päivittäinen harjaaminen hammastahnalla, jossa on korkea fluoridipitoisuus (5 mg/g), edistää jo havaittujen vaurioiden korjaantumista (pysäytys) tehokkaammin kuin harjaaminen tavanomaisella fluorihammastahnalla.»A (på finska).
    • Genom att borsta tänderna två gånger per dag med en tandkräm som innehåller 5 000 ppm fluorid får man aktiva rotkariesskador att stanna av nästan lika effektivt som om man kombinerar vanlig tandkräm (1 000–1 500 ppm fluorid) med 3–4 fluorlackningar per år på mottagningen (22 600 ppm fluorid) «Heasman PA, Ritchie M, Asuni A ym. Gingival recess...»36.
    • För särskilt kariesaktiva vuxna, till exempel personer som får strålbehandling kring huvud och hals, kan man tillverka en personlig fluorsked och använda en fluorgel med 1–1,5 % styrka så ofta som dagligen. Hur ofta det ska användas och hur det ska följas upp bestäms av tandläkaren i samband med behandlingsplanen.

Att begränsa sockerintaget

  • Man säkerställer att matvanorna inte gynnar hålbildning. Se punkten Regelbundna mattider och en varierad kost.
  • För att klarlägga och ge handledning om matvanor kan man använda en matdagbok.

Regelbunden användning av xylitol

Att upprätthålla munhälsan för hyposalivationspatienter

  • Om patientens salivavsöndring är nedsatt ska man försöka stimulera den till exempel genom xylitolprodukter som man suger på eller tuggar samt genom att äta mat som måste tuggas. Se mer information i artikeln Suun kuivuus – haittojen ehkäisy ja oireiden lievitys «http://www.terveyskirjasto.fi/xmedia/duo/duo96124.pdf»39 (kräver rätt att använda databasen).
  • Dessutom ska man intensifiera tandrengöringen och säkerställa att man använder tillräckligt med fluor och har lämpliga behandlingsintervall.
  • För problem som orsakas av en patients försämrade salivavsöndring kan man vid behov konsultera den behandlande läkaren, en specialisttandläkare eller den specialiserade sjukvården.

Karieshanteringsåtgärder på mottagningen

  • De hanteringsåtgärder som vidtas på en mottagning har sammanfattats i bild «gvr00025b.pdf»10.

Fluorbehandling på mottagningen

Fissurförseglingar

  • Det rekommenderas att man fissurförseglar tuggytorna på permanenta kindtänder hos barn och unga med ett resinbaserat fissurförseglingsmaterial, om man konstaterar att det där finns progredierande, begynnande, icke-kaviterade kariesskador «Pit and fissure sealants are effective in preventing caries in occlusal surfaces of permanent molars in children and adolescents.»A, som inte har avstannat genom lokal fluorbehandling och intensifierad borstning. Fissurförseglingen läggs som ett tunt lager på tuggytans fåror.
  • Det är motiverat att fissurförsegla kindtänder om
    • det finns en begynnande, progredierande kariesskada på tuggytan
    • tuggytans fåror är djupa eller om det finns en stor risk för hål på grund av att ytan till exempel är svår att rengöra
    • man gör en liten lagning på kindtandens tuggyta, då det är bra att fissurförsegla resten av tuggytans fåror
    • risken för hål i tänder är stor i övrigt till exempel på grund av att tuggyteemaljen på en eller flera kindtänder har hypomineraliserats eller för att man har konstaterat kariesskador som kräver reparation i tänderna.
  • Om en kindtand fissurförseglas kan det finnas orsak att också försegla andra motsvarande kindtänder.
  • Den fissurförseglade tandytan rengörs med pimpstenspasta eller någon annan motsvarande produkt som rekommenderas i fissurförseglingsmaterialets bruksanvisning innan man applicerar förseglingen. Efter rengöring applicerar man fissurförseglingsmaterialet enligt anvisningarna.
  • Genom att göra en fissurförsegling på en progredierande icke-kaviterad kariesskada på tandytans fåror eller gropar skapas ett mekaniskt hinder för bakterier att få näring därifrån. Det förhindrar på så sätt tillväxten av biofilm, vilket gör att skadan progredierar långsammare eller avstannar «Ahovuo-Saloranta A, Hiiri A, Nordblad A ym. Pit an...»91, «Oong EM, Griffin SO, Kohn WG ym. The effect of den...»92.
  • En fissurförsegling går lätt och relativt snabbt att göra. Att rutinmässigt fissurförsegla hela tuggytor är dock inte nödvändigt. Kostnadseffektiviteten förbättras om en tandskötare eller munhygienist gör fissurförseglingen «Söderholm KJ. The impact of recent changes in the ...»94.
  • Att fissurförsegla mjölktänder kan hindra eller fördröja progressionen av kariesskador på ett effektivare sätt än bara fluorlackning «Resin-based pit and fissure sealants may prevent new and progressed caries lesions in occlusal surfaces of deciduous molars more effectively than fluoride varnish.»C.
  • Hos barn under skolåldern kan bristen på samarbetsförmåga göra det svårare att hantera fukten, vilket kan påverka fissurförseglingens hållbarhet «Honkala S, ElSalhy M, Shyama M ym. Sealant versus ...»95. Det rekommenderas ändå att man fissurförseglar aktiva emaljkariesskador på icke-kaviterade mjölktänder samt att man behandlar dem med fluorlack med 3–6 månaders mellanrum, om det är möjligt med tanke på barnets samarbetsförmåga «Slayton RL, Urquhart O, Araujo MWB ym. Evidence-ba...»93.
  • Vid valet av fissurförseglingsmaterial bör man beakta retentionen av förseglingen. Om det finns problem med att hantera fukten, till exempel om tanden precis delvis har brutit fram och man vill skydda den till exempel på grund av hypomineralisering av emaljen, kan det vara lämpligare att välja en mer hydrofil glasjonomerbehandling. Om tanden kan hållas mycket torr rekommenderas att man väljer ett resinbaserat fissurförseglingsmaterial «Ahovuo-Saloranta A, Hiiri A, Nordblad A ym. Pit an...»91.

