Sömnlöshet

God medicinsk praxis rekommendationer
Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Sömnforskningssällskapet rf
5.11.2020

Hur kan man hänvisa till God medicinsk praxis-rekommendationen? «K1»1

Den här svenskspråkiga God medicinsk praxis-rekommendationen har översatts från den finska God medicinsk praxis-rekommendationen (Käypä hoito -suositus Unettomuus «Unettomuus»1). Om det finns skillnader i texterna gäller den uppdaterade finskspråkiga versionen.

Huvudsakligen finns evidenssammandragen och bakgrundsmaterialen samt internetlänkarna på finska.

Centrala rekommendationer

  • Tillfällig sömnlöshet hör till det vanliga livet.
  • Om en människa vaknar pigg på morgonen och upplever att hon har en bra livskvalitet, är det inte fråga om sömnlöshet som klassas som sjukdom och som nödvändigt kräver vård.
  • Långvarig sömnlöshet ökar risken för många sjukdomar och olycksfall, försvagar funktionsförmågan och försämrar livskvaliteten.
  • Genom att identifiera nyligen inledd sömnlöshet och behandla den på ett bra sätt är det möjligt att förebygga utvecklingen av långvarig sömnlöshet.
  • Diagnosen sömnlöshet grundar sig i första hand på omsorgsfull anamnes, klinisk undersökning och upprätthållande av en sovdagbok.
  • Tillfällig sömnlöshet behandlas primärt utan läkemedel. Det centrala är att stödja patienten, söka och behandla bakomliggande orsaker och utlösande faktorer samt hänvisa till självständig sömnvård.
  • Vid behandling av långvarig sömnlöshet uppnås de bästa resultaten med kognitiv-behavioristiska metoder.
  • Vid långvarig sömnlöshet ska behovet av läkemedelsbehandling bedömas individuellt.
  • Sömnmedel förlänger nattsömnen men gör den också ytligare. Bland annat minskar alla bensodiazepiner och liknande läkemedel mängden djupsömn och REM-sömn som är viktiga för kroppen, och även andra betydande biverkningar har rapporterats.
  • Äldre personer kan ha större skada än nytta av att använda vanliga sömnmedel (bensodiazepiner och liknande läkemedel) och det bör övervägas innan de ordineras. Det är nödvändigt att följa upp patientens behandling.
  • Eventuella sjukdomar som ligger bakom sömnlösheten ska behandlas på adekvat sätt.
  • I denna uppdatering har man lagt till de teoretiska modellerna för sömnlöshet, sömnlöshet i samband med graviditet, klimakterieåldern, smärta och sömnapné samt hur användningen av sömnmedel påverkar körförmågan.
  • De kognitiv-behavioristiska metoderna presenteras mer ingående än tidigare. I delen som beskriver sömnstörningar hos barn har åldersgränsen sänkts till 6 år. Sömnstörningar hos neuropsykiatriska patienter (ADHD, autism) behandlas mer ingående än tidigare.
  • Se videon om det centrala innehållet i rekommendationen om Sömnlöshet (ca 3 minuter) «Unettomuus Käypä hoito -suositus 2015 (video)»1.

Mål

  • Målet är att förenhetliga diagnostiseringen av sömnlöshet och utredningen av orsakerna, vården och nivåstruktureringen av vården, bedömningen av effekterna av sömnlöshet samt förebyggandet av sömnlöshet.

Målgrupp

  • Målgruppen för rekommendationen är läkare inom primärvården och den specialiserade sjukvården som behandlar sömnlöshet, psykologer, sjukskötare och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, patienter och andra som är intresserade av ämnet.

Avgränsning

  • Rekommendationen behandlar sömnlöshet bland vuxna, äldre, unga och barn i skolåldern (barn över 6 år).

Sömnens betydelse

Bild 1.

Utveckling av kronisk funktionell sömnlöshet och exponerande och upprätthållande faktorer som påverkar den (exponerande faktorer i grönt, upprätthållande i rött).

Redigerad från artikeln Kajaste S. Unihäiriöt. I boken: Kognitiivinen psykoterapia. Kähkönen S, Holmberg N, Karila I (red.). Tredje reviderade upplagan. Kustannus Oy Duodecim, Helsingfors 2008:332- 45

Utveckling av sömnstörning

  • Sömnlöshetssymtomet börjar vanligen med en förändring i livssituationen, vilket sömnlöshet är en naturlig reaktion på. Kortvarig eller övergående sömnlöshet är oftast endast ett symptom. När den blir utdragen kan däremot hjärnans system för att reglera rytmen mellan sömn och vakenhet störas i så hög grad att en sömnstörning utvecklas «Riemann D, Nissen C, Palagini L ym. The neurobiolo...»9, «Uni-valverytmin häiriöt»3.
  • Vakenhetsnivån ("piggheten") är den centrala regleraren av balansen mellan sömn och vakenhet, och överdriven pigghet är ett hinder för sömn. Piggheten ökar av för mycket psykisk eller fysisk aktivitet sent på kvällen, problem som dyker upp i tankarna på natten, ångest, oro för sömnen och rubbad rytm mellan sömn och vakenhet. Då uppstår en ond cirkel där försök att somna bara förvärrar situationen «Unettomuushäiriön kehittyminen»4.
  • Mer information om sömnens betydelse och de teoretiska modellerna för sömnlöshet presenteras i bakgrundsmaterialet «Unettomuutta selittäviä teoreettisia malleja»5.

Definitioner

Tabell 1. Klassificering av sömnlöshet och diagnosnummer ICD-10 «Tautiluokitus ICD-10. Suomalainen 3. uudistettu pa...»11, (se Institutet för hälsa och välfärd (THL). Sjukdomsklassificering ICD-10, 2011, «http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/80324/15c30d65-2b96-41d7-aca8-1a05aa8a0a19.pdf?sequence=1»1) eller ICD-10-CM som preciserar den «International Classification of Diseases, Tenth Re...»13. I den klassificering som för närvarande används i Finland har endast en decimal använts.
Sömnlöshetens form Precisering ICD-10 eller ICD-10-CM kod
Tillfällig sömnlöshet
(tillfällig symtomatisk sömnlöshet, tillfällig sömnlöshet kopplad till anpassning)
Tillfällig sömnlöshet (sömnlöshet kopplad till anpassning) beror på en fastställbar stressfaktor som kan vara psykologisk, psykosocial, miljöbetingad eller fysisk.
Sömnlösheten varar vanligen endast några dagar eller mindre än en månad och korrigeras när stressfaktorn försvinner.
Tillfällig sömnlöshet har ingen egen diagnoskod.
Om det är fråga om sömnlöshet som varar mindre än 1 månad som bedömts vara på sjukdomsnivå kan koden F51.09. användas. I klassificeringen som används i Finland används inte två decimaler, så koden är F51.0. Då ska det i samband med diagnosen nämnas att det är fråga om akut tillfällig sömnlöshet. I övrigt används lämplig symtomkod.
R-symtomkod eller Z-kod
Sömnstörning
(I ICD-10 "Icke organisk sömnlöshet")
Diagnostiska kriterier:
A. Insomningssvårigheter eller svårigheter att sova, eller sömnen är inte uppiggande.
B. Sömnsvårigheterna uppträder minst 3 gånger i veckan under minst en månad.
C. Sömnsvårigheterna orsakar oro eller påverkar vardagliga sysslor.
D. Störningen orsakas inte av en organisk, till exempel neurologisk, orsak eller invärtes sjukdom, medicinering som påverkar de psykiska funktionerna eller annan medicinering.
Den vanligaste orsaken till långvarig sömnlöshet
F51.01 (varaktighet > 3 månader) F51.02 (varaktighet 1–3 månader)
Organisk sömnstörning Sällsynt idiopatisk hypersomni som började i barndomen eller ungdomen.
Sömnlöshet med ursprung i centrala nervsystemet, där orsaken till sömnlösheten är klart organisk. Sömnlösheten förklaras inte av andra sömnstörningar, andra sjukdomar, medicinering eller andra yttre faktorer.
G47.0
Problem med sömnvård Bristfällig sömnvård. Orsaken kan vara oregelbunden sömn-/vakenhetsrytm, bristande dagsaktivitet, för långa tupplurar, aktiviteter som stör sömnen, TV-tittande sent på natten, sen kraftig fysisk belastning, kaffe eller alkohol, tunga kvällsmåltider osv. Z72.8
Rubbningar i sömn-/vakenhetsrytmen som tydligt beror på någon miljöfaktor Jet lag G47.25
Skiftarbetsstörning. Sömnlöshet orsakad av skiftarbete G47.26 + Z57.8
Störning i sömn-/vakenhetsrytmen orsakad av läkemedel, droger, alkohol e.d. F10–F19
Störningar i sömn-/vakenhetsrytmen; kronobiologisk sömnstörning Senarelagd sömnfas G47.21
tidigarelagd sömnfas G47.22
Oregelbunden (endogen) sömn-/vakenhetsrytm G47.23
"Icke-24-timmars sömn (hypernychthemeral) sömn-/vakenhetsrytm" G47.24
Mörkertidsrelaterad sömnlöshet G47.29
Andra sömnstörningar som kan orsaka sömnlöshet Sömnapné G47.3
Restless legs syndrome (RLS) eller nattliga periodiska rörelserubbningar i armar och ben (periodic limb movements disorder; PLMD) G25.8
Beteendestörning, REM-sömn (RBD).
Beteendestörning i REM-sömnen
G47.8
Narkolepsi (störd nattsömn på grund av narkolepsi) G47.4
Parasomnier (sömngång, nattskräck, mardrömmar m.m.) F51.3–F51.5
Andra orsaker till sömnlöshet Sömnlöshet som skadeverkning av alkohol eller orsakad av alkoholmissbruk F10.1–F10.9
Sömnlöshet som uppträder som läkemedelsbiverkning eller som orsakas av läkemedelsmissbruk (se ifrågavarande läkemedel i ICD-10) F11.1–11.9
Sömnlöshet orsakad av yttre orsaker Olika hälsorisker, förgiftningar, skador m.m. S-, T- eller Z-koder
Sömnlöshet av annan orsak Annan sömnstörning F51.09
Annan specificerad icke organisk sömnstörning F51.8
Annan specificerad sömnstörning G47.8

Förekomsten av sömnlöshet

Riskfaktorer för sömnlöshet

Sjukdomar bakom sömnlöshet

Läkemedel som orsak till sömnlöshet

Skadlig inverkan av långvarig sömnlöshet på hälsan och funktionsförmågan

Förebyggande av sömnstörningar

  • I förebyggandet av en sömnstörning är det viktigt att normalt sörja för god hälsa. God sömn är förknippad med god hälsa, och levnadsvanor som äventyrar hälsan försämrar sömnen. Ett stimulansfritt liv kan å sin sida leda till att man flyr till sömnen, till att sömnen är otillräcklig och därmed till sömnlöshetssymtom «Unettomuushäiriön ehkäisy»22.
  • God sömn kan främjas genom åtgärder riktade mot individen själv och mot miljön, vilka är
    • omsorg om hälsan och behandling av sjukdomar
    • levnadsvanor
    • näring och motion
    • måttlig användning av njutningsmedel
    • förhållandet mellan arbete och vila
    • regelbundna sovtider
    • avkoppling
    • sociala relationer
    • fritidsintressen
    • tid som tillbringas med familj och vänner
    • hantering av svårigheter i livet på dagen och inte i sängen (mer information om ämnet «Unettomuushäiriön ehkäisy»22 och «Unettomuushäiriön lääkkeetön hoito - keskeiset periaatteet»23)
    • arbetstidsarrangemang för personer som följer oregelbundna arbetstider
    • undvika onödig sömnmedicinering.
  • resor över tidszoner kan orsaka sömnproblem som beror på tidsskillnader (jet lag), som det lönar sig att förbereda sig på före resan «Aikaerosta johtuvat unen ongelmat»24.

Näring, motion, njutningsmedel och sömn

Diagnostik

Tabell 2. En kort utredning av sovhistoriken och centrala frågor om den
Sakområde Vad ska utredas?
Sömnlöshetens historia och varaktighet Har sömnlöshet förekommit tidigare?
Hur var sömnen när personen var yngre (känslig sömn, kvällspigghet och morgontrötthet)?
Ärftliga faktorer: finns det andra i släkten som lider av sömnstörningar?
Lider patienten av sömnlöshet i genomsnitt åtminstone tre nätter i veckan eller mer sällan?
Finns det skillnader i sömnlösheten på arbetsdagar och lediga dagar?
Hur länge har sömnlösheten stört det sociala livet eller arbetslivet?
Vad är det största problemet: insomning, återkommande nattliga uppvaknanden, svårt att somna om efter uppvaknandet eller en kombination av de ovan nämnda?
När går personen och lägger sig och när vaknar personen?
Hur länge har sömnen varat uppskattningsvis?
Hur länge måste patienten vänta på att somna?
Hur många timmar vakar patienten nattetid efter att ha somnat?
Förändringar i livet när sömnlösheten börjar Hände det något som avviker från det normala när sömnlösheten började eller förvärrades (kriser, traumatiska situationer, förändringar i livet)?
Levnadsvanor Alkoholanvändning, kaffe- och energidrycksdrickande, rökning, motion, social miljö, arbete
Kontinuitet Är sömnlösheten mindre under vissa tider och vilka faktorer påverkar den?
Påverkar årstiderna?
Tidigare behandlingar och egenvård Läkemedelsbehandling: läkemedel, dos, varaktighet och uppskattad effekt Övriga behandlingar: vilka behandlingar har getts och hurdan har deras uppskattade effekt varit?
Patientens egen tolkning av orsakerna till sömnlöshet Faktorer som föregick och upprätthåller sömnlösheten (arbetsliv, familj, fritid, sjukdomar) Vad anser patienten själv kan vara orsaken till sömnlöshet?
Patientens uppfattning om sömnstrukturen Sovvanor, nattliga händelser (att tala i sömnen, mardrömmar, nattliga rörelserubbningar), daglig aktivitet (dagsömn), sömn-/vakenhetsrytm, föreställningar om sömn Vad är patientens egen bedömning av sömnbehovet?
Sovmiljö, sovförhållanden Buller, temperatur, belysning, sängpartner, boendeförhållanden
Nattliga symtom och händelser (patienten tillfrågas) Ökad pigghet vid läggdags, rastlösa ben, periodiska rörelsestörningar, vetskap om att man snarkar, en annan person snarkar, andningsstörningar under sömnen, nattskräcksanfall, smärta, gastroesofageal reflux, nattligt urineringsbehov och buller eller otrygghet i omgivningen
En annan persons berättelse Snarkning, andningspauser, sömnprat och nattliga rörelser (eventuellt RBD)
Inverkan på vakenhetsgraden, funktionsförmågan och välbefinnandet följande dag Överdriven sömnighet dagtid ingår inte i den typiska symtombilden för sömnlöshet och orsaken till detta måste utredas.
En person som lider av primär sömnlöshet kan i allmänhet inte sova på dagen även om han eller hon vill. Om en person som lider av sömnlöshet upprepade gånger sover dagsömn, ska andra sjukdomar som orsakar sömnlöshet (t.ex. sömnapné, rörelsestörningar nattetid, mentala störningar, andra sjukdomar) uteslutas.
Uppmärksamhet, koncentrationsförmåga, minne, benägenhet att göra fel, irritation, utmattning
Sinnesstämning, ångest, stress Arbets-, parrelations- och familjesituationen och förändringar i dem, förmåga att hantera stress, psykiatrisk sjukdomshistoria
Funktionsförmåga och livskvalitet Hur påverkar sömnlösheten arbetet, det dagliga uträttandet av ärenden utanför hemmet, skötseln av hushållsarbetet, umgänget med människor, fritidsintressen?
För utredningen kan man till exempel använda ISI-enkäten (se «hoi50067b.pdf»3) och enkäter som utreder funktionsförmågan (t.ex. SOFAS) och livskvaliteten (t.ex. WHO-5).
Tabell 3. Undersökningsmetoder för diagnostik av sömnlöshet
Metod Vad mäts? På vilken hälsovårdsnivå och när? Exempel på metoder
Sömnenkätsblankett Blankett om olika sömnstörningar och sovvanor Alla nivåer inom hälso- och sjukvården från början Nordiska sömnenkäten (BNSQ) och derivat av den (se «hoi50088a.pdf»2)
Sovdagbok Dagbok som patienten för i minst en vecka Alla nivåer inom hälso- och sjukvården från början och under uppföljningen se «gvr00021a.pdf»1
Anamnes och klinisk undersökning Centrala element i diagnostiken av sömnlöshet Alla nivåer inom hälso- och sjukvården från början och under uppföljningen se närmare tabell «En kort utredning av sovhistoriken och centrala frågor om den...»2
Sömnlöshetens svårighetsgrad Blanketter som mäter sömnlöshetens svårighetsgrad Alla nivåer inom hälso- och sjukvården från början och under uppföljningen av vården ISI (se «hoi50067b.pdf»3), BNSQ (se «hoi50088a.pdf»2) m.m.
Nattlig andningsregistrering Begränsad nattregistrering avsedd för sömnapnéscreening och preliminär diagnostik, vanligen i hemförhållanden Registrerar andningsluftflöde, andningsrörelser, puls, ställning och syremättnad Hälsocentralen, företagshälsovården, specialiserade sjukvården, sömnmedicinska enheter Motiverat om det finns skäl att misstänka sömnapné.
Sällan nödvändigt vid undersökning av sömnlöshet
Aktigrafi Minst en veckas mätning med accelerationssensor Specialiserade sjukvården, sömnmedicinska enheter «Unirekisteröinnit unettomuuden diagnostiikassa»25 Handledsaktigrafi mäter också fysisk aktivitet under vaken tid
Aktigrafimetoderna i sängen begränsas till när man är i sängen
Sömnpolygrafi I undersökningen registreras förutom nattpolygrafimätningar även elektrisk hjärnfunktion (EEG), ögonrörelser (EOG) och verksamheten hos hakmusklerna (EMG) samt dessutom flera andra parametrar. Registreringen görs antingen hemma eller i ett sömnlaboratorium. Specialiserade sjukvården, sömnmedicinska enheter Motiverad vid problematisk sömnlöshet och vid diagnostisering av sällsynta sömnstörningar
Mätning av melatonin Utsöndring av melatonin under ett dygn från urin
Melatoninmätning från saliv «Melatoniinimääritykset»26
Specialiserade sjukvården, sömnmedicinska enheter I specialfall vid undersökning av kronobiologiska sömnstörningar
Hjärtats pulsvariation Pulsvariation under 24–48 timmar (eller längre) från EKG
Ambulatorisk mätning
Specialiserade sjukvården, sömnmedicinska enheter I specialfall vid undersökning av vilken inverkan autonoma nervsystemet och stress har vid sömnlöshet
Tolkningen är svår och betydelsen oklar
Kontinuerlig blodtrycksmätning Kontinuerlig ambulatorisk, vanligen 24 timmar lång blodtrycksmätning antingen med vanlig manschett eller via pulsen (beat-to-beat; från fingret) Specialiserade sjukvården, sömnmedicinska enheter I specialfall vid undersökning av vilken inverkan autonoma nervsystemet och stress har vid sömnlöshet
Manschettens upprepade kompression av överarmen kan störa den sömnlösa patientens nattsömn
Mätning av läkemedelshalter Mätning av halten av sömnmedel och andra läkemedel och rusmedel i urin eller blod Alla nivåer inom hälso- och sjukvården Vid undersökning av långvarig sömnlöshet, om läkemedelsdosen är stor eller om missbruk misstänks
Bedömning av körförmågan hos en patient som lider av svår sömnlöshet

Behandling

  • Grundläggande utgångspunkter för behandling av sömnlöshet:
    • Behandlingen av sömnlöshet kräver en god vårdrelation och uppföljning.
    • Största delen av patienterna har nytta redan av några vård- och uppföljningsbesök «Kajaste S. Krooninen unettomuus ja sen lääkkeetön ...»8, «Kajaste S. Unihäiriöt. Kirjassa: Kognitiivinen psy...»65.
    • Behandlingen av sömnlöshet planeras på ett mångsidigt sätt. Saker som bör beaktas är egenvård, miljöfaktorer, tillämpning av kognitiv beteendeterapi och andra läkemedelsfria metoder samt läkemedelsbehandling.
    • Ändamålsenlig behandling av psykisk störning är en del av behandlingen av sömnlöshet.
    • Vid medicineringen ska man beakta dess inverkan på prestationsförmågan dagtid och på framförande av fordon «Partinen M. Väsymys ja nukahtaminen kuolemaan joht...»38.
    • Alla sömnmedel kan orsaka tolerans och beroende redan efter en relativt kort tid, och därför bör man redan när användningen av sömnläkemedlet börjar göra upp en plan för avslutande av medicineringen.
    • Behandlingen av långvarig sömnlöshet grundar sig på förståelse av de faktorer som upprätthåller sömnlösheten. För- och nackdelarna med eventuell nödvändig läkemedelsbehandling ska övervägas individuellt.