Resininfiltration

Klorhexidin

Bedömning av hur karieshanteringen har lyckats

  • Karieshanteringen har lyckats när patienten, vid behov med hjälp av en annan person, genomför egenvården så att tänderna är rena och progressionen av begynnande skador har avstannat och det inte har uppstått nya skador.
  • Behandlingsresultaten av den individuella karieshanteringen bedöms efter varje behandlingsepisod och vid behov efter 3–6 månader. Resultaten registreras i patientjournalen och det individuella behandlingsintervallet specificeras.

Individuellt kontroll- eller undersökningsintervall vid karieshantering

En hälsosam miljö ur ett munhälsoperspektiv

  • Personer i alla åldrar ska ha möjlighet att leva i en säker miljö, fatta hälsosamma beslut och få goda modeller för ett hälsosamt beteende från sin omgivning.
  • Att göra en miljö mer hälsosam kräver samarbete mellan olika aktörer över administrativa sektorsgränser. Det ligger på kommunernas ansvar att skapa ett sådant samarbete.
  • Kommunerna har ett ansvar att främja kommuninvånarnas munhälsa (Hälso- och sjukvårdslagen § 11–13, lagen om social- och hälsovårdstjänster för äldre § 13. Grunder för icke-brådskande vård STM 2019). Kommunerna garanterar hälsosamma verksamhetsmiljöer för alla kommuninvånare: daghem, skolor, vård- och omsorgsinrättningar och -hem. Kommunerna ordnar också munhälsotjänster för kommuninvånarna. En väsentlig del i det är att främja hälsan på befolkningsnivå i grupp och att främja individernas munhälsa.
  • Ansvaret för att lära ut hälsosamma levnadsvanor ligger på barnets vårdnadshavare, eftersom modellen som barnet får av dem är central i förankrandet av ett hälsosamt levnadssätt. Hemmen måste också få stöd från munhälsovården, rådgivningen och andra aktörer «Karieksen hallinnan kannalta terveellinen elinympäristö»2, såsom dagvård, skolor, fria aktiviteter och annan hälso- och sjukvård.
  • Munhälsovårdens handledning och hjälp behövs för att anhöriga och andra aktörer ska kunna garantera en tillräcklig daglig egenvård «Karieksen hallinta, määritelmiä»1 i situationer där en människas förmåga att ta hand om sig själv är nedsatt på grund av till exempel ålder, skada eller sjukdom «Muistisairaan suunhoito»13, «Kun henkilö vastustelee suun puhdistusta – vinkkejä haastaviin tilanteisiin»14, «Suunhoito kotihoidon asiakkailla, hoivapalveluissa ja laitoksissa»9, «Karieksen hallinta iäkkäillä»8.

Verksamhetsmodeller för att främja munhälsa inom hälso-, sjukvårds- och socialtjänster

Karieshantering i dagvården

Karieshantering i skolor och fria aktiviteter

  • Ungdomar som växer och rör sig mycket behöver energi. Det är viktigt att de får den energi de behöver från måltider och hälsosamma mellanmål. Barn och unga i skolåldern ska uppmuntras att äta hela sin skollunch som det är avsett. Maten är hälsosam och innehåller nödvändig energimängd samt nödvändiga vitaminer och mineraler.
  • Det finns anledning att uppmuntra ungdomar att äta bär, frukt, rotfrukter och grönsaker.
  • Sockrade mellanmål och drycker med mycket kalorier som är skadliga för både hälsan och tänderna ska ersättas med hälsosamma alternativ.
  • Det rekommenderas att man använder xylitolprodukter «Päivittäinen ksylitolipurukumin tai -pastillien (vähintään 5 g/vrk) käyttö ilmeisesti vähentää hampaiden reikiintymistä.»B.
  • I skolor och fritidsverksamheter ska man säkerställa att det finns möjlighet att dricka kranvatten som törstsläckare. Man bör särskilt beakta de tanderosioner och hål i tänderna som har ökat särskilt bland lagsportsutövare. Sportdrycker kan utgöra en betydande risk för hål i tänderna om man dricker dem upprepade gånger och ofta «Gallagher J, Ashley P, Petrie A ym. Oral health an...»102.
  • Söta kolsyrade drycker och energidrycker är inte en del av en hälsosam matmiljö.
  • Skolornas undervisningsprogram bör innefatta munhygienundervisning, så att man säkerställer att alla har tillräckliga kunskaper och färdigheter inom karieshantering.

Karieshantering i omsorgstjänster och sluten vård

Reparativ behandling

  • Man försöker alltid när det är möjligt förebygga att kariesskador uppstår och hejda progressionen av begynnande skador.
  • Man behöver sätta in reparativ behandling om man inte i tid har vidtagit åtgärder för att avstanna kariesskador eller om det inte har lyckats. Även då är det viktigt att man vid sidan om lagningen får eventuella begynnande kariesskador hos patienten att stanna av och tillsammans med patienten skapar en grund för att i framtiden förhindra hål i tänderna som en del av det dagliga livet.
  • Behandling för att få skador att stanna av kompletteras med reparativ behandling (se God medicinsk praxis-rekommendationen Hampaan paikkaushoito «Hampaan paikkaushoito»2 (på finska)), om
    • det inte är möjligt att hålla skadeytan ren på grund av till exempel kavitation
    • skadan har progredierat längre än halvvägs genom dentinet, även om det är möjligt att hålla den skadade ytan ren.
      • Det är alltid motiverat med reparativ behandling av mjölktänder om skadan har gått igenom emaljen.
  • Reparativ behandling kan också vara nödvändigt av estetiska eller funktionella skäl.
  • Om det finns ett stort behov av behandling, kan man stötta karieshanteringen genom att utöver handledning för egenvård och intensifierad profylax i början av en behandlingsepisod göra en kariessanering av tänderna, alltså behandling för att hejda kariesskador genom stegvis gjord exkavering (se God medicinsk praxis-rekommendationen Hampaan juurihoito «Hampaan juurihoito»3 kappale Täydellinen, vaiheittainen ja osittainen karieskudoksen poisto (på finska) ) samt att avlägsna tänder med dålig prognos. Kariessanering bör också göras för personer som inte klarar av egenvård och regelbundna tandvårdsbesök och där karies med sina följder innebär en risk för allmänkonditionen.

Till sist

  • Goda hälsokunskaper innebär att man förstår grunderna inom karieshantering och att man behärskar färdigheter som krävs för att förhindra hål i tänderna. Dessutom behövs en känsla av förmåga, alltså att människor har en tro på sina möjligheter att förhindra hål genom enkla metoder.
  • Alla ska själv eller vid behov med assistans se till att hålla sina tänder rena och äta hälsosamt dagligen, så att karieshanteringen lyckas.
  • Tandvårdspersonal stöttar patienter i att tillägna sig och upprätthålla hälsosamma levnadsvanor. Tandvårdspersonal genomför också behandling på mottagning för att få kariesangrepp att avstanna.
  • Personer i alla åldrar ska ha möjlighet att leva i en säker miljö, fatta hälsosamma beslut och få goda modeller för ett hälsosamt beteende från sin omgivning. Miljön får inte exponera personer för vanor som är skadliga för tänderna, till exempel småätande. Att göra en miljö mer hälsosam kräver samarbete mellan olika aktörer över administrativa sektorsgränser. Det ligger på kommunernas ansvar att skapa ett sådant samarbete.

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Karies (hallinta)»1 (på finska)

Översättare: AAC Global Oy

Granskning av översättningen: Anders Bergman

Litteratur

Karies (hantering). God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Tandläkarsällskapet Apollonia rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»43