Behandling av sömnlöshet som börjat nyligen

  • Vid plötsliga livsförändringar är sömnlöshet en naturlig reaktion. Tillfällig sömnlöshet är en del av ett friskt liv. Stöd, tröst och rådgivning ska prioriteras då.
  • När sömnlösheten fortsätter är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid sömnrytmen och annan sömnvård. Mer information om ämnet «Kognitiiviset (CBT, kognitiivis-behavioraaliset) menetelmät pitkäkestoisen unettomuuden hoidossa»28 och «Unettomuushäiriön lääkkeetön hoito - keskeiset periaatteet»23.
  • Om stöd och sömnvård inte hjälper eller symtomen är mycket kraftiga (akut sömnstörning), kan kortvarig sömnmedicinering med liten dos ibland behövas för att förebygga att långvarig sömnlöshet utvecklas. Innan läkemedel ordineras ska patientens tidigare sömnmedicinering kontrolleras via receptcentret.
  • Eventuell annan medicinering och patientens övriga sjukdomar ska då beaktas. Mer information om ämnet «Unettomuutta aiheuttavia lääkkeitä»21. Vid förskrivning av något sömnmedel (t.ex. läkemedel som bensodiazepiner) eller sedativt H1-antihistamin ska patienten uppmanas att använda läkemedlet endast ett par kvällar och i högst 2 veckor. Patienten ska informeras om att det kan förekomma sömnlöshet och ångest som abstinenssymtom om sömnmedicineringen avslutas efter oavbruten användning på över en vecka, men det finns ingen anledning att oroa sig för detta. Det är också bra att berätta för patienten att eventuella abstinenssymtom efter kortvarig sömnmedicinering i sådana fall i allmänhet försvinner inom några dagar och att det inte finns anledning att vara rädd för dem.

Behandling av långvarig sömnlöshet

Läkemedelsfri behandling

Tabell 4. Behaviorala och kognitiva metoder som används vid behandling av sömnlöshet och deras förmodade verkningsmekanismer
Metod Användningsändamål Verkningsmekanism
Sömnvård: kontroll av levnadsvanor (användning av njutningsmedel, motion och tidsplanering av den, kvällsmåltid) Man försöker återställa en rubbad sömnrytm. Eftersom sömnlösa personer försöker få så mycket sömn som möjligt blir deras sömnrytm ofta rubbad.
Sömnmiljön ändras så den blir lämplig.
Man ser till att lugna ner sig och sköta ritualer.
Reglerar sömnrytmen och minimerar stimuli som förhindrar sömnen
Avslappning Medveten avslappning av spända muskler samt styrning av tankarna, eftersom de förhindrar sömnen. Sömnlösa personer är benägna att spänna sig. Minskar den psykofysiologiska spänningen, men det tar tid att lära sig avslappning
Kontroll av sömnstimuli Används när den egna sängen förknippas med vakande och lidande.
När man inte somnat på cirka 15 minuter, stiger man upp ur sängen. I sängen gör man inget annat än att sover och älskar.
Bryter den negativa betingelsen mellan sängen och sömnen och stärker sambandet mellan sängen och sömnen
Begränsning av vistelsen i sängen Man minskar den extra tid som tillbringas i sängen.
Man befinner sig i sängen bara så länge som man har sovit enligt sömndagboken «gvr00021a.pdf»1
Stärker sömnen och minskar negativa betingelser
Kognitiva metoder Man undersöker människans sätt att hantera bekymmer och problem i livet.
Det är viktigt att ta itu med oron på dagen.
Att försöka för mycket förhindrar sömnen.
Minskar den psykologiska överaktivitet som beror på bland annat oro och prestationsångest

Kognitiv beteendeterapi

Egenvårdsmetoder vid sömnstörning

Andra läkemedelsfria behandlingar

Läkemedelsbehandling vid sömnlöshet

Tabell 5. Läkemedel för behandling av sömnlöshet. I varje grupp kommer läkemedlen i rekommenderad användningsordning. Man måste alltid sträva efter så låg dos som möjligt, särskilt hos personer som inte tidigare har använt läkemedlet i fråga. Hos äldre personer är läkemedelsdoserna i allmänhet lägre än hos personer i arbetsför ålder.
Läkemedel Dos före läggdags Halveringstid (timmar) Eliminationsväg Observera
Bensodiazepiner
Temazepam Vanligen 10–20 mg en halv timme före läggdags, max 40 mg 5–20 Glukuronidkonjugering, njurarna Vid sporadisk användning är olägenheterna små
Vid regelbunden användning minskar effekten
Inga aktiva metaboliter
Passar även vid leversjukdom
Oxazepam 7,5–15 mg (max 45 mg) 4–24 Glukuronidkonjugering, njurarna Vid sporadisk användning är olägenheterna små
Regelbunden användning minskar effekten
Diazepam 2–5 mg (max 10 mg) 20–100, aktiv metabolit nordiazepam 30–200 CYP2B, CYP2C19 och CYP3A4, glukuronidkonjugering, njurarna (aktiv metabolit oxazepam) Rekommenderas inte för äldre personer eftersom elimineringen är långsammare hos dem
Kumulationsrisk
Vid sporadisk användning är olägenheterna små
Vid regelbunden användning minskar effekten och olägenheterna ökar
Nitrazepam 2,5–5 mg (max 10 mg 20–48 Betala Rekommenderas inte för äldre personer eftersom elimineringen är långsammare hos dem
Kumulationsrisk
Triazolam Bör inte användas i öppenvård vid sömnlöshet 2–6 CYP3A4, glukuronidkonjugering Rekommenderas inte för öppenvård
Rikligt med biverkningar, bl.a. förvirring, minnesstörningar och stor risk för rebound-sömnlöshet
Midazolam Bör inte användas i öppenvård vid sömnlöshet 1,5–3 CYP3A4 Endast för sjukhusbruk
Förvirring och minnesstörningar möjliga
Stor risk för rebound-sömnlöshet
Sömnmedel av bensodiazepintyp (s.k. Z-läkemedel)
Zolpidem Män: 10 mg före läggdags
Kvinnor, äldre och personer med leversvikt: 5 mg/dygn
Maximal dos 10 mg/dygn
1,5–3 CYP1A2, CYP2C9, CYP3A4 Elimineringen bromsas upp hos äldre personer Kan orsaka förvirring Karenstid mellan intag av läkemedel och bilkörning minst 7 timmar
Zopiklon 7,5 mg före läggdags
Äldre personer och personer med dålig kondition: startdos 3,75 mg
Svår njur- eller leversvikt: 3,75 mg
3–6 CYP3A4 Psykomotoriska biverkningar kan fortgå i över 12 timmar från det att läkemedlet tas särskilt hos patienter i dåligt skick
Karenstid mellan intag av läkemedel och bilkörning minst 12 timmar
Zaleplon Vuxna: 10 mg 1 aldehydoxidas i levern, CYP3A4 Kan användas sporadiskt
Vid regelbunden användning minskar effekten
Sedativa depressionsläkemedel
Doxepin 3–6 mg
Små doser doxepin fås med ex tempore-recept till exempel som tabletter på 1 mg, 3 mg och 5 mg.
8–30 CYP1A2, CYP2C9, CYP2C19, CYP2D6, CYP3A4 Ingen antikolinergi vid dos under 10 mg
Biverkningarna ökar när dosen ökar över 10 mg (hjärteffekter, EKG före medicinering)
Effekten förmedlas via H1-receptorerna Blockerar alfa1-adrenoceptorerna
Trimipramin 12,5–25 mg (högst 50 mg) som engångsdos 2 timmar före läggdags 15–40 CYP2C19, CYP2D6 Antikolinerga biverkningar ökar när dosen ökar
Rebound-fenomenet sällsynt
Mirtazapin 3,75–7,5 mg (högst 15 mg) 2 timmar före läggdags
Tillgängliga ex tempore till exempel som 1 mg och 4,5 mg tabletter
13–40 CYP1A2, CYP2D6, CYP3A4 Bästa effekt med mycket små doser
Effekten förklaras av H1-blockad
Kan förvärra rastlösa ben
Kan sänka blodtrycket och orsaka ortostatism särskilt hos äldre
Trazodon 50 mg (max 100 mg) 3–14 CYP1A2, CYP2D6, CYP3A4 Vanligaste antidepressiva läkemedlet mot sömnlöshet i USA
Effekten kan försämras vid långvarig användning
Risk för priapism
Övriga läkemedel
Melatonin Dos kortverkande melatonin 0,5–6 mg och långverkande melatonin i allmänhet 2 mg
Ska alltid tas samtidigt: kortverkande kl. 18–23 och långverkande depotpreparat senast kl. 22
Effekten av kortverkande preparat börjar snabbt och halveringstiden är 40–60 minuter
Effekten av långverkande preparat är som högst efter 3 timmar och halveringstiden för elimineringen är 3,5–4 timmar
CYP1A1, CYP1A2, CYP1B1 och i ringa utsträckning CYP2C19 Undvik samanvändning av Fluvoxamin och melatonin
Cimetidin och östrogen ökar melatoninhalten
Melatonin kan höja INR-värdet hos personer som använder warfarin
Doxylamin 12,5–25 mg ca 30 minuter före läggdags i högst en vecka
Dosen för äldre personer högst 12,5 mg
10–12 timmar CYP1A2, CYP2C9, CYP2D6 Antihistamin som verkar via H1-kanalerna
Vid kraftig antikolinergi bör försiktighet iakttas, särskilt vid behandling av äldre eller vid användning av andra antikolinergiska läkemedel
Kan orsaka trötthet dagen efter

Bensodiazepiner

Läkemedel av bensodiazepintyp (s.k. Z-läkemedel)

Övriga läkemedel

Depressionsläkemedel

Psykosläkemedel

Melatonin

Pregabalin

Antihistaminer

  • Hydroxizin har använts som sömnmedel. Det är sedativt och förbättrar nattsömnens kvalitet genom sin motverkan mot H1.
    • Det finns inga bevis på hydroxizinets effekt vid behandling av sömnlöshet som grundar sig på randomiserade undersökningar.
    • Användning av hydroxizin kan komma i fråga vid tillfällig användning, särskilt om sömnlösheten är förknippad med allergi.
    • Långvarig användning av hydroxizin begränsas i synnerhet av dess antikolinergiska och dopaminantagonistiska biverkningar.
  • Doxylamin är ett gammalt sedativt H1-antihistamin «Videla S, Cebrecos J, Lahjou M ym. Pharmacokinetic...»101, som redan på 1950-talet ursprungligen utvecklades till antipsykotika och som används i stor utsträckning för behandling av tillfällig sömnlöshet i Europa. Doxylamin har nyligen kommit ut på den finländska marknaden som receptläkemedel. Det har endast publicerats få randomiserade undersökningar om doxylamin «Vande Griend JP, Anderson SL. Histamine-1 receptor...»91.
    • Användningen av doxylamin ska begränsas till några dagar eller högst en vecka.
    • På grund av den längre halveringstiden för doxylamin bör det vara minst 8 timmar från intaget av läkemedlet till uppvakningstiden.
    • Bilkörning och andra uppgifter som kräver noggrannhet bör undvikas under behandlingen, särskilt under de första dagarna.
    • Samtidig användning av doxylamin och starka CYP450-isoenzymer (t.ex. fluoxetin, fluvoxamin, paroxetin och makrolidantibiotika) är kontraindicerat.
    • Försiktighet måste också iakttas för patienter med lång QT-tid.
    • Som H1-antihistamin har doxylamin teoretiskt sett en gynnsammare effekt på sömnprofilen än bensodiazepiner.
    • Doxylamin torde vara säkert vid kortvarig användning, även om det inte kan rekommenderas för långvarigt bruk «Videla S, Cebrecos J, Lahjou M ym. Pharmacokinetic...»101, «Krystal AD. A compendium of placebo-controlled tri...»102.
    • Användning av doxylamin kan utvecklas till ett beroende.

Dicykloverin och skopolamin

  • Det finns inga forskningsbaserade belägg för nyttan av disyklover och skopolamin vid behandling av sömnlöshet. Skopolaminplåster används mot åksjuka och dicykloverin har endast kunnat ordineras med ex tempore-recept. På grund av sina rikliga antikolinergiska effekter ska dicykloverin och skopolamin inte användas vid behandling av sömnlöshet.

Valeriana

Tryptofan

Första receptet på sömnmedel

Förnyande av recept på sömnläkemedel

  • Kontinuerlig användning av sömnmedel och förnyande av recept på sömnläkemedel är ett typiskt problem på hälsovårdscentralerna och i företagshälsovården. Kontinuerlig användning av sömnmedel är sällan befogad.
  • Sömnmedel hjälper om patienten sover bra med det. Om patienten däremot sover dåligt, trots att han eller hon använder sömnmedel, bör faktorerna som upprätthåller sömnlösheten utredas och användningen av sömnmedel ska inte fortsätta utan motivering. Om sömnmedel används rätt är de rekommenderade doserna enligt Pharmaca Fennica-anvisningarna tillräckliga. Om doserna enligt rekommendationerna inte räcker till är det inte fråga om sömnlöshet som endast kan behandlas med sömnmedel.
  • Långvarig användning av sömnmedel orsakar i synnerhet äldre personer mer skada än nytta «Yli 60-vuotiailla unilääkkeiden pitkäaikaisen käytön haitat ovat hyötyjä suurempia.»A, «Glass J, Lanctôt KL, Herrmann N ym. Sedative hypno...»105.
  • När sömnmedicinering förnyas ska man göra upp en plan för hur man tänker fortsätta läkemedelsbehandlingen.
  • Om det är fråga om en sällsynt idiopatisk organisk sömnrubbning (tabell «Klassificering av sömnlöshet och diagnosnummer ICD-10 , (se Institutet för hälsa och välfärd (THL). Sjukdomsklassificering ICD-10, 2011, ) eller ICD-10-CM som preciserar den . I den klassificering som för närvarande används i Finland har endast en decimal använts....»1), som verifierats med noggranna sömnmedicinska undersökningar, kan patienten kontinuerligt behöva sömnmedel, vilket ska antecknas i patientjournalen.
  • Om orsaken till sömnlösheten inte är känd, ska patienten hänvisas till närmare undersökningar.
  • Patienten ska informeras om biverkningarna av och fördelarna med sömnmedel. Om patienten inte är motiverad att sluta med sömnmedlet lyckas det ofta inte. Detta är dock inte en tillräcklig grund för upprepat förnyande av recept på sömnmedel. Ofta går patienten med på att minska mängden läkemedel, varvid även biverkningarna av medicineringen minskar. Vissa patienter kan i åratal ha använt mycket små mängder sömnmedel, till exempel 5 mg temazepam, 1,875–3,75 mg zopiklon eller 2,5 mg zolpidem. Det finns inga långvariga uppföljningsstudier om fördelarna och nackdelarna med sådana mängder. Läkaren ska fundera på hur han eller hon ska gå till väga med varje enskild patient. Ofta är det möjligt att övergå till intermittent behandling så att patienten använder en liten dos sömnmedel högst fem kvällar i veckan «Hajak G, Cluydts R, Declerck A ym. Continuous vers...»106. Om det inte verkar lyckas och användningen av läkemedlet inte medför några olägenheter (inga minnesskador eller andra biverkningar) finns det ingen anledning att öka patientens ångest genom att anklaga honom eller henne för kontinuerlig användning av sömnmedlet. Detta måste göras medvetet.
  • I praktiken kan avslutande av även en liten dos sömnmedel förbättra patientens livskvalitet. Nattsömnens kvalitet kan fortsätta lika dåligt även efter att sömnmedlet har avslutats, men välbefinnandet dagtid kan förbättras efter att man har slutat ta sömnmedlet.
  • När receptet på sömnmedel förnyas ska läkaren utreda mängden läkemedel som patienten använder som påverkar det centrala nervsystemet. Man ska i allmänhet undvika att samtidigt förskriva två eller flera sömnmedel eller andra sedativa läkemedel. Vid användning av flera läkemedel ökar biverkningarna utan att man uppnår bevisbaserade fördelar. I sådana fall kan det också vara fråga om läkemedelsberoende eller missbruk av läkemedel.
  • Om patienten samtidigt använder flera sedativa läkemedel eller överskrider den rekommenderade maximala dosen i Pharmaca Fennica, ska läkaren också ta ställning till bilkörning och användning av farliga anordningar. Läkaren måste då också anteckna i patientjournalen att han eller hon medvetet har ordinerat flera läkemedel som påverkar vakenhetstillståndet och som är större än de rekommenderade doserna. Om läkaren tillåter patienten att köra bil, ska han eller hon i patientjournalen också anteckna på vilka grunder ifrågavarande medicinering sannolikt inte stör patientens förmåga att köra bil.

Att sluta använda sömnmedel

Allmänna principer

  • Det bästa sättet att förhindra långvarig läkemedelsbehandling och eventuellt läkemedelsberoende eller så kallad sömnlöshet är att begränsa användningen av läkemedlet från början till högst en vecka eller till högst två veckor, vilket också konstateras i Pharmaca Fennica för de flesta sömnmedel.
  • När långvarig medicinering avslutas kan man först övergå till så kallad intermittent medicinering så att läkemedlet endast tas varannan kväll eller högst fyra kvällar i veckan «Hajak G, Cluydts R, Declerck A ym. Continuous vers...»106. Periodisk användning minskar det fysiska beroendet, men korrigerar inte nödvändigtvis det psykiska beroendet «Hajak G, Cluydts R, Declerck A ym. Continuous vers...»106, «Perlis ML, McCall WV, Krystal AD ym. Long-term, no...»107.
  • De som använder sömnmedel kommer inte ihåg att de har varit vakna på natten, medan minnesbilderna om nattliga vakenhetsperioder blir lättare att komma ihåg när sömnmedel inte tas, varvid patienten upplever sig ha sovit dåligt och vaknat upprepade gånger.
  • Långvarig sömnmedicinering ska i allmänhet avslutas så att dosen gradvis reduceras. Det kan vara svårast att sluta med den sista ¼:s eller 1/8:s tabletten, även om det bara skulle ha placeboeffekt «Perlis ML, McCall WV, Krystal AD ym. Long-term, no...»107. Ibland kan det ta flera månader att avsluta medicineringen. Å andra sidan lyckades man i en undersökning som genomfördes i Satakunta avvänja även höga bensodiazepindoser inom 4 veckor «Lähteenmäki R, Puustinen J, Vahlberg T ym. Melaton...»108.
  • Vid avvänjning från bensodiazepiner och andra sömnmedel kan en liten dos av något tröttande depressionsläkemedel som verkar via H1-kanalerna komma i fråga.

Avslutning av sömnmedicinering hos personer som överdoserar

  • Orsaken till överdoserna kan vara en odiagnostiserad sjukdom vars symtom täcks av sömnmedlet, även om det inte behandlar själva sjukdomen.
  • Det kan vara svårt att sluta använda sömnmedel och man måste förbereda sig på det.
  • Patientens beredskap att avsluta sömnmedicineringen ska bedömas, likaså eventuell rädsla för att ångesten återkommer.
  • Information om gradvis upphörande kan lindra avslutandet. Om målen inte uppfylls måste man vara beredd att omforma dem.
    • Vid avslutandet kan patientens egen bedömning av sin förmåga, överenskommelse om måldatum, sovdagbok samt registrering av sömnkvalitet, medicinering och alkoholanvändning användas.
  • Hos äldre personer kan dosen minskas stegvis, till exempel genom att halvera dosen med en veckas mellanrum och sluta använda sömnmedel helt inom 4 veckor. För att avsluta läkemedlen med denna tidtabell krävs stöd från hälso- och sjukvården varje vecka «Puustinen J, Lähteenmäki R, Polo-Kantola P ym. Eff...»35, «Lähteenmäki R, Puustinen J, Vahlberg T ym. Melaton...»108.
  • Sättet att genomföra avvänjning av sömnmedel har undersökts mycket lite. Oftast rekommenderas att doserna minskas med en fjärdedel med 1–2 veckors mellanrum så att sömnmedicineringen avslutas inom 2–3 månader. Stöd av en sjukskötare 2–4 gånger i månaden verkar vara viktigt för att avvänjningen ska lyckas «Lopez-Peig C, Mundet X, Casabella B ym. Analysis o...»109.
  • Om utgångsdosen är exceptionellt stor (upp till 4 sömntabletter per natt) och vid svåra abstinenssymtom kan dosen minskas långsammare, men även då kan avslutandet i allmänhet genomföras inom hälso- och sjukvården inom cirka 6 månader «Lader M. Benzodiazepine harm: how can it be reduce...»110.
  • Tidtabellen för intagning av läkemedel på kvällen avtalas på förhand, eftersom en temporär läkemedelsbehandling försämrar betingelsen mellan läkemedlet och sömnen.
  • Man kommer överens på förhand om vilka dagar läkemedlet inte tas. Det är oftast lättast att börja på helgen. Många patienter har ångest över att sluta använda den sista lilla tablettbiten. Ibland kan det bli aktuellt för en person som använt sömnmedel i flera år att tillåta den sista biten, även om den endast har en psykologisk effekt.
  • En liten dos sedativt depressionsläkemedel kan hjälpa vid avvänjning.
    • En liten dos trimipramin (12,5–25 mg), mirtazapin (3,75–7,5 mg) eller doxepin (2,5–5–10 mg) kan komma i fråga. Det finns inga randomiserade undersökningar av dessa läkemedel vid avvänjning av läkemedel, men medlemmar i en arbetsgrupp har erfarenhetsbaserade bevis på att de använts vid avvänjning från sömnmedel.
  • Patienten har hjälp av att gå igenom risksituationer på förhand för att förebygga relaps. Man kan tillsammans med patienten konstatera att sporadisk sömnlöshet hör till de förändringar i livssituationen som påverkar känslolivet. Sporadisk dålig sömn kan man lära sig att tåla. Å andra sidan ska patienten också veta att man inte ska ha ångest över sporadisk användning av sömnmedel.
  • Man ska observera att sömnlöshet är ett centralt symptom på ångestsyndrom. Å andra sidan kan en sömnstörning förekomma samtidigt som en ångeststörning eller någon annan psykisk störning «AASM. The International classification of sleep di...»10, «American Psychiatric Association. Diagnostic and s...»12. Då ger behandling av enbart sömnlöshet inte önskat resultat. Obehandlad ångeststörning, depression eller annan associerad sjukdom vid sömnlöshet ska inte blandas ihop med sömnläkemedelsberoende.
  • Det är alltså viktigt att skilja på när man till exempel behandlar ångest och när man behandlar sömnlöshet. Även om man numera strävar efter att gynna läkemedel som påverkar serotoninets ämnesomsättning vid behandling av ångeststörningar, är de inte lämpliga eller effektiva för alla, så även en långvarig behandling av bensodiazepiner eller läkemedel som hör till andra läkemedelsgrupper kan vara det mest befogade alternativet för behandling av ångeststörningar och sömnlöshet.
  • Om patienten använder stora läkemedelsdoser som påverkar det centrala nervsystemet bör den behandlande läkaren noggrant säkerställa att medicineringen inte försämrar patientens körförmåga.

Behandling av sömnlöshet i olika livsskeden och specialsituationer

Barn (≥ 6 år) och unga

Graviditet

Barnsängstid

Menstruation och sömnlöshet

Förebyggande av graviditet och sömnlöshet

  • P-piller kan försämra sömnkvaliteten, förkorta REM-fördröjningen och minska mängden djup sömn «Burdick RS, Hoffmann R, Armitage R. Short note: or...»124.
  • Det finns inga specifika behandlingsrekommendationer för behandling av sömnstörningar hos personer som använder p-piller, men när man byter ut ett oralt piller kan man prova en form som doseras jämnare till exempel via huden (plåster) eller via slidan (ring).
  • Övergången från ett kombinerat preventivmedel till en inre spiral (koppar- eller hormonspiral) kan också lindra sömnstörningar.

Klimakteriet och sömnlöshet

Äldre personer

Sömnmedicinering för äldre personer

Neuropsykiatriska störningar i utvecklingen

Smärtpatienter

Sömnapnépatienters sömnlöshet

  • En sömnapnépatient kan lida av insomningssvårigheter om han eller hon till exempel är stressade eller samtidigt har rastlösa ben. Sömnapnépatientens dåliga och avbrutna nattsömn kan också tolkas som sömnlöshet. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla) «Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla)»2 (på finska), «Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla); (o...»32, «Wickwire EM, Collop NA. Insomnia and sleep-related...»161, «Björnsdóttir E, Janson C, Gíslason T ym. Insomnia ...»162, «Zhang XJ, Li QY, Wang Y ym. The effect of non-benz...»163. Innan en läkemedelsbehandling som lamslår det centrala nervsystemet inleds måste man alltid utreda möjligheten till sömnapné.
  • Den viktigaste riskfaktorn för sömnapné är bukfetma.
  • I det praktiska arbetet får man en bra uppfattning om sannolikheten för sömnapné med hjälp av några frågor och en snabb klinisk undersökning, där man mäter midjemåttet och ser på underkäkens form, bettet och formen på både den hårda och mjuka gommen och tonsillerna. En annan persons misstanke om att patienten har haft andningsuppehåll under sömnen tyder på möjlig sömnapné.
    • Det ökade behovet av att urinera nattetid associeras också med sömnapné. En frisk vuxen kan urinera en gång under natten och även några dagar i veckan urinera två gånger. Ett behov av att urinera minst tre gånger per natt är avvikande och en orsak till detta kan också vara sömnapné «Tikkinen KA, Johnson TM 2nd, Tammela TL ym. Noctur...»164. Orsaken till det ökade urineringsbehovet nattetid är bland annat att utsöndringen av atriopeptin nattetid ökar.
    • Även en mycket högljudd, fragmentarisk snarkning som hörs till ett annat rum tyder på obstruktiv sömnapné. En sömnapnépatient kan dock snarka ganska tyst och det är inte ett lika tydligt ett symtom som andningsuppehåll eller ett nattligt urineringsbehov.
    • Ett förstorat midjemått (över 100 cm för män och över 90 cm för kvinnor) ökar sannolikheten för sömnapné. Ju större midjans omkrets är desto större är sannolikheten för sömnapné.
    • En förminskat käkparti är ett av de bästa kliniska fynden av sömnapné. Orsaker till förminskat käkparti är övervikt och underkäksfett samt liten underkäke. Ett förminskat käkparti gör att tungan förskjuts nedåt och bakåt, vilket gör att de övre luftvägarna lättare blockeras.
    • Exempel:
      • Patienten är en tjock (midjeomkrets 115 cm) 50-årig man som lider av en avbruten nattsömn och som i genomsnitt måste urinera tre gånger per natt. Han har tjock hals (halsens omkrets 45 cm) och tillbakadragen käke. I detta fall är sannolikheten för sömnapné mycket stor och patienten bör hänvisas till ett ställe där diagnosen kan säkerställas och behandlingen påbörjas (viktminskning och livsstilsbehandling alltid en del av behandlingen).
    • Exempel:
      • Patienten är en normalviktig 40-årig kvinna med sömnlöshet. Hon snarkar ibland, men går högst en gång per natt och urinerar. Ingen har nämnt att hon skulle ha andningsuppehåll medan hon sover. Hennes midja har en omkrets på 78 cm och omkretsen på halsen är 35 cm. Underkäken är normal, bettet verkar normalt och tonsillerna är av normal storlek. I detta fall är sannolikheten för sömnapné mycket liten och orsaken till sömnlösheten är med över 98 procents sannolikhet något annat än sömnapné. Utifrån dessa snabbt tillgängliga uppgifter finns det inget behov av sömnregistrering, utan i anamnesen måste man närmare utreda andra eventuella orsaker till sömnlösheten (ångest, stress, depression, arbets- och familjesituation m.m.).
    • Det är också viktigt att kunna tolka sömnregistreringsfynd. Ett förhöjt apné-hypopnéindex (AHI > 5) innebär inte nödvändigtvis att den primära orsaken till sömnstörningen är andningsstörning under sömnen. Se God medicinsk praxis-rekommendationen Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla) «Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla)»2 (på finska), «Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla); (o...»32.
  • Om den diagnostiserade sömnapnépatientens sömnlöshet försvårar CPAP-behandlingen kan det ibland bli aktuellt att överväga att även använda sömnmedel «Zhang XJ, Li QY, Wang Y ym. The effect of non-benz...»163.
    • I sådana fall är det skäl att inleda sömnmedicinering, som kan förlama andningen, på avdelningen så att åtminstone syremättnaden följs upp.
    • Användningen av sömnmedel kan förbättra resultatet av CPAP-behandlingen av en sömnapnépatient som lider av sömnlöshet «Zhang XJ, Li QY, Wang Y ym. The effect of non-benz...»163.
    • Även i detta fall utgör vård som använder kognitiv beteendeterapi och livskompetens grunden för vården.
    • Trycknivån i en CPAP-apparat med standardtryck kan behöva höjas om patienten använder sömnmedel eller andra läkemedel som förlamar det centrala nervsystemet.
    • Antidepressiva medel förbättrar oftast andningen medan man sover och är inte förknippade med samma problem.

Cancerpatienters sömnlöshet

Sömnlöshet som jourproblem

  • En patient kan söka sig till jourmottagningen på grund av sömnlöshet och be om sömnmedel.
  • Orsaken till sömnlösheten ska om möjligt utredas:
    • Är det fråga om en primär sömnstörning, sömnlöshet i samband med en annan sjukdom eller till exempel sömnlöshet i samband med att man använder eller avslutar användningen av alkohol, läkemedel eller droger?
    • Är det fråga om en nyligen uppkommen sömnlöshet eller har patienten använt sömnmedel länge men läkemedlen har tagit slut?
  • Om läkaren inte känner patienten ska man förhålla sig återhållsamt till att skriva ut sömnmedel under jourtid.
    • Patienten ska lugnas genom att berätta att sömnlöshet kan vara besvärligt men att man inte dör av det.
    • Det finns skäl att utreda tidigare användning av läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet. Det elektroniska receptsystemet är då till hjälp.
    • Patienten kan uppmanas att söka sig till en normal mottagning, så att man kan sätta sig in i saken bättre.
    • Ibland kan det bli fråga om att skriva ut den minsta förpackningsstorleken, men både patienten och läkaren måste veta att det inte är lösningen på patientens sömnlöshet.
    • Vid ångest eller panik behandlas patienten enligt god behandlingspraxis för ångest. Om det är fråga om en alkoholist, en drogmissbrukare eller en läkemedelsberoende person, ska man följa lämplig behandlingspraxis. I sådana fall finns det möjlighet till ett epileptiskt anfall, varvid en kortvarig läkemedelsbehandling som höjer kramptröskeln ska övervägas.

Sömnlöshet hos sjukhuspatient

  • Det är naturligt att man sover dåligt på sjukhus. En grundsjukdom kan orsaka ångest och läkemedel som används för behandling av sjukdomen kan orsaka sömnlöshet. Sjukhusmiljön är i sig ofta ångestfylld och det kan vara svårt för en känslig person att sova på sjukhuset, särskilt om han eller hon inte får vara i fred.
  • I detta sammanhang tas inte ställning till sömnmedicinering som enligt god praxis ges som förmedicinering före anestesi.
  • Förskrivning av bensodiazepin eller ett sömnmedel av bensodiazepintyp till en patient som får sjukhusvård är ett tveeggat svärd. Patienten och vårdarna kan anse att patienten sover bättre med hjälp av dem, men sömnstrukturen blir ändå lättare, vilket konstaterades ovan. Förskrivning av sömnmedel till sjukhuspatienter kan således vara till större skada än nytta. Det behövs mer forskning i ämnet.
  • Vid behandling av en sjukhuspatients sömnlöshet ska i första hand metoder inom vårdarbete användas. Om patienten upprepade gånger har fått sömnmedel på sjukhuset, kan det vara på sin plats att ge honom eller henne ett par sömntabletter vid utskrivningen och uppmana patienten att gradvis avsluta sömnmedicineringen under några dagar. Annars kan patienten som avvänjningssymtom utveckla sömnlöshet och söka sig till hälsovårdscentralen för att be om sömnmedlet, med hjälp av vilket han eller hon också sov på sjukhus.
  • Om patienten har använt sömnmedel regelbundet innan han eller hon hamnat på sjukhus ska det inte avslutas plötsligt på sjukhuset. Det är bra att diskutera ämnet, och under sjukhusvården kan man eventuellt också på ett lyckat sätt avsluta ett onödigt sömnmedel som patienten tagit länge. Man bör komma ihåg att sömnmedel mycket sällan hör till patientens permanenta medicinering och även då ska läkaren veta exakt vilka sömnstörningar det är fråga om och varför man har beslutat att använda sömnmedel för behandlingen. Kontinuerlig sömnmedicinering kan komma i fråga närmast vid långvarig idiopatisk sömnlöshet, som dock är en sällsynt sjukdom.

Sömnlöshet hos psykiatrisk patient

Arbete och sömnlöshet

Förebyggande av arbetsrelaterad sömnlöshet och därav föranledda olägenheter

  • Bestämmelser om hälsoundersökningar av nattarbetare finns i lagen om företagshälsovård och förordningarna som presenteras i ett separat bakgrundsmaterial «Unettomuuteen, työterveyteen ja ajoterveyteen liittyviä lakeja ja ohjeistuksia»61.
    • Enligt lagen om företagshälsovård och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ska för dem som utför nattarbete ordnas en hälsoundersökning för placering i arbetet när de kommer till arbetet och med jämna mellanrum.
    • Syftet med undersökningarna är att följa upp hälsan och ge anvisningar samt ge nödvändiga anvisningar och rekommendationer om rekommendationer i anslutning till arbetet och arbetsmetoderna för att förebygga arbetsrelaterade olägenheter för hälsan.
    • Företagshälsovården ska också ge information och handledning om sunda arbetstider till arbetsgivare och chefer samt vid arbetsplatsutredningar beakta olägenheter i anslutning till arbetstiderna «Härmä M, Hakola T, Kandolin I ym. A controlled int...»179, «Salo P, Oksanen T, Sivertsen B ym. Sleep disturban...»180.
  • Arbetstidernas belastning kan bedömas bland annat med hjälp av TIKKA-metoden (se www «http://www.ttl.fi»4).

Minskning av belastning pga arbetstider

Sömnlöshet och trafik

  • Trötthet är en betydande orsak till trafikolyckor. Den vanligaste orsaken till trötthet i trafiken är för kort eller för dålig nattsömn före körning eller för långt oavbrutet vakande. Även obehandlad sömnapné ökar betydligt risken för att somna vid ratten. En sömnlös patient somnar vanligen inte oavsiktligt. Den försämrade körförmågan i samband med sömnlöshet är särskilt förknippad med biverkningarna av läkemedel som används för behandling av sömnlöshet «Kaikki Suomessa markkinoilla olevat unilääkkeet heikentävät kykyä ajaa autoa vähintään 5 tuntia lääkkeen ottamisesta. Joidenkin unilääkkeiden, etenkin tsopiklonin, ajokykyä heikentävä vaikutus on yli 10 tuntia.»A.
  • Användningen av läkemedel har också skrivits in i Trafiksäkerhetsverket Trafis anvisningar till läkare för bedömning av körhälsa (Trafiksäkerhetsverket 16.5.2017) www «https://www.trafi.fi/liikennejarjestelma/liikenne_ja_terveys/tieliikenne_ja_terveys/ajoterveysohjeet_laakarille»5. I anvisningarna konstateras följande:
    • Om medicinering som påverkar det centrala nervsystemet orsakar trötthet eller nedsatt observationsförmåga när behandlingen inleds, uppfylls inte kraven på körhälsa så länge biverkningar uppträder. Om patienten på ordination av läkare överskrider maximidosen i de allmänna behandlingsrekommendationerna för ett läkemedel som orsakar trötthet, ska läkaren motivera i patientjournalen på vilka grunder han eller hon bedömer att det inte medför betydande olägenhet för bilkörning. Om patienten använder ett tröttande läkemedel som påverkar körförmågan och överskrider de maximala doserna som läkaren ordinerat, ska läkaren förbjuda att han eller hon kör bil. Anmälningsskyldigheten uppfylls om patienten trots vården inte förmår avsluta läkemedelsbehandling som har en skadlig inverkan på körförmågan och tillståndet bedöms vara i minst 6 månader. Kontinuerlig eller ofta upprepad användning av tröttande läkemedel som stör körförmågan utgör ett hinder för körrätt i grupp 2. Vid behov ska förmågan att bibehålla vakenhetsnivån testas objektivt (t.ex. MWT och körprov eller test av körförmågan på medicinska grunder) på motsvarande sätt som till exempel vid undersökning av narkolepsi genom att konsultera en specialistläkare som är förtrogen med störningar i sömn- och vakenhetstillståndet.
  • I praktiken innebär det föregående att om man misstänker att användningen av sömnmedel avsevärt stör körsäkerheten på grund av trötthet eller nedsatt observationsförmåga, ska den behandlande läkaren besluta om patienten får köra bil eller om patienten ska hänvisas till noggrannare undersökningar för att utreda saken.
  • Läkaren kan meddela patienten muntligt körförbud om hans eller hennes körhälsa har försämrats endast tillfälligt. Läkaren ska då uppmana patienten att inte köra en viss tid och anteckna det i journalhandlingarna. Uppmaningen ska också delges patienten skriftligen genom att ge patienten en kopia av anteckningen i journalhandlingen.
  • Utgångspunkten kan anses vara att om sömnmedel används kortvarigt enligt Pharmaca Fennicas anvisningar och enligt doseringen, är körsäkerheten tillräcklig. Om läkaren ordinerar patienten klart större doser än Pharmaca Fennicas anvisningar eller flera tröttande läkemedel som tas samtidigt, ska läkaren motivera saken i patientens patientjournal. I patientjournalen ska då också framgå varför läkaren antar att dosen som överskrider anvisningarna inte orsakar betydande trötthet följande dag eller försämrar observationsförmågan.
  • Inom primärvården är en noggrann utredning av bakgrundsuppgifterna (andra sjukdomar, andra läkemedel, körerfarenhet, trafikförseelser, tidigare olyckor och tillbud) av central betydelse. Trafiklärarens uppskattning (bedömning av körförmågan på medicinska grunder) underlättar utredningen av ärendet. Läkaren kan också på blanketten Läkarutlåtande om körförmågan föreslå för polisen att en person ska avlägga körprov eller ge ett prov på körförmåga.
  • I specialfall kan en patient som lider av problematisk sömnlöshet eller någon annan sömnstörning hänvisas till den specialiserade sjukvården, till en poliklinik för körhälsa eller till en enhet för sömnmedicin som är insatt i frågor som gäller körhälsa. Körförmågan kan fortfarande utredas genom objektiv mätning av förmågan att upprätthålla vakenhetsnivån (MWT-test för mätning av vakenhetsgrad eller s.k. OSLER-test), neuropsykologiska undersökningar och en trafiklärares bedömning.
  • Lagar och anvisningar om körhälsa presenteras i bakgrundsmaterialet «Unettomuuteen, työterveyteen ja ajoterveyteen liittyviä lakeja ja ohjeistuksia»61.