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. Rekommendationerna fungerar som stöd när läkare eller andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ska fatta behandlingsbeslut. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Svensson L, Hakeberg M, Wide U. Dental pain and oral health-related quality of life in individuals with severe dental anxiety. Acta Odontol Scand 2018;76:401-406 «PMID: 29782197»PubMed
  2. Takahashi N, Nyvad B. Caries ecology revisited: microbial dynamics and the caries process. Caries Res 2008;42:409-18 «PMID: 18832827»PubMed
  3. GBD 2017 Oral Disorders Collaborators., Bernabe E, Marcenes W ym. Global, Regional, and National Levels and Trends in Burden of Oral Conditions from 1990 to 2017: A Systematic Analysis for the Global Burden of Disease 2017 Study. J Dent Res 2020;99:362-373 «PMID: 32122215»PubMed
  4. Suominen-Taipale AL, Widström E, Sund R. [Not Available]. Open Dent J 2009;3:59-67 «PMID: 19543545»PubMed
  5. Rajavaara P, Laitala ML, Vähänikkilä H ym. Survey of family-related factors of children treated under dental general anaesthesia. Eur J Paediatr Dent 2018;19:139-144 «PMID: 29790778»PubMed
  6. Savanheimo N, Sundberg SA, Virtanen JI ym. Dental care and treatments provided under general anaesthesia in the Helsinki Public Dental Service. BMC Oral Health 2012;12:45 «PMID: 23102205»PubMed
  7. Tanner T, Kämppi A, Päkkilä J ym. Prevalence and polarization of dental caries among young, healthy adults: Cross-sectional epidemiological study. Acta Odontol Scand 2013;71:1436-42 «PMID: 23627898»PubMed
  8. Kämppi A, Tanner T, Päkkilä J ym. Geographical distribution of dental caries prevalence and associated factors in young adults in Finland. Caries Res 2013;47:346-54 «PMID: 23548873»PubMed
  9. Suominen-Taipale L, Nordblad A, Vehkalahti M, Aromaa A (toim). Suomalaisten aikuisten suunterveys. Terveys 2000 -tutkimus. KTL B16/2004, Helsinki: Hakapaino Oy, 2004. http://www.ktl.fi/attachments/suomi/julkaisut/julkaisusarja_b/2004b16.pdf
  10. Koskinen S, Lundqvist A, Ristiluoma N (toim). Terveys, toimintakyky ja hyvynvointi Suomessa 2011. THL. Raportti 69/2012. http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90832/URN_ISBN_978-952-245-769-1.pdf?sequence
  11. Laajala A, Pesonen P, Anttonen V ym. Association of Enamel Caries Lesions with Oral Hygiene and DMFT among Adults. Caries Res 2019;53:475-481 «PMID: 30917373»PubMed
  12. Laitala ML, Laakso JM, Anttonen V. Caries risk factors among Finnish 24-month-old children. Int J Paediatr Dent 2013; Vol (23) Suppl: 53-234(P19-575
  13. Mäki P. THL raportti 2/2010. Lasten terveys, 2010. http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/80056/3ebde5ad-1be7-4268-9167-df23095fca33.pdf?sequence http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/80056/3ebde5ad-1be7-4268-9167-df23095fca33.pdf?sequence
  14. Komulainen K, Ylöstalo P, Syrjälä AM ym. Preference for dentist's home visits among older people. Community Dent Oral Epidemiol 2012;40:89-95 «PMID: 21819439»PubMed
  15. Tuuliainen E, Nihtilä A, Komulainen K ym. The association of frailty with oral cleaning habits and oral hygiene among elderly home care clients. Scand J Caring Sci 2019;: «PMID: 31845365»PubMed
  16. Fejerskov O, Kidd E Dental caries: the disease and its clinical management, 2nd Edn. New Jersey: Wiley-Blackwell, 2008
  17. Gao X, Jiang S, Koh D ym. Salivary biomarkers for dental caries. Periodontol 2000 2016;70:128-41 «PMID: 26662487»PubMed
  18. Monse B, Heinrich-Weltzien R, Benzian H ym. PUFA--an index of clinical consequences of untreated dental caries. Community Dent Oral Epidemiol 2010;38:77-82 «PMID: 20002630»PubMed
  19. Komulainen K, Ylöstalo P, Syrjälä AM ym. Determinants for preventive oral health care need among community-dwelling older people: a population-based study. Spec Care Dentist 2014;34:19-26 «PMID: 24382367»PubMed
  20. Deng J, Jackson L, Epstein JB ym. Dental demineralization and caries in patients with head and neck cancer. Oral Oncol 2015;51:824-31 «PMID: 26198979»PubMed
  21. Svensson L, Hakeberg M, Wide U. Dental pain and oral health-related quality of life in individuals with severe dental anxiety. Acta Odontol Scand 2018;76:401-406 «PMID: 29782197»PubMed
  22. Olak J, Saag M, Honkala S ym. Children's dental fear in relation to dental health and parental dental fear. Stomatologija 2013;15:26-31 «PMID: 23732827»PubMed
  23. Goettems ML, Shqair AQ, Bergmann VF ym. Oral health self-perception, dental caries, and pain: the role of dental fear underlying this association. Int J Paediatr Dent 2018;28:319-325 «PMID: 29528150»PubMed
  24. Wennström A, Wide Boman U, Stenman U ym. Oral health, sense of coherence and dental anxiety among middle-aged women. Acta Odontol Scand 2013;71:256-62 «PMID: 22452573»PubMed
  25. Meurman PK, Pienihäkkinen K. Factors associated with caries increment: a longitudinal study from 18 months to 5 years of age. Caries Res 2010;44:519-24 «PMID: 20975269»PubMed
  26. Pedersen AML, Sørensen CE, Proctor GB ym. Salivary secretion in health and disease. J Oral Rehabil 2018;45:730-746 «PMID: 29878444»PubMed
  27. Tham R, Bowatte G, Dharmage SC ym. Breastfeeding and the risk of dental caries: a systematic review and meta-analysis. Acta Paediatr 2015;104:62-84 «PMID: 26206663»PubMed
  28. Carvalho JC, Ekstrand KR, Thylstrup A. Dental plaque and caries on occlusal surfaces of first permanent molars in relation to stage of eruption. J Dent Res 1989;68:773-9 «PMID: 2715469»PubMed
  29. Alaluusua S, Malmivirta R. Early plaque accumulation--a sign for caries risk in young children. Community Dent Oral Epidemiol 1994;22:273-6 «PMID: 7813174»PubMed
  30. Alm A. On dental caries and caries-related factors in children and teenagers. Swed Dent J Suppl 2008;:7-63, 1p preceding table of contents «PMID: 18637315»PubMed
  31. Costa FS, Silveira ER, Pinto GS ym. Developmental defects of enamel and dental caries in the primary dentition: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2017;60:1-7 «PMID: 28347809»PubMed
  32. Vargas-Ferreira F, Salas MM, Nascimento GG ym. Association between developmental defects of enamel and dental caries: A systematic review and meta-analysis. J Dent 2015;43:619-28 «PMID: 25862273»PubMed
  33. Taskinen H, Kankaala T, Rajavaara P ym. Self-reported causes for referral to dental treatment under general anaesthesia (DGA): a cross-sectional survey. Eur Arch Paediatr Dent 2014;15:105-12 «PMID: 23918236»PubMed
  34. Julien KC, Buschang PH, Campbell PM. Prevalence of white spot lesion formation during orthodontic treatment. Angle Orthod 2013;83:641-7 «PMID: 23289733»PubMed
  35. Eltayeb MK, Ibrahim YE, El Karim IA ym. Distribution of white spot lesions among orthodontic patients attending teaching institutes in Khartoum. BMC Oral Health 2017;17:88 «PMID: 28545439»PubMed