Uppföljning och gradering av vården

  • Bedömningen och vården av sömnlöshet hör till alla nivåer inom hälso- och sjukvården (tabell «Uppföljning och gradering av vården...»6).
  • Största delen av de sömnlösa patienterna hör till öppenvården. Å andra sidan är sömnlöshet vanligt på sjukhus och vårdinrättningar.
  • Den öppna hälso- och sjukvården och den specialiserade sjukvården ska avtala om vårdkedjan och fortbildningen om sömnlöshet.
  • Om man misstänker att orsaken till sömnlösheten är en psykisk störning kan man konsultera en psykiater.
  • Om man misstänker andningsstörningar under sömnen, till exempel sömnapné, kan man konsultera enheter för lungsjukdomar eller öron-, näs- och halssjukdomar eller läkare som arbetar vid privata sömnkliniker.
  • Vid problematiskt rastlösa ben eller vid misstanke om andra rörelsestörningar under sömnen eller nattliga anfall är det skäl att konsultera en specialist i neurologi.
  • Vid svåra sömnstörningar hos barn och unga kan barnneurologi, barnpsykiatri eller ungdomspsykiatri konsulteras.
  • Vid problematisk sömnlöshet ska sakkunniga med praktisk erfarenhet av vård av sömnlösa patienter och problem med uppföljningen konsulteras.
  • Det centrala i vården av en sömnlös patient är att ge information, stödja patientens egen verksamhet, följa upp och ge patienten tillräckligt med tid. Behandlingen av sömnlöshet är ofta svår och utmanande för läkaren och får aldrig stanna vid ordination av sömnmedel.
Tabell 6. Uppföljning och gradering av vården
Typ av sömnlöshet Var? Kommentarer
Nyligen uppkommen sömnlöshet Alla nivåer inom hälso- och sjukvården
Nivån där sömnlöshet konstateras
Betydelsen av faktorer som utlöser sömnlöshet förstås: "Tillfällig sömnlöshet hör till livet"
Stöd, sömnvård
Vid behov tillfällig läkemedelsbehandling.
Sömnstörning Hälsovårdscentralen, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, experter på sömnmedicin Utesluta sekundär sömnlöshet
Kognitiva metoder
Andra läkemedelsfria metoder Vid behov läkemedelsbehandling
Komorbid (sekundär sömnlöshet vid andra sjukdomar) Alla nivåer inom hälso- och sjukvården Man utreder om sömnlösheten i första hand beror på en annan sjukdom (depression, smärta, hjärtsjukdom m.m.) eller om en patient med primär sömnlöshet samtidigt har andra sjukdomar som dock inte förklarar sömnlösheten
Kronobiologiska sömnstörningar Hälsovårdscentralen, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, experter på sömnmedicin Ljusbehandling, melatonin och vid behov hänvisning vidare
Arbetsrelaterad sömnlöshet, sömnlöshet vid skiftarbete Företagshälsovården, hälsovårdscentralen Ändring av arbetstider vid behov
Problem med sömnstörningar och eventuell sömnmedicinering beaktas i arbetet
Sömnlöshet hos barn och unga Hälsocentralen, barnläkare, barnneurologer och -psykiatrer, ungdomspsykiatrer I första hand läkemedelsfria metoder
Neuropsykiatriska störningar Barnneurologer, barnpsykiatrer, ungdomspsykiatrer, neurologer, psykiatrer
Uppföljning av vården eventuellt på hälsovårdscentralen eller företagshälsovården
Diagnos av neuropsykiatrisk störning, neuropsykologiska undersökningar
Vid behov stimulerande läkemedelsbehandling som en del av neuropsykiatrisk behandling
Graviditet, amning, klimakteriet Graviditetsrådgivningen, gynekologer, hälsocentralen, företagshälsovården Kännedom om läkemedlens egenskaper
Beaktande av för- och nackdelar med hormonbehandling
Sömnlöshet hos äldre Hälso- och socialvårdsenheter Hos äldre personer är sömnlöshet ofta förknippad med andra sjukdomar
Bedömning av en sömnlös patients körförmåga Hälsocentralen, företagshälsovården, vid behov specialist i sömnmedicin Inverkan av sömnbrist på grund av sömnlöshet, andra sjukdomar och biverkningar av sömnmedel beaktas
Vid behov utförs objektiva test som mäter vakenhetsnivån och neuropsykologiska undersökningar

Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Sömnforskningssällskapet rf

För mera information om arbetsgruppsmedlemmar samt anmälan om intressekonflikter, se «Unettomuus»1 (på finska)

Översättare: Lingsoft Language Services Oy

Granskning av översättningen: Tove Hertzberg

Litteratur

Sömnlöshet. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och Finska Sömnforskningssällskapet Rf. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2020 (hänvisning dd.mm.åååå). Tillgänglig på internet: www.kaypahoito.fi

Närmare anvisningar: «https://www.kaypahoito.fi/sv/god-medicinsk-praxis/nyttjanderattigheter/citering»6

Ansvarsbegränsning

God medicinsk praxis- och Avstå klokt-rekommendationerna är sammandrag gjorda av experter gällande diagnostik och behandling av bestämda sjukdomar. De ersätter inte läkarens eller annan hälsovårdspersonals egen bedömning av vilken diagnostik, behandling och rehabilitering som är bäst för den enskilda patienten då behandlingsbeslut fattas.