  36. Heasman PA, Ritchie M, Asuni A ym. Gingival recession and root caries in the ageing population: a critical evaluation of treatments. J Clin Periodontol 2017;44 Suppl 18:S178-S193 «PMID: 28266119»PubMed
  37. Foley NC, Affoo RH, Siqueira WL ym. A Systematic Review Examining the Oral Health Status of Persons with Dementia. JDR Clin Trans Res 2017;2:330-342 «PMID: 30931751»PubMed
  38. Vesterhus G, Stenerud G, Hede B. Suunhoito hoitokodissa. Suom Hammaslääkäril 2017;6:26-31
  39. Allen PF, Da Mata C, Hayes M. Minimal intervention dentistry for partially dentate older adults. Gerodontology 2019;36:92-98 «PMID: 30706959»PubMed
  40. Minakuchi S, Tsuga K, Ikebe K ym. Oral hypofunction in the older population: Position paper of the Japanese Society of Gerodontology in 2016. Gerodontology 2018;35:317-324 «PMID: 29882364»PubMed
  41. Skott P, Wårdh I: Mind the gap - älä menetä yhteyttä iäkkääseen potilaaseen. Suom Hammaslääkäril 2017;5:38-45
  42. Pitts NB, Ekstrand KR, ICDAS Foundation. International Caries Detection and Assessment System (ICDAS) and its International Caries Classification and Management System (ICCMS) - methods for staging of the caries process and enabling dentists to manage caries. Community Dent Oral Epidemiol 2013;41:e41-52 «PMID: 24916677»PubMed
  43. Laitala ML, Piipari L, Sämpi N ym. Validity of Digital Imaging of Fiber-Optic Transillumination in Caries Detection on Proximal Tooth Surfaces. Int J Dent 2017;2017:8289636 «PMID: 29098003»PubMed
  44. Kühnisch J, Anttonen V, Duggal MS ym. Best clinical practice guidance for prescribing dental radiographs in children and adolescents: an EAPD policy document. Eur Arch Paediatr Dent 2019;: «PMID: 31768893»PubMed
  45. Ligtenberg AJM, Veerman ECI, series eds. Saliva: secretion and functions. Monographs in Oral Science, vol 24: 0077-0892
  46. Sordi MB, Massochin RC, Camargo AR ym. Oral health assessment for users of marijuana and cocaine/crack substances. Braz Oral Res 2017;31:e102 «PMID: 29267663»PubMed
  47. Mateos-Moreno MV, Del-Río-Highsmith J, Riobóo-García R ym. Dental profile of a community of recovering drug addicts: Biomedical aspects. Retrospective cohort study. Med Oral Patol Oral Cir Bucal 2013;18:e671-9 «PMID: 23722124»PubMed
  48. Shekarchizadeh H, Khami MR, Mohebbi SZ ym. Oral Health of Drug Abusers: A Review of Health Effects and Care. Iran J Public Health 2013;42:929-40 «PMID: 26060654»PubMed
  49. Pienihäkkinen K, Jokela J, Alanen P. Risk-based early prevention in comparison with routine prevention of dental caries: a 7-year follow-up of a controlled clinical trial; clinical and economic aspects. BMC Oral Health 2005;5:2 «PMID: 15784155»PubMed
  50. VanWormer JJ, Acharya A, Greenlee RT ym. Oral hygiene and cardiometabolic disease risk in the survey of the health of Wisconsin. Community Dent Oral Epidemiol 2013;41:374-84 «PMID: 23106415»PubMed
  51. Desvarieux M, Demmer RT, Jacobs DR ym. Changes in clinical and microbiological periodontal profiles relate to progression of carotid intima-media thickness: the Oral Infections and Vascular Disease Epidemiology study. J Am Heart Assoc 2013;2:e000254 «PMID: 24166489»PubMed
  52. Söder B, Yakob M, Meurman JH ym. The association of dental plaque with cancer mortality in Sweden. A longitudinal study. BMJ Open 2012;2: «PMID: 22689907»PubMed
  53. Chang JS, Lo HI, Wong TY ym. Investigating the association between oral hygiene and head and neck cancer. Oral Oncol 2013;49:1010-7 «PMID: 23948049»PubMed
  54. Dar NA, Islami F, Bhat GA ym. Poor oral hygiene and risk of esophageal squamous cell carcinoma in Kashmir. Br J Cancer 2013;109:1367-72 «PMID: 23900216»PubMed
  55. Pussinen PJ, Paju S, Koponen J ym. Association of Childhood Oral Infections With Cardiovascular Risk Factors and Subclinical Atherosclerosis in Adulthood. JAMA Netw Open 2019;2:e192523 «PMID: 31026022»PubMed
  56. Ástvaldsdóttir Á, Boström AM, Davidson T ym. Oral health and dental care of older persons-A systematic map of systematic reviews. Gerodontology 2018;35:290-304 «PMID: 30129220»PubMed
  57. Axelsson P, Buischi YA, Barbosa MF ym. The effect of a new oral hygiene training program on approximal caries in 12-15-year-old Brazilian children: results after three years. Adv Dent Res 1994;8:278-84 «PMID: 7865087»PubMed
  58. Toumba KJ, Twetman S, Splieth C ym. Guidelines on the use of fluoride for caries prevention in children: an updated EAPD policy document. Eur Arch Paediatr Dent 2019;20:507-516 «PMID: 31631242»PubMed
  59. Institute of Medicine (US) Standing Committee on the Scientific Evaluation of Dietary Reference Intakes. Dietary Reference Intakes for Calcium, Phosphorus, Magnesium, Vitamin D, and Fluoride. Available from url: http://www.nap.edu/catalog/5776.html
  60. Laitala ML, Vehkalahti MM, Virtanen JI. Frequent consumption of sugar-sweetened beverages and sweets starts at early age. Acta Odontol Scand 2018;76:105-110 «PMID: 29032715»PubMed
  61. Campain AC, Morgan MV, Evans RW ym. Sugar-starch combinations in food and the relationship to dental caries in low-risk adolescents. Eur J Oral Sci 2003;111:316-25 «PMID: 12887397»PubMed
  62. Johansson I, Holgerson PL, Kressin NR ym. Snacking habits and caries in young children. Caries Res 2010;44:421-30 «PMID: 20720422»PubMed
  63. Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. World Health Organ Tech Rep Ser 2003;916:i-viii, 1-149, backcover «PMID: 12768890»PubMed
  64. Giacaman RA. Sugars and beyond. The role of sugars and the other nutrients and their potential impact on caries. Oral Dis 2018;24:1185-1197 «PMID: 28898520»PubMed
  65. Valtiovarainministerio, tammikuu 2013 Sokeriverotusta selvittanyt tyoryhma. Sokeriverotyoryhman loppuraportti. Valtiovarainministerion julkaisuja 3/2013 www.vm.fi/julkaisut. Juvenes Print - Suomen Yliopistopaino Oy, 2013. ISBN 978- 952-251-423-3(nid.) ISSN 1459-3394 (nid.) ISBN 978-952-251-424-0 (PDF) ISSN 1797-9714 (PDF)
  66. Soini H, Muurinen S, Savikko N et al: Iäkkäiden asukkaiden ravitsemustila Helsingissä ympärivuorokautisen hoidon yksiköissä 2003-2017 - kehittämistyön tuloksia: Gerontologia 2019;3:121-32
  67. Kaipainen T, Tiihonen M, Hartikainen S, Nykänen I: Prevalence and risk factors for malnutrition and associated factors among home care clients. Jour Nursing Home Res 2015;1:47-51
  68. Gabre P, Twetman S. Ikäihmisille hyvä suunterveys - kuinka ehkäistä juurikaries, ientulehdus ja suun kandidoosi. Suom Hammaslääkäril 2017;5:22-29
  69. Valtion ravitsemusneuvottelukunta. Juomat ravitsemuksessa. Valtion ravitsemusneuvottelukunnan nimeämä työryhmä: Valsta LM, Borg P, Heiskanen S, Keskinen H, Männistö S, Rautio T, Sarlio-Lähteenkorva S, Kara R. 2008, Helsinki: Yliopistopaino. https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/teemat/terveytta-edistava-ruokavalio/ruoka-aineet/juomat/juomat_ravitsemuksessa.pdf