Litteratur

  1. Petit JM, Burlet-Godinot S, Magistretti PJ ym. Glycogen metabolism and the homeostatic regulation of sleep. Metab Brain Dis 2015;30:263-79 «PMID: 25399336»PubMed
  2. Xie L, Kang H, Xu Q ym. Sleep drives metabolite clearance from the adult brain. Science 2013;342:373-7 «PMID: 24136970»PubMed
  3. Tononi G, Cirelli C. Sleep and the price of plasticity: from synaptic and cellular homeostasis to memory consolidation and integration. Neuron 2014;81:12-34 «PMID: 24411729»PubMed
  4. Bryant PA, Trinder J, Curtis N. Sick and tired: Does sleep have a vital role in the immune system? Nat Rev Immunol 2004;4:457-67 «PMID: 15173834»PubMed
  5. Consensus Conference Panel. Watson NF, Badr MS ym. Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society on the Recommended Amount of Sleep for a Healthy Adult: Methodology and Discussion. Sleep 2015;38:1161-83 «PMID: 26194576»PubMed
  6. Consensus Conference Panel. Watson NF, Badr MS ym. Joint Consensus Statement of the American Academy of Sleep Medicine and Sleep Research Society on the Recommended Amount of Sleep for a Healthy Adult: Methodology and Discussion. J Clin Sleep Med 2015;11:931-52 «PMID: 26235159»PubMed
  7. Ohayon M, Wickwire EM, Hirshkowitz M ym. National Sleep Foundation's sleep quality recommendations: first report. Sleep Health 2017;3:6-19 «PMID: 28346153»PubMed
  8. Kajaste S. Krooninen unettomuus ja sen lääkkeetön hoito. Suom Lääkäril 2005;60:2453-7
  9. Riemann D, Nissen C, Palagini L ym. The neurobiology, investigation, and treatment of chronic insomnia. Lancet Neurol 2015;14:547-58 «PMID: 25895933»PubMed
  10. AASM. The International classification of sleep disorders. 3. painos (ICSD-3). Rochester, Minnesota: American Academy of Sleep Medicine (AASM), 2014
  11. Tautiluokitus ICD-10. Suomalainen 3. uudistettu painos Maailman terveysjärjestön (WHO) luokituksesta ICD-10. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, 2011
  12. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders. 5 painos (DSM-5). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing, 2013
  13. International Classification of Diseases, Tenth Revision, Clinical Modification (ICD-10-CM) http://www.cdc.gov/nchs/icd/icd10cm.htm
  14. Ohayon MM, Partinen M. Insomnia and global sleep dissatisfaction in Finland. J Sleep Res 2002;11:339-46 «PMID: 12464102»PubMed
  15. Principles and practice of sleep medicine. 5. painos. Kryger MH, Roth T, Dement WC (toim.). St Louis, MI: Elsevier, 2010
  16. Kronholm E, Partonen T, Laatikainen T ym. Trends in self-reported sleep duration and insomnia-related symptoms in Finland from 1972 to 2005: a comparative review and re-analysis of Finnish population samples. J Sleep Res 2008;17:54-62 «PMID: 18275555»PubMed
  17. Härmä M, Sallinen M. Työperäisten unihäiriöiden yleisyys, merkitys ja vähentämiskeinot. Työ ja Ihminen 2004;3:136-49
  18. Härmä M, Hublin C, Sallinen M. Työperäiset unihäiriöt. Kirjassa: Työperäiset sairaudet. Toim. J Uitti, H Taskinen. Helsinki: Työterveyslaitos 2011, ss. 502-38
  19. Westerlund H, Alexanderson K, Akerstedt T ym. Work-related sleep disturbances and sickness absence in the Swedish working population, 1993-1999. Sleep 2008;31:1169-77 «PMID: 18714789»PubMed
  20. Partinen M. Epidemiology of Sleep Disorders. Kirjassa: Handbook of Clinical Neurology, vol 98. Sleep Disorders, vol I. Montagna P ja Chokroverty S (toim.), Elsevier, Amsterdam 2011; ss. 275-314
  21. Mai E, Buysse DJ. Insomnia: Prevalence, Impact, Pathogenesis, Differential Diagnosis, and Evaluation. Sleep Med Clin 2008;3:167-174 «PMID: 19122760»PubMed
  22. Khazaie H, Rezaie L, Darvishi F ym. Treatment of paradoxical insomnia with atypical antipsychotic drugs. A comparison of olanzapine and risperidone. Neurosciences (Riyadh) 2013;18:64-9 «PMID: 23291800»PubMed
  23. Foley DJ, Monjan AA, Izmirlian G ym. Incidence and remission of insomnia among elderly adults in a biracial cohort. Sleep 1999;22 Suppl 2:S373-8 «PMID: 10394610»PubMed
  24. Kronholm E, Puusniekka R, Jokela J ym. Trends in self-reported sleep problems, tiredness and related school performance among Finnish adolescents from 1984 to 2011. J Sleep Res 2015;24:3-10 «PMID: 25367818»PubMed
  25. Elovainio M, Ferrie JE, Gimeno D ym. Organizational justice and sleeping problems: The Whitehall II study. Psychosom Med 2009;71:334-40 «PMID: 19251877»PubMed
  26. New Oxford Textbook of Psychiatry. Gelder M, Lopez-Ibor JJ, Andreasen N (toim.). Oxford: Oxford University Press, 2000
  27. Psykiatria. Lönnqvist J, Henriksson M, Marttunen M, Partonen T (toim). 11. painos. Helsinki: Kustannus Oy Duodecim, 2014
  28. Currie SR, Clark S, Rimac S ym. Comprehensive assessment of insomnia in recovering alcoholics using daily sleep diaries and ambulatory monitoring. Alcohol Clin Exp Res 2003;27:1262-9 «PMID: 12966320»PubMed
  29. Wiggs L, Stores G. Severe sleep disturbance and daytime challenging behaviour in children with severe learning disabilities. J Intellect Disabil Res 1996;40 ( Pt 6):518-28 «PMID: 9004112»PubMed
  30. Brylewski JE, Wiggs L. A questionnaire survey of sleep and night-time behaviour in a community-based sample of adults with intellectual disability. J Intellect Disabil Res 1998;42 ( Pt 2):154-62 «PMID: 9617699»PubMed
  31. Partinen M. Levottomat jalat. Duodecim 2006;122:2999-3008 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo96142»7
  32. Uniapnea (obstruktiivinen uniapnea aikuisilla); (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen Keuhkolääkäriyhdistyksen ja Suomen Unitutkimusseura ry:n asettama työryhmä. Käypä hoito -suositus. 22.11.2010. «http://www.kaypahoito.fi»8
  33. Halfens R, Cox K, Kuppen-Van Merwijk A. Effect of the use of sleep medication in Dutch hospitals on the use of sleep medication at home. J Adv Nurs 1994;19:66-70 «PMID: 8138632»PubMed
  34. Warie H, Petrovic M, Somers A ym. The use of hypnosedative drugs in a university hospital setting. Acta Clin Belg 2003;58:225-32 «PMID: 14635530»PubMed
  35. Puustinen J, Lähteenmäki R, Polo-Kantola P ym. Effect of withdrawal from long-term use of temazepam, zopiclone or zolpidem as hypnotic agents on cognition in older adults. Eur J Clin Pharmacol 2014;70:319-29 «PMID: 24337417»PubMed
  36. Partinen M. Väsymys, unihäiriöt ja liikenne. Kirjassa: Karkola K, Müller K, Ojala M (toim.) Liikennelääketiede. Kustannus Oy Duodecim 2002:97-104
  37. Akerstedt T, Bassetti C, Cirifnotta F ym. Sleepiness at the wheel - The White Book. 2013. http://www.esrs.eu/fileadmin/user_upload/publications/Livre_blanc_VA_V4.pdf.
  38. Partinen M. Väsymys ja nukahtaminen kuolemaan johtaneissa liikenneonnettomuuksissa. Helsinki: Liikennevakuutuskeskus, vakuutusyhtiöiden liikenneturvallisuustoimikunta (VALT) 2004
  39. Wagstaff AS, Sigstad Lie JA. Shift and night work and long working hours--a systematic review of safety implications. Scand J Work Environ Health 2011;37:173-85 «PMID: 21290083»PubMed
  40. Lallukka T, Haaramo P, Lahelma E ym. Sleep problems and disability retirement: a register-based follow-up study. Am J Epidemiol 2011;173:871-81 «PMID: 21415034»PubMed
  41. Paunio T, Korhonen K, Hublin C ym. Poor sleep predicts symptoms of depression and disability retirement due to depression. J Affect Disord 2015;172:381-9
  42. Hublin C, Partinen M, Koskenvuo M ym. Heritability and mortality risk of insomnia-related symptoms: a genetic epidemiologic study in a population-based twin cohort. Sleep 2011;34:957-64 «PMID: 21731146»PubMed
  43. Hublin C, Partinen M, Koskenvuo M ym. Sleep and mortality: a population-based 22-year follow-up study. Sleep 2007;30:1245-53 «PMID: 17969458»PubMed
  44. Kripke DF, Langer RD, Kline LE. Hypnotics' association with mortality or cancer: a matched cohort study. BMJ Open 2012;2:e000850 «PMID: 22371848»PubMed
  45. Partinen M. Nutrition and sleep. Kirjassa: Sleep disorders medicine. Basic science, technical considerations, and clinical aspects. 3 painos. Chokroverty S (toim.). Elsevier, 2009, ss. 307-18
  46. Partinen M, Westermarck T, Atroshi F. Nutrition, sleep and sleep disorders – relations of some food constituents and sleep. Kirjassa: Pharmacology and nutritional intervention in the treatment of disease. Atroshi F (toim.). InTech, 2014, ss. 191-223
  47. Wennman H, Kronholm E, Partonen T ym. Physical activity and sleep profiles in Finnish men and women. BMC Public Health 2014;14:82 «PMID: 24467881»PubMed
  48. Brand S, Kalak N, Gerber M ym. High self-perceived exercise exertion before bedtime is associated with greater objectively assessed sleep efficiency. Sleep Med 2014;15:1031-6 «PMID: 25087193»PubMed
  49. Myllymäki T, Kyröläinen H, Savolainen K ym. Effects of vigorous late-night exercise on sleep quality and cardiac autonomic activity. J Sleep Res 2011;20:146-53 «PMID: 20673290»PubMed
  50. Buysse DJ, Yu L, Moul DE ym. Development and validation of patient-reported outcome measures for sleep disturbance and sleep-related impairments. Sleep 2010;33:781-92 «PMID: 20550019»PubMed
  51. Tsai WH, Remmers JE, Brant R ym. A decision rule for diagnostic testing in obstructive sleep apnea. Am J Respir Crit Care Med 2003;167:1427-32 «PMID: 12738600»PubMed
  52. Ylikoski J, Bäck L. Kuorsaus ja sen hoito. Suom Lääkäril 2006;61:691-6
  53. Estivill E, Bové A, García-Borreguero D ym. Consensus on drug treatment, definition and diagnosis for insomnia. Clin Drug Investig 2003;23:351-85 «PMID: 17535048»PubMed
  54. Virtsankarkailu (naiset); (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Gynekologiyhdistyksen asettama työryhmä. Käypä hoito -suositus. 16.12.2011. www.kaypahoito.fi
  55. Keuhkoahtaumatauti (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Keuhkolääkäriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Käypä hoito -suositus. 13.6.2014. www.kaypahoito.fi
  56. Diabetes (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin, Suomen sisätautilääkäreiden yhdistyksen ja Diabetesliiton lääkärineuvoston asettama työryhmä. Käypä hoito -suositus. 12.9.2013. www.kaypahoito.fi
  57. Ruíz-Primo E, Jurado JL, Solís H ym. Polysomnographic effects of thyroid hormones primary myxedema. Electroencephalogr Clin Neurophysiol 1982;53:559-64 «PMID: 6177500»PubMed
  58. Nikolakaros G, Virtanen I, Markkula J ym. Obstructive sleep apnea in psychiatric outpatients. A clinic-based study. J Psychiatr Res 2015;69:126-34 «PMID: 26343604»PubMed
  59. Naqvi HA, Wang D, Glozier N ym. Sleep-disordered breathing and psychiatric disorders. Curr Psychiatry Rep 2014;16:519 «PMID: 25308389»PubMed
  60. Morgenthaler T, Alessi C, Friedman L ym. Practice parameters for the use of actigraphy in the assessment of sleep and sleep disorders: an update for 2007. Sleep 2007;30:519-29 «PMID: 17520797»PubMed
  61. Buysse DJ, Ancoli-Israel S, Edinger JD ym. Recommendations for a standard research assessment of insomnia. Sleep 2006;29:1155-73 «PMID: 17040003»PubMed
  62. Chesson A Jr, Hartse K, Anderson WM ym. Practice parameters for the evaluation of chronic insomnia. An American Academy of Sleep Medicine report. Standards of Practice Committee of the American Academy of Sleep Medicine. Sleep 2000;23:237-41 «PMID: 10737341»PubMed
  63. Kushida CA, Littner MR, Morgenthaler T ym. Practice parameters for the indications for polysomnography and related procedures: an update for 2005. Sleep 2005;28:499-521 «PMID: 16171294»PubMed
  64. Hailey D, Tran K, Dales R ym. Recommendations and supporting evidence in guidelines for referral of patients to sleep laboratories. Sleep Med Rev 2006;10:287-99 «PMID: 16807006»PubMed
  65. Kajaste S. Unihäiriöt. Kirjassa: Kognitiivinen psykoterapia. Kähkönen S, Karila I, Holmberg N (toim.) 3. uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim, Helsinki 2008:332-45
  66. Mimeault V, Morin CM. Self-help treatment for insomnia: bibliotherapy with and without professional guidance. J Consult Clin Psychol 1999;67:511-9 «PMID: 10450621»PubMed
  67. Kajaste S, Markkula J. Hyvää yötä - apua univaikeuksiin. Kirjapaja, Helsinki 2011
  68. Järnefelt H, Hublin C (toim.) Työikäisten unettomuuden hoito. Työterveyslaitos 2012
  69. Pihl S, Aronen A-M. Unentaidot. Löydä uni ilman lääkkeitä. 3. uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim, Helsinki 2015
  70. Riedel BW, Lichstein KL. Strategies for evaluating adherence to sleep restriction treatment for insomnia. Behav Res Ther 2001;39:201-12 «PMID: 11153973»PubMed
  71. Kyle SD, Miller CB, Rogers Z ym. Sleep restriction therapy for insomnia is associated with reduced objective total sleep time, increased daytime somnolence, and objectively impaired vigilance: implications for the clinical management of insomnia disorder. Sleep 2014;37:229-37 «PMID: 24497651»PubMed
  72. Morin CM, Hauri PJ, Espie CA ym. Nonpharmacologic treatment of chronic insomnia. An American Academy of Sleep Medicine review. Sleep 1999;22:1134-56 «PMID: 10617176»PubMed
  73. Stetter F, Kupper S. Autogenic training: a meta-analysis of clinical outcome studies. Appl Psychophysiol Biofeedback 2002;27:45-98 «PMID: 12001885»PubMed
  74. Montgomery P, Dennis J. Cognitive behavioural interventions for sleep problems in adults aged 60+. Cochrane Database Syst Rev 2003;:CD003161 «PMID: 12535460»PubMed
  75. Morin CM, Colecchi C, Stone J ym. Behavioral and pharmacological therapies for late-life insomnia: a randomized controlled trial. JAMA 1999;281:991-9 «PMID: 10086433»PubMed
  76. Okajima I, Komada Y, Inoue Y. A meta-analysis of the treatment effectiveness of cognitive behavioral therapy for primary insomnia. Sleep Biol Rhythms 2011;9:24-34
  77. Sleep disorders medicine. Basic science, technical considerations, and clinical aspects. 3 painos. Chokroverty S (toim.). Elsevier, 2009
  78. Wortelboer U, Cohrs S, Rodenbeck A ym. Tolerability of hypnosedatives in older patients. Drugs Aging 2002;19:529-39 «PMID: 12182689»PubMed
  79. Hartman E. The Sleeping Pill. Yale University Press New Haven 1978
  80. Bourgeois J, Elseviers MM, Van Bortel L ym. Sleep quality of benzodiazepine users in nursing homes: a comparative study with nonusers. Sleep Med 2013;14:614-21 «PMID: 23692988»PubMed
  81. Hartikainen S, Lönnroos E, Louhivuori K. Medication as a risk factor for falls: critical systematic review. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2007;62:1172-81 «PMID: 17921433»PubMed
  82. Riedel BW, Lichstein KL. Objective sleep measures and subjective sleep satisfaction: how do older adults with insomnia define a good night's sleep? Psychol Aging 1998;13:159-63 «PMID: 9533198»PubMed
  83. Dündar Y, Dodd S, Strobl J ym. Comparative efficacy of newer hypnotic drugs for the short-term management of insomnia: a systematic review and meta-analysis. Hum Psychopharmacol 2004;19:305-22 «PMID: 15252823»PubMed
  84. Dündar Y, Boland A, Strobl J ym. Newer hypnotic drugs for the short-term management of insomnia: a systematic review and economic evaluation. Health Technol Assess 2004;8:iii-x, 1-125 «PMID: 15193209»PubMed
  85. Pressman MR. Sleep driving: sleepwalking variant or misuse of z-drugs? Sleep Med Rev 2011;15:285-92 «PMID: 21367628»PubMed
  86. European Medicines Agency. CMDh endorses new advice to minimize risk of next morning impaired driving ability and mental alertness with zolpidem. European Commission to take final legal decision. 25 April 2014. EMA/240581/2014
  87. Farkas RH, Unger EF, Temple R. Zolpidem and driving impairment--identifying persons at risk. N Engl J Med 2013;369:689-91 «PMID: 23923991»PubMed
  88. Buscemi N, Vandermeer B, Friesen C ym. Manifestations and Management of Chronic Insomnia in Adults. Summary, Evidence Report/Technology Assessment: Number 125. AHRQ Publication Number 05-E021-1, June 2005. Agency for Healthcare Research and Quality, Rockville, MD. www.ahrq.gov/clinic/epcsums/insomnsum.htm
  89. Weber J, Siddiqui MA, Wagstaff AJ ym. Low-dose doxepin: in the treatment of insomnia. CNS Drugs 2010;24:713-20 «PMID: 20658801»PubMed
  90. Chew ML, Mulsant BH, Pollock BG ym. Anticholinergic activity of 107 medications commonly used by older adults. J Am Geriatr Soc 2008;56:1333-41 «PMID: 18510583»PubMed
  91. Vande Griend JP, Anderson SL. Histamine-1 receptor antagonism for treatment of insomnia. J Am Pharm Assoc (2003) 2012;52:e210-9 «PMID: 23229983»PubMed
  92. Karsten J, Hagenauw LA, Kamphuis J ym. Low doses of mirtazapine or quetiapine for transient insomnia: A randomised, double-blind, cross-over, placebo-controlled trial. J Psychopharmacol 2017;31:327-337 «PMID: 28093029»PubMed
  93. Iwamoto K, Kawano N, Sasada K ym. Effects of low-dose mirtazapine on driving performance in healthy volunteers. Hum Psychopharmacol 2013;28:523-8 «PMID: 23813948»PubMed
  94. Depressio (online). Suomalaisen Lääkäriseuran Duodecimin ja Suomen Psykiatriyhdistys ry:n asettama työryhmä. Käypä hoito -suositus. 29.9.2004. www.kaypahoito.fi
  95. Cates ME, Jackson CW, Feldman JM ym. Metabolic consequences of using low-dose quetiapine for insomnia in psychiatric patients. Community Ment Health J 2009;45:251-4 «PMID: 19472052»PubMed
  96. Williams SG, Alinejad NA, Williams JA ym. Statistically significant increase in weight caused by low-dose quetiapine. Pharmacotherapy 2010;30:1011-5 «PMID: 20874038»PubMed
  97. Van der Heijden KB, Smits MG, Van Someren EJ ym. Effect of melatonin on sleep, behavior, and cognition in ADHD and chronic sleep-onset insomnia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2007;46:233-41 «PMID: 17242627»PubMed
  98. Lewy AJ, Rough JN, Songer JB ym. The phase shift hypothesis for the circadian component of winter depression. Dialogues Clin Neurosci 2007;9:291-300 «PMID: 17969866»PubMed
  99. Lemoine P, Garfinkel D, Laudon M ym. Prolonged-release melatonin for insomnia - an open-label long-term study of efficacy, safety, and withdrawal. Ther Clin Risk Manag 2011;7:301-11 «PMID: 21845053»PubMed
  100. Joukanen S. Pregabaliinin väärinkäyttö on lisääntynyt. Suomen Lääkäril 2011;66:756-9
  101. Videla S, Cebrecos J, Lahjou M ym. Pharmacokinetic dose proportionality between two strengths (12.5 mg and 25 mg) of doxylamine hydrogen succinate film-coated tablets in fasting state: a single-dose, randomized, two-period crossover study in healthy volunteers. Drugs R D 2013;13:129-35 «PMID: 23633146»PubMed
  102. Krystal AD. A compendium of placebo-controlled trials of the risks/benefits of pharmacological treatments for insomnia: the empirical basis for U.S. clinical practice. Sleep Med Rev 2009;13:265-74 «PMID: 19153052»PubMed
  103. Hartmann E, Lindsley JG, Spinweber C. Chronic insomnia: effects of tryptophan, flurazepam, secobarbital, and placebo. Psychopharmacology (Berl) 1983;80:138-42 «PMID: 6410442»PubMed
  104. Sarris J, Byrne GJ. A systematic review of insomnia and complementary medicine. Sleep Med Rev 2011;15:99-106 «PMID: 20965131»PubMed
  105. Glass J, Lanctôt KL, Herrmann N ym. Sedative hypnotics in older people with insomnia: meta-analysis of risks and benefits. BMJ 2005;331:1169 «PMID: 16284208»PubMed
  106. Hajak G, Cluydts R, Declerck A ym. Continuous versus non-nightly use of zolpidem in chronic insomnia: results of a large-scale, double-blind, randomized, outpatient study. Int Clin Psychopharmacol 2002;17:9-17 «PMID: 11800507»PubMed
  107. Perlis ML, McCall WV, Krystal AD ym. Long-term, non-nightly administration of zolpidem in the treatment of patients with primary insomnia. J Clin Psychiatry 2004;65:1128-37 «PMID: 15323600»PubMed
  108. Lähteenmäki R, Puustinen J, Vahlberg T ym. Melatonin for sedative withdrawal in older patients with primary insomnia: a randomized double-blind placebo-controlled trial. Br J Clin Pharmacol 2014;77:975-85 «PMID: 24286360»PubMed
  109. Lopez-Peig C, Mundet X, Casabella B ym. Analysis of benzodiazepine withdrawal program managed by primary care nurses in Spain. BMC Res Notes 2012;5:684 «PMID: 23237104»PubMed
  110. Lader M. Benzodiazepine harm: how can it be reduced? Br J Clin Pharmacol 2014;77:295-301 «PMID: 22882333»PubMed
  111. Polo-Kantola P, Aukia L, Karlsson H ym. Sleep quality during pregnancy: associations with depressive and anxiety symptoms. Acta Obstet Gynecol Scand 2017;96:198-206 «PMID: 27861713»PubMed
  112. Lee KA, Zaffke ME, Baratte-Beebe K. Restless legs syndrome and sleep disturbance during pregnancy: the role of folate and iron. J Womens Health Gend Based Med 2001;10:335-41 «PMID: 11445024»PubMed
  113. Erkkola M, Karppinen M, Knip M, Virtanen S. Raskaudenaikainen ravitsemus – kohtaavatko suositukset ja käytäntö? Duodecim 2001;117:149-55 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo92021»9
  114. Sun ER, Chen CA, Ho G ym. Iron and the restless legs syndrome. Sleep 1998;21:371-7 «PMID: 9646381»PubMed
  115. Lepistö M, Lampio A, Polo P. Raskaus ja levottomat jalat -oireyhtymä. Suom Lääkäril 2017;6:349-53
  116. Driver HS, Dijk DJ, Werth E ym. Sleep and the sleep electroencephalogram across the menstrual cycle in young healthy women. J Clin Endocrinol Metab 1996;81:728-35 «PMID: 8636295»PubMed
  117. Baker FC, Waner JI, Vieira EF ym. Sleep and 24 hour body temperatures: a comparison in young men, naturally cycling women and women taking hormonal contraceptives. J Physiol 2001;530:565-74 «PMID: 11158285»PubMed
  118. Lee KA, Shaver JF, Giblin EC ym. Sleep patterns related to menstrual cycle phase and premenstrual affective symptoms. Sleep 1990;13:403-9 «PMID: 2287852»PubMed
  119. Baker FC, Driver HS, Rogers GG ym. High nocturnal body temperatures and disturbed sleep in women with primary dysmenorrhea. Am J Physiol 1999;277:E1013-21 «PMID: 10600789»PubMed
  120. Iacovides S, Avidon I, Bentley A ym. Diclofenac potassium restores objective and subjective measures of sleep quality in women with primary dysmenorrhea. Sleep 2009;32:1019-26 «PMID: 19725253»PubMed
  121. Cohen LS, Soares CN, Otto MW ym. Prevalence and predictors of premenstrual dysphoric disorder (PMDD) in older premenopausal women. The Harvard Study of Moods and Cycles. J Affect Disord 2002;70:125-32 «PMID: 12117624»PubMed
  122. Smith MJ, Schmidt PJ, Rubinow DR. Operationalizing DSM-IV criteria for PMDD: selecting symptomatic and asymptomatic cycles for research. J Psychiatr Res 2003;37:75-83 «PMID: 12482472»PubMed
  123. Randeva HS, Tan BK, Weickert MO ym. Cardiometabolic aspects of the polycystic ovary syndrome. Endocr Rev 2012;33:812-41 «PMID: 22829562»PubMed
  124. Burdick RS, Hoffmann R, Armitage R. Short note: oral contraceptives and sleep in depressed and healthy women. Sleep 2002;25:347-9 «PMID: 12003166»PubMed
  125. Ancoli-Israel S. Sleep and aging: prevalence of disturbed sleep and treatment considerations in older adults. J Clin Psychiatry 2005;66 Suppl 9:24-30; quiz 42-3 «PMID: 16336039»PubMed
  126. Redline S, Kirchner HL, Quan SF ym. The effects of age, sex, ethnicity, and sleep-disordered breathing on sleep architecture. Arch Intern Med 2004;164:406-18 «PMID: 14980992»PubMed
  127. Vitiello MV, Bliwise DL, Prinz PN. Sleep in Alzheimer's disease and the sundown syndrome. Neurology 1992;42:83-93; discussion 93-4 «PMID: 1630644»PubMed
  128. Forbes D, Morgan DG, Bangma J ym. Light therapy for managing sleep, behaviour, and mood disturbances in dementia. Cochrane Database Syst Rev 2004;:CD003946 «PMID: 15106228»PubMed
  129. Naylor E, Penev PD, Orbeta L ym. Daily social and physical activity increases slow-wave sleep and daytime neuropsychological performance in the elderly. Sleep 2000;23:87-95 «PMID: 10678469»PubMed