  70. Lussi A, Carvalho TS. Analyses of the Erosive Effect of Dietary Substances and Medications on Deciduous Teeth. PLoS One 2015;10:e0143957 «PMID: 26700481»PubMed
  71. Larsen MJ, Nyvad B. Enamel erosion by some soft drinks and orange juices relative to their pH, buffering effect and contents of calcium phosphate. Caries Res 1999;33:81-7 «PMID: 9831784»PubMed
  72. Hughes JA, West NX, Parker DM ym. Development and evaluation of a low erosive blackcurrant juice drink. 3. Final drink and concentrate, formulae comparisons in situ and overview of the concept. J Dent 1999;27:345-50 «PMID: 10377609»PubMed
  73. Köhler B, Bratthall D. Intrafamilial levels of Streptococcus mutans and some aspects of the bacterial transmission. Scand J Dent Res 1978;86:35-42 «PMID: 273301»PubMed
  74. Andreas NJ, Kampmann B, Mehring Le-Doare K. Human breast milk: A review on its composition and bioactivity. Early Hum Dev 2015;91:629-35 «PMID: 26375355»PubMed
  75. Sheiham A, Watt RG. The common risk factor approach: a rational basis for promoting oral health. Community Dent Oral Epidemiol 2000;28:399-406 «PMID: 11106011»PubMed
  76. Routasalo P, Pitkälä K. Omahoidon tukeminen. Opas terveydenhuollon ammattilaisille. Lääkäriseura Duodecim. ISBN 978-952-67123-2-1
  77. Cinar AB, Freeman R, Schou L. A new complementary approach for oral health and diabetes management: health coaching. Int Dent J 2018;68:54-64 «PMID: 28913928»PubMed
  78. Emani S, Thomas R, Shah R ym. Application of transtheoretical model to assess the compliance of chronic periodontitis patients to periodontal therapy. Contemp Clin Dent 2016;7:176-81 «PMID: 27307663»PubMed
  79. Kamalikhah T, Mazllomi Mahmood Abad S, Khalighinejad N ym. Dental flossing behaviour and its determinants among students in a suburb area of Tehran-Iran: using Transtheoretical Model. Int J Dent Hyg 2017;15:106-112 «PMID: 26053407»PubMed
  80. Nordström A, Birkhed D. Preventive effect of high-fluoride dentifrice (5,000 ppm) in caries-active adolescents: a 2-year clinical trial. Caries Res 2010;44:323-31 «PMID: 20606431»PubMed
  81. Axelsson P, Lindhe J. The effect of a preventive programme on dental plaque, gingivitis and caries in schoolchildren. Results after one and two years. J Clin Periodontol 1974;1:126-38 «PMID: 4532119»PubMed
  82. Axelsson P, Lindhe J. Effect of controlled oral hygiene procedures on caries and periodontal disease in adults. Results after 6 years. J Clin Periodontol 1981;8:239-48 «PMID: 6947990»PubMed
  83. de Bruyn H, Arends J. Fluoride varnishes--a review. J Biol Buccale 1987;15:71-82 «PMID: 3316196»PubMed
  84. Marinho VC, Worthington HV, Walsh T ym. Fluoride varnishes for preventing dental caries in children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2013;:CD002279 «PMID: 23846772»PubMed
  85. Zhao IS, Gao SS, Hiraishi N ym. Mechanisms of silver diamine fluoride on arresting caries: a literature review. Int Dent J 2018;68:67-76 «PMID: 28542863»PubMed
  86. Oliveira BH, Cunha-Cruz J, Rajendra A ym. Controlling caries in exposed root surfaces with silver diamine fluoride: A systematic review with meta-analysis. J Am Dent Assoc 2018;149:671-679.e1 «PMID: 29805039»PubMed
  87. McReynolds D, Duane B. Systematic review finds that silver diamine fluoride is effective for both root caries prevention and arrest in older adults. Evid Based Dent 2018;19:46-47 «PMID: 29930359»PubMed
  88. Tan HP, Lo EC, Dyson JE ym. A randomized trial on root caries prevention in elders. J Dent Res 2010;89:1086-90 «PMID: 20671206»PubMed
  89. Lewis A, Wallace J, Deutsch A ym. Improving the oral health of frail and functionally dependent elderly. Aust Dent J 2015;60 Suppl 1:95-105 «PMID: 25762046»PubMed
  90. Mitwalli H, Mourao MDA, Dennison J ym. Effect of Silver Diamine Fluoride Treatment on Microbial Profiles of Plaque Biofilms from Root/Cervical Caries Lesions. Caries Res 2019;53:555-566 «PMID: 31137026»PubMed
  91. Ahovuo-Saloranta A, Hiiri A, Nordblad A ym. Pit and fissure sealants for preventing dental decay in the permanent teeth of children and adolescents. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD001830 «PMID: 15266455»PubMed
  92. Oong EM, Griffin SO, Kohn WG ym. The effect of dental sealants on bacteria levels in caries lesions: a review of the evidence. J Am Dent Assoc 2008;139:271-8; quiz 357-8 «PMID: 18310731»PubMed
  93. Slayton RL, Urquhart O, Araujo MWB ym. Evidence-based clinical practice guideline on nonrestorative treatments for carious lesions: A report from the American Dental Association. J Am Dent Assoc 2018;149:837-849.e19 «PMID: 30261951»PubMed
  94. Söderholm KJ. The impact of recent changes in the epidemiology of dental caries on guidelines for the use of dental sealants: clinical perspectives. J Public Health Dent 1995;55:302-11 «PMID: 8854270»PubMed
  95. Honkala S, ElSalhy M, Shyama M ym. Sealant versus Fluoride in Primary Molars of Kindergarten Children Regularly Receiving Fluoride Varnish: One-Year Randomized Clinical Trial Follow-Up. Caries Res 2015;49:458-66 «PMID: 26228621»PubMed
  96. Peters MC, Hopkins AR Jr, Zhu L ym. Efficacy of Proximal Resin Infiltration on Caries Inhibition: Results from a 3-Year Randomized Controlled Clinical Trial. J Dent Res 2019;98:1497-1502 «PMID: 31526071»PubMed
  97. Faghihian R, Shirani M, Tarrahi MJ ym. Efficacy of the Resin Infiltration Technique in Preventing Initial Caries Progression: A Systematic Review and Meta-Analysis. Pediatr Dent 2019;41:88-94 «PMID: 30992105»PubMed
  98. Urquhart O, Tampi MP, Pilcher L ym. Nonrestorative Treatments for Caries: Systematic Review and Network Meta-analysis. J Dent Res 2019;98:14-26 «PMID: 30290130»PubMed
  99. Liang Y, Deng Z, Dai X ym. Micro-invasive interventions for managing non-cavitated proximal caries of different depths: a systematic review and meta-analysis. Clin Oral Investig 2018;22:2675-2684 «PMID: 30238416»PubMed
  100. Slot DE, Vaandrager NC, Van Loveren C ym. The effect of chlorhexidine varnish on root caries: a systematic review. Caries Res 2011;45:162-73 «PMID: 21525751»PubMed
  101. Rethman MP, Beltrán-Aguilar ED, Billings RJ ym. Nonfluoride caries-preventive agents: executive summary of evidence-based clinical recommendations. J Am Dent Assoc 2011;142:1065-1071 «PMID: 21987836»PubMed
  102. Gallagher J, Ashley P, Petrie A ym. Oral health and performance impacts in elite and professional athletes. Community Dent Oral Epidemiol 2018;46:563-568 «PMID: 29938820»PubMed
  103. van der Putten GJ, Mulder J, de Baat C ym. Effectiveness of supervised implementation of an oral health care guideline in care homes; a single-blinded cluster randomized controlled trial. Clin Oral Investig 2013;17:1143-53 «PMID: 22842777»PubMed
Artikelns ID: gvr00025 (050.078)
© 2024 Finska Läkarföreningen Duodecim