  130. Petit L, Azad N, Byszewski A ym. Non-pharmacological management of primary and secondary insomnia among older people: review of assessment tools and treatments. Age Ageing 2003;32:19-25 «PMID: 12540343»PubMed
  131. Schnelle JF, Alessi CA, Al-Samarrai NR ym. The nursing home at night: effects of an intervention on noise, light, and sleep. J Am Geriatr Soc 1999;47:430-8 «PMID: 10203118»PubMed
  132. Richards KC, Beck C, O'Sullivan PS ym. Effect of individualized social activity on sleep in nursing home residents with dementia. J Am Geriatr Soc 2005;53:1510-7 «PMID: 16137280»PubMed
  133. Ouslander JG, Connell BR, Bliwise DL ym. A nonpharmacological intervention to improve sleep in nursing home patients: results of a controlled clinical trial. J Am Geriatr Soc 2006;54:38-47 «PMID: 16420196»PubMed
  134. Alessi CA, Martin JL, Webber AP ym. Randomized, controlled trial of a nonpharmacological intervention to improve abnormal sleep/wake patterns in nursing home residents. J Am Geriatr Soc 2005;53:803-10 «PMID: 15877555»PubMed
  135. Bain KT. Management of chronic insomnia in elderly persons. Am J Geriatr Pharmacother 2006;4:168-92 «PMID: 16860264»PubMed
  136. Tannenbaum C, Paquette A, Hilmer S ym. A systematic review of amnestic and non-amnestic mild cognitive impairment induced by anticholinergic, antihistamine, GABAergic and opioid drugs. Drugs Aging 2012;29:639-58 «PMID: 22812538»PubMed
  137. Holbrook AM, Crowther R, Lotter A ym. Meta-analysis of benzodiazepine use in the treatment of insomnia. CMAJ 2000;162:225-33 «PMID: 10674059»PubMed
  138. Beers MH. Explicit criteria for determining potentially inappropriate medication use by the elderly. An update. Arch Intern Med 1997;157:1531-6 «PMID: 9236554»PubMed
  139. Bloom HG, Ahmed I, Alessi CA ym. Evidence-based recommendations for the assessment and management of sleep disorders in older persons. J Am Geriatr Soc 2009;57:761-89 «PMID: 19484833»PubMed
  140. Fetveit A. Late-life insomnia: a review. Geriatr Gerontol Int 2009;9:220-34 «PMID: 19702931»PubMed
  141. Schredl M, Alm B, Sobanski E. Sleep quality in adult patients with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 2007;257:164-8 «PMID: 17131215»PubMed
  142. Tani P, Lindberg N, Nieminen-von Wendt T ym. Actigraphic assessment of sleep in young adults with Asperger syndrome. Psychiatry Clin Neurosci 2005;59:206-8 «PMID: 15823169»PubMed
  143. Paavonen EJ, Nieminen-von Wendt T, Vanhala R ym. Effectiveness of melatonin in the treatment of sleep disturbances in children with Asperger disorder. J Child Adolesc Psychopharmacol 2003;13:83-95 «PMID: 12804129»PubMed
  144. Rybak YE, McNeely HE, Mackenzie BE ym. An open trial of light therapy in adult attention-deficit/hyperactivity disorder. J Clin Psychiatry 2006;67:1527-35 «PMID: 17107243»PubMed
  145. Tang NK, Goodchild CE, Hester J ym. Pain-related insomnia versus primary insomnia: a comparison study of sleep pattern, psychological characteristics, and cognitive-behavioral processes. Clin J Pain 2012;28:428-36 «PMID: 22179550»PubMed
  146. Björnsdóttir SV, Jónsson SH, Valdimarsdóttir UA. Mental health indicators and quality of life among individuals with musculoskeletal chronic pain: a nationwide study in Iceland. Scand J Rheumatol 2014;43:419-23 «PMID: 24814312»PubMed
  147. Morphy H, Dunn KM, Lewis M ym. Epidemiology of insomnia: a longitudinal study in a UK population. Sleep 2007;30:274-80 «PMID: 17425223»PubMed
  148. Fielding R, Wong WS. Prevalence of chronic pain, insomnia, and fatigue in Hong Kong. Hong Kong Med J 2012;18 Suppl 3:9-12 «PMID: 22865215»PubMed
  149. Taylor DJ, Mallory LJ, Lichstein KL ym. Comorbidity of chronic insomnia with medical problems. Sleep 2007;30:213-8 «PMID: 17326547»PubMed
  150. Kelly GA, Blake C, Power CK ym. The association between chronic low back pain and sleep: a systematic review. Clin J Pain 2011;27:169-81 «PMID: 20842008»PubMed
  151. Palermo TM, Law E, Churchill SS ym. Longitudinal course and impact of insomnia symptoms in adolescents with and without chronic pain. J Pain 2012;13:1099-106 «PMID: 23031311»PubMed
  152. Blågestad T, Pallesen S, Lunde LH ym. Sleep in older chronic pain patients: a comparative polysomnographic study. Clin J Pain 2012;28:277-83 «PMID: 22330128»PubMed
  153. Spitzer AR, Broadman M. A retrospective review of the sleep characteristics in patients with chronic fatigue syndrome and fibromyalgia. Pain Pract 2010;10:294-300 «PMID: 20230458»PubMed
  154. Kishi A, Natelson BH, Togo F ym. Sleep-stage dynamics in patients with chronic fatigue syndrome with or without fibromyalgia. Sleep 2011;34:1551-60 «PMID: 22043126»PubMed
  155. Chervin RD, Teodorescu M, Kushwaha R ym. Objective measures of disordered sleep in fibromyalgia. J Rheumatol 2009;36:2009-16 «PMID: 19684146»PubMed
  156. Haack M, Lee E, Cohen DA ym. Activation of the prostaglandin system in response to sleep loss in healthy humans: potential mediator of increased spontaneous pain. Pain 2009;145:136-41 «PMID: 19560866»PubMed
  157. Okifuji A, Hare BD. Do sleep disorders contribute to pain sensitivity? Curr Rheumatol Rep 2011;13:528-34 «PMID: 21805110»PubMed
  158. Pieh C, Popp R, Geisler P ym. [Sleep and pain: a bi-directional relation?]. Psychiatr Prax 2011;38:166-70 «PMID: 21412701»PubMed
  159. Lautenbacher S, Kundermann B, Krieg JC. Sleep deprivation and pain perception. Sleep Med Rev 2006;10:357-69 «PMID: 16386930»PubMed
  160. Häuser W, Bernardy K, Uçeyler N ym. Treatment of fibromyalgia syndrome with gabapentin and pregabalin--a meta-analysis of randomized controlled trials. Pain 2009;145:69-81 «PMID: 19539427»PubMed
  161. Wickwire EM, Collop NA. Insomnia and sleep-related breathing disorders. Chest 2010;137:1449-63 «PMID: 20525657»PubMed
  162. Björnsdóttir E, Janson C, Gíslason T ym. Insomnia in untreated sleep apnea patients compared to controls. J Sleep Res 2012;21:131-8 «PMID: 21988168»PubMed
  163. Zhang XJ, Li QY, Wang Y ym. The effect of non-benzodiazepine hypnotics on sleep quality and severity in patients with OSA: a meta-analysis. Sleep Breath 2014;18:781-9 «PMID: 24474447»PubMed
  164. Tikkinen KA, Johnson TM 2nd, Tammela TL ym. Nocturia frequency, bother, and quality of life: how often is too often? A population-based study in Finland. Eur Urol 2010;57:488-96 «PMID: 19361907»PubMed
  165. Howell D, Oliver TK, Keller-Olaman S ym. A Pan-Canadian practice guideline: prevention, screening, assessment, and treatment of sleep disturbances in adults with cancer. Support Care Cancer 2013;21:2695-706 «PMID: 23708820»PubMed
  166. Fleming L, Gillespie S, Espie CA. The development and impact of insomnia on cancer survivors: a qualitative analysis. Psychooncology 2010;19:991-6 «PMID: 20014075»PubMed
  167. Fiorentino L, Ancoli-Israel S. Insomnia and its treatment in women with breast cancer. Sleep Med Rev 2006;10:419-29 «PMID: 16963293»PubMed
  168. Pompili M, Lester D, Grispini A ym. Completed suicide in schizophrenia: evidence from a case-control study. Psychiatry Res 2009;167:251-7 «PMID: 19395048»PubMed
  169. Baglioni C, Battagliese G, Feige B ym. Insomnia as a predictor of depression: a meta-analytic evaluation of longitudinal epidemiological studies. J Affect Disord 2011;135:10-9 «PMID: 21300408»PubMed
  170. Pahkala K. Iäkkäiden depressiot. Epidemiologinen tutkimus. Lääkintöhallitus. Sarja: Tutkimukset, 55. Helsinki 1990
  171. Pahkala K, Kesti E, Köngäs-Saviaro P ym. Prevalence of depression in an aged population in Finland. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 1995;30:99-106 «PMID: 7624809»PubMed
  172. Puttonen S, Härmä M, Hublin C. Shift work and cardiovascular disease - pathways from circadian stress to morbidity. Scand J Work Environ Health 2010;36:96-108 «PMID: 20087536»PubMed
  173. Virtanen M, Heikkilä K, Jokela M ym. Long working hours and coronary heart disease: a systematic review and meta-analysis. Am J Epidemiol 2012;176:586-96 «PMID: 22952309»PubMed
  174. Juda M, Vetter C, Roenneberg T. Chronotype modulates sleep duration, sleep quality, and social jet lag in shift-workers. J Biol Rhythms 2013;28:141-51 «PMID: 23606613»PubMed
  175. Hakola T, Hublin CH, Härmä M, Kandolin I, Laitinen J, Sallinen M. Miten ikääntyminen vaikuttaa työssä selviytymiseen. Kirjassa: Toimivat ja terveet työajat. Okkonen H (toim.) Työterveyslaitos, Helsinki 2007:43-4
  176. Knutsson A. Health disorders of shift workers. Occup Med (Lond) 2003;53:103-8 «PMID: 12637594»PubMed
  177. Härmä M, Kecklund G. Shift work and health - how to proceed? Scand J Work Environ Health 2010;36:81-4 «PMID: 20126970»PubMed
  178. Halonen JI, Lallukka T, Pentti J ym. Change in job strain as a predictor of change in insomnia symptoms: analyzing observational data as a non-randomized pseudo-trial. Sleep 2016; [Epub ahead of print] «PMID: 27634791»PubMed
  179. Härmä M, Hakola T, Kandolin I ym. A controlled intervention study on the effects of a very rapidly forward rotating shift system on sleep-wakefulness and well-being among young and elderly shift workers. Int J Psychophysiol 2006;59:70-9 «PMID: 16297476»PubMed
  180. Salo P, Oksanen T, Sivertsen B ym. Sleep disturbances as a predictor of cause-specific work disability and delayed return to work. Sleep 2010;33:1323-31 «PMID: 21061854»PubMed
  181. Frost P, Kolstad HA, Bonde JP. Shift work and the risk of ischemic heart disease - a systematic review of the epidemiologic evidence. Scand J Work Environ Health 2009;35:163-79 «PMID: 19387517»PubMed
  182. Ala-Mursula L, Vahtera J, Linna A ym. Employee worktime control moderates the effects of job strain and effort-reward imbalance on sickness absence: the 10-town study. J Epidemiol Community Health 2005;59:851-7 «PMID: 16166358»PubMed
  183. Sallinen M, Kecklund G. Shift work, sleep, and sleepiness - differences between shift schedules and systems. Scand J Work Environ Health 2010;36:121-33 «PMID: 20119631»PubMed
  184. Driscoll TR, Grunstein RR, Rogers NL. A systematic review of the neurobehavioural and physiological effects of shiftwork systems. Sleep Med Rev 2007;11:179-94 «PMID: 17418596»PubMed
  185. Sallinen M, Härmä M, Mutanen P ym. Sleepiness in various shift combinations of irregular shift systems. Ind Health 2005;43:114-22 «PMID: 15732313»PubMed
  186. Lillsunde P. Päihteet ja liikenneturvallisuus. Suom Lääkäril 2015;70:2615-9
  187. Adkins KW, Molloy C, Weiss SK ym. Effects of a standardized pamphlet on insomnia in children with autism spectrum disorders. Pediatrics 2012;130 Suppl 2:S139-44 «PMID: 23118244»PubMed
  188. Ahonen S, Kivelä SL. Toiminnallisten ja kognitiivisten hoitomenetelmien vaikutukset iäkkäiden primaariseen unettomuuteen. Duodecim 2010;126:794-802 «http://www.duodecimlehti.fi/web/guest/etusivu/artikkeli?tunnus=duo98711»10
  189. Alessi C, Vitiello MV. Insomnia (primary) in older people: non-drug treatments. BMJ Clin Evid 2015;2015: «PMID: 25968443»PubMed
  190. Allain H, Bentué-Ferrer D, Tarral A ym. Effects on postural oscillation and memory functions of a single dose of zolpidem 5 mg, zopiclone 3.75 mg and lormetazepam 1 mg in elderly healthy subjects. A randomized, cross-over, double-blind study versus placebo. Eur J Clin Pharmacol 2003;59:179-88 «PMID: 12756510»PubMed
  191. Ancoli-Israel S, Richardson GS, Mangano RM ym. Long-term use of sedative hypnotics in older patients with insomnia. Sleep Med 2005;6:107-13 «PMID: 15716214»PubMed
  192. Barbera J, Shapiro C. Benefit-risk assessment of zaleplon in the treatment of insomnia. Drug Saf 2005;28:301-18 «PMID: 15783240»PubMed
  193. Bauer M, McIntyre RS, Szamosi J ym. Evaluation of adjunct extended-release quetiapine fumarate on sleep disturbance and quality in patients with major depressive disorder and an inadequate response to on-going antidepressant therapy. Int J Neuropsychopharmacol 2013;16:1755-65 «PMID: 23672772»PubMed
  194. Bei B, Byrne ML, Ivens C ym. Pilot study of a mindfulness-based, multi-component, in-school group sleep intervention in adolescent girls. Early Interv Psychiatry 2013;7:213-20 «PMID: 22759744»PubMed
  195. Bent S, Padula A, Moore D ym. Valerian for sleep: a systematic review and meta-analysis. Am J Med 2006;119:1005-12 «PMID: 17145239»PubMed
  196. Bergmans MG, Merkus JM, Corbey RS ym. Effect of Bellergal Retard on climacteric complaints: a double-blind, placebo-controlled study. Maturitas 1987;9:227-34 «PMID: 3323851»PubMed
  197. Bixler EO, Vgontzas AN, Lin HM ym. Prevalence of sleep-disordered breathing in women: effects of gender. Am J Respir Crit Care Med 2001;163:608-13 «PMID: 11254512»PubMed
  198. Blumer JL, Findling RL, Shih WJ ym. Controlled clinical trial of zolpidem for the treatment of insomnia associated with attention-deficit/ hyperactivity disorder in children 6 to 17 years of age. Pediatrics 2009;123:e770-6 «PMID: 19403468»PubMed
  199. Bocca ML, Marie S, Lelong-Boulouard V ym. Zolpidem and zopiclone impair similarly monotonous driving performance after a single nighttime intake in aged subjects. Psychopharmacology (Berl) 2011;214:699-706 «PMID: 21086117»PubMed
  200. Borkovec TD, Fowles DC. Controlled investigation of the effects of progressive and hypnotic relaxation on insomnia. J Abnorm Psychol 1973;82:153-8 «PMID: 4730647»PubMed
  201. Boyle J, Eriksson ME, Gribble L ym. Randomized, placebo-controlled comparison of amitriptyline, duloxetine, and pregabalin in patients with chronic diabetic peripheral neuropathic pain: impact on pain, polysomnographic sleep, daytime functioning, and quality of life. Diabetes Care 2012;35:2451-8 «PMID: 22991449»PubMed
  202. Braam W, Smits MG, Didden R ym. Exogenous melatonin for sleep problems in individuals with intellectual disability: a meta-analysis. Dev Med Child Neurol 2009;51:340-9 «PMID: 19379289»PubMed
  203. Brand S, Gerber M, Beck J ym. High exercise levels are related to favorable sleep patterns and psychological functioning in adolescents: a comparison of athletes and controls. J Adolesc Health 2010;46:133-41 «PMID: 20113919»PubMed
  204. Brzezinski A, Vangel MG, Wurtman RJ ym. Effects of exogenous melatonin on sleep: a meta-analysis. Sleep Med Rev 2005;9:41-50 «PMID: 15649737»PubMed
  205. Budhiraja P, Budhiraja R, Goodwin JL ym. Incidence of restless legs syndrome and its correlates. J Clin Sleep Med 2012;8:119-24 «PMID: 22505854»PubMed
  206. Buscemi N, Vandermeer B, Friesen C ym. Manifestations and management of chronic insomnia in adults. Evid Rep Technol Assess (Summ) 2005;:1-10 «PMID: 15989374»PubMed
  207. Buscemi N, Vandermeer B, Hooton N ym. Efficacy and safety of exogenous melatonin for secondary sleep disorders and sleep disorders accompanying sleep restriction: meta-analysis. BMJ 2006;332:385-93 «PMID: 16473858»PubMed
  208. Buscemi N, Vandermeer B, Hooton N ym. The efficacy and safety of exogenous melatonin for primary sleep disorders. A meta-analysis. J Gen Intern Med 2005;20:1151-8 «PMID: 16423108»PubMed
  209. Caldwell JR, Rapoport RJ, Davis JC ym. Efficacy and safety of a once-daily morphine formulation in chronic, moderate-to-severe osteoarthritis pain: results from a randomized, placebo-controlled, double-blind trial and an open-label extension trial. J Pain Symptom Manage 2002;23:278-91 «PMID: 11997197»PubMed
  210. Campbell SS, Dawson D, Anderson MW. Alleviation of sleep maintenance insomnia with timed exposure to bright light. J Am Geriatr Soc 1993;41:829-36 «PMID: 8340561»PubMed
  211. Chalon S, Pereira A, Lainey E ym. Comparative effects of duloxetine and desipramine on sleep EEG in healthy subjects. Psychopharmacology (Berl) 2005;177:357-65 «PMID: 15290000»PubMed
  212. Chesson AL Jr, Anderson WM, Littner M ym. Practice parameters for the nonpharmacologic treatment of chronic insomnia. An American Academy of Sleep Medicine report. Standards of Practice Committee of the American Academy of Sleep Medicine. Sleep 1999;22:1128-33 «PMID: 10617175»PubMed
  213. Chesson AL Jr, Littner M, Davila D ym. Practice parameters for the use of light therapy in the treatment of sleep disorders. Standards of Practice Committee, American Academy of Sleep Medicine. Sleep 1999;22:641-60 «PMID: 10450599»PubMed
  214. Cohrs S, Rodenbeck A, Guan Z ym. Sleep-promoting properties of quetiapine in healthy subjects. Psychopharmacology (Berl) 2004;174:421-9 «PMID: 15029469»PubMed
  215. Cortesi F, Giannotti F, Sebastiani T ym. Controlled-release melatonin, singly and combined with cognitive behavioural therapy, for persistent insomnia in children with autism spectrum disorders: a randomized placebo-controlled trial. J Sleep Res 2012;21:700-9 «PMID: 22616853»PubMed
  216. Darwish M. The effects of age and gender on the pharmacokinetics of zaleplon. J Eur Coll Neuropsychopharmacol 1999;9(Suppl 5):360
  217. Dehlin O, Rubin B, Rundgren A. Double-blind comparison of zopiclone and flunitrazepam in elderly insomniacs with special focus on residual effects. Curr Med Res Opin 1995;13:317-24 «PMID: 8829890»PubMed
  218. Dehlin O, Rundgren A, Börjesson L ym. Zopiclone to geriatric patients. A parallel double-blind dose-response clinical trial of zopiclone as a hypnotic to geriatric patients - a study in a geriatric hospital. Pharmacology 1983;27 Suppl 2:173-8
  219. Dimsdale JE, Norman D, DeJardin D ym. The effect of opioids on sleep architecture. J Clin Sleep Med 2007;3:33-6 «PMID: 17557450»PubMed
  220. Dirksen SR, Epstein DR. Efficacy of an insomnia intervention on fatigue, mood and quality of life in breast cancer survivors. J Adv Nurs 2008;61:664-75 «PMID: 18302607»PubMed
  221. Doerr JP, Spiegelhalder K, Petzold F ym. Impact of escitalopram on nocturnal sleep, day-time sleepiness and performance compared to amitriptyline: a randomized, double-blind, placebo-controlled study in healthy male subjects. Pharmacopsychiatry 2010;43:166-73 «PMID: 20603788»PubMed
  222. Eckerberg B, Lowden A, Nagai R ym. Melatonin treatment effects on adolescent students' sleep timing and sleepiness in a placebo-controlled crossover study. Chronobiol Int 2012;29:1239-48 «PMID: 23005039»PubMed
  223. Edinger JD, Sampson WS. A primary care "friendly" cognitive behavioral insomnia therapy. Sleep 2003;26:177-82 «PMID: 12683477»PubMed
  224. Epstein DR, Sidani S, Bootzin RR ym. Dismantling multicomponent behavioral treatment for insomnia in older adults: a randomized controlled trial. Sleep 2012;35:797-805 «PMID: 22654199»PubMed
  225. Espie CA, Fleming L, Cassidy J ym. Randomized controlled clinical effectiveness trial of cognitive behavior therapy compared with treatment as usual for persistent insomnia in patients with cancer. J Clin Oncol 2008;26:4651-8 «PMID: 18591549»PubMed
  226. Espie CA, Inglis SJ, Harvey L. Predicting clinically significant response to cognitive behavior therapy for chronic insomnia in general medical practice: analysis of outcome data at 12 months posttreatment. J Consult Clin Psychol 2001;69:58-66 «PMID: 11302278»PubMed
  227. Espie CA, Inglis SJ, Tessier S ym. The clinical effectiveness of cognitive behaviour therapy for chronic insomnia: implementation and evaluation of a sleep clinic in general medical practice. Behav Res Ther 2001;39:45-60 «PMID: 11125723»PubMed
  228. Espie CA, Kyle SD, Williams C ym. A randomized, placebo-controlled trial of online cognitive behavioral therapy for chronic insomnia disorder delivered via an automated media-rich web application. Sleep 2012;35:769-81 «PMID: 22654196»PubMed
  229. Evans ML, Pritts E, Vittinghoff E ym. Management of postmenopausal hot flushes with venlafaxine hydrochloride: a randomized, controlled trial. Obstet Gynecol 2005;105:161-6 «PMID: 15625158»PubMed
  230. Fernández-San-Martín MI, Masa-Font R, Palacios-Soler L ym. Effectiveness of Valerian on insomnia: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Sleep Med 2010;11:505-11 «PMID: 20347389»PubMed
  231. Fleming L, Randell K, Harvey CJ ym. Does cognitive behaviour therapy for insomnia reduce clinical levels of fatigue, anxiety and depression in cancer patients? Psychooncology 2014;23:679-84 «PMID: 24458543»PubMed
  232. Fortier-Brochu E, Beaulieu-Bonneau S, Ivers H ym. Insomnia and daytime cognitive performance: a meta-analysis. Sleep Med Rev 2012;16:83-94 «PMID: 21636297»PubMed
  233. Friedman L, Zeitzer JM, Kushida C ym. Scheduled bright light for treatment of insomnia in older adults. J Am Geriatr Soc 2009;57:441-52 «PMID: 19187411»PubMed
  234. Fukuda N, Kobayashi R, Kohsaka M ym. Effects of bright light at lunchtime on sleep in patients in a geriatric hospital II. Psychiatry Clin Neurosci 2001;55:291-3 «PMID: 11422880»PubMed
  235. Gambacciani M, Ciaponi M, Cappagli B ym. Effects of low-dose, continuous combined hormone replacement therapy on sleep in symptomatic postmenopausal women. Maturitas 2005;50:91-7 «PMID: 15653005»PubMed
  236. Gambacciani M, Rosano G, Cappagli B ym. Clinical and metabolic effects of drospirenone-estradiol in menopausal women: a prospective study. Climacteric 2011;14:18-24 «PMID: 20979461»PubMed
  237. Gradisar M, Dohnt H, Gardner G ym. A randomized controlled trial of cognitive-behavior therapy plus bright light therapy for adolescent delayed sleep phase disorder. Sleep 2011;34:1671-80 «PMID: 22131604»PubMed
  238. Gray SL, Dublin S, Yu O ym. Benzodiazepine use and risk of incident dementia or cognitive decline: prospective population based study. BMJ 2016;352:i90 «PMID: 26837813»PubMed
  239. Guttuso T Jr, Kurlan R, McDermott MP ym. Gabapentin's effects on hot flashes in postmenopausal women: a randomized controlled trial. Obstet Gynecol 2003;101:337-45 «PMID: 12576259»PubMed
  240. Hachul H, Bittencourt LR, Andersen ML ym. Effects of hormone therapy with estrogen and/or progesterone on sleep pattern in postmenopausal women. Int J Gynaecol Obstet 2008;103:207-12 «PMID: 18812241»PubMed
  241. Hajak G, Rodenbeck A, Voderholzer U ym. Doxepin in the treatment of primary insomnia: a placebo-controlled, double-blind, polysomnographic study. J Clin Psychiatry 2001;62:453-63 «PMID: 11465523»PubMed
  242. Handley AP, Williams M. The efficacy and tolerability of SSRI/SNRIs in the treatment of vasomotor symptoms in menopausal women: a systematic review. J Am Assoc Nurse Pract 2015;27:54-61 «PMID: 24944075»PubMed
  243. Harati Y, Gooch C, Swenson M ym. Double-blind randomized trial of tramadol for the treatment of the pain of diabetic neuropathy. Neurology 1998;50:1842-6 «PMID: 9633738»PubMed
  244. Hays J, Ockene JK, Brunner RL ym. Effects of estrogen plus progestin on health-related quality of life. N Engl J Med 2003;348:1839-54 «PMID: 12642637»PubMed
  245. Hedner J, Yaeche R, Emilien G ym. Zaleplon shortens subjective sleep latency and improves subjective sleep quality in elderly patients with insomnia. The Zaleplon Clinical Investigator Study Group. Int J Geriatr Psychiatry 2000;15:704-12 «PMID: 10960882»PubMed
  246. Hemmeter U, Müller M, Bischof R ym. Effect of zopiclone and temazepam on sleep EEG parameters, psychomotor and memory functions in healthy elderly volunteers. Psychopharmacology (Berl) 2000;147:384-96 «PMID: 10672632»PubMed
  247. Herxheimer A, Petrie KJ. Melatonin for the prevention and treatment of jet lag. Cochrane Database Syst Rev 2002;:CD001520 «PMID: 12076414»PubMed
  248. Hindmarch I, Dawson J, Stanley N. A double-blind study in healthy volunteers to assess the effects on sleep of pregabalin compared with alprazolam and placebo. Sleep 2005;28:187-93 «PMID: 16171242»PubMed