A

Bitewing-röntgenkuvauksen avulla saatu lisähyöty pysyvien hampaiden kariesvaurioiden havainnoinnissa

Bitewing-röntgenkuvat helpottavat dentiiniin ulottuvien ja hammasvälikariesvaurioiden havaitsemista.

A

Efficacy of pit and fissure sealants for preventing dental decay in permanent teeth

Pit and fissure sealants are effective in preventing caries in occlusal surfaces of permanent molars in children and adolescents.

A

Fluorihammastahnan vaikutus hampaiden reikiintymiseen

Fluorihammastahnan käyttö vähentää hampaiden reikiintymistä verrattuna fluorittoman tahnan käyttöön.

A

Hampaiden päivittäisten harjauskertojen määrän vaikutus hampaiden reikiintymiseen

Säännöllisesti 2 kertaa päivässä hampaansa harjaavilla on vähemmän reikiä hampaissa kuin niillä, jotka harjaavat hampaansa harvemmin kuin 2 kertaa päivässä.

A

Korkean fluoridipitoisuuden hammastahna juuripinnan kariesvaurioiden pysäytyshoidossa

Päivittäinen harjaaminen hammastahnalla, jossa on korkea fluoridipitoisuus (5 mg/g), edistää jo havaittujen vaurioiden korjaantumista (pysäytys) tehokkaammin kuin harjaaminen tavanomaisella fluorihammastahnalla.

A

Näönvarainen tarkastus käyttäen kariesvaurioiden syvyyden ja aktiivisuuden luokittelua

Standardoidun luokittelujärjestelmän käyttö lisää primaarikariesvaurioiden syvyyden ja aktiivisuuden näönvaraisen havainnoinnin tarkkuutta.

A

Sokerin saanti ja hampaiden reikiintyminen

Runsas sokerin syönti ilmeisesti lisää hampaiden reikiintymistä.

A

Sokeriset juomat ja hampaiden reikiintyminen

Runsas sokeristen juomien nauttiminen lisää hampaiden reikiintymistä.

A

Suuhygienian yhteys keuhkokuumeeseen ja muihin hengitystieinfektioihin

Huonon suunterveyden omaavilla laitos- ja sairaalapotilailla on korkeampi riski sairastua keuhkokuumeeseen ja muihin hengitystieinfektioihin kuin hyvän suunterveyden omaavilla. Näiden sairauksien ilmaantumista voidaan pienentää parantamalla suuhygieniaa.

A

Vaikuttava terveysohjaus

Motivoiva haastattelu on vaikuttava ohjausmenetelmä, kun tavoitteena on parantaa terveyttä muutamalla terveyskäyttäytymistä.

A

Äidin päivittäinen ksylitolin käyttö ja mutans-streptokokkien kolonisoituminen lapsen suuhun

Äidin päivittäinen ksylitolin käyttö estää mutans-streptokokkien kolonisoitumista lapsen suuhun ensimmäisten elinvuosien aikana.

B

Alle kouluikäisten lasten vanhempien terveysneuvonta hampaiden reikiintymisen ehkäisyssä

Alle kouluikäisten lasten vanhemmille suunnattu toistuva, vuorovaikutteinen terveysneuvonta auttaa ilmeisesti hallitsemaan karieksen kehittymiseen liittyviä riskitekijöitä ja vähentää lasten hampaiden reikiintymistä.

B

Ateriakertojen määrä ja hampaiden reikiintyminen

Säännöllisesti aterioivilla on ilmeisesti pienempi riski hampaiden reikiintymiselle kuin niillä, jotka syövät epäsäännöllisesti tai tiheään.

B

Digitaalinen kuituvalo (NIR-LT) kariesvaurioiden havainnoinnin apuna

Digitaalinen kuituvalo (Near Infrared Light Transillumination, NIR-LT) näönvaraisen tarkastuksen lisänä helpottaa kariesvaurioiden havainnointia.

B

Efficacy of resin infiltration technique in preventing the progression of non-cavitated proximal initial caries lesions

Resin infiltration seems to reduce caries progression both in primary and permanent teeth.

B

Fluoresenssiin perustuvat menetelmät kariesvaurioiden havainnoinnin apuna

Fluoresenssiin perustuvat menetelmät näönvaraisen tutkimuksen lisänä ilmeisesti parantavat edenneiden kariesvaurioiden havaitsemista.

B

Fluorihammastahnat ja fluoroosi

Fluorittomien tai alhaisen fluoriditason (< 600 ppm) hammastahnojen käyttö alle kouluikäisillä ei ilmeisesti ole perusteltua, kun huomioidaan sekä hampaiden reikiintymisen että hampaiden fluoroosin ehkäisy.

B

Klooriheksidiinikäsittelyt kariesaktiivisten lasten ja nuorten hoidossa

Hampaiston klooriheksidiinikäsittelyt eivät ilmeisesti vähennä hampaiden reikiintymistä kariesaktiivisilla kouluikäisillä lapsilla, jos lapsi saa paikallisia fluorikäsittelyjä.