  249. Hoebert M, van der Heijden KB, van Geijlswijk IM ym. Long-term follow-up of melatonin treatment in children with ADHD and chronic sleep onset insomnia. J Pineal Res 2009;47:1-7 «PMID: 19486273»PubMed
  250. Hohagen F, Montero RF, Weiss E ym. Treatment of primary insomnia with trimipramine: an alternative to benzodiazepine hypnotics? Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci 1994;244:65-72 «PMID: 7948056»PubMed
  251. Häuser W, Bernardy K, Uçeyler N ym. Treatment of fibromyalgia syndrome with antidepressants: a meta-analysis. JAMA 2009;301:198-209 «PMID: 19141768»PubMed
  252. Imfeld P, Bodmer M, Jick SS ym. Benzodiazepine Use and Risk of Developing Alzheimer's Disease or Vascular Dementia: A Case-Control Analysis. Drug Saf 2015;38:909-19 «PMID: 26123874»PubMed
  253. Islam MM, Iqbal U, Walther B ym. Benzodiazepine Use and Risk of Dementia in the Elderly Population: A Systematic Review and Meta-Analysis. Neuroepidemiology 2016;47:181-191 «PMID: 28013304»PubMed
  254. Jamison RN, Raymond SA, Slawsby EA ym. Opioid therapy for chronic noncancer back pain. A randomized prospective study. Spine (Phila Pa 1976) 1998;23:2591-600 «PMID: 9854758»PubMed
  255. Jernelöv S, Lekander M, Blom K ym. Efficacy of a behavioral self-help treatment with or without therapist guidance for co-morbid and primary insomnia--a randomized controlled trial. BMC Psychiatry 2012;12:5 «PMID: 22264332»PubMed
  256. Jungquist CR, O'Brien C, Matteson-Rusby S ym. The efficacy of cognitive-behavioral therapy for insomnia in patients with chronic pain. Sleep Med 2010;11:302-9 «PMID: 20133188»PubMed
  257. Juri C, Chaná P, Tapia J ym. Quetiapine for insomnia in Parkinson disease: results from an open-label trial. Clin Neuropharmacol 2005;28:185-7 «PMID: 16062098»PubMed
  258. Järnefelt H, Lagerstedt R, Kajaste S ym. Cognitive behavior therapy for chronic insomnia in occupational health services. J Occup Rehabil 2012;22:511-21 «PMID: 22460608»PubMed
  259. Järnefelt H, Lagerstedt R, Kajaste S ym. Cognitive behavioral therapy for shift workers with chronic insomnia. Sleep Med 2012;13:1238-46 «PMID: 23168269»PubMed
  260. Järnefelt H, Sallinen M, Luukkonen R ym. Cognitive behavioral therapy for chronic insomnia in occupational health services: analyses of outcomes up to 24 months post-treatment. Behav Res Ther 2014;56:16-21 «PMID: 24632111»PubMed
  261. Kalak N, Gerber M, Kirov R ym. Daily morning running for 3 weeks improved sleep and psychological functioning in healthy adolescents compared with controls. J Adolesc Health 2012;51:615-22 «PMID: 23174473»PubMed
  262. Kay DC, Eisenstein RB, Jasinski DR. Morphine effects on human REM state, waking state and NREM sleep. Psychopharmacologia 1969;14:404-16 «PMID: 4310918»PubMed
  263. Kay DC. Human sleep during chronic morphine intoxication. Psychopharmacologia 1975;44:117-24 «PMID: 172930»PubMed
  264. King AC, Oman RF, Brassington GS ym. Moderate-intensity exercise and self-rated quality of sleep in older adults. A randomized controlled trial. JAMA 1997;277:32-7 «PMID: 8980207»PubMed
  265. King AC, Pruitt LA, Woo S ym. Effects of moderate-intensity exercise on polysomnographic and subjective sleep quality in older adults with mild to moderate sleep complaints. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2008;63:997-1004 «PMID: 18840807»PubMed
  266. Kirisoglu C, Guilleminault C. Twenty minutes versus forty-five minutes morning bright light treatment on sleep onset insomnia in elderly subjects. J Psychosom Res 2004;56:537-42 «PMID: 15172210»PubMed
  267. Kirsch I, Montgomery G, Sapirstein G. Hypnosis as an adjunct to cognitive-behavioral psychotherapy: a meta-analysis. J Consult Clin Psychol 1995;63:214-20 «PMID: 7751482»PubMed
  268. Kobayashi R, Fukuda N, Kohsaka M ym. Effects of bright light at lunchtime on sleep of patients in a geriatric hospital I. Psychiatry Clin Neurosci 2001;55:287-9 «PMID: 11422879»PubMed
  269. Kravitz HM, Zhao X, Bromberger JT ym. Sleep disturbance during the menopausal transition in a multi-ethnic community sample of women. Sleep 2008;31:979-90 «PMID: 18652093»PubMed
  270. Krystal AD, Durrence HH, Scharf M ym. Efficacy and Safety of Doxepin 1 mg and 3 mg in a 12-week Sleep Laboratory and Outpatient Trial of Elderly Subjects with Chronic Primary Insomnia. Sleep 2010;33:1553-61 «PMID: 21102997»PubMed
  271. Krystal AD, Lankford A, Durrence HH ym. Efficacy and safety of doxepin 3 and 6 mg in a 35-day sleep laboratory trial in adults with chronic primary insomnia. Sleep 2011;34:1433-42 «PMID: 21966075»PubMed
  272. Kubitz KA, Landers DM, Petruzzello SJ ym. The effects of acute and chronic exercise on sleep. A meta-analytic review. Sports Med 1996;21:277-91 «PMID: 8726346»PubMed
  273. Lader M. Benzodiazepines revisited--will we ever learn? Addiction 2011;106:2086-109 «PMID: 21714826»PubMed
  274. Lankford A, Rogowski R, Essink B ym. Efficacy and safety of doxepin 6 mg in a four-week outpatient trial of elderly adults with chronic primary insomnia. Sleep Med 2012;13:133-8 «PMID: 22197474»PubMed
  275. Lemoine P, Nir T, Laudon M ym. Prolonged-release melatonin improves sleep quality and morning alertness in insomnia patients aged 55 years and older and has no withdrawal effects. J Sleep Res 2007;16:372-80 «PMID: 18036082»PubMed
  276. Leufkens TR, Lund JS, Vermeeren A. Highway driving performance and cognitive functioning the morning after bedtime and middle-of-the-night use of gaboxadol, zopiclone and zolpidem. J Sleep Res 2009;18:387-96 «PMID: 19552733»PubMed
  277. Locklear JC, Svedsäter H, Datto C ym. Effects of once-daily extended release quetiapine fumarate (quetiapine XR) on quality of life and sleep in elderly patients with major depressive disorder. J Affect Disord 2013;149:189-95 «PMID: 23639212»PubMed
  278. Loprinzi CL, Kugler JW, Sloan JA ym. Venlafaxine in management of hot flashes in survivors of breast cancer: a randomised controlled trial. Lancet 2000;356:2059-63 «PMID: 11145492»PubMed
  279. Loprinzi CL, Sloan JA, Perez EA ym. Phase III evaluation of fluoxetine for treatment of hot flashes. J Clin Oncol 2002;20:1578-83 «PMID: 11896107»PubMed
  280. Luthringer R, Muzet M, Zisapel N ym. The effect of prolonged-release melatonin on sleep measures and psychomotor performance in elderly patients with insomnia. Int Clin Psychopharmacol 2009;24:239-49 «PMID: 19584739»PubMed
  281. MacMahon MA, Broomfield NM, Espie CA. A systematic review of the effectiveness of oral melatonin for adults (18 to 65 years) with delayed sleep phase syndrome and adults (18 to 65 years) with primary insomnia. Curr Psych Rev 2005;1:103-13
  282. Malow BA, Adkins KW, Reynolds A ym. Parent-based sleep education for children with autism spectrum disorders. J Autism Dev Disord 2014;44:216-28 «PMID: 23754339»PubMed
  283. Mansikkamäki K, Raitanen J, Nygård CH ym. Sleep quality and aerobic training among menopausal women--a randomized controlled trial. Maturitas 2012;72:339-45 «PMID: 22673453»PubMed
  284. Meeuwsen IB, Samson MM, Duursma SA ym. The influence of tibolone on quality of life in postmenopausal women. Maturitas 2002;41:35-43 «PMID: 11809341»PubMed
  285. Mendelson WB. A review of the evidence for the efficacy and safety of trazodone in insomnia. J Clin Psychiatry 2005;66:469-76 «PMID: 15816789»PubMed
  286. Montgomery P, Dennis J. A systematic review of non-pharmacological therapies for sleep problems in later life. Sleep Med Rev 2004;8:47-62 «PMID: 15062210»PubMed
  287. Montgomery P, Dennis J. Bright light therapy for sleep problems in adults aged 60+. Cochrane Database Syst Rev 2002;:CD003403 «PMID: 12076478»PubMed
  288. Montgomery P, Stores G, Wiggs L. The relative efficacy of two brief treatments for sleep problems in young learning disabled (mentally retarded) children: a randomised controlled trial. Arch Dis Child 2004;89:125-30 «PMID: 14736626»PubMed
  289. Morin CM, Bootzin RR, Buysse DJ ym. Psychological and behavioral treatment of insomnia:update of the recent evidence (1998-2004). Sleep 2006;29:1398-414 «PMID: 17162986»PubMed
  290. Morin CM, Culbert JP, Schwartz SM. Nonpharmacological interventions for insomnia: a meta-analysis of treatment efficacy. Am J Psychiatry 1994;151:1172-80 «PMID: 8037252»PubMed
  291. Morin CM, Vallières A, Guay B ym. Cognitive behavioral therapy, singly and combined with medication, for persistent insomnia: a randomized controlled trial. JAMA 2009;301:2005-15 «PMID: 19454639»PubMed
  292. Mouret J, Ruel D, Maillard F ym. Zopiclone versus triazolam in insomniac geriatric patients: a specific increase in delta sleep with zopiclone. Int Clin Psychopharmacol 1990;5 Suppl 2:47-55 «PMID: 2201730»PubMed
  293. Murphy PJ, Badia P, Myers BL ym. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs affect normal sleep patterns in humans. Physiol Behav 1994;55:1063-6 «PMID: 8047572»PubMed
  294. Murphy PJ, Campbell SS. Enhanced performance in elderly subjects following bright light treatment of sleep maintenance insomnia. J Sleep Res 1996;5:165-72 «PMID: 8956206»PubMed
  295. Musiek ES, Holtzman DM. Mechanisms linking circadian clocks, sleep, and neurodegeneration. Science 2016;354:1004-1008 «PMID: 27885006»PubMed
  296. Myers E, Startup H, Freeman D. Cognitive behavioural treatment of insomnia in individuals with persistent persecutory delusions: a pilot trial. J Behav Ther Exp Psychiatry 2011;42:330-6 «PMID: 21367359»PubMed
  297. Nelson HD, Vesco KK, Haney E ym. Nonhormonal therapies for menopausal hot flashes: systematic review and meta-analysis. JAMA 2006;295:2057-71 «PMID: 16670414»PubMed
  298. NIH State-of-the-Science Conference Statement on manifestations and management of chronic insomnia in adults. NIH Consens State Sci Statements 2005;22:1-30 «PMID: 17308547»PubMed
  299. Paine S, Gradisar M. A randomised controlled trial of cognitive-behaviour therapy for behavioural insomnia of childhood in school-aged children. Behav Res Ther 2011;49:379-88 «PMID: 21550589»PubMed
  300. Pallesen S, Nordhus IH, Kvale G. Nonpharmacological interventions for insomnia in older adults: a meta-analysis of treatment efficacy. Psychotherapy 1998;35:472–82
  301. Pandya KJ, Morrow GR, Roscoe JA ym. Gabapentin for hot flashes in 420 women with breast cancer: a randomised double-blind placebo-controlled trial. Lancet 2005;366:818-24 «PMID: 16139656»PubMed
  302. Partinen M, Hirvonen K, Hublin C ym. Effects of after-midnight intake of zolpidem and temazepam on driving ability in women with non-organic insomnia. Sleep Med 2003;4:553-61 «PMID: 14607350»PubMed
  303. Passos GS, Poyares D, Santana MG ym. Effects of moderate aerobic exercise training on chronic primary insomnia. Sleep Med 2011;12:1018-27 «PMID: 22019457»PubMed
  304. Passos GS, Poyares DL, Santana MG ym. Is exercise an alternative treatment for chronic insomnia? Clinics (Sao Paulo) 2012;67:653-60 «PMID: 22760906»PubMed
  305. Physical Activity Guidelines Advisory Committee. Mental health (part G, section 8). Teoksessa: Physical Activity Guidelines Advisory Committee Report. U.S. Department of Health and Human Services, Washington, DC, 2008, s. G8-1-58.
  306. Pigeon WR, Moynihan J, Matteson-Rusby S ym. Comparative effectiveness of CBT interventions for co-morbid chronic pain & insomnia: a pilot study. Behav Res Ther 2012;50:685-9 «PMID: 22982083»PubMed
  307. Pigeon WR, Pinquart M, Conner K. Meta-analysis of sleep disturbance and suicidal thoughts and behaviors. J Clin Psychiatry 2012;73:e1160-7 «PMID: 23059158»PubMed
  308. Pollack M, Kinrys G, Krystal A ym. Eszopiclone coadministered with escitalopram in patients with insomnia and comorbid generalized anxiety disorder. Arch Gen Psychiatry 2008;65:551-62 «PMID: 18458207»PubMed
  309. Polo-Kantola P, Erkkola R, Helenius H ym. When does estrogen replacement therapy improve sleep quality? Am J Obstet Gynecol 1998;178:1002-9 «PMID: 9609575»PubMed
  310. Polo-Kantola P, Rauhala E, Erkkola R ym. Estrogen replacement therapy and nocturnal periodic limb movements: a randomized controlled trial. Obstet Gynecol 2001;97:548-54 «PMID: 11275026»PubMed
  311. Quach J, Hiscock H, Ukoumunne OC ym. A brief sleep intervention improves outcomes in the school entry year: a randomized controlled trial. Pediatrics 2011;128:692-701 «PMID: 21890825»PubMed
  312. Razazian N, Baziyar M, Moradian N ym. Evaluation of the efficacy and safety of pregabalin, venlafaxine, and carbamazepine in patients with painful diabetic peripheral neuropathy. A randomized, double-blind trial. Neurosciences (Riyadh) 2014;19:192-8 «PMID: 24983280»PubMed
  313. Reed HE, McGrew SG, Artibee K ym. Parent-based sleep education workshops in autism. J Child Neurol 2009;24:936-45 «PMID: 19491110»PubMed
  314. Reid KJ, Baron KG, Lu B ym. Aerobic exercise improves self-reported sleep and quality of life in older adults with insomnia. Sleep Med 2010;11:934-40 «PMID: 20813580»PubMed
  315. Riemann D, Voderholzer U, Cohrs S ym. Trimipramine in primary insomnia: results of a polysomnographic double-blind controlled study. Pharmacopsychiatry 2002;35:165-74 «PMID: 12237787»PubMed
  316. Ritterband LM, Thorndike FP, Gonder-Frederick LA ym. Efficacy of an Internet-based behavioral intervention for adults with insomnia. Arch Gen Psychiatry 2009;66:692-8 «PMID: 19581560»PubMed
  317. Rodenbeck A, Cohrs S, Jordan W ym. The sleep-improving effects of doxepin are paralleled by a normalized plasma cortisol secretion in primary insomnia. A placebo-controlled, double-blind, randomized, cross-over study followed by an open treatment over 3 weeks. Psychopharmacology (Berl) 2003;170:423-8 «PMID: 13680082»PubMed
  318. Roger M, Attali P, Coquelin JP. Multicenter, double-blind, controlled comparison of zolpidem and triazolam in elderly patients with insomnia. Clin Ther 1993;15:127-36 «PMID: 8458042»PubMed
  319. Rossignol DA, Frye RE. Melatonin in autism spectrum disorders: a systematic review and meta-analysis. Dev Med Child Neurol 2011;53:783-92 «PMID: 21518346»PubMed
  320. Roth AJ, McCall WV, Liguori A. Cognitive, psychomotor and polysomnographic effects of trazodone in primary insomniacs. J Sleep Res 2011;20:552-8 «PMID: 21623982»PubMed
  321. Roth T, Heith Durrence H, Jochelson P ym. Efficacy and safety of doxepin 6 mg in a model of transient insomnia. Sleep Med 2010;11:843-7 «PMID: 20817598»PubMed
  322. Roth T, Rogowski R, Hull S ym. Efficacy and safety of doxepin 1 mg, 3 mg, and 6 mg in adults with primary insomnia. Sleep 2007;30:1555-61 «PMID: 18041488»PubMed
  323. Roth T, van Seventer R, Murphy TK. The effect of pregabalin on pain-related sleep interference in diabetic peripheral neuropathy or postherpetic neuralgia: a review of nine clinical trials. Curr Med Res Opin 2010;26:2411-9 «PMID: 20812792»PubMed
  324. Rybarczyk B, Mack L, Harris JH ym. Testing two types of self-help CBT-I for insomnia in older adults with arthritis or coronary artery disease. Rehabil Psychol 2011;56:257-66 «PMID: 22121936»PubMed
  325. Sánchez AI, Diaz-Piedra C, Miro E ym. Effects of cognitive-behavioral therapy for insomnia on polysomnographic parameters in fibromyalgia patients. Int J Clin Health Psychol 2012:12;39-53
  326. Sangal RB, Blumer JL, Lankford DA ym. Eszopiclone for insomnia associated with attention-deficit/hyperactivity disorder. Pediatrics 2014;134:e1095-103 «PMID: 25266438»PubMed
  327. Saxvig IW, Wilhelmsen-Langeland A, Pallesen S ym. A randomized controlled trial with bright light and melatonin for delayed sleep phase disorder: effects on subjective and objective sleep. Chronobiol Int 2014;31:72-86 «PMID: 24144243»PubMed
  328. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Behandling av sömnbesvär hos vuxna. En systematisk litteraturöversikt. Rapportnr: 199. ISBN 978-91-85413-35-5.
  329. Scharf M, Rogowski R, Hull S ym. Efficacy and safety of doxepin 1 mg, 3 mg, and 6 mg in elderly patients with primary insomnia: a randomized, double-blind, placebo-controlled crossover study. J Clin Psychiatry 2008;69:1557-64 «PMID: 19192438»PubMed
  330. Schlarb AA, Liddle CC, Hautzinger M. JuSt - a multimodal program for treatment of insomnia in adolescents: a pilot study. Nat Sci Sleep 2011;3:13-20 «PMID: 23616715»PubMed
  331. Scholz OB, Ott R. Effect and course of tape-based hypnotherapy in subjects suffering from insomnia. Austral J Clin Hypnother Hypnosis 2000;21:96-114
  332. Shahar E, Redline S, Young T ym. Hormone replacement therapy and sleep-disordered breathing. Am J Respir Crit Care Med 2003;167:1186-92 «PMID: 12531779»PubMed
  333. Shash D, Kurth T, Bertrand M ym. Benzodiazepine, psychotropic medication, and dementia: A population-based cohort study. Alzheimers Dement 2016;12:604-13 «PMID: 26602630»PubMed
  334. Smits MG, Nagtegaal EE, van der Heijden J ym. Melatonin for chronic sleep onset insomnia in children: a randomized placebo-controlled trial. J Child Neurol 2001;16:86-92 «PMID: 11292231»PubMed
  335. Smits MG, van Stel HF, van der Heijden K ym. Melatonin improves health status and sleep in children with idiopathic chronic sleep-onset insomnia: a randomized placebo-controlled trial. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2003;42:1286-93 «PMID: 14566165»PubMed
  336. Stanton HE. Hypnotic relaxation and the reduction of sleep onset insomnia. Int J Psychosom 1989;36:64-8 «PMID: 2689375»PubMed
  337. Stearns V, Beebe KL, Iyengar M ym. Paroxetine controlled release in the treatment of menopausal hot flashes: a randomized controlled trial. JAMA 2003;289:2827-34 «PMID: 12783913»PubMed
  338. Stearns V, Slack R, Greep N ym. Paroxetine is an effective treatment for hot flashes: results from a prospective randomized clinical trial. J Clin Oncol 2005;23:6919-30 «PMID: 16192581»PubMed
  339. Suhner AG, Murphy PJ, Campbell SS. Failure of timed bright light exposure to alleviate age-related sleep maintenance insomnia. J Am Geriatr Soc 2002;50:617-23 «PMID: 11982660»PubMed
  340. Suvanto-Luukkonen E, Koivunen R, Sundström H ym. Citalopram and fluoxetine in the treatment of postmenopausal symptoms: a prospective, randomized, 9-month, placebo-controlled, double-blind study. Menopause 2005;12:18-26 «PMID: 15668596»PubMed
  341. Suzuki E, Tsuchiya M, Hirokawa K ym. Evaluation of an internet-based self-help program for better quality of sleep among Japanese workers: a randomized controlled trial. J Occup Health 2008;50:387-99 «PMID: 18716392»PubMed
  342. Taibi DM, Landis CA, Petry H ym. A systematic review of valerian as a sleep aid: safe but not effective. Sleep Med Rev 2007;11:209-30 «PMID: 17517355»PubMed
  343. Tassniyom K, Paholpak S, Tassniyom S ym. Quetiapine for primary insomnia: a double blind, randomized controlled trial. J Med Assoc Thai 2010;93:729-34 «PMID: 20572379»PubMed
  344. Toulis KA, Tzellos T, Kouvelas D ym. Gabapentin for the treatment of hot flashes in women with natural or tamoxifen-induced menopause: a systematic review and meta-analysis. Clin Ther 2009;31:221-35 «PMID: 19302896»PubMed
  345. Trivedi MH, Bandelow B, Demyttenaere K ym. Evaluation of the effects of extended release quetiapine fumarate monotherapy on sleep disturbance in patients with major depressive disorder: a pooled analysis of four randomized acute studies. Int J Neuropsychopharmacol 2013;16:1733-44 «PMID: 23673347»PubMed
  346. Tworoger SS, Yasui Y, Vitiello MV ym. Effects of a yearlong moderate-intensity exercise and a stretching intervention on sleep quality in postmenopausal women. Sleep 2003;26:830-6 «PMID: 14655916»PubMed
  347. Wade AG, Ford I, Crawford G ym. Nightly treatment of primary insomnia with prolonged release melatonin for 6 months: a randomized placebo controlled trial on age and endogenous melatonin as predictors of efficacy and safety. BMC Med 2010;8:51 «PMID: 20712869»PubMed
  348. Wakamura T, Tokura H. Influence of bright light during daytime on sleep parameters in hospitalized elderly patients. J Physiol Anthropol Appl Human Sci 2001;20:345-51 «PMID: 11840687»PubMed
  349. Walder B, Tramèr MR, Blois R. The effects of two single doses of tramadol on sleep: a randomized, cross-over trial in healthy volunteers. Eur J Anaesthesiol 2001;18:36-42 «PMID: 11270008»PubMed
  350. Vallières A, Morin CM, Guay B ym. Sequential treatment for chronic insomnia: a pilot study. Behav Sleep Med 2004;2:94-112 «PMID: 15600227»PubMed
  351. Walsh JK, Erman M, Erwin CW ym. Subjective hypnotic efficacy of trazodone and zolpidem in DSM-III-R primary insomnia. Hum Psychopharmacol 1998;13:191-8
  352. Walsh JK, Soubrane C, Roth T. Efficacy and safety of zolpidem extended release in elderly primary insomnia patients. Am J Geriatr Psychiatry 2008;16:44-57 «PMID: 18165461»PubMed
  353. van Geijlswijk IM, Korzilius HP, Smits MG. The use of exogenous melatonin in delayed sleep phase disorder: a meta-analysis. Sleep 2010;33:1605-14 «PMID: 21120122»PubMed
  354. van Geijlswijk IM, van der Heijden KB, Egberts AC ym. Dose finding of melatonin for chronic idiopathic childhood sleep onset insomnia: an RCT. Psychopharmacology (Berl) 2010;212:379-91 «PMID: 20668840»PubMed
  355. van Straten A, Cuijpers P. Self-help therapy for insomnia: a meta-analysis. Sleep Med Rev 2009;13:61-71 «PMID: 18952469»PubMed
  356. Weiss MD, Wasdell MB, Bomben MM ym. Sleep hygiene and melatonin treatment for children and adolescents with ADHD and initial insomnia. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2006;45:512-9 «PMID: 16670647»PubMed
  357. Welton AJ, Vickers MR, Kim J ym. Health related quality of life after combined hormone replacement therapy: randomised controlled trial. BMJ 2008;337:a1190 «PMID: 18719013»PubMed
  358. Vermeeren A, Riedel WJ, van Boxtel MP ym. Differential residual effects of zaleplon and zopiclone on actual driving: a comparison with a low dose of alcohol. Sleep 2002;25:224-31 «PMID: 11905433»PubMed
  359. Verster JC, Veldhuijzen DS, Volkerts ER. Residual effects of sleep medication on driving ability. Sleep Med Rev 2004;8:309-25 «PMID: 15233958»PubMed
  360. Wiegand MH, Landry F, Brückner T ym. Quetiapine in primary insomnia: a pilot study. Psychopharmacology (Berl) 2008;196:337-8 «PMID: 17922110»PubMed
  361. Winkler A, Auer C, Doering BK ym. Drug treatment of primary insomnia: a meta-analysis of polysomnographic randomized controlled trials. CNS Drugs 2014;28:799-816 «PMID: 25168785»PubMed
  362. Vitiello MV, Rybarczyk B, Von Korff M ym. Cognitive behavioral therapy for insomnia improves sleep and decreases pain in older adults with co-morbid insomnia and osteoarthritis. J Clin Sleep Med 2009;5:355-62 «PMID: 19968014»PubMed
  363. Yang PY, Ho KH, Chen HC ym. Exercise training improves sleep quality in middle-aged and older adults with sleep problems: a systematic review. J Physiother 2012;58:157-63 «PMID: 22884182»PubMed
  364. Yeung WF, Chung KF, Yung KP ym. Doxepin for insomnia: a systematic review of randomized placebo-controlled trials. Sleep Med Rev 2015;19:75-83 «PMID: 25047681»PubMed
  365. Youngstedt SD, O'Connor PJ, Dishman RK. The effects of acute exercise on sleep: a quantitative synthesis. Sleep 1997;20:203-14 «PMID: 9178916»PubMed
  366. Zhong G, Wang Y, Zhang Y ym. Association between Benzodiazepine Use and Dementia: A Meta-Analysis. PLoS One 2015;10:e0127836 «PMID: 26016483»PubMed
  367. Ziegler G, Ploch M, Miettinen-Baumann A ym. Efficacy and tolerability of valerian extract LI 156 compared with oxazepam in the treatment of non-organic insomnia--a randomized, double-blind, comparative clinical study. Eur J Med Res 2002;7:480-6 «PMID: 12568976»PubMed
Läs mer