B

Koulussa annettava harjausneuvonta ja plakin määrä hampaiden pinnoilla

Koulussa harjausneuvontaa saaneilla on vähemmän plakkia hampaiden pinnoilla kuin heillä, jotka eivät ole saaneet koulussa harjausneuvontaa.

B

Koulussa annettavan suun terveysneuvonnan vaikutus terveystietoon ja -käyttäytymiseen

Koulussa annettu terveysneuvonta ilmeisesti lisää lasten ja nuorten tietoa suunterveyteen liittyvistä asioista ja ilmeisesti parantaa suunterveyttä edistävää käyttäytymistä.

B

Laserfluoresenssin käyttö kariesvaurioiden etenemisen seurannassa

Laserfluoresenssin mittausten avulla on ilmeisesti mahdollista seurata purupintojen kariesvaurioiden etenemistä tai pysähtymistä.

B

Muu paikallisfluori hammastahnan lisäksi

Jos hampaiden reikiintymisriski on korkea, paikallinen, ammattilaisen toteuttama fluorikäsittely päivittäisen fluorihammastahnan käytön lisänä ilmeisesti tehostaa reikiintymisen ehkäisyä kouluikäisillä.

B

Ohjattu hampaiden harjaus fluorihammastahnalla päiväkodissa

Päiväkodissa toteutettu ohjattu hampaiden harjaus fluorihammastahnalla ehkäisee ilmeisesti hampaiden reikiintymistä.

B

Suun huuhtelu hampaiden harjauksen jälkeen

Hampaiden harjauksen jälkeinen suun voimakas huuhtelu runsaalla vedellä ilmeisesti vähentää syljen fluoridipitoisuutta.

B

Sydän- ja verenkiertoelinsairaudet parodontiittipotilailla

Parodontiittipotilailla on ilmeisesti suurentunut riski sydän- ja verenkiertoelinsairauksille verrattuna parodontaalisesti terveisiin.

B

Sähköhammasharjan käyttö hampaiden puhdistamisessa

Sähköhammasharja ilmeisesti puhdistaa hampaat ja vähentää ientulehdusta paremmin kuin tavanomaisen harjan käyttö, mutta sähköhammasharjan käytön vaikutuksesta kariesvaurioiden syntyyn ei ole tutkimustietoon perustuvaa luotettavaa näyttöä.

B

Säännöllisen ksylitolipurukumin tai -pastillin käytön vaikutus hampaiden reikiintymiseen ja karieksen varhaisvaiheiden syntyyn ja etenemiseen

Päivittäinen ksylitolipurukumin tai -pastillien (vähintään 5 g/vrk) käyttö ilmeisesti vähentää hampaiden reikiintymistä.

C

Bitewing-röntgenkuvauksen avulla saatu lisähyöty maitohampaiden kariesvaurioiden havainnoinnissa

Bitewing-tekniikalla toteutettu röntgenkuvaus saattaa olla aiheellinen, jos lapsella on ainakin yksi näönvaraisessa tarkastuksessa havaittu kariesvaurio.

C

Efficacy of pit and fissure sealants for preventing dental decay in deciduous teeth

Resin-based pit and fissure sealants may prevent new and progressed caries lesions in occlusal surfaces of deciduous molars more effectively than fluoride varnish.

C

Hammashoidon tarpeen määrittäminen seulontatutkimuksella

Hyvin perehdytetty suuhygienisti pystynee tunnistamaan aikuisten seulontatarkastuksessa ne, joilla on korjaavan hammas- ja kiinnityskudoshoidon tarvetta.

C

Hammasvälien puhdistus (lankaus) lasten ja nuorten hampaiden reikiintymisen ehkäisyssä

Hammasvälien päivittäinen tai säännöllinen lankaus vähentänee plakin määrää ja hampaiden reikiintymistä lapsilla ja nuorilla, jos se tehdään valvotusti tai sen suorittaa ammattilainen.

C

Kariesaktiivisille koululaisille annettu terveysneuvonta ja hampaiden reikiintyminen

Kariesaktiivisille koululaisille annettu suuhygienianeuvonta saattaa ehkäistä hampaiden reikiintymistä.

C

Kariesriskin arviointi taustatietojen perusteella lapsilla

Kariesriskin tasoa arvioitaessa useiden taustatekijöiden sisällyttäminen arvioon saattaa lisätä sen tarkkuutta.

C

Kohdennettu puhkeavien hampaiden harjausopetus ja hampaiden reikiintyminen

Kohdennettu puhkeavien hampaiden harjausopetus ja suuhygienian yksilöllinen kontrollointi saattaa ehkäistä hampaiden reikiintymistä.

C

Korjaavan hammashoidon tarpeen arvioiminen lyhyen kysymyssarjan avulla

Korjaavan hammashoidon tarpeessa olevat noin 20-vuotiaat nuoret miehet voitaneen tunnistaa kyselytutkimuksen avulla.

C

Kuituvalo (FOTI) voi olla hyödyllinen visuaalisen havainnoinnin lisänä kariesvaurioiden havainnoinnissa.

Kuituvalo (FOTI) voi olla hyödyllinen visuaalisen havainnoinnin lisänä kariesvaurioiden havainnoinnissa.

Biofilmin tasapainotila ja sen häiriintyminen
Dentiinivaurioiden ICDAS-luokittelu
Fluoridipitoisuus juomavedessä
Kariesta hallitaan yhteiskunnan, potilaiden ja suun terveyden ammattihenkilöiden yhteistyönä
Kiillevaurioiden ICDAS-luokittelu
Kuusivuotiaat ja vanhemmat voivat käyttää 0,5–2 cm hammastahnaa aamuin illoin
Lapsen pikkusormen kynnen kokoinen nokare hammastahnaa on riittävä 3–5 vuotiaille aamuin illoin
Puhkeavan hampaan purupinnan puhdistaminen / Det är viktigt att man borstar de nya tänderna ordentligt
Sipaisu hammastahnaa on sopiva määrä alle 3-vuotiaille kahdesti päivässä
Kontakta oss