A

Amitriptyliinin vaikutus fibromyalgiapotilaiden uneen

Amitriptyliini 25–50 mg:n annoksella parantaa fibromyalgiapotilaiden unta.

A

Bentsodiatsepiinien käyttö unettomuuden hoidossa

Bentsodiatsepiinien käyttöön liittyy runsaasti haittoja, vaikka niillä onkin nukahtamisviivettä lyhentävä ja yöunta pidentävä vaikutus.

A

Doksepiini vanhusten unihäiriöissä

Doksepiini vaikuttaa parantavan unta ja on käyttökelpoinen unilääke vanhuksilla hyvin pieninä (1–6 mg) annoksina.

A

Gabapentiini vaihdevuosien vasomotoristen oireiden hoidossa

Gabapentiini vähentää sekä kuumien aaltojen esiintymistiheyttä että niiden vaikeusastetta.

A

Hormonihoidon teho ja univaikeuksien helpottuminen

Hormonihoidon teho univaikeuksien helpottumisessa perustuu muun muassa vaihdevuosiin liittyvien liitännäisoireiden, kuten vasomotoristen ja mielialaoireiden, vähenemiseen.

A

Hormonihoito vaihdevuosien univaikeuksissa

Hormonihoito helpottaa unioireita muiden vaihdevuosioireiden ohella.

A

Itsehoito-ohjelmat unettomuushäiriön hoidossa

Unettomuuden itsehoito-ohjelmat lievittävät unettomuutta hiukan tai kohtalaisesti.

A

Kognitiiviset hoito-ohjelmat kroonisen unettomuuden hoitona

Kognitiiviset hoito-ohjelmat ovat tehokkaita unettomuushäiriön hoidossa ja tulokset näyttävät pysyviltä.

A

Liikuntaharjoittelu unettomuuden hoidossa

Liikuntaharjoittelu (varsinkin kohtuukuormitteinen kestävyysliikunta, kuten reipas kävely) pidentää unen kestoa ja parantaa sen laatua erityisesti keski-ikäisillä unettomuudesta kärsivillä henkilöillä.

A

Masennuslääkkeet vaihdevuosien vasomotoristen oireiden hoidossa

Masennuslääkkeet vähentävät vaihdevuosien vasomotorisia oireita (hikoilu ja kuumotus).

A

Melatoniini aikaerosta johtuvan unettomuuden hoidossa

Melatoniini, joka helpottaa nukahtamista, on tehokas aikaerosta johtuvan unettomuuden hoitoon.

A

Melatoniini perussairaudesta johtuvan unettomuuden hoidossa

Melatoniini ei ole tehokas perussairaudesta johtuvan unettomuuden hoitoon.

A

Melatoniini pitkäaikaisen unettomuuden hoidossa

Pitkävaikutteisena melatoniini on tehokas pitkäaikaisen unettomuuden hoitoon.

A

Melatoniini vanhusten unettomuuden hoidossa

Pitkävaikutteinen melatoniini parantaa unen laatua ja aamuvireyttä ikääntyneillä elimistön omasta melatoniinierityksestä riippumatta.

A

Melatoniini viivästyneestä unijaksosta johtuvan unettomuuden hoidossa

Melatoniini, joka aikaistaa nukahtamista, on tehokas viivästyneestä unijaksosta johtuvan unettomuuden hoitoon.

A

Melatoniini vuorotyöstä johtuvan unettomuuden hoidossa

Melatoniini ei ole tehokas vuorotyöstä johtuvan unettomuuden hoitoon.

A

Perusterveydenhuollon käyttöön tarkoitetut kognitiivis-behavioraaliset hoito-ohjelmat

Kognitiivis-behavioraaliset hoito-ohjelmat soveltuvat perusterveydenhuollon käyttöön.

A

Pienet doksepiiniannokset unettomuuden hoidossa

Pieni annos doksepiinia (3–6 mg) on tehokas lääke yli kolme kuukautta kestäneen unettomuuden hoidossa.

A

Pregabaliini ja fibromyalgiapotilaiden unen laatu

Pregabaliini parantaa fibromyalgiapotilaiden unen laatua.

A

Pregabaliini ja uni

Pregabaliini syventää ja yhtenäistää unta sekä vähentää kivun häiritsevyyttä kroonista neuropaattista kipua sairastavilla.

A

Sedatiiviset unilääkkeet ikääntyneiden unettomuuden hoidossa

Yli 60-vuotiailla unilääkkeiden pitkäaikaisen käytön haitat ovat hyötyjä suurempia.

A

Tsolpideemi vanhusten unettomuudessa

Tsolpideemi on tavanomaisimmin käytetyllä 5 mg:n annoksella käyttökelpoinen unilääke vanhuksille ainakin lyhytaikaisessa käytössä.

A

Tsopikloni vanhusten unettomuudessa

Tsopikloni on käyttökelpoinen unilääke vanhuksille lyhytaikaisessa käytössä.

A

Unen häiriintymisen yhteys itsemurhiin

Unihäiriö lisää itsemurhariskiä.

A

Unettomuus ja masennukseen sairastumisen riski

Masennusoireiden riski unettomilla on normaalisti nukkuviin verrattuna kaksinkertainen.

A

Unilääkkeiden vaikutus autolla ajamiseen

Kaikki Suomessa markkinoilla olevat unilääkkeet heikentävät kykyä ajaa autoa vähintään 5 tuntia lääkkeen ottamisesta. Joidenkin unilääkkeiden, etenkin tsopiklonin, ajokykyä heikentävä vaikutus on yli 10 tuntia.

B

Amitriptyliini ja uni

Amitriptyliinin 75 mg:n ilta-annos ilmeisesti vähentää syvää ja REM-unta ja lisää seuraavan päivän uneliaisuutta.

B

Autistien unettomuuden hoito melatoniinilla, kognitiivisilla menetelmillä tai näiden yhdistelmällä

Autistien unettomuuden hoidossa melatoniinin ja kognitiivisten menetelmien yhdistelmä on todennäköisesti tehokkain, vaikka melatoniini ja kognitiiviset menetelmät myös yksinään ovat todennäköisesti tehokkaita.

B

Bentsodiatsepiinien kaltaiset unilääkkeet lyhytaikaisen unettomuuden hoidossa verrattuna bentsodiatsepiineihin

Bentsodiatsepiinien kaltaiset unilääkkeet ovat teholtaan ilmeisesti yhtä tehokkaita kuin unettomuuden hoidossa käytettävät bentsodiatsepiinit, ja niihin liittyy ilmeisesti myös samanlaisia haittoja kuin unettomuuden hoitoon käytettäviin bentsodiatsepiineihin

B

Depressiolääkkeet unettomuuden hoidossa

Eräät depressiolääkkeet ovat ilmeisesti tehokkaita primaarin unettomuuden hoidossa.

B

Hormonihoito ja unenaikaiset hengityshäiriöt vaihdevuosien jälkeen

Hormonihoito ilmeisesti vähentää unenaikaisia hengityshäiriöitä vaihdevuosien jälkeen.

B

Ikääntyneiden unettomuuden lääkkeetön hoito

Kognitiivis-behavioraaliset menetelmät ilmeisesti soveltuvat ikääntyneiden unettomuuden hoitoon.

B

Kognitiivisten hoito-ohjelmien ja unilääkehoidon ajoittaminen

Unilääkehoidon yhdistäminen CBT-hoitoon on ilmeisesti edullisinta ajoittaa niin, että lääkehoito lopetetaan CBT-hoidon ylläpidon aikana.

B

Liikunnan vaikutus unihäiriöihin vaihdevuosi-ikäisillä naisilla

Liikunta ilmeisesti parantaa unen laatua vaihdevuosi-ikäisillä naisilla.

B

Matala-annoksinen opiaattihoito kivun aiheuttaman unettomuuden hoidossa

Matala-annoksinen opiaattihoito, vaikka on tehokas kivun hoidossa, lievittää kroonista kipua kärsivien potilaiden subjektiivisesti kokemaa unettomuutta vähän tai ei lainkaan.

B

Melatoniini lasten ja nuorten unettomuudessa

Melatoniini todennäköisesti aikaistaa nukahtamista yli 6-vuotiailla lapsilla ja nuorilla, joilla on nukahtamisvaikeuksia.

B

Opiaatit ja uni

Opiaateilla on ilmeisesti voimakas ja vahvasti annosriippuvainen terveiden, kivuttomien koehenkilöiden syvää unta vähentävä vaikutus.

B

Perusterveydenhuollon käyttöön tarkoitetut kognitiivis-behavioraaliset unettomuuden hoito-ohjelmat (CBT-I) ja potilaan sairastamat samanaikaiset pitkäaikaissairaudet

Perusterveydenhuollon käyttöön tarkoitetut kognitiivis-behavioraaliset unettomuuden hoito-ohjelmat (CBT-I) soveltuvat ilmeisesti käytettäviksi myös silloin, kun potilaalla on jokin samanaikainen sairaus.

B

Tiboloni uniongelmien hoidossa

Kudosselektiivinen estrogeeniaktivaatiomoduloija tiboloni ilmeisesti helpottaa koettuja uniongelmia.

B

Tramadolin vaikutus kipupotilaiden uneen

Tramadoli, vaikka on tehokas kivun hoidossa, ei näytä lievittävän neuropaattisista kivuista kärsivien unettomuutta.

B

Tsaleploni vanhusten unihäiriössä

Tsaleploni (5–10 mg) soveltunee vanhusten nukahtamisvaikeuksien hoitoon edellyttäen, ettei vanhuksella ole muistihäiriöitä, muita keskushermostosairauksia tai mielenterveyden häiriöitä.

B

Unettomuuden lääkkeetön hoito kipupotilailla

Kognitiivis-behavioraaliset unettomuuden hoitomenetelmät soveltuvat ilmeisesti kroonisten kipupotilaiden unettomuuden hoitoon.

B

Unettomuus ja kognitiiviset puutosoireet

Unettomuuteen liittyy ilmeisesti tapahtumamuistin, työmuistin ja ongelmaratkaisukyvyn heikkenemistä.

B

Valeriaana aikuisten unettomuuden hoidossa

Valeriaanan teho unettomuuden hoidossa on verrattavissa lumehoitoon sen parantaessa lähinnä subjektiivista unen laatua, mutta toisaalta sen lyhytaikaiseen käyttöön ei näytä liittyvän merkittäviä haittavaikutuksia.

C

Amitriptyliinin vaikutus neuropatiapotilaiden uneen

Amitriptyliini 25–50 mg/vrk lievittää neuropatiapotilaiden kipua, mutta uneen sillä ei liene kliinisesti merkittävää vaikutusta.

C

Bentsodiatsepiinien käyttö ja muistisairausriski

Bentsodiatsepiineja pitkään käyttäneillä muistisairauksien esiintyminen on lisääntynyt, mutta bentsodiatsepiinien ja muistisairauksien riskin kasvun välisen assosiaation ja mahdollisen syy-seuraussuhteen ymmärtämiseksi paremmin tarvitaan vielä lisää prospektiivisia tutkimuksia.

C

Duloksetiinin univaikutukset kroonista neuropaattista kipua kärsivillä potilailla

Vaikka duloksetiini 60–120 mg:n vuorokausiannoksella lievittää neuropaattista kipua, siitä saattaa olla jopa haittaa neuropaattisen kivun aiheuttaman unettomuuden hoidossa.

C

Duloksetiinin vaikutus terveiden koehenkilöiden uneen

Duloksetiini 60 mg aamuin illoin annosteltuna keventänee ja rikkonaistanee terveiden henkilöiden unta, mutta enintään 80 mg aamuisin annosteltuna ei vaikuttane terveiden henkilöiden uneen kliinisesti merkittävässä määrin.

C

Ergotamiinijohdos Bellergal vaihdevuosien kuumien aaltojen ja hikoilun hoidossa

Ergotamiinijohdos ”Bellergal” ei liene tehokas kuumien aaltojen ja hikoilun hoidossa, mutta haittavaikutuksena ilmaantuvaa uneliaisuutta lienee mahdollista käyttää hyväksi hoidettaessa vaihdevuosi-ikäisten naisten uniongelmia ei-hormonaalisin hoidoin.

C

Erityyppiset itsehoito-ohjelmat unettomuushäiriön hoidossa

Erityyppisten itsehoito-ohjelmien (kirjallinen materiaali, video, internet) välillä ei liene tällä hetkellä systemaattisia eroja, mutta internetohjelmien laadun kehittyessä eroja saattaa tulla internetohjelmien hyväksi.

C

Hormonihoito ja unen laatu vasomotoristen vaihdevuosioireiden suhteen

Estrogeenihoito parantanee koettua unen laatua sekä vaihdevuosioireista kärsivillä että oireettomilla naisilla.

C

Hormonihoito, levottomat jalat (RLS) ja unenaikaiset raajojen liikkeet (PLMS)

Vaihdevuosi-iän ohittaneiden naisten estrogeenihoidolla ei liene vaikutusta unenaikaisten raajojen liikkeiden (PLM) oireyhtymään tai levottomiin jalkoihin (RLS).

C

Hypnoosi kroonisen unettomuuden hoitona

Hypnoosihoidoilla saadut tulokset saattavat vastata muilla rentoutusmenetelmillä saatuja tuloksia.

C

Kehitysvammaisten unettomuuden hoito kognitiivis-behavioraalisin keinoin

Kehitysvammaisten unettomuuden hoidossa kognitiivis-behavioraaliset menetelmät lienevät tehokkaita.

C

Ketiapiini ja masennuspotilaiden unettomuus

Ketiapiinilla saattaa olla tehoa masennuksen yhteydessä esiintyvässä unettomuudessa.

C

Ketiapiini primaarisesta unettomuudesta kärsivillä potilailla

Ketiapiinilla saattaa olla tehoa unettomuuden lyhytkestoisessa hoidossa.

C

Kirkasvalohoito unettomuuden hoidossa

Kirkasvalohoito saattaa auttaa pitkäaikaiseen unettomuuteen yli 50-vuotiailla.

C

Kognitiivis-behavioraalisten menetelmien käyttö autistien unettomuuden hoidossa

Kognitiivis-behavioraaliset menetelmät ovat mahdollisesti tehokkaita autistien unettomuuden hoidossa, kun ne toteutetaan riittävän yksityiskohtaisella ryhmä- tai henkilökohtaisella ohjauksella.

C

Kognitiiviset menetelmät ja kirkasvalohoito nuorten viivästyneen unirytmin hoidossa

Kognitiiviset menetelmät yhdistettynä kirkasvalohoitoon voivat olla tehokkaita nuorten viivästyneen unirytmin hoidossa.

C

Kognitiiviset menetelmät lasten ja nuorten unettomuuden hoidossa

Kognitiivisia menetelmiä toteuttavat interventiot saattavat auttaa lasten ja nuorten unettomuudessa.

C

Liikunnan vaikutus nuorten unen laatuun

Liikunnalla lienee nukahtamisviivettä lyhentävä ja yöheräilyä vähentävä vaikutus nuorten unen laatuun.

C

Melatoniini ADHD-potilaiden unettomuuden hoidossa

Melatoniini saattaa lyhentää ADHD-potilaiden nukahtamisviivettä, aikaistaa nukahtamisajankohtaa ja lisätä unen kestoa.

C

Melatoniini autistien unettomuuden hoidossa

Melatoniini lyhentänee nukahtamisviivettä ja lisännee unen pituutta autisteilla.

C

Melatoniini kehitysvammaisten unettomuudessa

Melatoniini saattaa lyhentää nukahtamisviivettä, lisätä unen pituutta ja vähentää yöheräilyjä kehitysvammaisten unettomuuden hoidossa.

C

Nuorten viivästynyt unijakso (DSPS), melatoniini ja kirkasvalo

Melatoniini yhdistettynä kirkasvalohoitoon ei liene tehokkaampi kuin molemmat erikseen tai lumehoito nuorten viivästyneen unijakson (DSPS) lyhytkestoisessa hoidossa, mutta pitkäkestoinen yhdistelmähoito saattaa olla tehokkaampi kuin hoitamatta jättäminen.

C

Parasetamoli ja uni

Parasetamoli 650 mg ei vaikuttane terveiden, kivuttomien koehenkilöiden uneen.

C

Pregabaliini ja terveiden koehenkilöiden uni

Pregabaliini saattaa syventää ja yhtenäistää terveiden koehenkilöiden unta.

C

Supportion vaikutus unettomuushäiriön itsehoitoon

Verrattaessa terapeutin suppeaa puhelintukea täysin itsenäiseen työskentelyyn puhelintuen merkitys näyttää vaihtelevan eri hoito-ohjelmissa kohtalaisesta olemattomaan.

C

Tsolpideemi ja estsopikloni unettomuuden hoidossa ADHD-lapsilla ja -nuorilla

Tsolpideemi ja estsopikloni lienevät tehottomia ADHD:hen liittyvän lasten ja nuorten unettomuuden hoidossa.

C

Tsolpideemin ja tsopiklonin vaikutus ikääntyneiden tasapainoon

Tsolpideemin (5 mg) haitallinen vaikutus yli 65-vuotiaiden tasapainoon voi kestää 5 tuntia ja tsopiklonin vaikutus 8 tuntia.

C

Unettomuus ja skitsofreniapotilaiden itsemurha-alttius

Unettomuus saattaa lisätä itsemurhariskiä skitsofreniapotilailla.

C

Unilääkkeen liittäminen SSRI-lääkkeeseen unettomilla ahdistuneisuushäiriöpotilailla

Unilääkkeen lisääminen SSRI-lääkitykseen saattaa parantaa hoitotulosta unettomilla ahdistuneisuushäiriöpotilailla.

D

Ketiapiini Parkinsonin oireyhtymän yhteydessä esiintyvän unettomuuden hoidossa

Ketiapiinilla saattaa olla tehoa Parkinsonin taudin yhteydessä esiintyvässä unettomuudessa, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Ketiapiinin vaikutus unen laatuun terveillä

Ketiapiini saattaa parantaa yöunen laatua terveillä koehenkilöillä, mutta luotettava näyttö puuttuu.

D

Unettomuuden hoito psykoottisilla potilailla

Unettomuuden hoito psykoottisilla potilailla saattaa unettomuuden lievittymisen lisäksi vähentää myös psykoottisia oireita, mutta luotettava näyttö puuttuu.

Utveckling av sömnstörningar